Dissertations / Theses on the topic 'Aktivitetsutförande'

En traumatisk handskada kan påverka aktivitetsutförandet av vardagens sysslor och hindra utförandet av meningsfulla aktiviteter. Syftet var att beskriva personers upplevelse av att drabbas av en traumatisk handskada och dess konsekvenser för utförandet av meningsfulla aktiviteter. Studien genomfördes genom kvalitativ metod med intervjuer med nio deltagare. Intervjuerna spelades in, transkriberades och en innehållsanalys genomfördes. Studiens resultat består av fyra kategorier: Nedsatt handfunktion och påverkan på aktivitetsutförandet, känslor i vardagen, strategier och rehabiliteringens betydelse. Kategorin nedsatt handfunktion och påverkan på aktivitetsutförandet beskriver smärta, nedsatt känsel, greppförmåga och finmotorik och hur det påverkar aktivitetsutförandet. Kategorin känslor i vardagen, beskriver bland annat frustration, isolering, oro/ovisshet och hur detta påverkar den nya livssituationen som de befinner sig i. Kategorin strategier belyser hur den drabbade använder anpassning av aktivitet, stöd från omgivningen men även acceptans, envishet och tålamod för utförandet av meningsfulla aktiviteter. Rehabiliteringens betydelse beskriver hur bemötande, träning och anpassning av rehabiliteringen är viktiga aspekter för återgång till utförandet av meningsfulla aktiviteter. Slutsatsen är att en handskada ger konsekvenser för aktivitetsutförandet på många olika plan. Motivation är en stor drivkraft för den drabbade och det är viktigt att nå acceptans för sin skada, för att kunna utforma nya strategier i utförandet av meningsfulla aktiviteter.   Nyckelord: Arbetsterapi, rehabilitering, aktivitetsutförande, dagliga aktiviteter och handfunktion

Syftet var att beskriva användning, erfarenheter och betydelser av internet hos män och kvinnor över 65 år, ur ett aktivitets- och delaktighetsperspektiv. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie och urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval. Enkäten utformades av författarna till examensarbetet med stöd av begrepp från Model Of Human Occupation. Totalt 50 enkäter delades ut och 38 enkäter besvarades. Datamaterialet bearbetades deskriptivt och analytiskt. Resultatet visade att 17 av 19 respondenter i åldersgruppen 67-76 år använde internet jämfört med 10 av 18 respondenter i åldersgruppen 77-94 år. Tre fjärdedelar i målgruppen var användare av internet och de flesta använde dessutom internet varje dag. Vad internet användes till överensstämde inte alltid med vad respondenterna upplevde som betydelsefullt. Alla respondenter förutom två, som var internetanvändare, kände sig delaktiga i samhället. Majoriteten av respondenterna upplevde tillfredsställelse med sina vardagsaktiviteter. Slutsatsen är att både användare och icke-användare av internet kände sig delaktiga i samhället och upplevde tillfredsställelse med sina vardagsaktiviteter. Internetanvändning behöver inte betyda känsla av delaktighet. Att söka efter information var den internettjänst som användes mest bland respondenterna. Vad internet användes till överensstämde inte alltid med vad respondenterna upplevde som betydelsefullt.

Background: Obsessive-compulsive disorder (OCD) affects 2 % of the population and leads to restrictions in many occupations, in many life domains and environments. In half of the cases the existing treatment is not enough and leads to emotional and physical exhaustion. The underlying causes behind the diagnosis is not fully clarified but methods in occupational therapy has the potential for evaluation and development in symptom management. Purpose: To identify and describe the experiences in persons with OCD regarding supporting and hindering factors in occupational performance. Method: A literature review with data from three personal blogs and one self-biography was analyzed using a qualitative content analysis leading to five categories. Result: The five categories are: Occupations are restricted or can’t be performed as preferred; Strategies are used to control occupational performance but could trigger compulsions; Meaningful occupation bridges difficult tasks and promotes occupation. The degree of anticipation controls if external stimuli inspires activity or triggers compulsions; Social support increases the ability to carry out activity. The result depicts both hindering and supporting factors affecting occupational performance. Still factors are too complex to divide because supporting strategies also are self-destructive or only work in some situations. Conclusion: Persons with OCD have supporting, hindering and paradoxical strategies and there were factors to facilitate occupational performance in preferred and necessary activities. The social support was the most prominent supporting factor for quality of life and occupational performance.

Perceptionsavvikelser är vanliga hos personer med autism och kan utlösa problemskapade beteenden, stress och obehag. Påverkas förmågan att utföra aktiviteter kan detta ge negativa konsekvenser på människans välbefinnande och hälsa. En scoping review genomfördes i syfte att utforska om och på vilket sätt bearbetning av sinnesintryck påverkar utförande av vardagliga aktiviteter hos barn och ungdomar med autism. Tjugoen artiklar inkluderades i studien. Resultatet presenteras i tre kategorier: Autismens inverkan vid bearbetning av sinnesintryck; Kontextens betydelse i bearbetning av sinnesintryck; Bearbetning av sinnesintryck påverkar aktivitetsutförandet. Som konklusion påverkar avvikande bearbetning av sinnesintryck beteende, aktivitetsutförande och tolkning av omgivningen vilket bör belysas tidigt i den arbetsterapeutiska bedömningen och vid insatser.

Syftet med examensarbetet är att få en ökad förståelse för hur vuxna personer i Sverige upplever att deras aktivitetsmönster påverkas av Covid-19 och dess restriktioner i vardagen. Metoden är kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Ett snöbollsurval användes för rekrytering av 10 informanter, i åldrarna 30–49 år. Datamaterialet transkriberades ordagrant och en kvalitativ innehållsanalys användes för bearbetning och analysering av data. Resultatet visade att de allra flesta delar i vuxnas aktivitetsmönster i en stor utsträckning påverkats av Covid-19. Temat tolkades som att Upplevda begränsningar i vardagen kan skapa nya möjligheter. Fyra kategorier identifierades; skötselaktiviteter, arbetsaktiviteter, intressen och social miljö. Varje kategori bestod av tre underkategorier. Slutsatsen är att många vuxna personer upplever en begränsning i sin sociala miljö. Flera av vardagens aktiviteter har anpassats, blivit inställda eller begränsade. Många aktiviteter utförs istället utomhus eller digitalt jämfört med innan Covid-19. På detta sätt har begräsningarna i vardagen bidragit till nya möjligheter för personerna. Aktivitetsbaserade interventioner kan behövas för att hitta hälsosamma aktivitetsmönster och värdeupplevelser som påverkats till följd av Covid-19.

Bakgrund: Post-stroke fatigue är ett vanligt förekommande symtom, av de individer som drabbas av stroke upplever cirka hälften fatigue. Symtomen kan bero på en kombination av stroke och svårigheter med att hantera den nya situationen. Syfte: Identifiera hur aktivitetsutförandet påverkas för individer med post-stroke fatigue utifrån tidigare forskning i ämnet. Metod: Studiens design var en scoping review. Sökning av litteratur resulterade i 16 artiklar samt sju artiklar från manuella sökningar. Resultatet baseras på totalt 23 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys på samtliga artiklars resultat genomfördes. Resultat: Resultatet av denna studie visar att majoriteten av individer som drabbas av stroke upplever fatigue som ett problem i vardagen, som individen har svårt att hantera. Post-stroke fatigue har en negativ påverkan och begränsar individens aktivitetsutförande. Arbetsterapeutisk rehabilitering för individer med post-stroke fatigue visar positiva och ihållande effekter och kan minska individens subjektiva upplevelse av symtomet. Slutsats: Individer med post-stroke fatigue har svårigheter med att anpassa och acceptera sin nuvarande livssituation. Aktivitetsutförande påverkas negativt då dessa individer saknar förståelse för hur deras fatigue ska hanteras. En arbetsterapeut kan underlätta för individer med post-stroke fatigue och hitta strategier för att hantera sin nuvarande livssituation.<br>Background: Post-stroke fatigue is a common symptom, of the individuals affected by stroke experiencing about half fatigue. The symptoms may be due to a combination of stroke and difficulty in coping with the new situation. Aim: The purpose was to identify how the execution of activities is affected for individuals with post-stroke fatigue based on previous research on the subject. Method: The design of the study was a scoping review. Literature search resulted in 16 articles as well as seven articles from manual searches. The result is based on a total of 23 scientific articles. Content analysis on the results of all articles was conducted. Results: The results of this study show that the majority of stroke sufferers experience fatigue as a problem in everyday life, which the individual has difficulty coping with. Post-stroke fatigue has a negative impact and restricts the individual's activity performance. Occupational therapeutic rehabilitation for individuals with post-stroke fatigue shows positive and lasting effects and can reduce the individual's subjective experience of the symptom. Conclusion: Individuals with post-stroke fatigue have difficulty adapting and accepting their current life situation. Activity performance is negatively affected as these individuals do not understand how their fatigue should be handled. An occupational therapist can facilitate individuals with post-stroke Fatigue and find strategies to deal with their current life situation.

Sammanfattning Syftet: Att sammanställa vad som fanns beskrivet i vetenskaplig litteratur om bedömningsinstrument som kan användas av arbetsterapeuter för bedömning av behov av bostadsanpassning för vuxna med främst fysiskt funktionsnedsättning.   Metod: Systematisk litteraturstudie med sökning på fyra sökord i sju databaser. För att få ytterligare information om de funna bedömningsinstrumenten gjordes en manuell sökning via artiklarnas referenslistor för att kunna besvara frågeställningarna.   Resultat: Författarna fann sju bedömningsinstrument som bedömde olika aspekter av miljön i relation till person och/eller aktivitet. Inget av bedömningsinstrumenten var avsett att enbart bedöma behovet av bostadsanpassning. Resultatet styrker behovet av bedömningsinstrument som innehåller både observation och självskattningsmoment för att få en helhetsbild av miljöns tillgänglighet och användbarhet.   Konklusion:  Arbetsterapeuter som bedömer behovet av bostadsanpassning behöver bedömningsinstrument som mäter både subjektiva och objektiva aspekter av hemmiljö. Fem av bedömningsinstrumenten innehöll antingen självskattnings- eller observationsmoment och om de kombineras med varandra får arbetsterapeuten en helhetsbild. Två av bedömningsinstrumenten innehöll båda aspekterna.<br>Summary   Purpose:   To compile what was described in scientific literature on assessment instruments that can be used by occupational therapists to assess the need for home modifications for adults with primarily physical disabilities. Method: Systematic literature search with four keywords in seven databases. To obtain additional information about the assessment instruments a manual search of article reference lists was carried out in order to answer the specific study questions of the study. Results: The authors found seven assessment instruments which assessed various aspects of the environment in relation to person and / or activity. None of the assessment instruments were designed to only assess the need for home modifications. The results proved the need for assessment instruments that contain both observation and self-assessment elements to obtain a complete picture of environmental accessibility and usability. Conclusion: Occupational therapists who assess the need for housing modification needs assessment instrument that measures both subjective and objective aspects of the home environment. Five of the assessment instruments contained either self-estimation or observation moments and when combined, the occupational therapist gets an complete picture. Two of the assessment instruments included both aspects.

Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med psykiska och/eller kognitiva svårigheter i skolan. Författarna gjorde semistrukturerade intervjuer via telefon med 10 föräldrar som har barn med svårigheter i skolan. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i följande kategorier föräldrars behov av att vara spindeln i nätet, frustrationen över att inte få tillräckligt med stöd, skolmiljöns påverkan på barnen, känslan av att inte veta vad som händer samt positiva upplevelser av skolan. Resultatet av studien visade att föräldrar upplever att det finns brister i skolmiljön som påverkar barnen i deras aktivitetsutförande. Föräldrarna upplever att det saknas viktig kunskap hos pedagogerna som ger dem möjlighet att stötta deras barn på rätt sätt så barnen får samma möjligheter som de övriga barnen på skolan. Författarna i studien diskuterar resultatet utifrån vad arbetsterapeuter kan bidra med för kunskap till pedagogerna samt stödja barnen till att uppnå bästa möjliga resultat i skolarbetet. Fortsatt forskning inom ämnet skulle kunna handla om fäders upplevelse samt skolans upplevelse av att ha barn med svårigheter inom skolan.<br>The purpose of the study was to describe parent´s experiences of having children with mental and/or cognitive difficulties in school.The authors made semi-structured interviews by telephone with 10 parents who have children with difficulties in school. Data was analyzed according to a qualitative content analysis. The analysis resulted in the following categories  parents need to be the spider in the network, the frustration of not getting enough support, the school environment's impact on the children, the feeling of not knowing what is happening and positive experiences of the school. The result of the study showed that parents find that there are deficiencies in the school environment that affect the children in their activity performance. The parents feel that there is no important knowledge among the educators, which gives them the opportunity to support their children in the right way so that the children have the same opportunities as the other children at the school. The authors of the study discuss the results based on what occupational therapists can contribute for knowledge to the pedagogues and support the children in achieving the best possible results in schoolwork. Continued research on this subject could be about the experience of fathers and the school's experience of having children with difficulties in school.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter hos vuxna personer med RA. Frågeställningarna fokuserar på att besvara hur smärta påverkar vardags­aktiviteter samt hur vardagsaktiviteter påverkar smärta hos vuxna personer med RA. Metod: Metoden scoping review har använts för att besvara syftet genom att kartlägga och sammanfatta aktuella artiklar inom området. Resultat: Resultatet av studien är att smärta påverkar vardagsaktiviteter såväl som att vardags­aktiviteter påverkar smärta. Smärta påverkar olika typer av vardagsaktiviteter, men i störst grad sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter. Aktiviteter kunde leda till ökad smärta. Personer med RA använde aktiviteter som distraktion från smärta. Olika strategier kunde användas för utfö­rande av aktiviteter trots smärta.  Slutsats: Smärta påverkar mängden och typen av aktiviteter som finns i aktivitetsmönstret hos personer med RA på ett negativt sätt, vilket kan leda till dålig aktivitetsbalans, som i sin tur leder till försämrad hälsa och välbefinnande. Aktiviteter kunde också påverkar smärta negativt, exempelvis utfördes ofta för stor mäng av aktiviteter under symptomfria perioder, vilket ledde till ökad smärta, men även försämrad aktivitetsbalans. Strategier som personerna med RA använde var att utföra aktiviteter som distraktion från och/eller trots smärta. Dessa aktiviteter hade ett personligt värde enligt ValMOs värdedimensioner.<br>Aim: The aim of the study is to describe the relationship between pain and everyday activities in adults with RA. The two issues focus on answering how pain affect everyday activities and how everyday activities affect pain in adults with RA. Method: The method scoping review, was applied to answer the aim and the issues through charting and summarizing current articles within the subject. Result: The result of the study was that pain affect everyday activities as well as everyday activi­ties affect pain. Pain affect different types of activities, but above all social activities and leisure activities. Activities could lead to increased pain. Different strategies were used to perform activities despite pain. Conslusion: Pain affect the amount and type of activities in the activity pattern in adults with RA in a negative way, which can lead to poor activity balance, which in turn leads to worsened health and wellbeing. Activities could affect pain negatively as well, for example a big amount of activities were performed during symptom free periods, which in turn could lead to both increased pain but also poor activity balance. Strategies that were used were to perform activi­ties as a distraction to and/or despite pain. These activities had a personal value and had a personal value according to the value dimensions of ValMO.

Barn med diagnosen intellektuell funktionsnedsättning, ADHD och autism kan uppleva en minskad delaktighet i sociala relationer och i samhället. Dessa diagnoser kan medföra symtom som kan ha en negativ påverkan på utförandet i vardagliga aktiviteter. Studier visar att ett symtom som påverkar aktivitetsutförandet hos dessa barn är den sensoriska bearbetningen av stimuli i barnets omgivning. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur sinnesrum kan användas som åtgärd hos barn med intellektuella funktionsnedsättningar, ADHD och/eller autism för ökad delaktighet i deras aktivitetsutförande. Examensarbetet var en Scoping Review där 20 artiklar och kapitel från en bok har inkluderats. Inklusionskriterier för artiklarna var studier om barn upp till 18 år, diagnostiserade med ADHD och autism samt användning av sinnesrum och sensorisk bearbetning vid ADHD och autism. Artiklarna skulle antingen vara kvantitativa-, kvalitativa- eller systematiska litteraturstudier. I de systematiska litteraturstudierna granskades dess referenslistor för att utesluta att en artikel inte redan blivit granskad. Artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska publicerade mellan 2005 och maj 2018, finnas tillgängliga i fulltext samt vara peer reviewed. Resultatet beskriver hur sinnesrum kan användas som en sensorisk integrationsåtgärd för examensarbetets målgrupp och dess effekter samt hur sinnesrummet erbjuder olika slags stimuli som ska tillfredsställa barnets sensoriska behov, vilket kan bidra till en positiv effekt genom ökat aktivitetsutförande och delaktighet. Slutsatsen är att sinnesrum är en sensorisk integrationsåtgärd som kan användas som åtgärd av arbetsterapeuter och kan erbjudas till barn med ADHD och autism som ger positiva effekter på deras delaktighet i aktivitetsutförandet.<br>Children diagnosed with intellectual disability, ADHD och autism may experience that they have a reduced participation in their social network and the community. These diagnoses have symptoms that may have negative impact on the performance in the daily activities. According to studies, one of the symptoms that has an impact on the occupational performance for these children is the sensory processing of the stimuli in the child’s environment. The purpose of this bachelor thesis was to describe how a multisensory room can be used as an intervention for children with intellectual disabilities, ADHD and/or autism to increase participation. The bachelor thesis was a Scoping Review where 20 articles and chapters from a book was included. Inclusion criteria for the articles was studies about children to the age of 18 years, diagnosed with ADHD and/-or autism, use of a multisensory room and sensory processing in children with ADHD and autism. The articles could be a quantitative-, qualitative-, or systematic review studies. The reference lists of the systematic reviews studies were reviewed to exclude that an article wasn't already reviewed. The articles would be written in Swedish or English, published between 2005 and May 2018, would be available in full text and peer reviewed, The results describes how a multisensory room can be used as an intervention for the population of the bachelor thesis, the effects and how the multisensory room offers different stimuli that can satisfy the child’s sensory needs. This can contribute to a positive effect by increasing the occupational performance and participation. The conclusion is that occupational therapists can use multisensory rooms as an intervention and it can be offered to children with ADHD and autism and it shows a positive effect on their participation in their occupational performance.

Syftet med den här litteraturöversikten var att beskriva kvinnors upplevelser av de utmaningar som uppstår vid aktivitetsutförandet i vardagslivet vid bröstcancer, samt betydelsen av aktivitetsfokuserade arbetsterapeutiska interventioner för aktivitetsutförandet för kvinnor med bröstcancer i vardagslivet. Den valda metoden är systematisk litteraturöversikt med mixad metod, där totalt 11 kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades. De utmaningar som uppstod vid aktivitetsutförandet i vardagslivet vid bröstcancer resulterade i fyra teman: Utmaningar i att upprätthålla roller och sociala relationer, Oförberedd på de utmaningar som uppstod efter, Utmaning i att upprätthålla aktivitetsbalans och utförandet av aktiviteter på ett självständigt vis samt Utmaningar inom utförandet av meningsfulla aktiviteter. De aktivitetsfokuserade interventionerna fokuserade främst på strategier för att underlätta aktivitetsutförandet i vardagslivet, där olika utfallsmått användes. Dess betydelse för aktivitetsutförandet sammanfattades i fyra kategorier; högre grad av meningsfullhet vid aktivitetsutförande, återupptagandet av prioriterade aktiviteter samt högre grad av delaktighet och självständighet vid aktivitetsutförande. Slutsatsen av den här litteraturöversikten är att kvinnor med bröstcancer upplevde utmaningar inom olika områden i det vardagliga livet, samt att de aktivitetsfokuserade arbetsterapeutiska interventionerna hade betydelse för aktivitetsutförandet utifrån meningsfullhet, delaktighet och självständighet i vardagslivet efter bröstcancer. Däremot identifierades ett behov av vidare studier inom erfarenheterna av att delta vid aktivitetsfokuserade arbetsterapeutiska interventioner, samt aktivitetsfokuserade arbetsterapeutiska interventioner effekt för äldre personer med fler betydande diagnoser.<br>The purpose of this literature review was to describe women´s experiences of the challenges that arise in connection to everyday occupational performane during and after breast cancer, and to describe the impact of activity focused interventions on  occupational performance in everyday life. The chosen method is a systematic literature review with a mixed method, where a total of 11 qualitative and quantitative studies were included. The challenges that arose in carrying out activities in everyday life living under and after breast cancer treatment resulted in four themes which were Challenges in maintaining roles and social relationships, unpreparedness for the challenges that arose after treatment, Challenges in maintaining occupational balance and performing activities independently and Challenges in performing meaningful activities. The activity focused interventions focused mainly on strategies to facilitate the performance of everyday activities, where different outcome measures were used. The value of these was determined  by a higher sense of meaningfulness of occupational performance, the resumption of prioritized  activities, as well as a higher degree of participation and independence in  occupational performance. The conclusion of this literature review is that women with breast cancer can experience challenges in different areas of everyday life, and that activity focused occupational therapy interventions can have a great impact on occupational performances in everyday life after breast cancer treatment. However a knowledge gap was identified in regards to the experiences of participating in activity focused interventions, as well as activity-focused interventions for older people with more than one diagnosis, therefore  further studies in those areas are needed.

Bakgrund: Vid demens drabbas individer av olika beteendemässiga, psykologiska och fysiska symptom som påverkar dess möjlighet till delaktighet i aktivitet. Tillsammans med dessa symptom kan en minskad motivation påverka möjligheten till aktivitetsutförande. Tidigare studier påvisar en positiv inverkan av djur på välbefinnandet och aktivitetsutförande. Utifrån arbetsterapeutisk teori ses sambandet mellan upplevelsen och möjligheten till aktivitet som en grund till delaktighet i vardagliga aktiviteter. Syfte: Syftet var att beskriva interventioner med hund i relation till personer med demens. Metod: Scoping review design som begränsades till demens, alla åldrar och kön. Inklusionskriterier var: artiklar inte äldre än sex år, på engelska, norska, danska och svenska. Kvantitativa, kvalitativa och grå litteratur via AMED, CINAHL, MEDLINE, PsychINFO, Anthrozoös och fulltext via Google Scholar. Exklusionkriterier var andra typer av sjukdomar eller skador och studier äldre än sex år. Resultat: Vanligaste interventionstypen vid demens är hund-assisterad aktivitet under en längre behandlingsperiod. Interventionerna genomförs 30–60 minuter, 2 gånger i veckan under 6–12 månader via fysisk, sensorisk, social och kognitiv stimulering. Vid behandling av demens kan interaktion med hund främja aktivitetsutförandet via en positiv inverkan på depression och livskvalité. Interventionerna med hund kan motverka förekomsten och uppkomsten av depression och kan främja kognitiv förmåga. Interventionerna främjar i större utsträckning individer med svårare demens, kognitiv nedsättning och oro. De kan även främja delaktighet i dagliga aktiviteter via en minskad förekomst av depression. Slutsats: Vanligaste interventionen är hund-assisterad aktivitet under en längre behandlingsperiod.  Interventioner med hund kan främja social och fysisk interaktion genom kognitiv stimulering. Hundar kan ha positiv inverkan på depression och livskvalité. Hundar kan även ha en positiv inverkan på oro och aktiviteter i det dagliga livet och kan främja kognition vid svårare kognitiv nedsättning och i större utsträckning vid svårare depression och demens.<br>Background: In dementia people gets affected by different behavioural, psychological, and physical symptoms that affect their ability to participate in activities. Together with these symptoms a decreased motivation may interact on the possibility of occupational performance. Earlier studies indicate a positive effect of animals on wellbeing and occupation performance. Through occupational theory the connection between the experience and possibility to activity are seen as a foundation for everyday activities. Purpose: The aim was to describe interventions with dogs in relation to persons with dementia. Method: Scoping review design, limited to dementia, all ages, and both sex. Inclusion criteria was; not more than sex year old, English, Norwegian, Danish, and Swedish articles. Quantitative, qualitative and grey literature through AMED, CINAHL, MEDLINE, PsychINFO, Anthrozoös, and full text by Google Scholar. Exclusion criteria was other types of diseases or injuries, and studies older than sex years. Results: Most common intervention with dog, during treatment of dementia, are dog-assisted activity during a longer treatment period. The interventions are implemented during 30-60 minutes, 2 times a week for 6-12 months through physical, sensory, social and cognitive stimulation. In treatment of dementia interaction with dogs may promote occupational performance through a positive effect on depression and quality of life. Interventions with dogs may reduce the presence and appearance of depression and may promote cognitive ability. They may promote to higher degree individuals with severe dementia, cognitive disability and anxiety. Intervention with dogs may promote participation in daily activities through a decrease of presence of depression. Conclusion: Most common intervention with dogs are dog-assisted activity during a longer treatment period. Interventions with dogs may promote social and physical interaction through cognitive stimulation. Dogs may have a positive influence on depression, and quality of life. The dogs may also have a positive influence on anxiety and activities in daily living and may also promote cognition in severe cognitive limitation, and to a higher degree with severe depression, and dementia.

Till följd av covid-19 pandemin har gymnasieutbildningen förflyttats till distans. Ungdomarnas rutiner och struktur i vardagen har förändrats vilket kan få konsekvenser för ungdomarnas aktivitet och delaktighet. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelse av förändring i utförandet av dagliga aktiviteter i relation till distansutbildning på grund covid-19 pandemin. En kvalitativ metod användes med semistrukturerade intervjuer. Rekrytering av informanter utfördes genom ett snöbollsurval. Målgruppen var ungdomar som fyllt 18 år och studerade sista året på gymnasiet. Tio intervjuer genomfördes och det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det var mer utmanande att utföra vardagens aktiviteter under distansutbildning. Ungdomarna beskrev att de sover och äter mer oregelbundet, har mer eller mindre effektivt utförande av skolarbete och är mer stillasittande. Dock beskrev en hel del studenter att de skapat nya fungerande rutiner. Studiens slutsats visar att variationen av upplevelser av distansutbildningen är kopplade till ungdomarnas rutiner och vardagsstruktur. Den ökade friheten i att själva kunna strukturera vardagen medför ett ökat eget ansvar vilket upplevs svårt då motivation brister. Resultatet visar behov av arbetsterapeutiska åtgärder i skolan och kräver vidare forskning för identifiering av insatser som behövs för att kunna erbjuda alla ungdomar en god utbildning.<br>Due to the COVID-19 pandemic, high school education has become virtual. Teenagers’ daily routines have changed, adversely affecting their occupation and participation. The aim of the study was to describe teenagers’ experiences with change 0f performance of daily activities in relation to distance education due to the COVID-19 pandemic. A qualitative method was used with semi-structured interviews. Recruitment of informants was executed through snowball sampling. The target group was teenagers aged 18 and seniors in high school. Ten interviews were conducted in total and the collected data was analyzed through a qualitative content analysis.  The results showed it was more challenging to perform everyday activities during distance education. The main reasons were that teenagers have more irregular sleeping- and eating habits, have a more or less effective performance, are more sedentary due to restrictions and establish new routines. The conclusion shows that the variety of experiences of distance education is linked to the routines and structure of everyday life amongst teenagers. The increased freedom to structure everyday life entails increased responsibility, which as motivation lacks becomes difficult. The results show the need for occupational therapy in schools and requires further research to identify interventions needed to provide good education for all.