To see the other types of publications on this topic, follow the link: Cytostatikabehandling.
Dissertations / Theses on the topic 'Cytostatikabehandling'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Cytostatikabehandling.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Boström, Amanda, and Rebecca Larsen. "Illamående i samband med cytostatikabehandling." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32811.
Full textAbstract:
Illamående är en av de vanligaste förekommande biverkningarna av cytostatikabehandling. Cytostatika används för att behandla cancer. Varje år drabbas 58 000 människor i Sverige av cancer och i hela världen är den siffran 14 miljoner. Det finns tre olika former av illamående i samband med cytostatikabehandling. Dessa tre former är akut illamående, fördröjt illamående och betingat illamående. Cytostatika-relaterat illamående kan behandlas både farmakologiskt och icke-farmakologiskt. Syftet var att beskriva illamående hos patienter med cancer i samband med cytostatikabehandling. En allmän litteraturstudie utfördes. Sökningar i databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo resulterade i tio resultatartiklar. Artiklarna granskades och teman med underteman identifierades. De teman som identifierades var förekomst av illamående, patienters upplevelser av illamående, strategier vid illamående och livskvalitet. Cytostatika-relaterat illamående ansågs vara ett subjektivt fenomen som var svårt att beskriva. De som drabbades av illamående i samband med cytostatikabehandling upplevde flertalet olika förändringar som påverkade dem negativt. Patienterna fick använda sig av olika strategier för att hantera sitt illamående. Livskvaliteten påverkades negativt av det cytostatika-relaterade illamåendet. Mer forskning kring ämnet skulle vara av betydelse då detta är ett stort omvårdnadsämne som borde få mer fokus då det påverkar hela människan.<br>Nausea is one of the most common side-effects during chemotherapy. Chemotherapy is used for treating cancer. Every year 58 000 people gets cancer in Sweden and worldwide 14 million people is affected by the disease. There are three different types of nausea during chemotherapy. These types are acute nausea, delayed nausea and anticipatory nausea. Chemotherapy-induced nausea can be treated either with pharmacological treatment or non-pharmacological treatment. The purpose of this study was to describe nausea in patients with cancer receiving chemotherapy. A general literature study was performed. The searches in the databases Cinahl, Medline and Psycinfo resulted in ten articles. The articles were examined and themes and subthemes were identified. The themes that were identified was The incidence of nausea, The patients experiences of nausea, Strategies to cope with nausea and Quality of life. Chemotherapy-induced nausea was considered to be a subjective phenomenon which was difficult to describe. Patients who suffered from chemotherapy-induced nausea experienced multiple changes that had a negative impact on them. Patient used several strategies to cope with their nausea. Chemotherapy-induced nausea had a negative impact on the patients quality of life. More studies are needed in this field with more focus on how chemotherapy-induced nausea affects these patients.
2
Bostedt, Fredric. "Patienters upplevelse av cytostatikabehandling : En litteraturstudie." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21163.
Full text
3
Bäckström, Amanda, Lina Hassel, and Cecilia Lundborg. "Kvinnors upplevelser under cytostatikabehandling vid bröstcancer." Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49157.
Full textAbstract:
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen kvinnor diagnostiseras av världen över. Cytostatikabehandling är en frekvent metod som används vid bröstcancer och bidrar till en mängd olika biverkningar. När kvinnan går från frisk till sjuk sker en transition, vilket innebär förändringar i livet. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sin vardag under cytostatikabehandlingen vid bröstcancer.Metod:En litteraturöversikt med kvalitativ design. Sexton artiklar söktes fram i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. En modell av Friberg i fem steg användes i analysen. Resultat: Upplevelsen av cytostatikabehandlingen gav kvinnorna en förändrad bild av sin vardag. De upplevde att vardagen blev påverkad när kroppen förändrades och de fick olika känslor när biverkningarna kom. Kvinnorna fick existentiella tankar kring livslust och döden. Yttre faktorer som familjestöd, stöd från sjuksköterskan, arbetsrelaterade upplevelser samt hur kvinnan upplever sin vardag vid fysisk aktivitet under cytostatikabehandlingen var fynd som framkom. Slutsats: Cytostatikabehandlingen bidrog till att kvinnorna upplevde en känsla av förlorad identitet likväl ett nytt synsätt på livet. Familj och vänner hade en betydelsefull roll under behandlingsperioden. Sammanfattningsvis uttrycks transitionen varierande beroende på kvinnans förutsättningar.
4
Engdahl, Zandra, and Sandra Moberg. "Omvårdnadsåtgärder vid fatigue under cytostatikabehandling : en litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38727.
Full text
5
Getaneh, Melke Hermela, and Zahra Askarian. "Bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser i samband med cytostatikabehandling." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20046.
Full textAbstract:
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och ca 7000 nya fall diagnostiseras årligen i Sverige. Cytostatikabehandling är en vanlig behandlingsform mot bröstcancer och många kvinnor upplever den som påfrestande på grund av dess biverkningar. De mest förekommande biverkningarna är håravfall, illamående, kräkningar, uttalad trötthet, rädsla, depression samt ångest. Sjuksköterskor kommer någon gång i sitt arbete i kontakt med bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgår cytostatikabehandlingen. Om cytostatikabehandlade kvinnors kunskapsbehov inte uppmärksammas finns det risk att dessa kvinnor upplever vårdlidande. Syftet med studien är att beskriva bröstcancersjuka kvinnors upplevelser i samband med cytostatikabehandling. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, Blackwell Synergy- se Wiley Interscience, PubMed och PsycINFO. Studien baseras på elva kvalitativa artiklar och innehållanalysen på samtliga artiklar gjordes utifrån Evans (2002) analysmodell. Resultatet presenteras i tre huvudteman och sju subteman. Huvudteman är kroppsliga upplevelser, psykiska upplevelser och upplevelsen av ett förändrat socialt sammanhang. Utifrån kvinnornas upplevelser hade kemoterapin en negativ inverkan på många områden såsom fysiska, psykiska och sociala tillstånd. Vi anser att med en ökad kunskap hos sjuksköterskor kring cytostatikabehandling utifrån kvinnornas upplevelser kan onödigt lidande minskas och därmed kan en bättre och individuell anpassad vård ges.<br>Program: Sjuksköterskeutbildning
6
Andersson, Pernilla. "Cytostatikabehandling vid cancersjukdom : Upplevelse av livskvalitet samt omvårdnadsåtgärder." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3156.
Full textAbstract:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder i samband med cytostatikabehandling vid cancersjukdom. För att besvara studiens syfte har sökning efter artiklar (n=17) genomförts i databaserna Blackwell Synergy samt Elin@Dalarna. Följande sökord har använts i olika kombinationer; cancer, patients, experience, nurse care, quality of life, scale, instrument, chemotherapy och care. Resultatet visade att cytostatikabehandlingen hade både positiv och negativ inverkan på patienternas livskvalitet. Livskvaliteten ökade då symtom lindrades. Försämrad livskvalitet var alltid associerad till biverkningar av cytostatikabehandlingen. De vanligaste biverkningarna som inverkade på livskvaliteten var illamående och kräkningar, fatigue, hårförlust samt neutropeni. Biverkningarna påverkade patienternas livskvalitet negativt då de försämrade deras välmående samt förändrade deras situation i vardagslivet. Information och undervisning var viktiga omvårdnadsåtgärder för att förbereda patienterna inför behandlingen och för att underlätta deras situation under behandlingstiden. Även att få stöd från sjuksköterskan ansågs vara viktigt under behandlingstiden.
7
Farah, Siraad, and Westberg Marisa. "Patienters upplevelser av cytostatikabehandling i samband med cancer." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-217.
Full text
8
Fridén, Annika, and Sofia Kärrlander. "Sjuksköterskans information till cancerpatienter i samband med cytostatikabehandling." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1711.
Full text
9
Tesfay, Hanna, and Louise Sjöstedt. "Patienters upplevelser av cytostatikabehandling vid bröstcancer: en litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35255.
Full text
10
Svensson, Sanne, and Johanna Skyllberg. "Upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med hemmavarande barn." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-14619.
Full textAbstract:
Bakgrund: Cytostatika är ett läkemedel som främst ges till cancerpatienter. Cytostatikabehandling har ett flertal biverkningar som påverkar patienten och behandlingen kräver specifik omvårdnad. Cytostatikabehandling skapar både ett kroppsligt och själsligt lidande. Varje person är unik och biverkningarna kan upplevas olika för alla som genomgår cytostatikabehandling. Vid sjukdom och behandling kan det vara svårt att bevara ett gott föräldraskap. Hela familjen påverkas av cytostatikabehandlingen och familjen blir åsidosatt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med hemmavarande barn. Metod: En kvalitativ design baserad på fyra patografier som analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: biverkningarnas påverkan på kroppen, att leva i en känslomässig ovisshet där det tillkom två underkategorier: positiva känslor och negativa känslor och den tredje kategorin var strategier krävs för att klara av cytostatikabehandlingen. Slutsats: Cytostatikabehandling påverkar människan både psykiskt, fysiskt och socialt. Hur patienten mår och upplever cytostatikabehandlingen påverkas av omgivningen. En positiv inställning är en grundförutsättning för att klara av cytostatikabehandlingen. Att ha en strategi kan underlätta och vara till hjälp för att klara av behandlingen. Ytterligare forskning skulle kunna göras kring hur barnen upplever mammans behandlingsperiod.
11
Man, Monica, and Marijana Savic. "Kvinnors upplevelser av adjuvant cytostatikabehandling vid bröstcancer : en litteraturstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13532.
Full textAbstract:
Bakgrund: Adjuvant cytostatikabehandling används vid bröstcancer efter att tumören tagits bort. Biverkningar kan uppstå då cytostatika påverkar alla kroppens celler. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad krävs det att hon/han får ta del av patienters upplevelser vid adjuvant cytostatikabehandling. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av adjuvant cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier: uppleva en förändrad kropp, uppleva ett förändrat sinne och upplevd påverkan på det sociala livet. Det framkom att kvinnorna upplevde både fysiska och psykiska biverkningar och dessa hade en stor påverkan på deras sociala liv. Slutsats: I slutsatsen betonas vikten av sjuksköterskans stöd i form av information och omvårdnad.<br>Background: Adjuvant chemotherapy is used to treat breast cancer after the removal of the tumour. Side effects may occur since chemotherapy affects all of the body cells. The nurse should be able to provide good care, to do so it requires that she/he takes part of patients’ experiences of adjuvant chemotherapy. Aim: The aim was to describe women’s experiences of adjuvant chemotherapy for breast cancer Method: A literature review based on 13 scientific articles with qualitative approach was executed. Results: The result consisted of three main categories: experiencing a changed body, experiencing a changed mind and perceived impact on social life. It was revealed that women experienced both physical and psychological side effects and they had a great impact on their social life. Conclusion: The conclusion shows the importance of the nurse’s support in form of information and care.
12
Hardin, Anna, and Rebecca Sandahl. "Kvinnors upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling vid bröstcancer – en litteraturstudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-10430.
Full textAbstract:
Bakgrund: Enligt WHO är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor världen över. Bröstcancer är den största orsaken till dödsfall i både utvecklade och mindre utvecklade länder. Den vanligaste behandlingsformen av bröstcancer är cytostatika vilket har olika påverkan på både kropp och psyke. Därför skiljer sig kvinnors upplevelser åt efter genomgången cytostatikabehandling. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserat på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultatdelar har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier samt fyra underkategorier som utgör resultatet: ”Kognitiva förändringar”, där det uppkom två underkategorier: Försämrad koncentrationsförmåga och Oförmåga att minnas där kvinnorna upplevde olika minnesproblem som påverkade vardagen; ”Inte känna igen sig själv” där det uppkom två underkategorier: Emotionella förändringar och Kroppsliga förändringar där kvinnorna upplevde olika känslor samt symtom av klimakteriebesvär och viktökning; ”Att inte bli sedd och hörd”, där kvinnorna upplevde att läkarna inte tog deras bekymmer på allvar; ”Förändrad syn på livet”, där kvinnorna upplevde ett mer positivt synsätt efter cytostatikabehandling och uppgav att meningen med livet hade blivit en central del i deras liv. Slutsats: Kvinnor kan ha olika upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling beroende på sin tidigare livserfarenhet och den livsvärld kvinnan levde i. Utifrån studiens resultat kan sjuksköterskan få en ökad förståelse om hur livet efter genomgången cytostatikabehandling kan upplevas och därmed kunna ge bättre information och vård. Som andra studier påpekar behövs det mer forskning kring just frågan om upplevelserna efter genomgången cytostatikabehandling. Därför var det av vikt att studera upplevelserna hos dessa kvinnor då allt fler diagnostiseras varje år med bröstcancer.
13
Berglund, Karin, and Camilla Widlund. "Hur påverkar fysisk aktivitet bröstcancerpatienter under cytostatikabehandling? : En litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-373499.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor i hela världen. I Sverige insjuknar ungefär 20 kvinnor dagligen. Cytostatika ges som en del i behandlingen vilket medför många biverkningar för de drabbade patienterna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar bröstcancerpatienter under cytostatikabehandling. Metod: Deskriptiv design med litteraturstudie valdes som metod. Studien baserades på kvantitativa artiklar för att besvara studiens syfte. Resultat: Övervägande delen av de inkluderade artiklarna visade på att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på bröstcancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling. Den positiva inverkan bestod av förbättrad fysisk styrka och kondition, kroppssammansättning, psykisk hälsa, livskvalité och minskad fatigue. Någon negativ effekt påvisades ej, dock utebliven effekt av intervention. Den fysiska aktiviteten var av olika karaktär, längden på träningstiden varierade likaså uppföljningstiden som deltagarna deltog i studien. Slutsats: Resultatet visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på bröstcancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling. Genom information och vägledning om fysisk aktivitet i olika former kunde patienters välbefinnande öka. Studiens resultat betonar värdet av fysisk aktivitet som en del av bröstcancerpatienters behandling. Fysisk aktivitet är kostnadseffektivt och bör tillämpas som egenvård i en del av standardbehandlingen.<br>ABSTRACT Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women around the world. In Sweden, about 20 women are diagnosed daily. Chemotherapy is given as part of the treatment, which causes many side effects to the affected patients. Aim: The purpose of this literature study was to investigate how physical activity affects breast cancer patients during chemotherapy treatment. Method: Descriptive design with literature study was chosen as a method. The study was based on quantitative articles to answer the purpose of the study. Results: Most of the included articles showed that physical activity has a positive effect on breast cancer patients undergoing chemotherapy. The positive impact consisted of improved physical strength and fitness, body composition, mental health, quality of life and reduced fatigue. No adverse effect was found, however, lack of effect of intervention. The physical activity was of a different nature, the length of the training time also varied as the follow-up time that the participants participated in the study. Conclusion: The result shows that physical activity has a positive effect on breast cancer patients who undergo chemotherapy. Through information and guidance on physical activity in different forms, patients well-being could increase. The study's results emphasize the value of physical activity as part of breast cancer patients treatment. Physical activity is cost-effective and should be applied as self-care in part of the standard treatment.
14
Eriksson, Lilli, and Cornelia Ström. "Fatigue och sömnsvårigheter under cytostatikabehandling : hos kvinnor med bröstcancer." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-948.
Full text
15
Larsson, Stina, and Josef Abadi Nima Ghorbani. "Bröstcancerpatienters upplevelser av biverkningar från cytostatikabehandling : En kvalitativ litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100808.
Full textAbstract:
Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar många och den vanligaste cancerformen hos kvinnor är bröstcancer. Det finns flera olika behandlingsalternativ för bröstcancer men det mest förekommande är en operation av brösten. Bröstcancerpatienterna får ofta tilläggsbehandlingar där en av de vanligaste är cytostatikabehandling. Behandlingen kan dock ge många biverkningar som är påfrestande för patienten. Syfte: Syftet var att studera bröstcancerpatienters upplevelser av biverkningar från cytostatikabehandling. Metod: Metoden för studien var en kvalitativ litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO och ASSIA. Artiklarna kvalitetsgranskades genom en kvalitetsgranskningsmall samt analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom från det analyserade materialet: fysiska biverkningar i vardagen, besvär med psykiska biverkningar och lidande till följd av biverkningar. Det var kroppsliga besvär och utseendeförändringar som låg till grund för biverkningar i vardagen. Besvär med psykiska biverkningar grundade sig i kognitiv påverkan och emotionell förändring. Under lidande till följd av biverkningar beskrivs såväl fysiskt som psykiskt lidande. Slutsats: Bröstcancerpatienterna upplevde biverkningar från cytostatikabehandlingen som negativa och detta påverkade deras livsvärld. Denna litteraturstudie kan bidra till ökad förståelse kring upplevelser hos bröstcancerpatienter med cytostatikabehandling för andra bröstcancerpatienter, anhöriga och vårdpersonal.
16
Karlsson, Sandra. "Infektioner i samband med adjuvant cytostatikabehandling av invasiv bröstcancer." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-55054.
Full text
17
Larsson, Lenny, and Sörquist Emilie Soto. "Patientens upplevelse av livskvalitet i samband med cytostatikabehandling : − En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-42589.
Full textAbstract:
Introduktion: År 2014 diagnostiserades cirka 50 000 personer i Sverige med cancer. Cellhämmare är den främsta behandlingen mot cancer, cytostatika är samlingsbegrepp för cellhämmande läkemedel. Cytostatika ges för att bota sjukdom eller förbättra livskvalitet genom att lindra symtom och förlänga livet. Livskvalitet är subjektivt och varje person har en egen, unik definition, vilket motiverar holistisk utformad omvårdnad. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av livskvalitet i samband med cytostatikabehandling. Metod: Denna litteraturstudie följer en niostegsmodell beskriven av Polit och Beck (2012). Källmaterialet inhämtades från databaserna Cinalh och Pubmed. Resultat: Källmaterialet för denna litteraturstudie utgörs av 10 artiklar av kvantitativ metod och dessa presenteras i artikelmatrisen. Resultatets kategorier redovisas i både i text och figur, Funktionell hälsa, Emotionell hälsa, Psykisk hälsa, Fysisk hälsa samt Samlevnad och tillhörande underkategorier, som utgör livskvalitet. Slutsats: Av denna litteraturstudie kan slutsatsen dras att patienter upplever livskvaliteten i samband med cytostatika behandling som i stort dålig, särskilt beträffande ekonomi och förlorade förhoppningar. Emellertid finns vissa faktorer som upplevs positiva, exempelvis bevarad känsla av hopp samt möjlighet till förbättring genom vilja och drivkraft hos patienten att leva gott och ”normalt”. Vården kring patienten som genomgår cytostatikabehandling är inte tillfredsställande ur livskvalitetsperspektivet och särskilt omvårdnaden och dess åtgärder behöver utvecklas och definieras i syfte att kvalitetsmässigt förbättras.
18
Formisto, Piritta, and Johanna Lundin. "Livskvalitet vid livmoderhalscancer : hur kan sjuksköterskan stödja kvinnor vid cytostatikabehandling?" Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1796.
Full textAbstract:
Bakgrund Livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor globalt sett. I Sverige insjuknar cirka 450 kvinnor årligen i livmoderhalscancer varav cirka 150 dör till följd av sjukdomen. Humant Papillomvirus (HPV) är den främsta orsaken till utvecklingen av livmoderhalscancer. Cytostatika används som en behandlingsmetod som syftar till att skada tumören och eventuellt göra den känsligare för en eventuell strålbehandling. Att genomgå cytostatikabehandling för livmoderhalscancer är en krävande period. Syfte Att belysa hur sjuksköterskan kan ge stöd för kvinnors upplevelse av en god livskvalitet när de genomgår cytostatikabehandling mot livmoderhalscancer. Metod Studien består av en litteraturöversikt med sökningar gjorda i databaserna PubMed och Cinahl. Sökningarna gjordes med hjälp av MeSH-termer och Cinahl Headings, men även via fritext. Slutgiltigen valdes 17 vetenskapliga artiklar ut till resultatet som har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet bedömningsunderlag. Artiklarna har även granskats etiskt. Resultat Information, stöd, undervisning och rådgivning är betydande delar för sjuksköterskan att ta hänsyn till vid cytostatikabehandling. Kvinnorna behöver information kring biverkningar, hanteringen av dessa, råd kring sexuella konsekvenser och stöd för upprätthållande av livskvaliteten. Sjuksköterskan bör inneha kunskap kring cytostatikabehandling och omvårdnadsbehov för att stödja kvinnorna till bästa möjliga livskvalitet. Slutsats Sjuksköterskan behöver utgå från patientens syn på livskvalitet och erbjuda stöd när det behövs. Det finns olika faktorer att ta hänsyn till, bland annat fysiska, psykiska och sociala. Personcentrerad omvårdnad är av grund för att den cancersjuke ska uppnå bästa möjliga livskvalitet.
19
Alipour, Mahdis, and Nyamsuren Avarzed. "Upplevelser av cytostatikabehandling hos patienter med cancer : En allmän litteraturstudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-2943.
Full textAbstract:
Bakgrund: Cancer är en ledande dödsorsak och är en av de största hotande faktorerna för människors hälsa över hela världen. En av de vanligaste behandlingarna för cancer är cytostatika, cellhämmande läkemedel, som ger svåra biverkningar, vilka påverkar patientens dagliga liv. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av cytostatikabehandling hos patienter med cancer. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa data vilket analyserades med innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det tre teman och åtta kategorier. De tre teman var: upplevelsen av fysiska biverkningar, upplevelsen av psykiska biverkningar och delaktighet. Slutsats: Resultaten visade att cytostatikabehandling och dess biverkningar påverkade patientens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Att få tillräcklig information från vårdpersonal hade en stor betydelse för patienten. Patienter med cancer upplevde många gånger svårigheter att hantera information och osäkerhet i samband med prognosen samt vid typen av tillgängliga behandlingar. Det förekom även att patientens livskvalitet påverkades negativt i samband med cytostatikabehandling. Förslag på fortsatt forskning: Biverkningar till följd av cytostatikabehandling upplevs som ett stort problem för de flesta patienterna med cancer, då är det viktigt att vidare forskning kring dessa område görs.<br>Background: Cancer is a leading cause of death and is one of the biggest threatening factors for human health worldwide. One of the most common treatments for cancer is chemotherapy, cytostatic agents, which cause severe side effects, which affect the patient's daily life. Aim: The aim was to describe experiences of chemotherapy in patients with cancer. Method: The method used was a general literature study based on ten scientific articles of qualitative data which was analyzed with content analysis. Result: In the result, three theme and eight categories emerged. The three themes were: the experience of physical side effects, the experience of psychological side effects and participation. Conclusion: The results showed that chemotherapy and its side effects affected the patient's life, both physically, mentally and socially. Obtaining sufficient information from healthcare staff had a great impact on the patient. Patients with cancer often experienced difficulties in managing information and uncertainty in connection with the prognosis as well as the type of treatments available. It also occurred that the patient's quality of life was adversely affected in connection with chemotherapy. Suggestions for continued research: Side effects due to chemotherapy are perceived as a major problem for most patients with cancer, then it is important that further research on these areas be done.
20
Faal, Angelica, and Sara Jill Maria-Louisa Yasemani. "Upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer : En kvalitativ litteraturstudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16362.
Full textAbstract:
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancern hos kvinnor. Behandlingen är framförallt kirurgisk men många kvinnor behöver kompletterande behandling med cytostatika. Cytostatika påverkar inte bara cancercellerna utan även friska celler påverkas, vilket kan leda till besvärande biverkningar. Cytostatikabehandling kan upplevas som skrämmande för många kvinnor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer. Metod: För att besvara syftet har det gjorts en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet baserades på 10 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Dessa var, Fysisk och psykisk påverkan med underkategorierna förlust av hår, illamående/kräkningar, kognitiva förändringar; Behov av stöd; Behov av information. Slutsats: Vid cytostatikabehandling upplevde kvinnorna att kroppen blev väldigt påverkad vilket ledde till håravfall, illamående/kräkningar och kognitiva förändringar. Behandlingen påverkade deras identitet och deras sociala liv. Behov av stöd och information var något alla kvinnor upplevde.
21
Kleveholt, Mathilda, and Diana Sjöberg. "Livskvalitet hos patienter med förändrad smak- och luktupplevelse under cytostatikabehandling." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446291.
Full textAbstract:
Bakgrund: Cytostatikabehandling kan innebära att kroppsfunktioner förändras exempelvisförmågan att känna och uppfatta lukt och smak. Den Nordiska Cancerunionens definition avcancerrehabilitering beskriver cancerrehabilitering som insatser för fysiska, psykiska, socialaoch existentiella problem. Cancerrehabilitering handlar om att minska och förebygga problemtill följd av cancersjukdom och dess behandling, samt att värna om livskvalité.Syfte: Att belysa om smak- och luktförändringar relaterat till cytostatikabehandling påverkarpatientens livskvalité.Metod: Litteraturstudie. Databassökningar utfördes i Cinahl, Web of Science och Pubmed.Tio kvantitativa och tre kvalitativa studier samt två studier med mixad metod inkluderades.Kvantitativa materialet analyserades utifrån skillnader, likheter och kvalitativa materialet medmanifest innehållsanalys.Resultat: Variationer i förekomst av smak- och luktförändringar i samband medcytostatikabehandling och påverkan på livskvalité sågs både beträffande individuella ochbehandlingsrelaterade skillnader. Den generella livskvalitén påverkades utifrån förändringarkopplade till nutritionsintag, samband mellan förekomst av smakförändringar, illamående,aptitlöshet och fatigue. Ökad känslighet för smaker och lukter kunde påverka livskvaliténbåde psykiskt som irritation, besvikelser och ångest samt en upplevd förlust av exempelvisnjutning kring mat. Även socialt påverkades livskvalitén utifrån förändringar i roller ochsociala funktioner, beroende av andras och egna svårigheter, att hantera problem kopplade tillsmak- och luktförändringar.Slutsats: Cytostatikabehandling kan ge smak- och luktförändringar som påverkar ochinverkar på livskvalitén i varierande omfattning. Det kan handla om kroppsliga symtom ochsvårigheter att vara delaktig i sociala sammanhang. Smak- och luktförändringar kan bidra tillkänsloyttringar så som irritation, besvikelser, sorg och saknad. Kliniskt harspecialistsjuksköterskan en viktig roll i att informera och stödja kring dessa besvär.
22
Molin, Emma, and Felicia Jäderquist. "Kvinnors upplevelser av cytostatikabehandling i samband med bröstcancer : En litteraturstudie." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för vårdvetenskap (VV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-37675.
Full textAbstract:
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerformen bland kvinnor i västvärlden och behandlingsalternativen vid bröstcancer ser olika ut. En av de vanligaste behandlingarna är cytostatikabehandling. Cytostatikabehandlingen för med sig en rad biverkningar som anses vara plågsamma både fysiskt och psykiskt, dessa upplevs inte sällan mer påfrestande än själva cancern. För att kunna stödja patienten under sjukdomsförloppet och för att kunna lindra lidandet är information och råd från sjukvården av största vikt. Tidigare studier visar att det dominerande omvårdnadsbehovet hos kvinnor med bröstcancer är information och råd från sjukvården för att kunna hantera biverkningarna som cytostatikager upphov till samt psykologisk hjälp för att hantera rädsla och ångest. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa kvinnors upplevelse av cytostatikabehandling i samband med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie som baseras på elva vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visade att kvinnors psykosociala liv begränsas av biverkningar under cytostatikabehandling och vardagen karaktäriseras av anpassning och hantering, detta utmynnade i tre huvudkategorier; De fysiska biverkningarnas psykosociala påverkan, stöd av familj och anhöriga och brister i vården. Konklusion: Resultatet av litteraturstudien och tidigare forskning visade att cytostatikabehandling upplevs ha en stor påverkan på kvinnors dagliga liv där de fysiska biverkningarna har stor inverkan på det psykosociala livet.<br>Background: Breast cancer is the most commonly occurring form of cancer among women in the western world, and the treatment options for breast cancer looks different. One of the most common treatment methods is chemotherapy. The chemotherapy treatment carries a host of side effects and these are seen as quite exhausting both physically and mentally, they are commonly seen as testing out the overall effects of the cancer itself. In order to be able to support the patient during the course of the disease and to relieve suffering, information and advice from the healthcare system is of the utmost importance. Previous studies show that the main care needs of women with breast cancer is information and advice from healthcare to handle the side effects of the cytostatics cause, as well as psychological help to combat the fear and anxiety. Purpose: The purpose of this literature study was to compile the experiences of women receiving chemotherapy to combat breast cancer. Results: The results show that women’s psychosocial life is limited by the side-effects during the chemotherapy treatment, and their everyday lives are characterized by adapting to, and managing. The findings are presented as three main categories; The psychosocial impact of physical side effects, support from family and relatives and deficiencies in care. Conclusion: The results ofthe literature study, and earlier research, show that chemotherapy has a major impact on women's daily life, where the physical side effects have a great impact on the psychosocial life.
23
Bohlenius, Maria. "Påverkas hälsan av den fysiska aktivitetsnivån för bröstcancerpatienter under cytostatikabehandling?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65942.
Full textAbstract:
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligast förekommande cancerformen hos kvinnor. Vid diagnos och behandling är det vanligt med psykiska reaktioner och biverkningar. Bland annat förekommer ångest, oro, infektionskänslighet och trötthet. Fysisk aktivitet bidrar till många positiva hälsoeffekter som exempelvis ökad muskelstyrka och kondition, minskad depression och ångest och förbättrat immunförsvar. Detta gör det intressant att undersöka om detta samband även förekommer hos bröstcancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling. Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur hälsan påverkas av den fysiska aktivitetsnivån hos bröstcancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling. Metod: Arbetet är en litteraturstudie. Artiklar söktes i databasen PubMed. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle undersöka effekter av fysisk aktivitet avseende hälsan hos bröstcancerpatienter som behandlas med cytostatika. Resultat: Bröstcancerpatienter som utförde fysisk aktivitet under sin cytostatikabehandling, förbättrade, bibehöll eller minskade nedsättning av status på flertalet av de hälsoområden som undersöktes. På vissa hälsoområden sågs ingen skillnad mellan tränings- eller kontrollgrupp eller så var skillnaden inte signifikant. Fysisk aktivitet sågs inte i någon studie försämra hälsan hos patienterna. I något fall sågs att en mindre träningsdos var bättre än en högre. Fysisk aktivitet gav inga biverkningar. Slutsats: En ökad aktivitetsnivå för denna patientgrupp ger positiva hälsoeffekter, därmed bör fysisk aktivitet rekommenderas.
24
Bergh, Johanna, and Claes Rydberg. "Egenvårdsråd vid cytostatikabehandling : En jämförande studie mellan öppenvård och slutenvård." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-138565.
Full textAbstract:
Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning personer med cancersjukdom har erhållit egenvårdsråd i samband med cytostatikabehandling - en jämförande studie mellan öppen- och slutenvård. Bakgrund: Personer med cancersjukdom som genomgår cytostatikabehandling skall erhålla information om eventuella biverkningar och hur dessa kan lindras och förebyggas dvs. egenvårdsråd. Egenvård är ett aktuellt ämne och forskning visar på vikten av välinformerade patienter då detta bidrar till ökad delaktighet och trygghet i sin sjukdomssituation. Få studier har undersökt förekomsten av givna egenvårdsråd samt jämfört skillnader mellan öppen-och slutenvård. Design: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ design. Metod: Data samlades in via enkäter på 41 studiedeltagare på en onkologisk klinik våren 2017. Enkäten bestod av 12 flervalsfrågor utformade av författarna. Resultat: Analysen visade inte på några signifikanta skillnader i givna egenvårdsråd mellan öppen-och slutenvård. Överlag hade deltagarna erhållit egenvårdsråd gällande få symtom/biverkningar. Resultatet visade på att deltagare var mycket nöjda med erhållna egenvårdsråd & trygga med att hantera biverkningar. Muntlig & skriftlig information gavs i större utsträckning inom öppenvården, men denna skillnad var ej statistiskt signifikant. Slutsats: Studien visar att vissa patienter erhållit egenvårdsråd i större utsträckning jämfört med andra patienter samtidigt som det var vanligare att deltagare erhållit egenvårdsråd gällande vissa specifika symtom/biverkningar. I denna studie kunde inga eller mycket små skillnader ses mellan öppenvård och slutenvård. Sjuksköterskor var en viktig källa till egenvårdsråd samtidigt som läkare och i vissa fall undersköterskor var en informationskälla. Studien visar att deltagarna generellt sätt var mycket nöjda.
25
Sellvén, Linnea. "Register/journalstudie av behandlingsresultat vid preoperativ cytostatikabehandling i Örebro län." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-61193.
Full text
26
Pounu, Cecilia, and Sindy Robles. "Kvinnors upplevelser av cytostatikabehandling i samband med cancer : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-67093.
Full textAbstract:
I Sverige beräknas att minst var tredje person kommer att drabbas av cancer någon gång under sin livstid. Vid olika cancersjukdomar använder man cytostatika som en del av behandlingen. Cytostatikabehandling användas för att bota sjukdomen, bromsa eller i ett palliativt syfte för att lindra symptom. Syftet med denna uppsats var att beskriva kvinnors upplevelse av cytostatikabehandling i samband med cancer. I studien ingick tolv vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sju kategorier. I resultatet framkom att håravfallet var en symbol för cancer och kvinnorna påverkades negativt av det förändrade utseendet. Behandlingen upplevdes smärtsam och utmanade tron på överlevnad. Förändringar i smak- och luktsinne påverkade upplevelsen av mat, dryck och dofter. De upplevde kognitiva problem i form av minnes- och koncentrationssvårigheter. Detta påverkade dem på olika sätt och vid olika tidpunkter. Relationer till vänner och familj förändrades. De blev beroende av andras hjälp för att klara av sin vardag. Brist på kontinuitet i vården och en negativ samhällssyn gjorde dem besvikna. Kvinnorna upplevde osäkerhet och rädsla inför framtiden. Sjukvården bör arbeta utifrån ett holistiskt synsätt, där man ser hela människan. Vi tror att denna litteraturstudie kan ge en ökad kunskap och en djupare förståelse för hur cytostatikabehandling kan upplevas.
27
Börjesson, Susanne. "Cytostatikautlöst smärta hos kvinnor med bröstcancer." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-6490.
Full textAbstract:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva cytostatikautlöst smärta och dess konsekvenser hos kvinnor med bröstcancer. Vid sökning gjordes begränsning till engelskspråkig litteratur och 17 vetenskapliga artiklar, hittades på Högskolan Dalarnas databas, Electronic Library Information Navigator (ELIN) med hjälp av olika kombinerade sökord. Även manuellt funna artiklar har använts. Resultatet visar att kvinnor som behandlats med cytostatika mot bröstcancer får ökade smärtor av behandlingen. Smärtförekomsten varierar beroende på vilken behandling kvinnan fått. Högre doser av ingående cytostatikaläkemedel, tätare intervall mellan kurerna och läkemedelsval kan inverka negativt på uppkomsten av smärta. De smärtor kvinnorna riskerar att få av behandlingen är neuropatier, smärtor från munhålan, händer och fötter, smärtor i magen, muskler, skelett samt huvudvärk. Framför allt cytostatika ur gruppen taxaner ger en smärtprofil med mer neuropatiska smärtor. Smärta i samband med cytostatikabehandling interagera med ökad oro, rädsla, försämrad funktionsförmåga och kan också ge sömnstörningar, trötthet, depression och ökad stress. Smärta inverkar menligt i det dagliga livet. Smärta kan också vara en prediktor för minskat välbefinnande vid behandlingens slut. Hur kvinnorna uppfattar smärtans inverkan på det egna jaget och hur de tolkar den upplevda smärtans i ett meningssammanhang beskrivs inte alls. Slutsatsen blir att cytostatikarelaterad smärta hos kvinnor med bröstcancer kräver vidare forskning.
28
Thimgren, Alexandra, and Sandra Vernersson. "Kvinnors upplevelse av sin sexualitet i samband med cytostatikabehandling vid bröstcancer." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1251.
Full textAbstract:
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Prognosen har dock förbättrats tack vare tidig diagnos och avancerade diagnostiska tekniker samt att bröstcancerbehandlingen blivit allt mer avancerad, aggressiv och effektiv. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Vid otillräcklig kirurgi ges adjuvant behandling, vilket innebär en tilläggsbehandling med strålning, cytostatika och/eller endokrin behandling. Cytostatika verkar genom att döda tumörceller och hämma deras tillväxt. Endast tio procent av bröstcancertumörer kan botas enbart med cytostatika, därför kombineras den ofta med annan typ av behandling. Cytostatikabehandlingen är mestadels intensiv och medför ofta svåra biverkningar, då skillnaden mellan elakartade och friska celler är små.Sexualitet kan beskrivas som en del av identiteten och är unik hos varje person. Sexualiteten påverkas av samtliga cancerbehandlingsmetoder. Detta kan bero på biverkningar som fatigue, vaginal torrhet, minskad förmåga till orgasm och förändrade hormonnivåer. Inom onkologisk vård ansvarar sjuksköterskor för bedömning av patientens behov, även de som berör sexualitet. Trots goda kunskaper om cytostatikans effekt på sexualitet undviks ämnet ofta av sjuksköterskor.
29
Hesselbom, Sara, and Mia Mårtensson. "Vad vill patienten veta? En litteraturstudie om patienters informationsbehov vid cytostatikabehandling." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25782.
Full textAbstract:
Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden och insjuknandet ökar i Sverige. Detta medför att många kommer att behöva genomgå behandling, exempelvis med cytostatika. Detta är en behandling som utvecklats enormt de senaste trettio åren och som ställer höga krav på personalens kunskap om och förståelse för behandlingen och dess påvekan på patientens liv. Syfte: Att undersöka cancerpatienters behov och upplevelse av information under sin cytostatikabehandling. Med frågeställningarna; Vilken information upplever patienterna att de har behov av? Upplever patienterna att de får tillräckligt med information? Hur föredrar patienterna att få information? Metod: En litteraturstudie baserad på Goodmans sju steg. Resultat: Ett stort behov hos patienterna var information om biverkningar, hur dessa kan hanteras och förebyggas. Faktorer som påverkar informationsbehovet visade sig vara närstående, tidpunkt då informationen ges och om patienten föredrog att få mer eller mindre information. Patienterna föredrar att få informationen muntligt av sjukvårdspersonal men vill gärna ha kompletterande skriftlig information.<br>Background: Cancer is one of the leading causes of death in Western countries, and the incidences is increasing in Sweden, which means that many will have to undergo treatment such as chemotherapy. This is a treatment that has been developing tremendously over the last thirty years and it is highly dependent on staff knowledge and understanding about the treatment and its effect on the patient's life.Purpose: The aim is to investigate cancer patients' needs and experience of information during their chemotherapy treatment. What kind of information do patients feel that they need? Do patients experience that they get enough information? How do patients prefer to receive information? Method: A literature review based on Goodmans seven steps. Result: A great need among the patients was information about side effects, how these can be managed and prevented. Factors affecting the information needs appeared to be family and friends, the time when the information was given and if the patient preferred to receive more or less information. Patients prefer to receive information orally by health professionals but they would also have liked to receive additional written information.
30
Bohman, Helena, and Erika Zander. "Yngre kvinnors upplevelser av cytostatikabehandling vid bröstcancer : En litteraturstudie av patografier." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-13942.
Full textAbstract:
Bakgrund: En av de vanligaste behandlingarna mot bröstcancer är cytostatika. Denna behandling upplevs som påfrestande då det ger biverkningar i form av illamående, trötthet, smärta och håravfall. Yngre kvinnor som ej genomgått menopaus och insjuknar i bröstcancer är i en annan period i livet jämfört med de i genomsnittsåldern (60+). Det är därför viktigt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat för att kunna bemöta dessa kvinnor under deras behandling med cytostatika och hur det kan påverka deras dagliga liv. Personcentrerad omvårdnad utgår ifrån deras livssituation och bidrar förhoppningsvis till ett minskat lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa yngre kvinnors upplevelser av cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Resultatet har analyserat med inspiration av Graneheim och Lundmans sammanställning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysförfarandet resulterade i tre kategorier: Kroppsliga förändringar, Emotionella reaktioner och Längtan till ett vanligt liv. Kroppsliga förändringar har underkategorin: Att förlora sitt hår. Resultatet indikerar på att cytostatikans effekter påverkade kvinnorna negativt. Håravfallet gav en förändrad självbild och framkallade en känslostorm där ångest och rädsla var mest framträdande. Trots cytostatikabehandlingens effekter kände kvinnorna hopp och en längtan att få återgå till sitt vanliga liv. Slutsats: Det var när cytostatikabehandlingen påbörjades som kvinnorna i studien upplevde att de blev sjuka. Cytostatikabehandlingen medförde en insikt av allvaret i situationen när effekten av cytostatikan främst gav kvinnorna kroppslig påverkan. En fördjupad förståelse för dessa kvinnors situation ger sjuksköterskan större möjlighet att skapa ett bättre möte och ge personcentrerad omvårdnad utifrån deras individuella förutsättningar. Vidare forskning krävs för att sjuksköterskan ska få en djupare förståelse för hur cytostatikabehandling kan påverka yngre kvinnors livssituation.
31
Rosandell, Evelina, and Lovisa Bergkvist. "Upplevelsen av lidandet under cytostatikabehandling hos kvinnor med cancersjukdom : En litteraturstudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-15768.
Full textAbstract:
Bakgrund: En av de vanligaste behandlingarna vid cancersjukdom är cytostatika. Under cytostatikabehandlingen är det vanligt att drabbas av biverkningar. Dessa biverkningar medför att kvinnor med cancersjukdom upplever ett fysisk och psykiskt lidande. Upplevelsen av lidandet under cytostatikabehandlingen kan relateras till ett sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av lidandet under cytostatikabehandling hos kvinnor med cancersjukdom Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av tillvägagångssättet för en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Känslomässig påverkan till följd av cytostatikabehandlingen och cancersjukdomen, Kroppsliga förändringar, Psykosocial påverkan, Bristande informationsgivning och stöd från vårdpersonal. Slutsats: Under cytostatikabehandlingen upplevde kvinnorna ett sjukdomslidande, livslidande och ett vårdlidande. Ökad förståelse kring hur lidandet under cytostatikabehandlingen upplevs medför att sjuksköterskan kan tillämpa åtgärder för att lindra sjukdoms- och livslidandet, samt eliminera vårdlidandet. Vidare forskning bör fokusera mer på hur lidandet upplevs hos kvinnor med andra cancerformer än bröstcancer
32
Stålberg, Desireé, and Annethe Karlsson. "Sjuksköterskors reflektioner kring ämnet sexualitet i omvårdnadsarbetet vid cytostatikabehandling : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14171.
Full textAbstract:
Att drabbas av cancer och genomgå cytostatikabehandling kan inverka på patienters sexualitet. Sjuksköterskor bör se till patienters alla behov för att kunna ge en god omvårdnad. Syftet var att beskriva sjuksköterskors reflektioner kring ämnet sexualitet i omvårdnadsarbetet med cytostatikabehandlade vuxna patienter med cancer. Studiens metod var empirisk med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde via semi-strukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor från en onkologisk klinik i Mellansverige. I huvudresultatet presenteras två kategorier, information om sexualitet vid start av cytostatikabehandling och omständigheter som påverkade samtal om sexualitet. Sjuksköterskorna ansåg att det var deras ansvar att informera om sexualitet och att information om ämnet var betydelsefullt. Patienters intresse och behov styrde informationen, men alla patienter fick inte information om sexualitet. Anledning till detta kunde vara att sjuksköterskorna inte ville genera patienter. Sjuksköterskorna hade inte erhållit någon kunskap om sexualitet genom utbildning. Kunskapen hade sjuksköterskorna erhållit genom arbetslivserfarenhet. Slutsats, för att som sjuksköterska regelbundet kunna informera patienter om hur sexualiteten kan påverkas av cytostatikabehandling vid cancersjukdom behövs vidare kunskaper. Detta för att kunna minska den spänning som finns kring ämnet sexualitet.<br>To suffer from cancer and going through treatment with chemotherapy can affect patients’ sexuality. Nurses should pay regard to all needs of the patients to be able to provide good nursing care. The aim of the study was to describe the nurses’ reflections around sexuality as a part of their nursing practice, related to adult patients with cancer going through chemotherapy. The study is based on qualitative interviews with a descriptive design. The interviews were conducted through semi-structured questions and the study group consisted of six nurses who worked at an oncology clinic in the central part of Sweden. The main result showed two categories, information about sexuality at the start of chemotherapy and circumstances that could affect conversation about sexuality. The nurses considered it to be their responsibility to inform the patient about sexuality and that information was meaningful. The patient’s interest and need directed the information, but all patients’ did not get information about sexuality. A reason to this could be that the nurses did not want to embarrass the patients. The nurses had not gained any knowledge about sexuality through education. The knowledge the nurses had gained came from work experience. Conclusion, to inform patients about how their sexuality can be affected by going trough treatment with chemotherapy regularly, nurses need further knowledge. This could reduce the tension that exists around the topic sexuality.
33
Persson, Kristina, and Charlotte Wadström. "Vilken omvårdnad får den polikliniska patienten vid cytostatikabehandling för att uppleva livskvalitet." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälso- och naturvetenskap, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1652.
Full textAbstract:
Every year an avorage of 40 000 Swedes fall ill with different forms of cancer. Chemotheraphy has an effect on the tumour cells as well as the healthy cells in the body, this causes many side effects which can be very problematic for the patient. The study was carried out in order to indicate the care measures that are taken to deal with the side effects i. e stomatit, loss of hair and sickness/vomiting, that are connected with chemotheraphy so that the outpatients will experience a quality of life. The method used was a qualitative interview with six nurses from the South if Sweden, all of whom are working with chemotheraphy patients. The results showed that the nurses thought that quality of life was individual, in their care work the patients needs and valuations were used as a starting point. Aside form the specific care measures for respective side-effects they put an emphasis on talking and giving information to patients. In addition, they indicated the relationship they had with their patients. Accordi ng to them a good relation to the patient is a prerequisite of good care work.
34
Bicer, Elif. "Effekterna av fysisk aktivitet under cytostatikabehandling hos patienter med bröstcancer : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-39152.
Full textAbstract:
Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna bland kvinnor, både i Sverige och globalt. Sjukdomen i sig och biverkningar av cytostatikabehandlingen påverkar hälsan och välbefinnandet hos kvinnor med allt från viktökning och smärta till fatigue och depression. Kan fysisk aktivitet leda till gynnsamma effekter hos bröstcancerpatienter under cytostatikabehandling med tanke på att fysisk aktivitet har många positiva hälsoeffekter hos friska personer? Syfte: Att undersöka effekterna av fysiskt aktivitet hos kvinnor som behandlas med cytostatika för bröstcancer. Metod: En litteraturstudie byggd på Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Sökningen genomfördes i två databaser; CINAHL och PubMed. Dessa sökningar resulterade i 13 kvantitativa artiklar som sedan sorterades under åtta olika teman. Resultat: Fysisk aktivitet bidrog till att förbättra den fysiska funktionen, självkänslan, humöret, kognitiv funktionen, sömnkvaliteten och livskvaliteten. Fysisk aktivitet under cytostatikabehandling resulterade även en ökning i muskelstyrka och muskelmassa. Fysisk aktivitet hjälpte i stort sätt att behålla kroppsvikt och sammansättning vid basline nivåer, men däremot sågs ingen effekt på bentäthet. Fysik aktivitet visade sig också lindra svåra behandlingsrelaterade symtom som cancerrelaterad fatigue, smärta, illamående och kräkningar, vilket i sin tur ökade patienternas förmåga att slutföra cytostatikabehandling samt förbättrade överlevnaden. Slutsats: Bröstcancerpatienter bör undvika fysisk inaktivitet under cytostatikabehandling. Fysisk aktivitet visade sig ha positiva effekter på den fysiska och psykiska hälsan och välbefinnandet samt symtomlindring och symtomhantering och bidrog därmed till en ökad livskvalitet under cytostatikabehandling hos bröstcancerpatienter.
35
Lindhe, Marian. "Antiemetisk behandling vid cytostatikabehandling NEPA, APR, 5-HT3-receptorblockare : en jämförande litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-86047.
Full textAbstract:
Cytostatikabehandlingars emetiska biverkningar har en stor negativ inverkan på patientens livskvalitet. För behandling av cytostatikainducerat illamående och kräkningar så ges flera olika läkemedel, däribland 5-HT3-receptorblockare och NK1-receptorblockare. Syftet: finns det en skillnad i effekt, och i så fall vilken, mellan kombinationsbehandlingen NEPA (netupitant (NETU) och palonosetron (PALO)) och behandlingen APR (aprepitant) + 5-HT3-receptorblockare? Hur stor andel lindras av att få en NK1-receptorblockare (APR, NETU) utöver en 5-HT3-receptorblockare vid cytostatikabehandling? Litteraturstudie valdes som metod och 5 studier ingick med nästan 3000 deltagare. Resultaten av studierna visade på ett numeriskt övertag för NEPA över APR samt en signifikant skillnad i effekt vid tillägg av NK1-receptorblockare till behandling med 5-HT3-receptorblockare. Diskussionen ställde syftet mot resultatet genom att göra jämförande sammanfattningar av samtliga studier och diskutera och förklara fynden. Slutsatsen som drogs utifrån arbetet var att NEPA och APR behandlingen saknar signifikant skillnad, för patienten kan NEPA vara en enklare behandling att följa. Andelen som lindras av att få mot att inte få en NK1-receptorblockare var mellan 8% och 15%.<br>The emetic side effects that comes with chemotherapy have a big negative impact on the patient’s quality of life and is because of that important to treat to improve compliance with the chemotherapy treatment. Important antiemetic treatments include 5-hydroxitryptamin-3 (5-HT3) receptor antagonists and neurokinin-1 (NK1) receptor antagonists, they each block receptors that are involved in the emetic response that is triggered by chemotherapy treatment. The purpose of this thesis was to see if there was a difference in effect between NEPA, a fixed combination of netupitant and palonosetron, and APR combined with a 5-HT3 receptor antagonist, and if so, what the difference was. The second purpose was to find out the percent of patients that was helped by being given a NK1 receptor antagonist on top of a 5-HT3 receptor antagonist treatment. This literature study included five clinical trial studies found on the database PubMed. The results showed a numeric advantage for NEPA over APR as well as a significant difference in effect when NK1 receptor antagonists were added to 5-HT3 receptor antagonist treatment. The discussion put the purpose against the result by making comparative summaries of the studies while discussing and explaining the findings. The conclusion was that no significant difference existed between NEPA and APR-treatment, but for the patient NEPA might be an easier treatment to follow since NEPA is a single dose treatment taken on day one while APR is a treatment that is taken over three days. The usage of NK1 receptor antagonists on top of 5-HT3 receptor antagonist treatment significantly improved the relieving effects with 11%-13,1% in the overall phase for the patients.
36
Blomkvist, Frida, and Molly Caroli. "Lukt- och smakförändringar samt påverkad aptit i samband med cytostatikabehandling: En litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-347589.
Full textAbstract:
Bakgrund: Cytostatikabehandling används vid många cancerdiagnoser och kan ge omfattande biverkningar då hela kroppen påverkas. Lukt- och smakförändringar är ett problem i samband med behandling och beskrivs ha en koppling till bland annat påverkad aptit och försämrad livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera de eventuella lukt- och smakförändringar som kan uppstå i samband med cytostatikabehandling samt undersöka på vilka sätt individens aptit kan påverkas till följd av detta. Vidare syftade studien till att undersöka hur utbrett detta problem är. Metod: Forskningsdesignen var en deskriptiv litteraturstudie. Genom databaserna PubMed och Cinahl valdes 13 kvantitativa originalartiklar ut för att sedan kvalitetsgranskas. En resultatanalys genomfördes och därefter sammanställdes en syntes. Resultat: Hos majoriteten av individer med cancersjukdom förekom lukt- och smakförändringar under cytostatikabehandling. Det resulterade i sin tur i en negativ påverkan på aptiten med konsekvenser såsom ofrivillig viktnedgång och försämrad livskvalitet. De vanligaste luktförändringarna som identifierades var ökad känslighet mot bland annat matlagningslukt och kroppslukter. Gällande smakförändringar påverkades grundsmakerna sött, salt, surt och beskt, varav flest individer upplevde förändringar i sött och salt. Dock var det surt och beskt som genererade mest negativa konsekvenser för individen. Fler kvinnor än män var utsatta för dessa aptitrelaterade problem. Slutsats: Studien fann att lukt- och smakförändringar var ett utbrett problem hos individer under cytostatikabehandling. Påverkan på den olfaktoriska respektive gustatoriska funktionen innebar för många en nedsatt aptit med följder som exempelvis förändrade matpreferenser, svårigheter i det sociala livet samt ofrivillig viktnedgång vilket ledde till en ökad morbiditet och försämrad livskvalitet.
37
Pernilla, Andersson. "Patientens upplevelse av patientmedverkan och bemötande i samband med cytostatikabehandling inom onkologisk omvårdnad." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45133.
Full text
38
Roa, Cortés Camilla, and sandra Sjelin. "Hur patienter som genomgår en strål- och eller cytostatikabehandling upplever måltiderna inom sjukvården." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226685.
Full textAbstract:
Det är välkänt att patienter som genomgår/genomgått strål- och/eller cytostatikabehandlingar mot olika cancersjukdomar upplever förändringar i både smak- och luktsinnet. Hur detta påverkar patientens matintag och måltidsupplevelse i samband med sin sjukhusvistelse var i denna studie av intresse. Sjukhusmåltidens betydelse för patientens tillfrisknande och återhämtning efter behandlingarna är av största vikt. Syftet med denna studie var därför att belysa hur patienter med cancerdiagnos upplever sjukhusmaten samt vilka faktorer som påverkar måltidsupplevelsen. En enkät utformades inom det aktuella området som senare kom att besvaras av 20 patienter (12 män och 8 kvinnor) vid ett större sjukhus i Sverige. Trots de dokumenterade smak- och luktförändringar som upplevs bland många patienter med cancerdiagnos, samt en del av denna studies deltagare, kom författarna fram till att det handlar om relativt enkla åtgärder som skulle få dessa patienter att äta mer samt njuta mer av den mat som serveras. Av resultaten att döma fanns det olika faktorer som kan vara viktiga att lägga extra tid på för de patienter som upplever smak- och luktförändringar. Till exempel en fin uppläggning samt bra konsistens/textur på maten som serveras. Det fanns också önskemål från deltagarnas sida att få välja själva vilka tider de ville bli serverade mat. I övrigt var patienterna väldigt nöjda med den mat som serverades, med några undantag som till exempel potatisen. Patienterna hade svårt att skilja på smak och lukt och detta kan ha påverkat det slutliga resultatet, trotts detta anser författarna att de fått en rättvis bild av de problemområden som fanns på det aktuella sjukhuset.
39
Lagerfelt, Linda, and Julia Leijon. "Kvinnors upplevda lidande i samband med biverkningar från cytostatikabehandling vid bröstcancer : En litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-374610.
Full textAbstract:
Abstract Background: Breast cancer is the most common cancer among women worldwide and the one causing most deaths. One common treatment for breastcancer is chemotheraphy that is provided to cure, ease the course of the disease or reducing the risk of recurrence. Many of the side effects from chemotherapy are often severe and are seen in combination with each other, resulting in a suffering for the women. Aim: The purpose of this literature study was to describe the current knowledge of how women with breast cancer experience suffering from the side effects from chemotherapy. Method: A literature study involving 10 articles with qualitative methodology was used. The databases used to search for articles was PubMed and CINAHL. This study is based on Katie Eriksson theory of care. Results: The result presented that women experienced suffering. Five categories describing experienced suffering were identified. These categories were: a challenging change of life, visible and non-visible body changes, change in everyday life, change in relationships and social contexts and the importance of healthcare. The women reported that loss of autonomy, a deterioration of self-image, and the change in everyday life and interaction with others resulted in suffering. It was found that inadequate information and support from healthcare professionals occurred and that proper information could have decreased the suffering. Conclusion: Side effects from chemotherapy cause suffering. Support and information from the healthcare was important to prepare the women for the side effects which could reduce suffering. More research in this area should be performed as it may provide opportunities to find solutions that can alleviate the experienced suffering.
40
Furubrand, Jenny, and Elisabeth Johansson. "Palliativ vård, cytostatikabehandling och brytpunktssamtal i livets slutskede hos patienter med metastaserad bröstcancer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-324287.
Full textAbstract:
ABSTRACT Background: About 1500 women dies every year of breast cancer, many of them have received chemotherapy (PCT) close to the end of life. This can lead to that they and their significant others do not get enough time to prepare themselves for the death and seize their last time the way they desire. Aim: The aim of this study is to study the palliative care, PCT and a break point conversation at the end of life among patients with metastatic breast cancer (mBC) in two oncology clinics in Sweden. Method: A quantitative investigation has been performed with a retrospective and descriptive design. 99 patients are included who died 2014-2016, with a mBC. The data was collected by patient record review. Results: Most of the patients had received a break point conversation and had contact with a palliative team when they died. There was a statistic significant that patients who died at a Hospice/palliative unit or at home/residential care had more likely received a break point conversation compared to patients who died in a Hospital. More than a third of the patients were treated with PCT during the last 30 days of their lives, somewhat more younger than older. There was no significant difference in the results above. Conclusion: The studie shows that patients with mBC who has received PCT receives PCT close to death and that those who died in a Hospice/palliative care unit or at home/residential care has had a break point conversation statistically more often compared to patients who died in a Hospital. There’s a need to develop the clinical care in a way that follows the guidelines at a higher level. Keywords: Breast cancer, palliative chemotherapy, break point conversation, palliative care<br>SAMMANFATTNING Bakgrund: Cirka 1500 kvinnor dör varje år av bröstcancer varav många har behandlats med cytostatika nära livets slut. Detta kan leda till att de och deras närstående inte hinner förbereda sig på döden och ta tillvara på den sista tiden som de önskar. Syfte: Syftet med studien är att studera palliativ vård, cytostatikabehandling och brytpunktssamtal i livets slutskede hos patienter med metastaserad bröstcancer på två onkologkliniker i Sverige. Metod: En kvantitativ undersökning har utförts med en retrospektiv, deskriptiv design. Totalt 99 patienter som avlidit 2014-2016, med en metastaserad bröstcancer ingår i studien där data inhämtats med hjälp av journalgranskning. Resultat: De flesta av patienterna hade erhållit ett brytpunktssamtal och hade ett palliativt team inkopplat vid dödsfallet. Resultatet var statistiskt signifikant i att de patienter som avled på Hospice/palliativ enhet eller i hemmet/vårdboende i högre grad erhållit ett brytpunktssamtal jämfört med patienter som avled på Sjukhus. Mer än en tredjedel av patienterna fick cytostatikabehandling under livets sista 30 dagar, något fler yngre än äldre. Någon signifikant skillnad kunde inte finnas i dessa resultat. Slutsats: Studien visar att patienter med metastaserad bröstcancer som fått palliativ cytostatika får cytostatika nära livets slutskede och att de som avled på Hospice/palliativ enhet eller i hemmet/vårdboende haft ett brytpunktssamtal i statistiskt högre grad jämfört med dem som avled på Sjukhus. Det finns ett behov att utveckla den kliniska verksamheten så att riktlinjerna för palliativ vård följs i högre utsträckning. Nyckelord: Bröstcancer, palliativ cytostatika, brytpunktssamtal, palliativ vård.
41
Hellerstedt-Börjesson, Susanne. "Smärta vid adjuvant cytostatikabehandling : Uppfattningar och inverkan på dagligt liv hoskvinnor diagnostiserade med bröstcancer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-156063.
Full textAbstract:
Featured adjuvant chemotherapy treatment in women with breast cancer can lead to pain. The aim of this study was to explore, the variety of perceptions and impact of adjuvantchemotherapy-induced pain in daily life, of some women newly diagnosed with breast cancer.Inclusion criteria were participating in an ongoing stress management projectand chemotherapy of (anthracycline/taxan) in doses of 75mg² or more. Exclusioncriteria were inability to understand and communicate in Swedish and mentalillness. After ethical approval of the sub study in September 2010, women wereconsecutively included through oral and written request. Phenomenologicalapproach was used in the eight interviews and data analysis. The resultconsisted of five categories of description, the obvious pain, themanageable pain, the lonely pain, the unimaginable pain andultimately the crippling pain. The existence was open when the pain feltdescribable and manageable, while it was concluded when the pain seemedinexplicable and life drastically changed. The study showed a significantpainful impact of chemotherapy. The woman had difficulties to refer to theinformation given by the medical services, when the pain went beyond previousexperiences. There was a tendency that the woman waited before she contactedthe medical services, this waiting made room for difficult thoughts andfeelings. A question for further research is how the staff can capture andbetter help the women who experience severe pain.<br>Dagens adjuvanta cytostatikabehandlingav kvinnor med bröstcancer kan leda till smärta. Denna studies syfte var att undersöka olikauppfattningar om inverkan av smärta, utlöst av adjuvant cytostatikabehandling,på dagligt liv hos några kvinnor som nyligen diagnostiserats med bröstcancer.Inklusionskriterier var deltagande i ett pågående stresshanteringsprojekt ochcytostatikabehandling i doser om 75mg² eller mer av antracyklin och/ellertaxan. Exklusionskriterier var oförmåga att förstå och kommunicera på svenska ochpsykisk sjukdom. Efter etiskt godkännande av delstudien i september 2010 inkluderades kvinnorna konsekutivt genommuntlig och skriftlig förfrågan. Fenomenologisk ansats användes i de åttaintervjuerna och i resultatbearbetningen. Resultatet kom att utgöras av fembeskrivningskategorier: den förklarliga smärtan, den övervinneliga smärtan, denensamma smärtan, den ofattbara smärtan och sist den förlamande smärtan.Tillvaron var öppen då smärtankändes förklarbar och därmed hanterbar, medan den slöts när smärtan kändesoförklarlig och kvinnornas liv förändrades drastiskt. Studien visar på en betydande smärtinverkan vid cytostatikabehandling. Kvinnornafick svårt att referera till den av sjukvården givna informationen, när smärtangick utanför tidigare beskrivning och smärtupplevelser. Det fanns en tendensatt kvinnan avvaktade innan hon kontaktade sjukvården och i denna väntanuppstod svåra tankar och känslor. En fråga för vidare forskning är hurpersonalen kan fånga upp och bättre hjälpa de kvinnor som får svåra smärtor.
42
Persson, AnnaSara, and Sofia Salomonsson. "Patienters upplevelser och hanteringsstrategier vid vanligt förkommande biverkningar i samband med cytostatikabehandling : - En litteraturstudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-99938.
Full textAbstract:
Bakgrund: Cytostatika har sedan 1960-talet använts för att bota flera olika cancerformer. Cytostatika skadar tumörer men påverkar även friska celler vilket ofta medför en rad olika biverkningar. Cancerpatienter befinner sig ofta i en sårbar situation vilket kräver omsorgsfull omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av vanligt förekommande cytostatikaorsakade biverkningar (illamående och kräkningar, fatigue, hårförlust, smak-och luktförändringar) samt vilka hanteringsstrategier de använder sig av. Metod: Denna litteraturstudie baseras på nio kvalitativa artiklar. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har analyserats genom innehållsanalys. Resultat: Biverkningarna kunde upplevas som fruktansvärda, olustiga, obehagliga och utmattande. Dessa påverkade det dagliga livet vad gällande bl.a. relationer och självständighet. Hanteringsstrategierna innefattade exempelvis vila, fysisk aktivitet och särskild kost. Slutsats: Många patienter upplever cytostatikaorsakade biverkningar som påfrestande och att de påverkar det dagliga livet negativt, men vissa patienter upplever tvärtom att de inte påverkar deras dagliga liv nämnvärt. Upplevelserna av biverkningarna och dess följder kan påverkas av patienternas förmåga att hitta fungerande hanteringsstrategier. Resultatet visar på skillnader mellan olika cancerpatienters upplevelser och strategier, vilket kan kräva personcentrerad vård.<br>Background: Chemotherapy has since the 1960’s been used to cure various forms of cancer. Chemotherapy damages tumors but also effects healthy cells which often result in a variety of side effects. Cancer patients often find themselves in a vulnerable situation which requires careful nursing. Aim: The aim of this study was to explore patients experiences of commonly occuring adverse effects (nausea and vomiting, fatigue, alopecia, smell- and tastealterations) and their management strategies. Method: This literature study is based on nine qualitative articles. The searching of articles was performed in the data bases PubMed and CINAHL. The articles has been analysed with content analysis. Results: The side effects could be perceived as awful, uncomfortable, unpleasant and exhausting. These effected the daily life including factors like relationships and independence. Management strategies included for example rest, physical activities and special diets. Conclusion: Many patients experience adverse effects from chemotherapy as distressing and that they effects their daily life in a negative way, but occasional patients experience the contrary that they don’t effect their daily lives significantly. The experiences and their consequenses can be affected by patients ability to find useful management strategies. The result shows the difference between different cancer patients’ expericences and management strategies, wich may require person-centred care.
43
Pleil, Birgitta, and Anna Taivaloja. "Sjuksköterskans erfarenheter av att ge cytostatikabehandling till patienter i ett palliativt skede : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15244.
Full textAbstract:
Patienter som drabbas av cancer behandlas ofta med cytostatika, vilket kan ge biverkningar som påverkar patientens livskvalitet negativt. Sjuksköterskan har en nyckelroll när det gäller att observera och se förändringar av patientens allmäntillstånd. En god relation mellan patient, sjuksköterska och läkare är av största vikt för vårdens kvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att ge cytostatikabehandling till patienter i palliativt skede. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Åtta artiklar har analyserats, varav två var kvantitativa. Resultatet sammanställdes till tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Sjuksköterskan ansåg att deras främsta uppgift var att ge en trygg och säker administrering av cytostatika. Resultatet visade att sjuksköterskan har en stor betydelse för att patienten ska känna sig trygg genom behandlingen. Kunskaper är viktiga och kan underlätta sjuksköterskans beslutsfattande gällande cytostatika. Sjuksköterskor som arbetar med att ge cytostatika till patienter i palliativt skede upplever ofta en påfrestning och stress i sitt arbete, samtidigt som de även känner en tillfredställelse av att hjälpa en utsatt människa.
44
Lundberg, Linnea. "Patienters upplevelser av smärta som uppstår i samband med cytostatikabehandling vid bröstcancer, en litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27507.
Full text
45
Hansson, Ingela, and Marianne Larsson. "Cancer förändrar allt! Kvinnors upplevelser och påverkan på livskvalitén vid adjuvant cytostatikabehandling för bröstcancer." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27764.
Full text
46
Persson, Therese, and Sandra Andersson. "Cytostatikabehandlingens påverkan vid bröstcancer- En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32070.
Full text
47
Nyberg, Sara, and Luchia Gebreyesus. "Cytostatikabehandling vid bröstcancer: Faktorer vården kan bidra med för att kvinnornas upplevelser ska bli mer positiva." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-318520.
Full textAbstract:
Bakgrund: Cytostatikabehandling är vanligt inslag vid behandling av bröstcancer och kan medföra en lång tid av kämpande mot både sjukdomen, behandlingen och andra svåra upplevelser. Cytostatikabehandling är förknippat med exempelvis diverse biverkningar som kan påverka bröstcancer patienterna. Syfte: Att undersöka underlättande hjälpmedel, som inte inkluderar materiella saker som proteser, kryckor och rullstolar, utan andra medel som vården kan bidra med för att skapa en mera positivare upplevelse av behandlingen samt att undersöka de psykiska upplevelser hos kvinnor med bröstcancer som genomgått cytostatikabehandling. Ett annat syfte var att ta reda på hur kvinnans syn på livet, alltså livskvalitén, påverkas. Metod: Litteraturstudie med hjälp av systematiska översikter, kvalitativa- och kvantitativa artiklar. Resultat:Olika hjälpmedel som hälso- och sjukvården kan implementera eller använda i större utsträckning för att hjälpa bröstcancer patienterna vid cytostatikabehandlingen. Mycket tyngd ligger på fysisk, psykiskt och socialt stöd, utbildning för personal- och patienter och information från hälso- och sjukvårdens sida. Denna studie visar dessutom att kvinnorna genomgår fyra faser under cytostatikabehandlingen i och med det får hälso- och sjukvården får en ökad förståelse om den psykologiska processen och kan hjälp lättare erbjudas. Psykiska upplevelser är starkt kopplat till uppkomna biverkningar och det finns kompletterande behandlingar som exempelvis guidade bildspråk, vilket underlättade upplevelsen av cytostatikabehandlingen. Att livskvalitén förändras är i de flesta fall relaterat till själva behandlingen och negativa biverkningar som uppkommer exempelvis ångest, depression och en allmän känsla av att vara mindre nöjd med sitt liv. Genom användande av olika behandlingsalternativ och kritiska åtgärdsstrategier kan biverkningarna reduceras och livskvalitén förbättras. Slutsats: Hälso- och sjukvårdpersonalen kan genom förbättrade insatser hjälpa bröstcancer patienterna under behandlingsperioden.<br>Introduction: Chemotherapy is a common element in the treatment of breast cancer and can lead to a long period of struggling against the disease, the treatment and other difficult experiences. Chemotherapy is also associated with, for example, various side effects that can affect the breast cancer patients. Purpose: To investigate tools, that doesn’t include material things such as prostheses, crutches or wheelchairs, other average that can contribute to creating a more positive experience of the treatment and to investigate the physical experiences of women with breast cancer undergoing chemotherapy. Another aim was to find out how the women feels about their lives, their quality of life, is being affected. Method: Literature study using systematic reviews, qualitative- and quantitative articles. Results: Different tools that healthcare can implement or use in a greater extent during the chemotherapy treatment to help the patients. Much emphasis is on physical, psychological and social support, training for staff and patients and information from the health care side. This study also shows that women undergoes four phases during chemotherapy and this leads to that health care gets a better understanding of the psychological process and can much easier offer assistance.Physical experiences are strongly linked to the side effects and there are complementary therapies such as guided imagery, which reduced the experience of chemotherapy. The quality of life changes are in most cases related to the treatment and adverse side effects that arise such as anxiety, depression and a general feeling of being less satisfied with their lives. By using different treatments and critical intervention strategies, the side effects can be reduced and the quality of life improves. Conclusion: The healthcare staff can through different enhanced efforts help breast cancer patients during the treatment period.
48
Fredriksson, AnnaKari, and Bodil Grönås. "Malnutrition vid cytostatikabehandligen, sjuksköterskans förebyggande och lindrande omvårdnadsåtgärder : systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2890.
Full textAbstract:
Syftet men denna systematiska litteraturstudie har varit att beskriva vilka komplikationer, som kunde leda till malnutrition hos cancerpatienter när de genomgått cytostatikabehandling. Studien syftar även till att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kunde vidta för att förebygga och lindra dessa komplikationer hos patienter med cancer. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin@Dalarna, Blackwell Synergy och ScienceDirect (Elsevier). Sökorden som användes var cancer, constipation, fatigue, malnutrition, nutrition, nursing, pain, support, treatment, chemotherapy, side-effects, prevention, oral, complication, nausea, nutritional support, weight loss, BMR, oncology och care. Resultatet visade att komplikationerna som cancerpatienterna kunde drabbas av var fatigue, diareér, kräkningar, såriga slemhinnor och illamående. Dessa komplikationer kunde leda till malnutrition. Många patienter med cancer kunde dö av malnutrition istället för själva sjukdomen. Malnutrierade patienter med cancer kunde även få fler komplikationer av cytostatikabehandlingen än de patienter med cancer som var normalviktiga. Att följa upp nutritionsstatusen tidigt visade sig vara mycket viktigt för att förebygga och lindra komplikationerna och hjälpa patienter med cancer att motarbeta malnutritionen. Samarbetet med andra vårdgivare visade sig vara nödvändigt för att patienten med cancer skulle få en så bra omvårdnad som möjligt.
49
Berell, Carolin, and Lisa Nilsson. "Kvinnors upplevelser av cytostatika-relaterade biverkningar : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-60152.
Full textAbstract:
Cytostatika är en vanlig behandlingsmetod vid cancersjukdom där syftet kan vara kurativt, adjuvant eller palliativt. Behandlingen medför en rad olika biverkningar som till stor del kan påverka patientens dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av cytostatika-relaterade biverkningar och hur dessa biverkningar påverkade deras dagliga liv. 13 vetenskapliga artiklar låg till grund för studien och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i åtta innehållsområden med tillhörande kategorier som beskriver upplevelser relaterade till en specifik biverkning. Innehållsområdena var Illamående och kräkningar, Fatigue, Alopecia, Kognitiva förändringar, Kemosensoriska förändringar, Sköra slemhinnor, Klimakteriebesvär och Minskad sexuell lust. Vi anser att denna studie kan ligga till grund för sjukvårdspersonal i deras dagliga arbete och ge ytterligare kunskap och förståelse för hur varje biverkning kan upplevas. Studien kan också vara relevant för kvinnor och deras familjer som stöd, och att ge information om hur det kan upplevas och ge dem en känsla av att de inte är ensam som går igenom dessa problem.<br><p>OK!/Lena J</p>
50
Binz, Camilla Marie. "Åldersanpassat informationsmaterial för små barn i en cytostatikabehandling. : Hur ser det ut och hur kan det användas?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27143.
Full textAbstract:
Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje år. Bland dessa barn är många väldigt små och har inte på samma självklara sätt som äldre barn och ungdomar lika lätt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling. Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 år med fokus på förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling). Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus där både observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts. Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa ställningstaganden som har tagits i utformandet av boken.<br>Childhood cancer affects 300 children in Sweden annually. Among those, many children are very young and don’t have the ability to easily assimilate information about their decease or their treatment. This thesis treats the creation of a picture book for children with cancer, focussing on preparatory information before a chemotherapy treatment. The picture book has been created in co-operation with the Swedish Childhood Cancer Foundation and The University Hospital of Lund where both observation and evaluation have been performed. The thesis illustrates children’s cognitive development, the early meeting with children’s literature and describes the communicational considerations made in the creation of the book.