Academic literature on the topic 'Digital identifiering'

Användningen av Internet och antalet nya tjänster ökar mer och mer. Internet är ett öppet system och för att Internet i högre utsträckning skall kunna användas även vid hantering av känslig information krävs bättre säkerhet. Syftet med denna rapport är att utifrån Karlskrona kommuns säkerhetspolicy samt medborgarnas åsikter om säkerhet, undersöka vilken eller vilka säkerhetslösningar som lämpar sig bäst vid den planerade 24-timmarsmyndigheten. I denna rapport undersöks vilken eller vilka av de alternativa medborgarcertifikat som myndigheter får använda sig av. Målet är att komma fram till en möjlig lösning för elektronisk identifiering inom den framtida, 24-timmarsmyndigheten inom Karlskrona kommun. För att genomföra denna utredning har vi använt oss av intervjuer, enkäter och litteraturstudier. Rapporten innehåller även bakgrundsfakta för att få en ökad förståelsen av innehållet. Undersökningen genomfördes genom en analys av de möjliga medborgarcertifikat och en enkätundersökning av medborgare. Resultatet visar att mjukt certifikat är det som bäst lämpar sig i den framtida 24-timmarsmyndigheten. Det medborgarcertifikat som bäst besvarade vår frågeställning är den som levereras av Föreningssparbanken.<br>The use of Internet and number of services increase more and more. Internet is an open media and to be able to use Internet in a greater extent even when you handle with sensitive information you need better security. The purpose with this report is from Karlskrona municipality security policy together with citizen opinions about security, analyse which security solution that is best at the planned 24- hour- government. This report examines which of the alternative citizen certificate that authorities are allowed to use. The goal is to be able to present a possible solution for electronic identification in the future 24- hour- government at Karlskrona municipality. To be able to realize this investigation we have used interview, questionnaire and literature studies. To enhance the understanding of the report, are there some backgrounds facts. The research were carried out with analyse of the possible citizen certificate and of the questionnaire that was carried out among the citizens. The result shows that soft certificate is best for the future 24- hour- government. The citizen certificate that answered our questions best is the one provided by Föreningssparbanken.<br>adb99umo@student.bth.se adb99eno@student.bth.se is99asc@student.bth.se

Webben kan användas i många syften och kan skapa ett mervärde både i arbetslivet och det privata livet för människor. Idag förekommer användande av datorer, webben och IT generellt i ett flertal branscher. IT har också blivit en del av det svenska utbildningssystemet där det händer att skolan förser eleverna med en dator och tillhörande program att utföra studier med. De flesta av svenskarna får idag någon form av datorvana genom antingen jobb eller studier, något som vissa seniorer har gått miste om. Personer över 75 år är med marginal den åldersgrupp (räknat från tolv år och äldre) som i Sverige använder internet mest sällan. När frågan ställs om varför är svaret ”det är för krångligt” vanligt förekommande. Denna studie syftar att ta reda på hur användande av webben kan underlättas för seniorer (definierat till personer 75 år och äldre i denna studie). Till en början gick studien ut på att ta reda på vad seniorer kan få ut av att använda internet och webben. Det gjordes genom en litteratursökning och genom ett antal intervjuer. Det framkom att seniorer som faktiskt använder webben på ett eller annat sätt nyttjar exempelvis internetbank, mail och nyheter genom såväl dator som smartphone och surfplatta. Dessa tre områden (mail, internetbank och nyheter) användes i studien som centra för testen som skulle undersöka hur seniorers interaktion med webben kan underlättas. Ett webbläsartillägg utformades anpassat till ovan tre beskrivna områden. Kort beskrivet är ett webbläsartillägg ett lokalt program/tillägg som går att installera i sin webbläsare för att personligen ha tillgång till extern funktionalitet, exempelvis att blockera reklam. Webbläsartillägget som skapades i denna studie gav användarens webbläsare grafiska element som var tänkta att hjälpa användaren att lösa ett antal fördefinierade uppgifter. Tre olika koncept testades under studien. Med koncept syftas här hur den grafiska hjälpen utformas. Användartester utfördes med och utan webbläsartillägg som hjälp för att kunna se om det var någon skillnad på resultaten. När tester utfördes med webbläsartillägget roterades koncepten beskrivna ovan så att alla tre koncept testades under likvärdiga förutsättningar. Testpersonerna som utförde tester med webbläsartillägget fick även möjlighet att ge anonym respons på koncepten genom att fylla i enkäter. Enligt resultaten av denna studie lyckas seniorer bättre (större andel lyckade försök) och snabbare att utföra vardagliga uppgifter när det fanns tillgång till en lista med hur uppgiften ska utföras eller genom att viktiga rubriker och knappar för uppgiften är markerade.<br>The web can be used in multiple purposes and can create a value both at work and in the personal life of people. Today computers, internet and IT in general are commonly used in multiple professions. IT has also become a part of the Swedish educational system where it happens that the schools provides the students with a computer with including programs to conduct their studies. Most swedes today gets some kind of computer habit from either work or education, something that certain seniors have missed out on. People above the age of 75 is by margin the age-group (taking in to account twelve years and older) that most seldom uses internet in Sweden. When asked why a common answer is “it is too hard”. This study aims to find out in what ways the use of the web can be made easier for seniors (in this study defined as 75 years of age and older). For starters the study focused on finding out what seniors can get out of using internet and the web. That was done by literature searching and a number of interviews. It showed that seniors who actually uses the web one way or the other uses for example internet banking, mail and news by computer, smartphone and/or tablet. These three areas (internet banking, mail and news) was used as a Centre in the user tests who was conducted in order to find out how seniors can be assisted in their interaction with the web. A browser extension was formed suited to the three areas mentioned above. Browser extensions is a sort of a local program/extension to install in your browser to personally have access to external functionality, such as blocking advertisement. The browser extension formed in this study gave the users browser graphic elements with the purpose to help the user solve a number of predetermined tasks. Three concepts was tested in the study. In the context of this study a concept is the way that the graphic assist is formed. User tests was conducted with and without the browser extension as an assist in order to see if there was a difference in the results. When tests was conducted with the browser extension the concepts was rotated so that all three concepts was tested on equal basis. The test persons who conducted the tests with the browser extension also got the opportunity to give anonymous feedback on the concepts through an inquiry that was filled out after conducted test. The result of the user tests and the inquiry indicates that seniors would appreciate a step by step guide for tasks on the web. According to the results of this study seniors conducts everyday tasks both quicker and with more success when there is a step by step list or highlighted headlines and buttons describing said task.

Syfte – Syftet med denna studie är att kartlägga hur digitala tidsbokningar i sjukvården används i nuläget, identifiera brister och ta fram förbättringsförslag för att skapa en effektivare tidsbokningsprocess. För att uppfylla syftet har tre frågeställningar formulerats: 1. Hur används digitala tidsbokningar i nuläget? 2. Vilka brister finns det i den digitala tidsbokningsprocessen som påverkar effektiviteten? 3. Hur kan den nuvarande digitala tidsbokningsprocessen effektiviseras? Metod – För att kunna uppnå studiens syfte har en fallstudie genomförts på kvinnohälsovården i Jönköping. Fallstudien bestod utav deltagande observationer och dokumentstudier. Även en litteraturstudie har genomförts vilket har legat till grund för det teoretiska ramverket som använts för analys av empiriska data. Resultat – I studien framkom det att kvinnohälsovården till viss del använder sig av digitala tidsbokningar. Fyra brister identifieras i tidsbokningsprocessen som påverkade effektiviteten. Dessa var schemaläggning, begränsat utbud på 1177, bristande användning av prognoser samt samordning. Efter att dessa brister identifierats kunde tre förbättringsförslag formuleras med syfte till att effektivisera tidsbokningsprocessen. Det första förbättringsförslaget gäller ett utökat utbud av tillgängliga tider på 1177. Det andra förbättringsförslaget handlar om hur prognoser kan användas i större utsträckning vid schemaläggning och planering av tillgängliga tider på 1177. Slutligen handlar det tredje förbättringsförslaget om hur en större samordning kan bidra till minskad tid för administration för barnmorskorna. Implikationer – I studien har brister identifierats och förbättringsförslag har tagits fram gällande hur tidsbokningsprocessen ska effektiviseras. Genom användning av förbättringsförslagen kan verksamheten bli mer samordnad och med hjälp av prognoser kunna tillgodose den efterfrågan som finns. Förbättringsförslagen skulle innebära nya arbetsrutiner för kvinnohälsovården. Ingen ny teori har skapats utifrån studien då den är baserad på redan existerande teori. Begränsningar – Studien utfördes endast på ett fallföretag vilket kan påverka studiens generaliserbarhet. Förbättringsförslagen gällande hur tidsbokningsprocessen kan effektiviseras har enbart beskrivits på ett teoretiskt plan och inte testats i praktiken. Studien har även främst varit av kvalitativ karaktär vilket medför att inga mätningar har gjorts gällande hur förbättringsförslagen har bidragit till en effektivare tidsbokningsprocess.<br>Purpose – The purpose with this study is to chart the using of digital appointment bookings in the health care, identify deficits and to generate suggestions for improvements for a more efficient process regarding appointment bookings. To fulfil the purpose three research questions have been formulated: 1. How are digital appointment bookings currently being used? 2. What deficits are there in the digital appointment booking process that affects the efficiency? 3. In what way can the current digital appointment booking process be more efficient? Method – To be able to fulfil the purpose a case study was conducted at women’s health care in Jönköping. The case study consisted of participatory observations and document studies. A literature review was also conducted to establish the theoretical framework that was used to analyze the empirical data. Findings – The study showed that digital appointment bookings are partly being used in the women’s health care. Four deficits that affected the appointment booking process were identified. The deficits were scheduling, a limited supply of appointments at 1177, limited using of forecasts in the scheduling and planning of appointments and lack of coordination. Once these deficits were identified, three suggestions for improvements to a more efficient appointment booking process were formulated. The first suggestion was to extend the supply of appointments at 1177. The second suggestion was regarding how forecasts can be used for scheduling and planning of appointments at 1177 in a greater extent. Lastly, the third suggestion mentioned how a greater use of coordination can contribute to reduced administration for the midwives. Implications – The study identified deficits and suggestions for improvements regarding how the appointment booking process can become more efficient. By using the suggestions, the organization can become more coordinated and by using forecasts be able to meet the demand. The suggestions for improvements would lead to new work procedures for the women´s health care. No additional research has been developed through this study as it was based on already existing theories. Limitations – the study was only executed at one case company which can affect how generalized the results are. The suggestions for improvement regarding how the appointment booking process can become more efficient are only described in the theory and have not been tested in the reality. The study has mainly been a qualitative research which means that no measurements has been performed regarding on how the suggestions for improvements would lead to a more efficient appointment booking process.

Concept of identity within digital games is believed to be a prominent subject as the bond between the player and the character could potentially enhance the gameplay experience. There is as yet a lack of studies addressing the visual identification of predefined game characters. Therefore, this study aims to examine how the identification is established through visual attributes of a game character. To this end, a qualitative online survey was undertaking, gathering responses from 350 respondents. The responses were analysed using thematic analysis, and the elicited themes indicate that the identification has in fact been established, where visual attributes such as hair, weapons, outfits and even abilities had an influence on how the participants perceived and identified themselves with the character.<br>Begreppet identitet inom digitala spel tros vara ett betydande ämne när det kommer till spelforskning då samhörigheten mellan en spelare och en karaktär potentiellt kan förstärka spelupplevelsen. Eftersom en liten mängd studier använder termen identifiering inom visuella studier av fördefinierade spelkaraktärer, syftar denna studie till att undersöka hur identifiering etableras genom spelkaraktärens visuella attribut. Totalt har 350 respondenter besvarat ett kvalitativt online-frågeformulär. Svaren har analyserats med hjälp av tematisk analys, och de uppfunna teman indikerar på att identifiering har fastställts, där visuella attribut såsom hår, vapen, kläder men även förmågor har inverkat på hur deltagarna uppfattade och identifierade sig med en karaktär.