To see the other types of publications on this topic, follow the link: Digital kommunikation.
Dissertations / Theses on the topic 'Digital kommunikation'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Digital kommunikation.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Nyman, Simone, and Alfred Persson. "Digital kommunikation i virtuella team : IT-miljöns påverkan på digital kommunikation." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DVMT), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44372.
Full textAbstract:
Sätten kring hur arbete utförs har utvecklats och förändrats över tid. Grupper som arbetar tillsammans befinner sig inte längre på en och samma geografiska plats, samtidigt som medlemmarna i gruppen oftare byts ut. Det som drivit på denna förändring är till stor del den tekniska utvecklingen, som tillhandahållit verktyg som möjliggör att människor kan kommunicera smidigare digitalt. Samtidigt som tekniken håller på att bli mer kraftfull börjar organisationer och medlemmarna i dessa organisationer inse att kommunicera via digitala hjälpmedel inte är samma som att kommunicera face-to- face. Denna studie har, genom att intervjua medlemmar i två större svenska organisationer om deras upplevelser av de digitala verktyg de använder sig av för kommunikation, försökt förstå vad i den tekniska miljön som möjliggör och påverkar den digitala kommunikationen. Utfallet leder till slutsatser om hur verktygen används och vilka komponenter i dessa verktyg som användarna anser hjälper de i sitt dagliga arbete. Slutsatsen är tänkt att användas som hjälp för organisationer att förstå vad som sker mellan teknik och människa.<br>The ways in which work is performed have developed and changed over time. Groups working together are no longer in the same geographical location, while the members of the group are often replaced. What is driving this change is largely technological development, which has provided tools that enable people to communicate more smoothly digitally. At the same time as technology is becoming more powerful, organizations and members of these organizations is starting to realize that communicating via digital tools is not the same as communicating face to face. This study has, by interviewing members of two major Swedish organizations about their experiences of the digital tools they use for communication, tried to understand what in the technical environment that enables and influences digital communication. The outcome leads to conclusions about how the tools are used and which components of these tools the users consider using them in their daily work. The conclusion is thought to use as a support for organizations to understand what happens in the layer between technology and man.
2
Nyman, Järhult Josefin, Matilda Rosén, and Caitlin Le. "Evenemangsorganisationer : upplevelser av digital kommunikation." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26610.
Full textAbstract:
Personer väljer att volontärarbeta för många fler anledningar än för att ideellt arbete måste genomföras för en förening. Volontärarbete kan ge en individ erfarenheter, social gemenskap och få känna sig behövd samt uppskattad i det arbete som utförs. En utmaning underCovid-19-pandemin var att olika restriktioner tillsattes och de flesta evenemang ställdes in. De enda evenemang som var tillåtna att genomföras var elitidrottsevenemang med hårda förhållningsregler anpassade efter pandemin. En förhållningsregel var att inga fysiska träffar fick genomföras vilket betydde att alla förberedelser med volontärerna fick organisationerna genomföra digitalt. Detta problem ansågs intressant och därför valdes detta fenomen att studeras mer ingående. Studiens syfte var att utifrån ett digitalt kommunikationsperspektivundersöka hur evenemangsorganisationer upplevt den sociala interaktionen via digitala kanaler. Studien har använts sig av en kvalitativt intervjumetod där fem olika specialister harintervjuats samt övrigt material som studien tilldelats från respektive respondent. Med hjälp av intervjuerna undersökte vi hur organisationerna har upplevt den social interaktionen och tillhörigheten via de digitala kanalerna samt om de digitala kanalerna kunde upplevas som enenvägskommunikation. Studiens resultat visar att det finns både fördelar och nackdelar med att förbereda sina volontärer inför ett fysiskt evenemang med hjälp av digital kommunikation. Evenemangsorganisationer anser att det digitala inte kan ersätta det fysiska mötet förvolontärerna eller för organisationerna, men det digitala kan definitivt vara ett komplement till de fysiska mötena i framtiden.<br>There are many reasons for why people choose to volunteer and carry out non-profit work for an association: socialization, gaining experience and a feeling of being needed and being appreciated for the work they do. Due to the challenges that arose during the Covid-19pandemic, strict restrictions were implemented, meaning that companies and organizations had to adapt and therefore cancel most of their events. The only events that were allowed to take place were elite sports events with strict rules and they had to follow the authorities guidelines of the pandemic. These guidelines encouraged people to not attend physical meetings, which meant that all preparations with the volunteers had to be carried out digitally. This problem was considered interesting and therefore this phenomenon was chosen to be studied more in detail. The purpose of this study was to examine, from the perspective of digital communication, how event organizations experienced social interaction through digital channels. A qualitative interview method has been conducted for this study. Five different specialists who were in charge of the digital communication to their volunteers have been interviewed as well as other material that the study has gained access to from each respondent. During the interviews the respondents explained how they worked with different digital tools in order to reach out and communicate with their volunteers digitally. In addition, we have studied how the event organizations have experienced the social interaction through digital channels and the overall experience of these different channels. The results of this study show that there are both advantages and disadvantages when preparing volunteers digitally for a physical event. Event organizations believe that the digital aspect is something that can not replace the physical meetings for volunteers and organizations. However, digital meetings can instead be seen as a complement to the physical meetings in the future. The following essay is written in Swedish.
3
Monason, Knut, and Elvira Sandin. "Digitala nomader : Hur utvecklingen inom digital kommunikation påverkar gränserna för entreprenörer." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121130.
Full textAbstract:
Working from a distance rather than at the office is getting easier with the rise of current digital technologies, making digital nomadism an alternative to local entrepreneurship. This study investigates 5 digital nomads in their current carrier as geographically unbound entrepreneurs with a qualitative interview method and analyses how they are using digital communications to their advantages, what downsides they might experience and the upsides of working this way which resulted in a framework. This study shows a lifestyle that opens up for an efficient workstyle with a potentially high life quality through use of outsourcing, digital communications and geographical freedom. The study also shows a paradox of using the internet to be free from traditional bounds by relying the business model on it and can be the only thing that binds the digital nomad.
4
Qvist, Nilsson Marcus, and Kim Gustafsson. "Förbättrad kommunikation i projektering med digital ärendehantering." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-231324.
Full textAbstract:
En av framgångsfaktorerna till en lyckad projektering är god kommunikation och att rätt informationfinns tillgänglig vid rätt tillfälle för att fatta rätt beslut. Tidigare forskning tyder på att traditionellakommunikationsprocesser lett till problem att skapa gemensam förståelse mellan discipliner samt attbrist på transparens i informationsflödet och splittrad data- och informationshantering skaparkommunikationsproblem, vilket kan leda till felprojektering och extra kostnader. Till följd avbristfälligheter med traditionella kommunikationsprocessen har byggbranschen börjat använda sig avalternativa kommunikationsmedel hämtade från andra branscher. Denna studie undersöker huruvidadigital ärendehantering kan förbättra styrning i projekteringen med hjälp av dess genererade data.För att utföra detta examensarbete har författarna hämtat data från en digitalärendehanteringsmjukvara använd som kommunikationsverktyg under projekteringsskedet för ettstörre byggnadsprojekt. Utöver hämtad data har författarna utfört intervjuer medbyggnadsprojektets projekteringsledare som ansvarar för projekteringen och dess internakommunikationsprocess. Data har analyserats tillsammans med svar från intervjuerna för att kunnadra slutsatser kring projektets kommunikationsprocess och dess förbättringsmöjligheter. Studienvisar att med hjälp av digital ärendehantering kan rätt information finnas tillgänglig vid rätt tidpunktför att kontrollera projektets status. Detta för att skapa beslutsunderlag för en förbättrad styrningoch ett mer hållbart byggande. Detta är möjligt i kombination med starkt ledarskap och disciplin frånkommunikationsverktygets användare.<br>One key factor to a successful design process is to have an effective communication process, and thatthe right information is available at the right time in order to make the right decisions. Previousresearch suggests that traditional communication processes have led to difficulties creating commonunderstanding between disciplines, a lack of transparency in information flow and fragmented dataand information management create communication problems that lead to malfunctioning andadditional costs. Due to shortcomings linked to the traditional communication process, theconstruction industry has begun to use alternative means of communication gathered from otherindustries. This study investigates whether digital case management can improve projectmanagement using its generated data. To complete this study, the authors have retrieved data froma digital case management software, used as a communication tool during the design process for amajor building project. In addition to downloaded data, the authors have conducted interviews withthe project managers of the building project, who are responsible for the design phase and itsinternal communication process. The data has been analyzed together with information gatheredfrom the interviews in order to draw conclusions about the project's communication process and itsimprovement possibilities. The study shows that, with the help of digital case management, the rightinformation can be available at the right time to check the status of the project in order to providesupport for improved management leading to a sustainable construction process. This is possible incombination with strong leadership and discipline from its users.
5
Gustafsson, Kim, and Nilsson Marcus Qvist. "Förbättrad kommunikation i projektering med digital ärendehantering." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-230962.
Full textAbstract:
En av framgångsfaktorerna till en lyckad projektering är god kommunikation och att rätt information finns tillgänglig vid rätt tillfälle för att fatta rätt beslut. Tidigare forskning tyder på att traditionella kommunikationsprocesser lett till problem att skapa gemensam förståelse mellan discipliner samt att brist på transparens i informationsflödet och splittrad data- och informationshantering skapar kommunikationsproblem, vilket kan leda till felprojektering och extra kostnader. Till följd av bristfälligheter med traditionella kommunikationsprocessen har byggbranschen börjat använda sig av alternativa kommunikationsmedel hämtade från andra branscher. Denna studie undersöker huruvida digital ärendehantering kan förbättra styrning i projekteringen med hjälp av dess genererade data. För att utföra detta examensarbete har författarna hämtat data från en digital ärendehanteringsmjukvara använd som kommunikationsverktyg under projekteringsskedet för ett större byggnadsprojekt. Utöver hämtad data har författarna utfört intervjuer med byggnadsprojektets projekteringsledare som ansvarar för projekteringen och dess interna kommunikationsprocess. Data har analyserats tillsammans med svar från intervjuerna för att kunna dra slutsatser kring projektets kommunikationsprocess och dess förbättringsmöjligheter. Studien visar att med hjälp av digital ärendehantering kan rätt information finnas tillgänglig vid rätt tidpunkt för att kontrollera projektets status. Detta för att skapa beslutsunderlag för en förbättrad styrning och ett mer hållbart byggande. Detta är möjligt i kombination med starkt ledarskap och disciplin från kommunikationsverktygets användare.<br>One key factor to a successful design process is to have an effective communication process, and that the right information is available at the right time in order to make the right decisions. Previous research suggests that traditional communication processes have led to difficulties creating common understanding between disciplines, a lack of transparency in information flow and fragmented data and information management create communication problems that lead to malfunctioning and additional costs. Due to shortcomings linked to the traditional communication process, the construction industry has begun to use alternative means of communication gathered from other industries. This study investigates whether digital case management can improve project management using its generated data. To complete this study, the authors have retrieved data from a digital case management software, used as a communication tool during the design process for a major building project. In addition to downloaded data, the authors have conducted interviews with the project managers of the building project, who are responsible for the design phase and its internal communication process. The data has been analyzed together with information gathered from the interviews in order to draw conclusions about the project's communication process and its improvement possibilities. The study shows that, with the help of digital case management, the right information can be available at the right time to check the status of the project in order to provide support for improved management leading to a sustainable construction process. This is possible in combination with strong leadership and discipline from its users.
6
Fjällborg, Anna. "Digital undervisning i textilslöjden : -en undersökning av digitala hjälpmedel och nätbaserad kommunikation." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90614.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare kan utveckla sin undervisning med hjälp av digitala hjälpmedel och ta del av andra lärares erfarenheter med att arbeta med sådana hjälpmedel i slöjd, hem- och konsumentkunskap. Frågorna var; hur bidrar digitala hjälpmedel till att förbättra undervisningen i slöjden; Vilka för- och nackdelar upplever lärare av att arbeta med digitala verktyg; Hur väljer estetiska ämneslärare att kommunicera via nätbaserade kommunikationstjänster och vilka positiva, negativa konsekvenser har det kommunikationsvalet fört med sig? Tre olika metoder har använts för att samla in data till studien, deltagande observationer på en grundskola, aktioner för att designa undervisningen med digitala verktyg och intervjuer med lärare inom estetämnen. Enligt lärarna visade det sig att mer digitala redskap i undervisningen ökar elevers motivation. Digitala verktyg som mobiltelefoner distraherar elever dock, det bör finnas tydliga regler för dess användning. Kommunikation via nätet kan skapa ett bättre samarbete lärare och elever emellan. Vissa nätbaserade tjänster kan föra med sig risker såsom intrång och att elevers nätaktiviteter spåras. Lärplattformar har högre skydd mot intrång, men användarvänligheten är lägre. Detta leder till att de inte används i den utsträckning som det är tänkt. Flipped classroom ger fler möjligheter för elever att ta del av undervisningen, men handledning av en lärare är ändå att föredra.
7
Dömstedt, Julia, and Klara Sjöström. "Digital kommunikation i förskolan : En kvalitativ fallstudie om hur digitala medier kan anvä̈ndas fö̈r kommunikation mellan hem och fö̈rskola." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26717.
Full textAbstract:
This study aims to research how digital media can be used for communication and information management between teachers at preschools and children’s homes. To get an understanding of this we have investigated which channels are being used and for what purposes. The interest has also been to explore preschool teachers and caregivers’ attitudes towards digital communication in preschools. A qualitative case study of comparative nature has been conducted, where two preschools were selected because of their use and non-use of digital media for communication with caregivers. The study's data collection occurred through interviews with staff and a questionnaire was answered by caregivers at both preschools. The results show that there are both opportunities and difficulties of digital communication in preschool. They can lead to an increased participation of caregivers and act as a resource and supplement to traditional channels. A common opinion in the preschools was that verbal communication should never be replaced by digital media. Digital communication can, however, bring another dimension to the verbal dialogue. There are many components that must interact for digital media to be used efficiently. Authorities can provide the preschool with material conditions and skills training of staff. However, a positive attitude and an interest among preschool teachers and caregivers are also required for the preschool to be able to take advantage of the opportunities that digital communications can provide.
8
Forsberg, Ludwig, Kevin Bärudde, Lucia Choura, et al. "Stöd för digital chatt och kommunikation i vård." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176907.
Full textAbstract:
Denna rapport är ett kandidatarbete vid Linköpings Universitet i kursen TDDD96. Rapporten är baserad på ett projekt som gruppen har utfört där de har byggt ett chattsystem åt en extern kund, Region Östergötland. Chattsystemet som byggdes var en chattapplikation som kan användas mellan patienter och vårdpersonal, även en chattbott användes. Chattapplikationen fokuserade på hur förgrening av konversationer kunde ske på ett smidigt och användarvänligt sätt samt att vårdpersonalen kan markera viktiga meddelanden. I projektet användes Scrum vilket är ett ramverk som bygger på utveckling som sker i sprintar, dagliga möten samt utvärdering efter varje sprint. Sist i rapporten ligger ett antal olika individuella bidrag som varje projektmedlem har gjort.
9
Mourice, Veronica, and Josefin Lindholm. "DIGITAL KOMMUNIKATION INOM ETT IT-FÖRETAG VID SYSTEMBYTE." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44466.
Full textAbstract:
En organisations interna och externa miljö har förmågan att enkelt förändras och därav har organisationen ett behov av att ständigt genomgå förändringsarbeten för att upprätthålla dess konkurrensfördel. Alltså kan förändringsarbete initieras på grund av interna och externa faktorer och kommunikation är en central faktor för att detta ska lyckas. Det som har undersökts är hur ett IT-företag och dess kommunikation påverkas när ett systembyte genomförs på distans. Det har forskats kring hur organisationen hanterar förbindelsen mellan kommunikation, hantering av informationsflöden och implementering av ett nytt system. Utförandet av detta har skett genom metoder som intervjuer, specifikt semistrukturerade intervjuer, för att få en rikare bild och analys på hur organisationen och dess kommunikation upprätthålls under ett förändringsarbete. Det har även använts en typ av autoetnografi under analysen då en av författarna jobbar på den valda organisationen och medfört vidare till den rika bilden. Författarna har kommit fram till att kommunikation är en av de viktigaste beståndsdelar i ett förändringsarbete för att säkerställa en implementerings framgång, och att den digitala kommunikationen inom IT-företaget hade kunnat förbättras ytterligare för att undvika det kommunikationsgap som bekräftades.
10
Wugk, Sofia. "”Precis som ett klassiskt pep-talk” En kvalitativ studie av SVT Malmös interna projektkommunikation." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21879.
Full textAbstract:
Intern projektkommunikation är ett högst aktuellt ämne då flertalet företag idag arbetar iprojekt. För denna studie har den digitala interna projektkommunikationen studerats på SVTMalmö. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse kring vilka digitala kanaler somanvänds på SVT Malmö för intern projektkommunikation och hur dessa används. Studien syftaräven till att undersöka de problem som uppstår i användandet av de digitala kanalerna. För attuppnå syftet har resultatet samlats in genom en kvalitativ metod och genom sex styckensemistrukturerade intervjuer. Som stöd till det empiriska materialet har ett ramverk av internkommunikations teori samlats in. Digitala kanaler som SVT Malmö använder i sin internaprojektkommunikation är interna nätverket, email, Skype, chatt telefon och SMS. Problem somupplevs med de digitala kommunikationskanalerna har identifierats och utgörs av en känsla avindividualitet och otydlighet, otillgänglighet, möte på distans samt engagemang och attityd.Diskussion och slutsatser visar på att företaget kan behöva se över sitt sätt att kombinera dedigitala kommunikationskanalerna då det idag uppfattas som otydliga och ostrukturerade. Detstår även klart att en del av de digitala kommunikationskanalerna uppfattas som otillgängligavilket skapar en sämre attityd och ett sämre engagemang hos de anställda.<br>Internal communication within project teams is a very relevant subject today, since mostorganizations work with a project structure. For this study, the internal digital communicationwithin project groups at SVT Malmö has been analyzed. The purpose of this study is to create adeeper understanding of which digital channels of communication within project teams that areused at SVT Malmö, and why. The study also serves to understand the problems that arise usingthese digital channels. To arrive at a conclusion, a qualitative research method has been used byconducting six semi-structured interviews. Frameworks for internal communications havefurther been used to support the empirical evidence. The digital channels SVT Malmö use forinternal communication within project teams are: intranets, e-mail, Skype, mobile chat forumsand text messaging. The issues experienced with these digital channels of communication areidentified to be feelings of individualism and vagueness, inaccessibility, distance and (lack of)commitment. Discussions and conclusions point to the need for the company to look over theuse of digital communication channels, since they today are seen as unclear and unstructured. Itis also clear that some of the digital communication channels are seen as inaccessible, whichcreates a worse attitude and commitment among the employees.
11
Andersson, Lidström Elin. "Digital kommunikation och litteracitet i förskolan : Förutsättningar och praktik." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21472.
Full textAbstract:
Informations- och kommunikationstekniken (IKT) är en viktig del av vår vardag, då tekniken på olika sätt förenklar och effektiviserar vårt dagliga agerande på arbetet och i hemmet. Genom att interagera med tekniken kan vi kommunicera med andra människor, på en mängd olika sätt genom en mängd olika medier. Förskolan ska på ett lustfyllt och varierande sätt spegla samhällets utbredning av de digitala verktygen och lärplattan har blivit allt mer vanligt förekommande i förskoleverksamheten. Lärplattan har många egenskaper och möjligheter, exempelvis kan det möjliggöra tillfällen av språklig interaktion med olika samtalspartner, medier och genrer, vilket kan utveckla barns kommunikativa kompetenser. Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för och användandet av lärplattan som ett digitalt verktyg i barnets litteracitetsutveckling på förskolan. Studien baseras på en mindre enkätundersökning riktad till förskolechefer samt intervjuer med tre pedagoger som aktivt arbetar med lärplattan på förskolan. Denna metod tror jag på bästa möjliga sätt ska kunna uppfylla uppsatsens syfte. Resultatet visar att förutsättningarna på förskolorna är relativt lika. Förskolechefernas erfarenhet av lärplattor och deras synsätt till användandet av lärplattor i verksamheten är mestadels positivt. Samtliga förskolor som informanterna representerar har tillgång till lärplattor, i olika utsträckning. Det som skiljer förskolorna åt är hur den praktiska implementeringen genomförts. Resultatet visar även att praktiken är relativt lika varandra. De intervjuade pedagogerna talar om ett medvetet användande, en närvarande pedagog och ett meningsfullt lärandesammanhang. De olika situationerna där barnen använder lärplattan, har litteracitet som en gemensam nämnare. Pedagogerna använder inte begreppet litteracitet, men de beskriver situationer för språkande och kommunikation, ur ett sociokulturellt perspektiv.<br>Information and communication technology (ICT) is an essential part of our everyday life, as the technology in different ways simplifies and streamlines our daily behavior at work and at home. By interacting with the technology we are able to communicate with other people, in a variety of ways through a variety of media. Preschools should in an enjoyable and varied way reflect the propagation of digital tools in society and the learning tablet has become increasingly common in early childhood education. This tool has many features and capabilities, for example, it may allow for occasions of linguistic interaction with various interlocutors, media and genres, which can develop children's communication skills. The purpose of this paper is to examine the conditions for and use of the learning tablet as a digital tool in the child's development of literacy, in preschool. The study is based on a smaller survey of preschool managers and interviews with three teachers who are actively working with the learning tablet in preschool. I believe that this method is the best way to fulfill the thesis purpose. The result shows that the conditions in the preschools are relatively similar. Preschool managers' experience of learning tablets and there approach to the use of learning tablets in preschool, is mostly positive. Every preschool which the informants are representing have access to learning tablets, in different extents. What distinguishes the preschools apart is how the practical implementation is carried out. The results also show that the effect is relatively similar. The interviewed teachers talk about a conscious use, a present educator and a meaningful learning context. The different situations, in which children use the learning tablet, have literacy as a common denominator. The teachers don’t use the concept of literacy, but they describe situations for language and communication, from a sociocultural perspective.
12
Dreca, Dino, and Alexander Bengtsson. "Kommunikation på säkert avstånd : En kvalitativ studie på ledares kommunikativa förmåga under en världskris." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105934.
Full textAbstract:
Idag forskar man mycket inom kommunikation inom ledarskap. Vi befinner oss för tillfället i en pandemi. Denna pandemi har haft omfattande konsekvenser för alla aspekter av människans liv över hela världen. Genom denna studie undersöker vi effekten de rådande omständigheterna medfört för att belysa de kommunikativa störningar som orsakats av övergången till digitala arbetsförhållanden. Vi belyser detta genom att undersöka fyra ledare på Länsförsäkringar Blekinge. Detta företag valdes då det ansågs av författarna som ett spännande företag vad gäller sambandet mellan kommunikation och effektiv verksamhet.
13
Folkesson, Andreas, and Petter Knutsson. "Digitala elever i en digital tidsålder – en studie av elevers datoranvändning." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1197.
Full textAbstract:
<p>Syftet var att undersöka hur eleverna på en högstadieskola använder sina datorer, både till social kommunikation och till skolarbete och hur tekniken</p><p>påverkar dem.</p><p>I studien har vi tillämpat kvalitativ metod kombinerat med en kvantitativ undersökning. Det empiriska materialet har huvudsakligen samlats in genom personliga intervjuer och observationer. Vi har även använt en webbaserad enkät.</p><p>Eleverna på den undersökta skolan har i projektets inledande fas anammat den tilldelade datorn på ett effektivt sätt. Nya möjligheter till social interaktion och studiesätt har öppnat upp sig. Eleverna har till stor del implementerat datorn i sitt dagliga liv, datorn fungerar som ett gränsöverskridande multiverktyg både inom skolvärlden och i den privata sfären. I våra intervjuer visade det sig att eleverna brukar ha med sig datorn hem, och de påpekade även att det var lättare att utföra skolarbeten hemifrån. Skolmiljön och fritiden smälter samman och ur detta bildas en ny form av lärande. Det dominerande kommunikationssättet bland eleverna är via IM-klienten Msn. Med den kan de förena både nytta och nöje lättare då kommunikationen sker i realtid. Detta kommunikationsmedel har dock inte ersatt den fysiska sociala interaktionen, utan existerar som ett väl använt komplement.</p>
14
Maciejewski, Robert. "Privacy aspects of digital communication." St. Gallen, 2007. http://www.biblio.unisg.ch/org/biblio/edoc.nsf/wwwDisplayIdentifier/01665892002/$FILE/01665892002.pdf.
Full text
15
Lindqvist, Magnus, and Fred Melin. "Digital kommunikation bland Uppsala läns kommuner : En studie om Uppsala läns kommuners externa kommunikation på Facebook." Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353778.
Full textAbstract:
Over the past few years, more and more Swedish municipalities have chosen to establish a presence on social media with Facebook in particular in order to expand their communication with their citizens. At the same time, the level of citizen participation in local democratic and political processes has been low. With social media, an opportunity has been created for municipalities to reach out to a larger part of their audiences and get them more involved in the municipal operations that affects the daily lives of the citizens. The purpose of this study is to examine how municipalities within Uppsala County are utilizing Facebook to communicate with their citizens. The research questions are as following: “How does the municipalities communication on Facebook correspond with their communication documents” and “How does the municipalities communicate with their citizens based on representation and engagement?” The theoretical framework for this study is based on Ines Mergels theory on social media use and adoption among government organizations. The methods consist of a quantitative as well as a qualitative content analysis. In total, there were 100 Facebook posts examined with the main result showing that the municipalities generally do not focus on using Facebook posts as a way to increase democratic participation directly on Facebook. Rather, they use Facebook posts to inform citizens about democratic and political events happening in the real world. This study provides the perspective of eight different municipalities and by doing so contributes with a broader picture of how Swedish municipalities communicate with their citizens through Facebook.
16
Rosberg, Emelie. "Digital Storytelling." Thesis, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23371.
Full textAbstract:
The purpose of this paper is to analyze and map out the cyber culture of the Internet and its all users, identity, design theories and services. How people communicate and how they build up their identities are some of the baselines. I will also discuss the important aspects of Interaction design and how this can be used in a Community for digital storytelling.The Internet, or new media, was founded in the 60’s by some great philosophers (McLuhan, Rheingold, Lambert and more). With influence from their books I will discuss and analyze what kind of media the Internet is and how it can be seen as extensions to our senses, as McLuhan claims. Moreover, Interaction design is a big part of this work and I have chosen some relevant Communities which are running on the Net today. What features do they have and how do they work? I have decided some appropriate design theories and I will explain how these web pages can develop a better site according to my new theories. When implementing digital storytelling on the Internet, problems can appear. What do people want for services on a Community and what do they find disturbing? What makes difference between a site for digital storytelling and another community for finding a life partner? I will discuss the differences between these two kinds of sites and develop a project site with all the best parts from all kinds of relevant web sites.
17
Nilsson, Evelina, and Hannah Brandt. "Digital förändring i förhållande till kommunikation : En fallstudie om en digital transformation i en kommun." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96184.
Full textAbstract:
Vi befinner oss mitt i utvecklingen mot ett digitalt samhälle med nya kommunikationssätt, ny teknik och nya möjligheter. Digitalisering är inte längre enbart en IT-fråga utan handlar om kommunikation, utveckling och förändring. Ämnet är relevant då fallverksamheten som undersöks är mitt uppe i att digitalisera sin verksamhet och att få med medarbetarna i förändringen. Tidigare forskning påpekar bland annat vikten av att vara närvarande som ledare för förändringen. De påpekar också vikten av att stötta de som genomgår förändringen och att det är essentiellt att informationen ska flöda genom rätt kanal och att lägga fokus på mottagaren och hur de uppfattar informationen, detta för att förändringen ska anammas på bästa sätt. I vår studie har vi undersökt, genom en kvalitativ och en kvantitativ undersökning, hur information har kommunicerats ut till de olika förvaltningarna som deltog i studien och hur inställningen till förändringen är. Studien avslutas med rekommendationer till ledare och anställda för att informera, underlätta och hjälpa till mot en väl anammad digitalisering. Studien grundas i Berlo’s kommunikationsmodell och Lewins förändringsteori och en syntes har skapats för att kombinera dessa två teorier. Resultaten från studien visar på att information om förändringen har kommunicerats ut olika till olika förvaltningar, både när det gäller till exempel vem de ska kontakta vid frågor eller problemsituationer gällande digitaliseringen men också vad förändringen kommer innebära. Information har, än så länge, kommunicerats via mail och en e-baserad nanoutbildning. Studien visar även på att inställningen till förändringen i tidigt skede är positiv, men att det finns skillnader i hur mycket och vad för information som kommunicerats ut till de olika förvaltningarna. Resultatet visar också vidare på att en informationsvideo, workshop och ytterligare utbildning önskas och hade uppskattats för att få med sig alla på samma bana då alla läser, hör, ser och lär sig i olika takt. Ett annat resultat visar att en handledare närvarande via e-post, telefon samt fysiskt hade varit ytterligare ett bra komplement till resterande förslag. Avslutningsvis redovisas de olika rekommendationer som vi har framställt för att informera, stötta och förhoppningsvis hjälpa både medarbetare och ledare att anamma och leda digitaliseringen på bästa sätt.
18
Bergqvist, Elin. "Samtalsledares erfarenheter av digitala nätverksträffar : med fokus på kommunikation, ur ett delaktighetsperspektiv." Thesis, Jönköping University, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53213.
Full textAbstract:
Under våren 2021 har det organiserade lärande nätverket för chefer, Nätverk för engagerat ledarskap i Region Jönköpings län, haft digitala träffar genom mötesplattformen Cisco eller Skype i stället för fysiska träffar p.g.a. de rådande samhällsrestriktionerna. Rapporten belyser samtalsledares och nätverks-deltagares mellanmänskliga interaktion och deras anpassningar till digitala arbetssätt, under en tidsperiod där digitaliseringen inom hälso- och sjukvården påskyndats av covid-19-pandemin. Undersökningens syfte är att beskriva samtalsledares erfarenheter av digitala nätverksträffar (vid Nätverket för engagerat ledarskap i Region Jönköpings län) med fokus på kommunikation och vad de beskriver för möjliga förbättringar, utifrån ett delaktighetsperspektiv. Samtliga 40 samtalsledare blev tillfrågade att medverka i undersökningen, varav sex (6) gjorde intresseanmälan. En av dem avbokade dagen innan och fem (5) genomförde gruppintervjun digitalt på mötesplattformen Zoom. Intervjun spelades in efter samtycke och varade 60 minuter. Materialet bearbetades först genom en förenklad induktiv tematisk analys, med stöd av en analysguide inspirerad av Braun och Clarke (2006). Därefter beskrevs analysresultatet utifrån ICF:s första nivå för att belysa resultatet ur ett delaktighetsperspektiv. Fyra teman framkom; digitala utmaningar, mellanmänskliga interaktioner, framtidens behov och ”kriterier” för framgångsrikt digitalt nätverkande. Ett stort problem vid de digitala nätverksträffarna har varit bristande eller fördröjd feedback. Ett annat problem har varit svårigheter med sammanhållningen och att skapa tillit i det digitala rummet. Examensarbetet har gett upphov till förbättringsförslag för ett framgångsrikt digitalt nätverkande ur ett delaktighetsperspektiv. Digitala nätverksträffar kan ses som ett alternativ eller komplement till fysiska träffar även i framtiden. Kanske kan vi framöver hitta det ”bästa receptet” för digitala nätverksträffar för en effektiv och jämlik hälso- och sjukvårdsorganisation?<br>During the spring of 2021, the organized learning network for managers, Network for Engaged Leadership in Region Jönköping County, has held digital meetings in applications provided by Cisco and Skype instead of having physical meetings due to the current societal restrictions. The report highlights interpersonal interaction between moderators and networking participants, and their adaptations to digital ways of working, in a time where digitalization in healthcare has been accelerated due to the COVID-19 pandemic. The purpose of the survey is to describe moderators' experiences with digital networking meetings (at the Network for Engaged Leadership in Region Jönköping County). The study focuses on communications and how improvements can be made to increase the participation and the engagement of the participants. All 40 moderators within the network were asked to participate in the survey, of which six (6) made expressions of interest. One of them canceled the day before and five (5) participated in the group interview digitally using the application Zoom. The interview was recorded with consent and lasted 60 minutes. The material was first processed through a simplified inductive thematic analysis, supported by a guide inspired by Braun and Clarke (2006). The results were then described, using the first level of the ICF, in terms of participation. Four themes were deduced: digital challenges, interpersonal interactions, future needs, and "criteria" for successful digital networking. The lack or delay of feedback has caused major issues at the meetings. Other difficulties have been the lack of affinity and trust within the group. This study has resulted in several proposals for improving digital networking by increasing accessibility. Digital networking meetings can be seen as an alternative or a complement to physical meetings. Perhaps we can find the "best recipe" for digital networking meetings for an effective and equal healthcare organization?<br><p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng.</p>
19
Aljadri, Fatin. "Lärande genom kommunikation och digital mediering i det aktivitetsbaserade kontoret." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39437.
Full textAbstract:
I ett samhälle som ständigt utvecklas sker en hel del förändringar på arbetsplatsen. Dessa förändringar kan innebära omorganisering, omstrukturering och ändringar i kontorsmodellen. Den här studien är en kvalitativ forskning genomförd i företag som har genomgått förändringen till aktivitetsbaserade kontor. Den här studien presenterar intervjuer som är genomförda på företag i Sverige som har genomgått förändringen till aktivitetsbaserade kontor. Syftet är att jämföra lärande via kommunikation och tekniska hjälpmedel på den nya kontorsmodellen med den föregående kontorsmodellen. Tidigare forskning visar att aktivitetsbaserade kontor har mestadels positiva aspekter då kontorets inredning, zonindelning och tekniska hjälpmedel leder till utveckling hos medarbetarna. Undersökningen är genomförd med deduktiv forskningsansats där den sociokulturella lärandeteorin används som utgångspunkt för analys av resultatet. Resultatet presenterar möjligheter i aktivitetsbaserade kontor som leder till utveckling och vidgar medarbetarnas kunskaper. Detta sker genom medarbetarnas vilja till att utvecklas.
20
Eliasson, Simon, and Hanna Schedin. "Digital sexuell kommunikation: om den hyperpersonella interaktionen i heterosexuella relationer." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23390.
Full textAbstract:
Att “sexta” innebär att med textbaserade digitala medier kommunicera med sexuella partners, vilket är en praktik som kan upplevas väldigt intim trots mediets begränsningar av de karaktäristiska dragen av en fysisk interaktion. Denna studie har som syfte att ge en övergripande bild över hur denna typ av interaktion konstrueras och tar sig uttryck, vilket görs i en tredelad undersökning som fokuserar på kommunikationsmönsterna och hur dessa reflekteras över. Det empiriska materialet utgörs av 18 bidrag insamlade via en nätbaserad deltagande observation, 2 kvalitativa intervjuer och 56 svarande på en nätbaserad enkät. Genom ett självselektivt urval avgränsades den studerade gruppen till i huvudsak informanter med en medianålder på 27 år med erfarenheter av heterosexuella relationer. Det studien visar är att den distansering och begränsning denna kommunikation innebär oftast möjliggör förmågan hos informanterna att uttrycka sig friare än i en interaktion ansikte mot ansikte. Samtidigt värderas ändå den fysiska interaktionen högre då denna är mer “på riktigt”. Med begreppet digital sexuell kommunikation (DSK) har vi också ämnat klargöra och definiera det forskningsområde som denna studie genomförts inom, vilket kombinerar medie- och kommunikationsvetenskap med det sexualpsykologiska fältet.<br>“Sexting” is the communication between sexual partners through textbased digital media, which is a practice that can be experienced as very intimate despite the mediums limitations of the characteristics of a physical interaction. The purpose of this study is to offer a comprehensive overview of how this type of interaction is constructed and expressed, which has been conducted through a three-parted examination of the specifics of these communication patterns and how they are reflected upon. The empirical data consists of 18 contributions collected through a netbased participatory observation, 2 qualitative interviews and 56 respondents of a netbased survey. Through a method of selfselection the informant group was generated and constricted to mainly informants of an average age of 27 with experiences of heterosexual relations. What the study concludes is that the distance and limitation of this type of communication often contributes to a sense of a more liberated way of expression than what is possible in a face-to-face interaction. Yet the informants value the physical type of interaction higher as this is seen as more “real”. With the term digital sexual communication (DSC) we also aim to clarify and define the research area in which we conduct this study, which combines the science of media & communication with the field of sexual psychology.
21
Wahlström, Emil, and Sabina Lilja. "Det digitala ledarskapet : Hur har svenska chefer anpassat sitt ledarskap under Covid-19 pandemin." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447562.
Full textAbstract:
När Covid-19 pandemin kom till Sverige beslutade många arbetsgivare att deras arbetstagare skulle arbeta hemifrån. Det resulterade i att både medarbetare och chefer hamnade i en digital värld där cheferna och medarbetarna behövde förändra sina respektive arbetssätt. Främst var det dock cheferna som behövde förändra sitt sätt att leda och kommunicera för att medarbetarna skulle kunna fortsätta med sitt arbete och hålla organisationen igång. Studiens syfte var att undersöka ledarnas möjlighet att leda sina medarbetare digitalt. Syftet med studien var också att undersöka om ledarens sätt att kommunicera med sina medarbetare påverkats samt om ledarens relation till sina medarbetare blivit påverkad av distansarbetet. Genom att använda kvalitativa data i form av intervjuer av ledare i en utvald organisation kunde resultatet sammanfattas.Studien finner att samtliga ledare har varit tvungna att ändra sina arbetssätt och hur de leder sina medarbetare när arbetet skett på distans. Ledarskapet och delvis även ledarens roll har varit i behov av att förändras för att kunna uppnå ett gott ledarskap i den förändrade situationen. Ledaren har även ändrat sitt sätt att kommunicera med sina medarbetare för att kunna utföra sitt ledarskap på ett tillfredsställande sätt. Resultatet av studien visar även att ledaren kan utföra sina strategiska och operativa uppgifter. Relationen till befintliga medarbetare visar sig vara i princip oförändrad när organisationen övergick till digitalt arbete. Ledarna upplever det dock som svårare att bygga nya relationer, både mellan sig själva och sina medarbetare, samt mellan de olika medarbetarna för att skapa en teamkänsla. Det berodde troligen på att ledarna upplevde det som svårare att kommunicera med sina medarbetare digitalt. Svårigheten i den digitala kommunikationen, oavsett om den skedde i skriftlig form eller videoform, var att uppfatta kroppsspråk och sinnesstämningar. Det minskade geografiska avståndet har inneburit att medarbetarna fått samma avstånd till sin ledare. Slutligen finner därför studien även stöd i att ledarna uppfattar det som att relationen till medarbetare blivit mer jämlik i och med att det fysiska avståndet minskat.<br>When the Covid-19 pandemic came to Sweden, many employers decided that their employees would work from home. As a result, both employees and managers ended up in a digital world where both managers and employees needed to change their way of working. Mainly, however, it was the managers who needed to change their way of leading and communicating so that the employees could continue with their work and keep the organization going. The purpose of the study was to investigate the leaders' ability to lead their employees digitally. The purpose of the study was also to investigate whether the manager's way of communicating with their employees was affected and whether the manager's relationship with their employees was affected by the telework. By using qualitative data in the form of interviews of leaders in a selected organization, the results could be summarized.The study finds that all leaders have needed to change their way of working and how they lead their employees when the work has been done remotely. The leadership and partly also the leader’s role has needed to change in order to achieve good leadership in the changed situation. The leaders have needed to change their way of communicating with their employees in order to perform their leadership in a satisfactory way. The result of the study was also that the leaders can perform their strategic and operational tasks. The relationship with existing employees turns out to be basically unchanged when switching to digital work. However, leaders find it more difficult to build new relationships, both between themselves and their employees, and between the employees to create a team spirit. This was probably due to the fact that the leaders found it more difficult to communicate with their employees digitally. The difficulty in digital communication, whether in written or video form, was the perception of body language and moods. The reduced geographical distance has meant that the employees have the same distance to their leader. Finally, the study therefore also finds support in the fact that managers perceive it as the relationship with employees becoming more equal as the physical distance has decreased.
22
Joelsson, Maria. "E-kommunikation på arbetsplatsen : Medarbetares upplevelser av chefens e-postkommunikation." Thesis, Högskolan Väst, Avd för psykologi och organisationsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4449.
Full textAbstract:
Snabb, teknisk utveckling har förändrat kommunikationen på arbetsplatsen. Den virtuella kontexten har bidragit med digitala kommunikationssätt, där e-posten är den populäraste. Fördelarna är stora. E-posten sparar tid och är kostnadseffektiv. Enligt tidig forskning har organisationers prestationer i stor utsträckning berott på kommunikationen och relationen mellan chefer och medarbetare. Med utgångspunkt från att det finns begränsad forskning kring medarbetares upplevelser av chefens e-postkommunikation har den här studiens syfte varit att utifrån medarbetarens perspektiv belysa hur den virtuella kontexten påverkar den nedåtriktade kommunikationen på arbetsplatsen. Fokus låg på vilka effekter e-posten har på sättet att kommunicera, relationen, förtroendet och arbetsprestationen. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design, eftersom syftet var att undersöka beskrivande data genom individers upplevelser och skapa en förståelse. Urvalet utgick från kriteriet att deltagarna arbetade i en virtuell kontext, där de använde e-postkommunikation med sin chef som ett naturligt kommunikationsverktyg. Utifrån en frågeguide utfördes sex semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys resulterade i fyra teman; kognitiva förmågor, samspelet mellan medarbetare och chef, vilka känslor som beskrivs, gränsdragningarna i tid, rum och arbete. E-posten visade sig vara komplex. Den var snabb och samtidigt en tidstjuv. Den bidrog med känslan av tillhörighet och delaktighet, men också osäkerhet och missförstånd. Vi behöver e-postkompetens i våra organisationer för att minimera de negativa effekterna.<br>Quick, technological development changed communication in the workplace. The virtual context contributed by digital means of communication, where e-mail is the most popular. The benefits are great. E-mail save time and is cost effective. According to early research organizations' performance was largely due to communication and relationships between managers and employees. In regard to the limited research on employees´ experience of the manager´s e-mail communication, this study´s purpose was based on the employee's perspective, highlighting how the virtual context influences the downward communication in the workplace. The study focused on the effects and affects e-mail has on communication, relationships, confidence and work performance. The study resulted in a qualitative design, which aim was to examine the descriptive data by individual experiences and create additional understanding. The selection was based on the criterion that the participants would work in a virtual context, where they would use e-mail communication with their manager as a tool. Based on a questionnaire guide, six semi-structured interviews were conducted. A thematic analysis resulted in four themes: cognitive abilities, interaction between employees and management, which affected as described, borderlines of time, space and labor. E-mail proved to be a complex concept. It was fast, while simultaneously a time thief. It contributed to a sense of belonging and participation, but also uncertainty and misunderstanding. We need e-mail skills in our organizations to minimize negative effects and affects.
23
Olofsson, Anton. "Digital kommunikation i arbetsmiljön : Chefers upplevelser av e-posthantering i arbetet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12011.
Full textAbstract:
Användandet av e-posthantering i arbetet har ökat kraftigt under de senaste årtiondena. Studier har visat att alltför hög grad av informationsflöde kan leda till minskad jobbtillfredsställelse och känslor av stress. Individer i chefsposition har rapporterats vara särskilt drabbade av detta informationsöverflöd och syftet med denna studie var att undersöka avdelningschefers upplevelser av e-posthanteringen i arbetet. En kvalitativ ansats har antagits i studien då verkligheten tolkas på olika sätt och en kvalitativ studies syfte är att förstå ämnet från intervjupersonernas subjektiva perspektiv. Urvalet till denna studie har gjorts strategiskt och valts till att bestå av fem personer; tre män och två kvinnor. Storleksmässigt var antalet intervjuade för få för att göra några könsjämförelser, vilket heller inte ingick i studiens syfte. Intervjupersonerna har valts ut i samspråk med en kontaktperson på den berörda arbetsplatsen. Som datainsamlingsmetod har intervjuer genomförts, med hjälp av en intervjuguide och röstinspelningsutrustning vid samtliga intervjutillfällen. Flera intervjupersoner uppgav att en viss stress gällande e-posten existerade men att de ansåg sig ha både stöd och kunskap att kunna hantera situationen. Som främsta orsak till stress angavs mängden oläst e-post i inkorgen tillsammans med mottagandet av epost innehållandes oväsentlig information för läsaren. Överlag ansåg intervjupersonerna att kunna logga in från andra ställen än arbetsplatsen innebar en möjlighet och att e-posten fyllde en viktig funktion i arbetet.<br>The usage of e-mail handling has increased during the last decades. Previous studies have shown that too much information may cause loss of job satisfaction and feelings of stress. Managers in particular have reported the most difficulties with this phenomenon called information overload. The aim of this study was to examine departmental managers’ experiences from e-mail handling in their work. The study has had a qualitative approach due to the individual differences in perceiving. The interviewees were strategically selected in conversation with a contact person at the work place. The selection included three men and two women. No gender comparisons can be made out of such a small selection of interviewees. Data was collected by using interviews, an interview guide and a voice recorder. Several interviewees reported a certain sense of stress in their handling of e-mail but also having the skills and support to manage the situation. The amount of unread messages along with the reception of nonessential mail was reported as the primary causes of stress. The interviewees were mainly satisfied with the possibility of logging in from other places than the work place and believed that e-mail handling was an important function in their daily work.
24
Martinsson, Sara, and Alexandra Struwe. "Platsbunden kommunikation& digital platsmarknadsföring -En fallstudie om Motala, Östergötlands sjöstad." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-71916.
Full textAbstract:
This qualitative study aims to examine how Tillväxt Motala AB are working strategically to market Motala, a middle-sized city in Sweden. The study is implemented through qualitative semi-structured interviews with employees at Tillväxt Motala AB. The theories on which this study is built are strategic communication, place branding and marketing communication, and a few concepts regarding propaganda. The results show an integration of marketing and communication work roles at the organisation of interest. A deficiency concerning internal communication at Tillväxt Motala AB, due to lack of time, was found. Furthermore, Tillväxt Motala AB has a unique contact with both local and external networks from which employees benefit in their work regarding the place branding. Consensus in the interpretation of place branding as a definition was found among the employees - to highlight a place's positive qualities through communication to meet the needs of the business sector, visitors and residents and to differentiate themselves.
25
Khadum, Bushra. "Barn föds med digital kompetens : Digitala verktyg som stöttning för språk och kommunikation för individ och grupp." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-146273.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till digitala verktyg för att stödja språkutveckling hos förskolebarn i lärandesituationer. Vårt fokus är på förskollärares förhållningssätt i arbete med digitala verktyg. Vi använder oss av observationer och intervjuer med förskollärare för att samla empiri till vår forskningsstudie. Genom att använda oss av tidigare forskning och sociokulturella begrepp som utgångspunkt har vi designat en ny studie kring digitalisering i förskolan. Det övergripande syftet med detta arbete är att ta reda på hur användning av digitala verktyg kan stödja förskollärare i pedagogiskt arbete. Dessutom har vi undersökt hur språkutveckling stöttas av förskollärare och digitala verktyg på individ- och gruppnivå i förskolan. I vårt resultat och analysen utifrån det sociokulturella perspektivet har vi kommit fram till att förskollärarna i vår studie anser att digitala verktyg är ett komplement och ett pedagogiskt verktyg till barns språkutveckling i traditionellt lärande. Resultatet visar att barns språk kan stimuleras på individ- och gruppnivå vid användning av digitala verktyg.
26
Glimt, Jensen Gustav, and Jacob Lindberg. "Informell kommunikation, vad spelar det egentligen för roll? : En fallstudie om informell kommunikation och kunskapsdelning på distans." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434615.
Full textAbstract:
Tidigare forskning har uttryckt stöd för den betydelsefulla roll informell kommunikation utgör för kunskapsdelning. Denna kommunikation äger till stor del rum i fysiska förhållanden, men vilka blir konsekvenserna när den förpassas till en digital miljö? Denna fallstudie undersöker hur den informella kommunikationen har kommit att se ut till följd av att företagets anställda arbetar på distans samt hur detta potentiellt kan ha kommit att påverka dess roll för kunskapsdelning inom organisationen. Med utgångspunkt i tidigare forskning utformades ett ramverk för att beskriva påverkanssambandet mellan distansarbete, informell kommunikation och kunskapsdelning. För att studera detta utfördes en fallstudie på ett e-handelsföretag, där sju intervjuer genomfördes och delar av en intern medarbetarundersökning granskades.Resultaten indikerar att förekomsten av informell kommunikation minskade samtidigt som den blev mer arbetsorienterad. Detta tycks ha haft negativa konsekvenser för den interna kunskapsdelningen då anställda ansåg sig ha sämre inblick i andra avdelningars arbete. Den försämrade insynen kan eventuellt innebära komplikationer för organisatorisk koordinering och nytänkande.
27
Hellqvist, Theresia, and Ronald Carrion. "USB lösning för Digital Telemetri Mottagare." Thesis, Linköping University, Department of Science and Technology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-18602.
Full textAbstract:
<p>Syncore Technologies har tagit fram en digital telemetri mottagare som använder sig av USBperiferi anordning som ska kunna etablera oavbruten kommunikation mot sin värddator.Den tidigare designen av USB applikationen till digitala mottagaren är utvecklat av ett annatföretag. Problemet med den designen är att den kan stanna av under överföringen. Ett krav förden nya designen av USB gränssnittet är att den ska kunna etablera ett konstant data flödeutan att under en längre tid stanna av mitt under överföringen. Syftet med detta arbete är attordna en stabil överföring mellan mottagare och dator. Gruppen har valt att användanuvarande kretsuppsättning och utveckla egen mjukvara. Dessutom att satsa på de delar avUSB systemet som tar hand om data överföringen till och från kretsuppsättningen.I teoridelen tas endast upp hur USB systemet tar hand om dataflödet, det tas inte upp självaUSB protokollet. FIFO handskakning används för att koppla ett externt FIFO. Främstanvänds i denna rapport FULL handskakning som är en variant av FIFO handskakning. Denanvänds för långsam eller varierande överföringshastighet. GPIF engine är en tillståndsmaskinsom sköter handskakningsprocessen mellan den anslutna USB anordningen till USB värden.Mikrokontrollern är skriven i programspråket C, testapplikationen är skriven i C++ medandata generator koden i FPGA är skrivet i VHDL. Gruppen har använt sig av tillverkarnaskodexempel och API för att utforma de olika programmen. GPIF engine har utnyttjats för attfå fram fungerande GPIF inställningar för mikrokontrollern. Vid felsökning av hårdvara harolika mätpunkter använts vid båda korten för att mäta handskakning och överföring mellanmikrokontrollern och FPGA. Debugger i Visual Studio användes för testapplikationen ochvector waveform i Quartus användes vid felsökning av Counter programmet. Tester utfördessedan för att testa prestanda av mikrokontrollern vid mottagning och sändning av data. Tretester utfördes, överföring via seriella porten UART, slingan mellan FPGA ochmikrokontroller, mottagning av strömmande data i olika hastigheter.Fungerande kod till mikrokontrollern har tagits fram både för överföring via seriella portenoch överföring mellan mikrokontrollern och FPGA. Överföringshastigheten viamikrokontrollern och FPGA uppnådde inte helt kraven. Anledningen är att testapplikationenär skriven på så sätt att data inte kan mottas och behandlas tillräckligt snabbt.</p>
28
Skallberg, Sofie. ""Vanans makt" : En kvalitativ diskursanalys av digital kommunikation i arbetslivet ur ett arbetsgivarperspektiv." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-173648.
Full textAbstract:
I och med den rådande coronapandemin kännetecknas dagens svenska arbetsliv till stor del av hemarbete och digital kommunikation. Att synliggöra diskursen om digital kommunikation ur ett arbetsgivarperspektiv blir relevant då dagens händelser kan tänkas påverka diskursen om hur arbete ska utföras. Genom en kvalitativ diskursanalys med Foucault som utgångspunkt ämnar denna studie att belysa de föreställningar som konstrueras och reproduceras om digital kommunikation utifrån arbetsgivares perspektiv samt hur dessa kan tänkas styra utformningen av det digitala kommunikations- och arbetssättet i det svenska arbetslivet. 15 artiklar ur VD-tidningen valdes ut, vilka analyserades med hjälp av Bacchis What’s the problem represented to be?-ansats. Resultatet visar att digital kommunikation ses som otillräckligt och svårhanterligt. Antaganden om att människan är en social varelse som ogillar förändringar samt att kompetens är nyckeln till effektivitet reproducerar de negativa föreställningarna om digital kommunikation. Därmed är ”vanans makt” central, varför arbetsgivare bör reflektera kring användandet av digital kommunikation.
29
Rosenqvist, Sandra Rosenqvist, and Malin Brocker. "Digital Succé? : En studie om Mölndals stads kommunikation med medborgarna på Facebook." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34528.
Full textAbstract:
Den här studien syftar till att undersöka hur Mölndals stads medborgare upplever kommunikationen med kommunen på deras Facebooksida. Dessutom avser studien att undersöka hur Mölndals stad arbetar kommunikativt på Facebook för att öka interaktionen mellan kommunen och medborgarna en i alltmer digitaliserad värld. För att besvara syftet med studien har tre frågeställningar utformats: 1. Hur kommunicerar Mölndals stad med medborgarna på kommunens Facebooksida? 2. Hur kommunicerar medborgarna med Mölndals stad på kommunens Facebooksida? 3. Hur upplever medborgarna i Mölndals stad kommunikationen med kommunen på deras Facebooksida? Studien har tagit en kvalitativ ansats med utgångspunkt ur en kritisk diskursanalys och kvalitativa intervjuer. Den avser att undersöka Mölndals stads Facebooksida och studiesubjekten är fyra kommunmedborgare. Tidigare forskning och teorier är utvalda utifrån studiens problemområde, vilket behandlar förhållandet mellan sociala medier och offentliga organisationer, samt teorier kring kommunikationsmodeller, organisationers behov av att kommunicera, samt platsmarknadsföring. Resultatet från undersökningen visade att Mölndals stad arbetar i enlighet med transmissionsmodellen, det vill säga ur ett informativt syfte på sin Facebooksida. Samtliga respondenter i studien upplevde kommunens Facebooksida som en informationskanal, däremot såg de positivt på Facebooksidan som ett komplement för att skapa tvåvägskommunikation och möjligheter för en ökad interaktion med kommunen.
30
Kärsbo, Sara. "Slöjd & digital teknik : Den reviderade kursplanen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144909.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet har varit att undersöka hur slöjdlärare arbetar med digital teknik i sin undervisning. Jag vill också se hur de tolkar och tar sig an de nya direktiven från Skolverket som handlar om digital kompetens. Mina grundläggande frågeställningar: Hur väljer slöjdlärare att tolka de tillägg som handlar om digital kompetens i styrdokumenten? Hur arbetar slöjdlärare med digitala verktyg och maskiner i sin undervisning?
Vilka appar och program skulle man kunna använda sig av i undervisningen?
Tycker slöjdlärare att det krävs mer pengar för att kunna arbeta med modern teknik i skolan?
För att studien ska leda till evidensbaserad praktik har jag valt att intervjuat fem slöjdlärare samt att jag har lagt ut ett frågeformulär till verksamma slöjdlärare via Facebook. Jag har gjort djupintervjuer, intervjun sker en längre stund där jag diskuterar ett visst ämne.
Mitt resultat visar stora skillnader på hur man kommer till att arbeta med digital teknik i skolan samt skillnader i kompetens och tillgänglighet. Det är tre viktiga faktorer som spelar oerhört stor roll för att eleverna ska få en likvärdig utbildning. Genom arbetets gång har viktiga funderingar klarnat och jag har fått svar på mina fyra huvudfrågor, samtidigt som nya funderingar växt till liv. Jag funderar på om det verkligen blir en likvärdig utbildning när lärare tolkar det centrala innehållet så olika och om den här revideringen verkligen gör att vi närmar oss varandra eftersom tolkningsutrymmet är så stort.
31
Paracka, Lena, and Nourhan Atia. "Ungdomars och vuxnas upplevelse av kommunikation via chatt : En kvalitativ studie kring vuxna respektive unga medieanvändare och deras förhållningssätt till kommunikation via chatt." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34689.
Full textAbstract:
Digital media permeate people's lives and affect society. A particularly important group in the society is young people, because they are the first generations that have grown up with digital media and chat usage. The target group in this study consists of both young (12-20 years) and adult (39-60). The purpose of this study is to investigate the interaction between online and offline chat communication by young people and adults, as well as we aim to investigate the differences and similarities between these groups regarding chat usage. Previous research in this field of research addresses the experience of communication online as well as age and morale. Two selected theories are symbolic interactionism and generation theory; these describe concepts of social interaction, social order, generation as well as identity. The method used in this study is a qualitative survey in the form of interviews. In total, eight interviews were managed, whereof four were with young and four with adult respondents. The results show that young people and adults generally experience chat as a fast and easy way of communication. The difference found in the outcome is that young people see the chat more like a natural way of communication. Unlike adults who consider chatting as a like a communication tool.
32
Landqvist, Ronnie. "Signal processing techniques in mobile communication systems : signal separation, channel estimation and equalization /." Karlskrona : Blekinge Institute of Technology, 2005. http://www.bth.se/fou/Forskinfo.nsf/allfirst2/98bf8bfb44d67d86c1257099003e2fc1?OpenDocument.
Full text
33
Thorsén, Andreas. "Digital Design för att främja kommunikation i astmavård : Hur digitala tjänster genom individanpassad information kan komplettera och främja vårdmötet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19767.
Full textAbstract:
I Sverige uppskattas 800 000 personer leva med astma. I landet pågår ett digitaliseringsarbete för att via e-tjänster göra vården mer tillgänglig för patienter. E-tjänster avsedda för astmavård har uppvisat svårigheter att främja kommunikation mellan patient och vårdgivare. E-tjänster har inte ansetts kunna ersätta den personliga kontakt som ett möte mellan patient och vårdpersonal erbjuder. Bristande kontakt med vården kan leda till att gradvis försämring av astmasymtom inte upptäcks. Det kan också leda till en avsaknad av upplevt socialt stöd hos patienten, vilket kan leda till sämre mental hälsa. För att undersöka hur e-tjänster för astmavård kan designas för att, genom individanpassad information, främja och upprätthålla kommunikationen mellan patient och vårdgivare, till stöd för god vård och patienthälsa, har en studie uppdelad i tre steg genomförts. Denna studie inleddes med en litteratursökning, följdes av en intervjustudie med öppna intervjuer och avslutades i en konceptdriven designprocess. Intervjuerna analyserades mot tidigare teorier och användes tillsammans med dessa som grund för att skapa ett designkoncept tänkt att främja och upprätthålla kommunikation mellan patient och vårdgivare i astmavården. Designkonceptet, “Astmaportalen”, togs iterativt fram genom en konceptdriven designmetod vilken involverade astmavårdpersonal, astmapatienter samt informatikstuderande. Konceptet manifesterades i form av en digital prototyp. Utvärderingar med astmavårdpersonal, astmapatienter och informatikstuderande visade att designkonceptet skulle kunna utgöra ett användbart bidrag till en symbios av vårdmöten på plats och digitala lösningar.<br>In Sweden, 800,000 persons are estimated to live with asthma. There is an ongoing digitization work in the country, to make healthcare more accessible to patients through the use of e-services. E-services intended for asthma care have shown difficulties in promoting communication between patients and the caregiver. E-services have not been considered able to replace the personal contact that a healthcare meeting between the patient and the caregiver offers. Lack of contact with the healthcare can lead to gradual deterioration of asthma symptoms not being detected. It can also lead to a patient-perceived lack of social support, which can lead to poorer mental health for the patient. To explore how e-services for asthma care can be designed in order to, through individualized information, promote and maintain communication between patient and the healthcare provider, in support of good care and patient health, a study divided into three steps has been carried out. The study began with a literature search, was followed by an interview study with open interviews and ended in a concept-driven design process. The interviews were analyzed against previous theories and used together with these as the basis for creating a design concept intended to promote and maintain communication between the patient and the caregiver in asthma care. The design concept, "Astmaportalen” (“The Asthma Portal"), was iteratively created through a concept-driven design method which involved asthma care personnel, asthma patients and informatics students. The concept was manifested in the form of a digital prototype. Evaluations with asthma care personnel and asthma patients demonstrated that the design concept could make a useful contribution to a symbiosis of healthcare meetings on site and digital solutions.
34
Ivarsson, Moa, and Alice Törnqvist. "Vägen mot ett kommunikativt förändringsarbete : en kvalitativ fallstudie på den interna kommunikationen i ett företag." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34637.
Full textAbstract:
This thesis investigates how internal communication works in a local car business in Halmstad, Sweden. The approach in this study is formed by the communication perspective focusing on organizational communication. The study is conducted through a qualitative approach in the form of a case study with semi structured interviews made with fourteen individuals from the company. The respondents included the CEO of the company, department responsible, and co-workers. All the interviews were analyzed from an organizational theoretical ground as we wanted to see what strength, weaknesses and opportunities there are in the internal communication. As a result, it showed that the company have an oral and digital routine in the internal communication. According to our analysis a new digital function may help the company to collect all information in one place to make the communication system more effective. Thus, if the company wants to succeed with the new function, they need to create clear communication from all the leaders to increase the motivation of the employees.
35
Kellam, Lydia. "WEBBENS VINNARE : - en studie om kommunikation och konsumtion på Internet." Thesis, Uppsala University, Media and Communication, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7798.
Full textAbstract:
<p>- ABSTRACT –</p><p>Title: Winners of the Web ( Webbens vinnare)</p><p>Number of pages: 35 (including enclosures)</p><p>Author: Lydia Kellam</p><p>Tutor: Else Nygren</p><p>Course: Media and Communication Studies C</p><p>Period: Fall Semester 2006</p><p>University: Division of Media and Communication, Department of Information Science</p><p>Purpose: The aim of the research paper was to see Internet and the digital techniques impact on marketing communication and consuming behavior on the Web. By understanding the relationship between marketing communication and consumer behavior my intentions were to comprehend how consumer behavior on the web could be understand. The purpose of this paper is to understand how different marketing activities on the Internet are followed by consumption.</p><p>Material/Method: By using focus group interviews I wanted to study how individuals act on the Internet. How different activities such as communication and participation on the web could lead to consumption on the Internet. As a method, focus group interviews capture the social interactions and participants affect each other. The social effect, in particularly, gained the results and the analysis of this paper.</p><p>Main Result: Consumer on the Internet experience that commercial messages on the Web are overloaded, and use consumer powered sites an alternative. Consumer driven websites increases and so is the influence of the consumer,since users on the web reject the commercial messages, a strategy where the interaction between companies and consumer is supportive for both parties is demanded. There fore a more individual aim on the marketing communication on the Internet is required. For example commercial messages that are directed to a specific consumer, and that relate to the interactive possibilities on the Web.</p><p>Keywords: Internet, New Media, Web 2.0, Marketing Communication, Computer Mediated Communication, Consumer behavior, Social Interactions, Digital marketing, Digital consumption.</p>
36
Pettersson, Matilda. "Konst och kultur i dagens digitala samhälle : En studie om hur kulturella och kreativa näringar använder sig av digitala medier, digital marknadsföring och kommunikation." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159567.
Full textAbstract:
Businesses today, regardless of the type of occupation they supply or offer, are all encountering competition on the market whether it is within the same type of field or not; especially smaller or new businesses, but as said; it applies to all. This has almost always been the case though, with some exceptions of course, but during the last couple of years, thanks to the rapidly growing technology and digitalization, the facing challenges regarding marketing and communication has increased; even for the large, existing businesses. If the lack of education and adaptation concerning digital marketing and efficient communication still remains, businesses will fail in growing their company effectively. This paper have thus studied the usage of these marketing- and communication methods within businesses as well as their vision of the future, where the chosen field of practice was the cultural and creative ones. This was due to the fact that these businesses have a specific and long history with analog marketing and mediums as well as that the current state regarding this transformation are somewhat problematic for some. The data gathering took form as qualitative interviews with six respondents; all different in size, operating years and occupations, with questions regarding their current state and course of action on the subject of their type of business development. The responses were then compared and analyzed with current science to identify some existing obstacles and how they’re solving them, what type of media they use and on which platforms in relation to their occupation as well as their vision of the future. As complicated as their state might seem in the first place, both from an overview as well as the researchers own experiences, they expressed themselves as relatively successful concerning the impact of digitalization and technology, digital- and social media marketing and visual amplification on communication. This, including their optimistic response to their future situation since this digitalization has given them more benefits than obstacles. This gathered information will hopefully give knowledge about digital aspects surrounding marketing strategies and which visual medias applies to what platform and how it can be used in the most effective way for future cultural and creative businesses to adapt and learn from.
37
Dansdotter, Ellen, and Johanna Rooth. ""Du har (5) nya meddelanden..." : En studie om HR-funktionens möjligheter och utmaningar med användning av digital kommunikation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95368.
Full textAbstract:
Abstract The purpose of the study was to identify opportunities and challenges with the HR’s use of digital communication. Based on the study’s sub-purpose, we wanted to shed light on potential prospects and present solutions to identified opportunities and challenges. The study’s question was designed to: What opportunities and challenges are there with the HR function’s use of digital communication? To answer the study’s purpose and question, a qualitative study with a inductive research approach was conducted. The conclusion we reached was that it requires the ability and knowledge for the HR to deal with the challenges that comes with the digital development of society and to gain access to the opportunities offered by digital communication. It is only when the challenges are handled correctly and actively worked with, that the HR’s use of digital communication can be successful. By working on the basis of the solutions the study resulted in creates good conditions for the HR to take advantage of the possibilities of digital communication. Keywords: Digital communication, Human Resource, digital tools, communication channels, opportunities, challenges, prospects and solutions.
38
Reinartz, Annika [Verfasser], and Andreas [Akademischer Betreuer] König. "Digital Inequality and the Use of Information Communication Technology / Annika Reinartz. Betreuer: Andreas König." Passau : Universität Passau, 2016. http://d-nb.info/1103798111/34.
Full text
39
Holmgren, Linda, and Emira Meskic. "Digitaliseringens påverkan på kundrelationen inom revisionsbranschen, utifrån en revisors perspektiv : - En studie utförd på den svenska revisionsbranschen." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69911.
Full textAbstract:
Digitaliseringen tar en allt större roll i det svenska samhället, vilket leder till att företag måste anpassa sig efter förändringarna som digitaliseringen innebär. Anpassningen görs eftersom att revisionsbranschen är en institution som strävar efter högt socialt kapital. Syftet med examensarbetet är att förklara hur digitaliseringen påverkar kundrelationen mellan revisorn och kunden inom revisionsbranschen, utifrån revisorns perspektiv. För att uppnå syftet tar uppsatsen sin utgångspunkt i det positivistiska synsättet och i en teoretisk referensram som ligger till grund för en utvecklad analysmodell. Den teoretiska referensramen visar på betydelsen av socialt kapital för att bygga upp meningsfulla värden och utveckla långsiktiga relationer. Empirin har samlats in genom en såväl kvantitativ som kvalitativ metod där revisorers åsikter kring hur digitaliseringen påverkar relationen i branschen ligger till grund för examensarbetets slutsatser. Resultatet från empirin har kodats och analyserats i flera analysmodeller. Bland annat ett hypotestest som visade på att tre av uppsatsens fyra hypoteser kunde verifieras. Examensarbetets diskussion och slutsats visar på flertalet intressanta resultat. Ett utmärkande resultat är att revisionsbranschen är en institution där arbetssättet utvecklats från att vara formellt till informellt. Anledningen till detta är att det finns en stark norm inom professionen som underbyggs av ett sådant arbetssätt som är djupt rotad i digitalisering. Examensarbetets resultat redogör även för att fysiska möten inte är lika självklara idag som tidigare. Dock går de inte att utesluta helt då de krävs för att bygga och underhålla en långsiktig relation. Resultatet visar även att det är viktigt att bemöta kunders förväntningar och reducera osäkerhet. En skillnad mellan kvinnor och män i valet av att gå på informella sammankomster med en kund har även uppmärksammats. Examensarbetet visar på ytterligare en skillnad, som är mellan yngre och äldre där yngre är mer positiv till digital kommunikation framför personlig kommunikation. Avslutningsvis bekräftar examensarbetet att digitaliseringen påverkar relationen mellan revisorn och kunden och att digitala relationer som utvecklas inom branschen är en institution.<br>Digitalization takes an increasing role in the Swedish society, which means that companies must adapt to the changes that digitalization leads to. The adjustments are made on the basis that the audit industry is an institution that strives for high social capital. The purpose of this study is to explain how digitalization affects the relationship between the auditor and the customer in the audit industry, based on the auditor's perspective. To achieve the study’s objective, it is based on a positivist approach and the theoretical framework is the foundation for the analytical model. It defined the importance of social capital to build meaningful values and develop long-term relationships. The data collection is based on both quantitative and qualitative methods, where the core is to investigate how digitization affects the relationship in the industry. The collected data has been coded and analyzed in several analysis models. For example, one test of hypothesis which showed that three of the study’s four hypotheses could be verified. The discussion and conclusion of the study showed multiple interesting results, where a distinguish result was that the audit profession in an institution and the working process has changed from being formal to be informal. The reason is that the norm within the profession is deeply rooted in digitalization. The study also concluded that meetings face-to-face are not as self-evident today as it was before the development of digitalization. However, face-to-face meetings cannot be eliminated as they are seen as necessary to develop a long and sustainable relationship and whereas digital tools of communications are seen as a complement. The results also suggests the importance to meet customer expectations and reducing uncertainty. The thesis also found a difference between women and men in the choice of attending to informal meetings. It was also recognized that younger has an increasing interest in digital communications, compare to older auditors. Finally the study confirms that digitalization affects the relationship between the auditor and the customer, and that digital relationships developed in the auditing industry are an institution.
40
Bäcklin, Helena, and Anna Maria Holmsten. "Kommunikation mellan sjuksköterska och patient i en digital värld : En litteraturöversikt ur ett sjuksköterskeperspektiv." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6770.
Full textAbstract:
Bakgrund: E-Hälsa och dess snabba utveckling inom vården har minskat distansen mellan sjuksköterskan och patienten och gjort vården mer tillgänglig. E-Hälsa kan ses som ett komplement till ett traditionellt vårdmöte och kan erbjuda sjuksköterskan en direkt kontakt till patienten. Då ett av målen med e-Hälsa är att göra patienten mer delaktig i sin vård har sjuksköterskan en viktig roll i kommunikationen med patienter. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter via e-Hälsa. Metod: Studiens valda metod var en litteraturöversikt. Tio kvalitativa artiklar valdes ut i databaserna PubMed och från CINAHL Complete som svarade på syftet. Artiklarna analyserades och tematiserades. Resultat: Resultatet redovisades i två teman; Den digitala teknikens betydelse vid kommunikation mellan sjuksköterska och patient och sjuksköterskans erfarenhet av kommunikation via e-Hälsa. Sjuksköterskor uttrycker oro över förlusten av den mellanmänskliga relationen relaterat till bristande kommunikativa färdigheter samt en svårhanterlig digital teknik. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen. E-Hälsa diskuterades utifrån ett samhällsperspektiv samt belyste sjuksköterskans roll inom e-Hälsa. Det fysiska mötet har successivt ersatts av möten på distans och sjuksköterskan behövde utveckla sina kommunikativa förmågor för att skapa en mellanmänsklig relation med patienten via e-Hälsa. Sjuksköterskan saknade även stöd i användandet av den digitala tekniken vilket upplevdes som en barriär i kommunikationen då det försvårade för relationsskapandet.<br>Background: E-Health is rapid development in healthcare and reduced the distance between nurses and patients and have made healthcare more accessible. E-Health can be seen as a complement to a traditional healthcare meeting and can offer the nurse a direct contact with patients. One of the goals of e-Health is to make the patient more involved in his care, the nurse has an important role in communicating with patients. Aim: To illuminate nurses' experiences of communication with the patient via e-Health. Method: The chosen method of the study was a literature review. Ten qualitative articles were selected in the databases PubMed and CINAHL Compleate which responded to the aim. The articles were analyzed and thematized. Results: The result was presented in two themes; The meaning of digital technology in communication between nurse and patient and Nurse`s experience of communication through e-Health. Nurse`s express their concern about the loss of interpersonal relationships related to lack of communication skills as well as a difficult digital technology. Discussion: The result was discussed based on Travelbees theory of interpersonal relations. E-Health were discussed through a society perspective an illuminated the role of nurse in e-Health. The physical meeting has been replaced by meetings at a distance and the nurse hade to develop communicative skills to create an interpersonal relationship with the patient via e-Health. The nurse lacks support in the use of digital technology, which is perceived as a barrier to communication as it complicates the creation of relationship.
41
Karlsson, Matilda, and Ola Lindén. "Digital vägledning – en kvantitativ studie om vägledning på distans." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33397.
Full textAbstract:
Utbildningsdepartementets utredning av studie- och yrkesvägledning lyfter digitala och interaktiva vägledningstjänster som ett verktyg för att utveckla vägledningen i Sverige. Samtidigt ställde många skolor om till distansundervisning under våren 2020 till följd av smittspridningen av Covid-19, vilket innebar att studie- och yrkesvägledare behövde erbjuda vägledning på distans.Syftet med undersökningen är att utreda vilka verktyg som används vid digital vägledning och vilken kvalité samt vilka för- och nackdelar som dessa har. Frågeställningar vi har undersökt är: Vilka digitala verktyg är vanligast förekommande vid vägledning på distans? Hur upplever studie- och yrkesvägledare kvalitén på digital vägledning? Vilka för- och nackdelar upplever studie- och yrkesvägledare med dessa digitala vägledningsverktyg? En kvantitativ metod har tillämpats och empirin har samlats in med enkäter som skickades ut till studie- och yrkesvägledare. Analysen har utgått från kommunikationsteori och begreppen digital natives och digital immigrants.Resultatet visar att traditionella verktyg som mejl och telefonsamtal har flest användare. De olika åldersgrupperna använder sig av olika digitala verktyg. Av undersökta verktyg upplevs videosamtal hålla den bästa kvalitén. Digital vägledning generellt upplevs hålla en god eller ganska god kvalité. Tillgänglighet och flexibilitet anses vara de främsta fördelarna och avsaknad av personlig kontakt upplevs vara den största nackdelen med digital vägledning.
42
Stjernfeldt, Maria. "Digital studie- och yrkesvägledning - möjligheter och hinder : En studie om digital kompetens inom vuxenutbildningen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-187156.
Full textAbstract:
Digitaliseringen av samhället de senaste årtiondena har på många sätt förändrat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt vilket har medfört nya möjligheter och utmaningar. Den på- gående Coronapandemin har påskyndat den digitala transformationen eftersom studie- och yrkesvägledning tvingats drivas på distans. Därmed har vägledarnas kompetens inom in- formation och kommunikationsteknik, IKT, kommit att aktualiserats. Denna studie under- söker studie- och yrkesvägledares upplevelse och förutsättningar. Baserat på intervjuer med studie- och yrkesvägledare och klienter kan det i studien urskönjas att det finns brist på kompetens hos vägledare att arbeta med integrerade kreativa program vid olika videosamtal eller andra nätbaserade samtalsapplikationer. I studien har det framkommit att de intervju- ade studie- och yrkesvägledarna saknar den kompetens som krävs för att uppfylla klienter och myndigheternas förväntningar. Man kan därmed se att det krävs adekvat utbildning för så väl befintliga som kommande studie- och yrkesvägledare för att öka den digitala kompe- tensen så den tangerar med den digitala utvecklingen i samhället.
43
Lundgren, Julie, and Rebecka Wahlgren. "Konsten att röja undan digitala hinder : En intervjustudie om hur myndigheter arbetar med digital tillgänglighet." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42234.
Full textAbstract:
Problembakgrund och syfte: Trots att lagen om tillgänglighet till digital offentlig service trädde i kraft i september 2020 visade siffror från mars 2021 på Webperf.se att flera myndigheter fortfarande inte levde upp till lagkraven. Ungefär var femte person i Sverige har en funktionsnedsättning. Vissa funktionsnedsättningar kan påverka personens förmåga att ta till sig av digital information vilket innebär att ungefär 20 procent av befolkningen riskeras att exkluderas från viktig information på grund av myndigheternas bristande tillgänglighet. Syftet med studien är att undersöka hur fyra myndigheter arbetar med digital tillgänglighet. Metod och material: Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där materialet har samlats in genom intervjuer med representanter från Trafikverket, Medlingsinstitutet, Försvarets radioanstalt och Myndigheten för press, radio och tv. Intervjuerna genomfördes digitalt på grund av distans och rådande situation. Huvudresultat: Vi har kunnat konstatera att arbetet med att tillämpa DOS-lagen skiljer sig åt mellan samtliga myndigheterna, oavsett om de har uppnått bra eller bristande tillgänglighet på sina respektive webbplatser. I studien har vi kommit fram till att resultatet av myndigheternas arbete med digital tillgänglighet till stor del hänger ihop med hur förankrat det är till myndighetens egen verksamhet och värderingar. Tid och prioriteringar av arbetet är två andra faktorer som visat sig vara viktiga. Myndigheter som arbetat med digital tillgänglighet en längre tid har lyckats bättre med att tillämpa lagkraven och för de myndigheter som börjat arbetet senare har prioriteringar i arbetssättet påverkat resultatet. Det som sticker ut från resultatet i denna studie är att vi inte kunnat påvisa att antalet medarbetare som arbetar internt med digital tillgänglighet påverkar resultatet. Trots omfattningen av arbetet med att tillämpa kraven på digital tillgänglighet har då de myndigheter som lyckats bäst endast haft en medarbetare som arbetet med webbplatsens tillgänglighet.
44
Begby, Persson Wilma, and Sofie Hellström. "Hallå? Hör ni mig? : En kvalitativ studie om särlokaliseringens påverkan på kommunikation i team." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176994.
Full textAbstract:
Bakgrund: Användningen av särlokaliserade team i organisationer har ökat markant de senaste årtiondena. När ett team arbetar särlokaliserat med hjälp av digitala kommunikationsverktyg ändras förutsättningarna för teamets kommunikation. Den tidigare forskningen om särlokaliserade team har främst behandlat internationella team med stora geografiska avstånd samt team till stor del bestående av experter, men till följd av pandemin covid-19 har särlokaliserat arbete blivit aktuellt för fler typer av team. Det finns därför anledning till att bedriva forskning om hur särlokaliseringen påverkar kommunikationen i dessa team. Syfte: Syftet med studien är att ge ökad förståelse för hur särlokalisering påverkar kommunikationen i team där teammedlemmarna är vana vid att arbeta samlokaliserat, genom att identifiera och förklara konsekvenser som särlokaliseringen får för teams kommunikation. Metod: Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie med en abduktiv forskningsansats och ett realistiskt perspektiv. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med elva teammedlemmar tillhörande tre olika team bestående av studenter. Slutsats: Studiens resultat visar att särlokaliserat arbete med digitala kommunikationsverktyg får flertalet konsekvenser för kommunikationen i team. Särlokaliseringen bidrar med vissa konsekvenser medan de digitala kommunikationsverktygen bidrar med andra. I denna studie har 13 konsekvenser identifierats inom de kommunikativa aspekterna bekräftelse, konversationens flyt, feedback, gemensam förståelse och kreativitet. Studien fann även att de konsekvenser som identifierats har ett nära samband på så sätt att flertalet påverkar varandra. Varför de intervjuade teamen påverkades på detta sätt kan till viss del förklaras av deras ovana att arbeta särlokaliserat över digitala kommunikationsverktyg och omedvetenhet om vad det innebär för ett teams kommunikation.<br>Background: The use of dispersed teams in organisations has grown rapidly in the latest decades. A dispersed team that communicates with digital communication tools does not have the same prerequisites for communicating as a co-located team have. The previous research made about dispersed teams has mainly focused on international teams with large geographical distances and teams that for the most part consist of experts. Due to the pandemic covid-19, working in dispersed teams has become necessary for other types of teams. It is thereby motivated to conduct research about how the communication is affected in other types of dispersed teams. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how team communication is affected by the dispersion in teams where the team members are used to working co-located, by identifying and explaining consequences the dispersion of the team has on team communication. Method: This study is a qualitative multi-case study with an abductive approach and a realistic perspective. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with eleven team members belonging to three different teams of students. Conclusion: The result of the study shows that dispersed teams using digital communication tools face several consequences regarding their communication. The fact that the team is not co-located leads to certain consequences and the use of digital communication tools leads to others. This study has identified 13 consequences within the communicative aspects: confirmation, the flow of the conversation, feedback, shared understanding and creativity. The study also shows that the consequences identified are closely connected in such a way that many of them affect each other. Why the interviewed teams were affected in this way can to some extent be explained by their inexperience in working with digital communication tools and unawareness of what it means for their communication.
45
Leijman, Malin, and Vanessa Simic. "Omställning i en digital tid." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43015.
Full textAbstract:
Studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor runt om i landet fick ställa om till att erbjuda vägledning på distans till följd av Covid-19 pandemin. Skolorna gick över till distansundervisning våren 2020, vilket har inneburit en omställning i hur vägledningssamtal genomförs och nya sätt att kommunicera med eleverna. Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor upplever omställningen från fysiska- till digitala vägledningssamtal till följd av Covid-19 pandemin. Detta med tanke på att studie- och yrkesvägledarna har fått göra olika anpassningar för att övergå till ett mer digitalt arbetssätt i kommunikation med eleverna. Vår frågeställning lyder: Hur har studie- och yrkesvägledarna upplevt omställningen från fysiska- till digitala vägledningssamtal? En kvalitativ metod har tillämpats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju studie- och yrkesvägledare från gymnasieskolor runt om i landet. Analysen har utgått ifrån The Chaos Theory of Careers, begreppen adaptability och adaptivity samt kommunikationsteori. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna har varit öppna och flexibla till omställningen och har inte haft några större svårigheter att anpassat sig. En viss nivå av digital kompetens har funnits och varit användbar vid övergången till vägledningssamtal på distans. Där framkommer en viss begränsning i stöd från verksamheterna utöver tillgång till en IT-avdelning på skolorna. Videosamtal är den främsta kommunikationskanalen för vägledning på distans. För- och nackdelar framkommer till följd av ett digitaliserat arbetssätt, till exempel vilken typ av målgrupp som nås. Det spontana samtalet och den icke-verbala kommunikationen ses som viktig för ett lyckat samtal, däremot har det varit svårt att överföra dem till en digital form. Det fysiska vägledningssamtalet är den önskade formen av samtal och samtal på distans ses idag som ett positivt komplement att ta med sig in i framtiden.
46
Riedel, Jana, Susann Berthold, and Kathrin Möbius. "Kommunikation und Zusammenarbeit mit digitalen Medien unterstützen." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2017. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-217422.
Full textAbstract:
Die vorliegende Broschüre ist Teil einer Publikationsserie, die einen Überblick über verschiedene Medienformate von digitalen Texten über elektronische Tests und Wikis bis hin zu digitalen Simulationen gibt. Dieses Heft widmet sich schwerpunktmäßig der Verwendung von Kommunikationsmedien, die die Lehre in den bereichen Organisation, Betreuung und Zusammenarbeit unterstützen können.
Anhand von Ergebnissen einer Online-Befragung im Jahr 2016 und Interviews, die Beispiele aus der Lehre sächsischer Hochschullehrender vorstellen, wird aufgezeigt, welche Einsatzmöglichkeiten derzeit an den sächsischen Hochschulen genutzt werden. Sie bieten Inspiration für die Entwicklung eigener mediengestützter Lehrkonzepte.
Hinweise auf Werkzeuge zur Erstellung digitaler Lehrangebote und Antworten zu häufigen Fragen bei der Nutzung der einzelnen Medienformate bieten Anregungen und Informationen, wie der Einstieg in die digital gestützte Lehre möglichst ohne großen Initialaufwand gestaltet werden kann.
Antworten auf häufig gestellte Fragen, praktische Tipps und rechtliche Hinweise geben eine erste Orientierung und Sicherheit bei der Nutzung digitaler Medien. Dabei erfahren Sie auch, wie Sie die einzelnen medial gestützten Formate mit der klassischen Präsenzlehre verbinden und wie unterschiedliche Einsatzszenarien miteinander kombiniert werden können.
47
Riedel, Jana, Susan Berthold, and Kathrin Möbius. "Kommunikation und Zusammenarbeit mit digitalen Medien unterstützen." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2018. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-231759.
Full textAbstract:
Die vorliegende Broschüre ist Teil einer Publikationsserie, die einen Überblick über verschiedene Medienformate von digitalen Texten über elektronische Tests und Wikis bis hin zu digitalen Simulationen gibt. Dieses Heft widmet sich schwerpunktmäßig der Verwendung von Kommunikationsmedien, die die Lehre in den bereichen Organisation, Betreuung und Zusammenarbeit unterstützen können.
Anhand von Ergebnissen einer Online-Befragung im Jahr 2016 und Interviews, die Beispiele aus der Lehre sächsischer Hochschullehrender vorstellen, wird aufgezeigt, welche Einsatzmöglichkeiten derzeit an den sächsischen Hochschulen genutzt werden. Sie bieten Inspiration für die Entwicklung eigener mediengestützter Lehrkonzepte.
Hinweise auf Werkzeuge zur Erstellung digitaler Lehrangebote und Antworten zu häufigen Fragen bei der Nutzung der einzelnen Medienformate bieten Anregungen und Informationen, wie der Einstieg in die digital gestützte Lehre möglichst ohne großen Initialaufwand gestaltet werden kann.
Antworten auf häufig gestellte Fragen, praktische Tipps und rechtliche Hinweise geben eine erste Orientierung und Sicherheit bei der Nutzung digitaler Medien. Dabei erfahren Sie auch, wie Sie die einzelnen medial gestützten Formate mit der klassischen Präsenzlehre verbinden und wie unterschiedliche Einsatzszenarien miteinander kombiniert werden können.
48
Riedel, Jana, Susann Berthold, and Kathrin Möbius. "Kommunikation und Zusammenarbeit mit digitalen Medien unterstützen." Technische Universität Dresden, 2016. https://tud.qucosa.de/id/qucosa%3A30113.
Full textAbstract:
Die vorliegende Broschüre ist Teil einer Publikationsserie, die einen Überblick über verschiedene Medienformate von digitalen Texten über elektronische Tests und Wikis bis hin zu digitalen Simulationen gibt. Dieses Heft widmet sich schwerpunktmäßig der Verwendung von Kommunikationsmedien, die die Lehre in den bereichen Organisation, Betreuung und Zusammenarbeit unterstützen können.
Anhand von Ergebnissen einer Online-Befragung im Jahr 2016 und Interviews, die Beispiele aus der Lehre sächsischer Hochschullehrender vorstellen, wird aufgezeigt, welche Einsatzmöglichkeiten derzeit an den sächsischen Hochschulen genutzt werden. Sie bieten Inspiration für die Entwicklung eigener mediengestützter Lehrkonzepte.
Hinweise auf Werkzeuge zur Erstellung digitaler Lehrangebote und Antworten zu häufigen Fragen bei der Nutzung der einzelnen Medienformate bieten Anregungen und Informationen, wie der Einstieg in die digital gestützte Lehre möglichst ohne großen Initialaufwand gestaltet werden kann.
Antworten auf häufig gestellte Fragen, praktische Tipps und rechtliche Hinweise geben eine erste Orientierung und Sicherheit bei der Nutzung digitaler Medien. Dabei erfahren Sie auch, wie Sie die einzelnen medial gestützten Formate mit der klassischen Präsenzlehre verbinden und wie unterschiedliche Einsatzszenarien miteinander kombiniert werden können.:Grußwort 3
Kommunikationsanlässe in der Lehrveranstaltung 4
Nutzung von Web 2.0 und Social Media für das Studium 6
Video-/Audio-/Chatkonferenzen 7
Foren 17
Blogs 23
Wikis 29
Trend: weitere Tools für die Online-Zusammenarbeit 37
Ausblick 38
Unterstützung, Services, Kontakt 39
49
Riedel, Jana, Susan Berthold, and Kathrin Möbius. "Kommunikation und Zusammenarbeit mit digitalen Medien unterstützen." Technische Universität Dresden, 2017. https://tud.qucosa.de/id/qucosa%3A30701.
Full textAbstract:
Die vorliegende Broschüre ist Teil einer Publikationsserie, die einen Überblick über verschiedene Medienformate von digitalen Texten über elektronische Tests und Wikis bis hin zu digitalen Simulationen gibt. Dieses Heft widmet sich schwerpunktmäßig der Verwendung von Kommunikationsmedien, die die Lehre in den bereichen Organisation, Betreuung und Zusammenarbeit unterstützen können.
Anhand von Ergebnissen einer Online-Befragung im Jahr 2016 und Interviews, die Beispiele aus der Lehre sächsischer Hochschullehrender vorstellen, wird aufgezeigt, welche Einsatzmöglichkeiten derzeit an den sächsischen Hochschulen genutzt werden. Sie bieten Inspiration für die Entwicklung eigener mediengestützter Lehrkonzepte.
Hinweise auf Werkzeuge zur Erstellung digitaler Lehrangebote und Antworten zu häufigen Fragen bei der Nutzung der einzelnen Medienformate bieten Anregungen und Informationen, wie der Einstieg in die digital gestützte Lehre möglichst ohne großen Initialaufwand gestaltet werden kann.
Antworten auf häufig gestellte Fragen, praktische Tipps und rechtliche Hinweise geben eine erste Orientierung und Sicherheit bei der Nutzung digitaler Medien. Dabei erfahren Sie auch, wie Sie die einzelnen medial gestützten Formate mit der klassischen Präsenzlehre verbinden und wie unterschiedliche Einsatzszenarien miteinander kombiniert werden können.:Grußwort 3
Kommunikationsanlässe in der Lehrveranstaltung 4
Nutzung von Web 2.0 und Social Media für das Studium 6
Video-/Audio-/Chatkonferenzen 7
Foren 17
Blogs 23
Wikis 29
Trend: weitere Tools für die Online-Zusammenarbeit 37
Ausblick 38
Unterstützung, Services, Kontakt 39
50
Johansson, Julia, and Emma Ivarsson. "Digitalisering av kommunikation med leverantörer : En fallstudie av hur företag kan prioritera sina resurser." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74360.
Full textAbstract:
Digitalisering har med tiden fått en allt större betydelse och vikten av att företag utvecklas i takt med dess framväxt förväntas öka. En anledning till det är globaliseringen som bland annat medfört en ökad konkurrens. För att bibehålla alternativt förbättra konkurrenskraften bör företag ha en tydlig strategi för hur resurser gällande digitala satsningar ska avsätts. Ytterligare en viktig aspekt för att överleva på marknaden är företagets förmåga att hantera inköp samt ha nära och långsiktiga leverantörsrelationer. För att åstadkomma det behövs en god kommunikation där information snabbt och enkelt kan delas. Företag har generellt svårt att utvecklas i takt med digitaliseringens framfart på grund av att de prioriterar sina resurser till annat. Studien syftar därmed till att besvara följande frågeställning: ”Hur kan ett företag prioritera sina resurser för uppströms digitalisering?”. För att besvara ovanstående frågeställning genomfördes en fallstudie på Axis Communications AB. Syftet med studien är att effektivisera och förenkla kommunikationen gällande uppströms digitalisering genom att hjälpa Axis att prioritera sina resurser. För att åstadkomma det kommer Axis nuvarande kommunikationsflöde med deras leverantörer att undersökas. För att få en trovärdig bild av hur kommunikationen ser ut i dagsläget genomfördes flera intervjuer med anställda på Axis och en enkätundersökning distribuerades till leverantörerna. För att få ökad inspiration samt säkerställa att rekommendationerna är realistiska hölls två benchmarkingintervjuer och ett möte med en specialist inom området digitalisering. Baserat på litteraturstudien, empirin och analysen utformades en prioriteringslista för Axis som innefattas av följande sex steg, där respektive steg bör genomsyras av att ”Kontinuerligt arbeta med digitala möjligheter och utmaningar”. Skapa intern förståelse Skapa nära och långsiktiga samarbeten med leverantörerna Undersöka värdet av att digitalisera kommunikationen Förändra och effektivisera nuvarande arbetssätt Anpassa digitala lösningar utefter leverantörens mognadsgrad Fortsätta implementera EDI För att åstadkomma en lyckad digital satsning bör Axis inledningsvis arbeta med att skapa en intern förståelse. Först efter det ska Axis avsätta resurser på att förbättra leverantörssamarbetet. För att sedan säkerställa att en digital satsning är fördelaktig att genomföra ska Axis undersöka värdet av förändringen. Därefter bör Axis bestämma hur de vill förändra och effektivisera sina nuvarande arbetssätt innan de kan erbjuda leverantörerna anpassade digitala lösningar, baserat på deras digitala mognadsgrad. Efter det bör fokus vara att fortsätta implementera EDI. Då prioriteringslistan innehåller generella rekommendationer är den även applicerbar på andra företag men kan anpassas utifrån den specifika situationen.<br>Digitalisation has, over time, become increasingly important and the importance of companies developing in pace with its growth is expected to increase. One reason for this is globalisation, which among other things has led to increased competition. To maintain or improve competitiveness, companies should have a clear strategy for how resources for digital investments should be allocated. Another important aspect for surviving in the market is the ability of companies to manage purchases and have close and long-term supplier relationships. To achieve this, good communication is needed where information can be shared quickly and easily. Generally, companies find it difficult to develop in the same pace as the digitalisation since they prioritise their resources for other things. Thus, the study aims to answer the following research question: “How can a company prioritise its resources for upstream digitalisation?”. To answer the research question above, a case study was conducted at Axis Communications AB. The purpose of the study is to streamline and simplify the communication regarding upstream digitalisation by helping Axis prioritise its resources. To achieve this, Axis’ current flow of communication with their suppliers will be investigated. In order to obtain a credible picture of the current communication, several interviews were conducted with employees at Axis and a survey was distributed to the suppliers. To gain more inspiration and ensure that the recommendations are realistic, two benchmarking interviews and a meeting with a specialist within digitalisation were held. Based on the literature review, the empirical data and the analysis a priority list including the following six steps was designed for Axis, where each step should be permeated by “Continuous work with digital opportunities and challenges”. Create internal understanding Create close and long-term partnerships with the suppliers Examine the value of digitising the communication Change and streamline current working methods Customise digital solutions according to the supplier’s maturity Continue to implement EDI To achieve a successful digital initiative, Axis should initially work on creating an internal understanding. After that Axis will set aside resources to improve supplier collaboration. Thereafter, to ensure that a digital investment is advantageous to implement, Axis will examine the value of the change. Then, Axis should decide how they want to change and streamline their current working methods before they can offer the suppliers customised digital solutions, based on their digital maturity. At last, the focus should be on continuing to implement EDI. Since the priority list contains general recommendations, it is also applicable to other companies, but can be adapted to the specific situation.