Relevant bibliographies by topics / Digitala texter

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers
  6. Reports

Academic literature on the topic 'Digitala texter'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Digitala texter.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Digitala texter"

1

Schmidt, Lisa. "Digitala strukturer i den fysiska dikten." Sensorium Journal 1 (March 31, 2016): 123–34. http://dx.doi.org/10.3384/sens.2002-3030.2016.1.123-134.

Full text
Abstract:
Bokens strukturer har i flera avseenden överförts till digitala publiceringsplattformer. Sidorna i läsplattans texter kan ibland till och med ”bläddras” fram och tillbaka på ett sätt som visuellt imiterar den fysiska bokens sidvändningar. Samtidigt har digitaliseringen av texter medfört ett antal mediespecifika möjligheter, exempelvis hyperlänkarnas förmåga att genom ett klick förflytta läsarens fokus från ett avsnitt till ett annat. I motsats till vad många befarade när boken fick konkurrens av digitala alternativ har digitaliseringen av texter medfört ett nytt intresse för bokmediet och dess unika möjligheter. Samtidigt kan vi notera att digitala strukturer letar sig in i den fysiska litteraturen. Jag kommer här att lyfta fram två böcker i vilka digitala hyperlänkstrukturer kan identifieras: Tom Phillips A Humument (1970) samt Elisabeth Tonnards Whiteout (2006). Båda dessa diktsamlingar kan beskrivas som Erasure Poetry, eller raderingspoesi, vilket innebär att de tillkommit genom raderingar i befintliga texter.[1] Det är således en form av återbrukspoesi som, till skillnad från medeltida palimpsester, inte bara återanvänder skrivmaterialet/boksidan utan även själva källtexten.[2] Ny text framträder genom överstrykningar i äldre. Snarare än att ses som frambringad ur ett konkret behov bör raderingspoesin kopplas till ett intresse för boken som medium och till en medvetenhet om det intertextuella nätverk litterära texter ingår i och till det problematiserande av författarrollen som aktualiserats under 1900-talet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ljungqvist, Marita. "Diskurser om undervisning med digitala verktyg: En kritisk granskning av relationen mellan universitetslärares beskrivningar och lärosätens styrdokument." Högre utbildning 8, no. 2 (2018): 90. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v8.1343.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur undervisning i digitala miljöer konstrueras, dels i reflekterande texter skrivna av universitetslärare som deltog i en högskolepedagogisk kurs 2017–2018, dels i styrdokument om e-lärande från svenska lärosäten. Resultatet visar att lärarnas och styrdokumentens diskurser emellanåt står i kontrast till varandra. Medan de senare såväl explicit som implicit uttrycker ett antagande om att undervisning med digitala verktyg är effektiv och tidsbesparande pekar lärartexterna exempelvis på att det förberedande arbetet är tidskrävande. I styrdokumenten beskrivs också undervisningens digitala utveckling som oundviklig och positiv medan lärarna ger uttryck för ett mer komplext, kritiskt och eftertänksamt förhållningssätt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Choi, Von Yun-Young. "Offen, kreativ und kollaborativ, dazu noch kritisch? : Zwei koreanische Beispiele von ,Digital Humanities‘." Jahrbuch für Internationale Germanistik 52, no. 1 (2020): 91–98. http://dx.doi.org/10.3726/ja521_91.

Full text
Abstract:
Unter dem Begriff ,Digital Humanities‘ versteht man die Erforschung und Ausbildung der Geisteswissenschaften und das damit verbundene neuartige Schaffen von Texten mithilfe neuester Informationstechnologien.1 Digital Humanities umfassen nicht nur digitale Arbeitsinstrumente, sondern auch deren stellvertretende Bereiche, Datenbanken, Linked Open Data (LOD), Geographic Information System (GIS), Informationsvisualisierung oder Ontologie, Big Data oder Data Mining, Text Mining oder elektronische Kulturatlanten, sowie deren Didaktik. Der Begriff ,Digital Humanities‘ umfasst nicht nur die Digitalisierung von Texten, sondern auch die Verwendung der digitalen Technologien innerhalb der Geisteswissenschaften und weithin die Reflexion über die Technologie selbst. Wenn man von Digital Humanities spricht, stellt man sich oft digitale Datenbanken vor. Den Anfang machte der Index Thomisticus, eine Lemmatisierung sämtlicher Texte von Sankt Aquinas, die von Priester Roberto Busa (1913–2011) in Italien entwickelt wurde.2 Dieser Vorreiter der Digital Humanities hatte bereits im Jahre 1946 mit IBM eine großangelegte Datenbank geplant. Der Aufbau der Texte in 56 Bänden dauerte ca. 30 Jahre. 1989 wurden die Ergebnisse in CD-Form und ab 2004 im Internet (Corpus Thomisticum) veröffentlicht.3 Wie man an diesem Beispiel sieht, gewinnt man durch die Digitalisierung von Texten neue und breitere Verfügungs- und Verarbeitungskapazitäten. Man kann maschinell lesbare Texte speichern und diese auch auf und für verschiedene Weisen nutzbar machen, z. B. anhand von Suchmaschinen, Stichwortsuchen oder Häufigkeitsuntersuchungen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Resch, Claudia. "Linguistisch annotierte historische Texte stilistisch auswerten." Jahrbuch für Germanistische Sprachgeschichte 10, no. 1 (2019): 368–85. http://dx.doi.org/10.1515/jbgsg-2019-0020.

Full text
Abstract:
Abstract Ausgehend von der These, dass korpuslinguistische Methoden dazu geeignet sind, musterhaft vorkommende Reguläritäten in Texten zu erkennen, wird in dieser Untersuchung geprüft, welchen Beitrag digitale Werkzeuge in der historischen Stilistik leisten können. Als konkretes Testset dient das linguistisch annotierte Austrian Baroque Corpus, in dessen digital aufbereiteten Texten mit dem Tool Sketch Engine generalisiert nach spezifischen stilbildenden Elementen in Wortverbindungen gesucht wird. Die automatisch generierten Ergebnisse – syntaktische Muster wie Vergleiche, Wortpaare und Wiederholungserscheinungen – bestätigen die besondere Bedeutung einer sorgfältigen Wortartenannotation und verdeutlichen das Potential von korpusbasierten Methoden und Tools für die historische Stilanalyse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Wein, Vanessa. "Digitale Dokumente und Soziologie der digitalen Analyse." Qualitative Online-Forschung. Methodische und methodologische Herausforderungen 21, no. 1-2020 (2020): 13–35. http://dx.doi.org/10.3224/zqf.v21i1.02.

Full text
Abstract:
Der vorliegende Artikel operiert auf zwei Ebenen. Erstens illustriert er eine Möglichkeit, wie Sozialforschung ‚Big Data‘ in den Griff bekommen kann. Das gelingt ihr nicht, indem sie mit der im IT-Feld praktizierten Datenanalyse konkurriert. Stattdessen kann sie diese Analyse selbst, ihre Analysedokumente und das darin zum Ausdruck kommende Wissen zum Gegenstand machen. Am Beispiel eines Webanalysereportes wird gezeigt, wie bei der soziologischen Auswertung praktisch verfahren wurde, und es werden erste Ergebnisse skizziert. Zweitens bietet der Artikel, vom konkreten empirischen Fall abstrahierend, eine Antwort auf die methodische Herausforderung, die sich der Soziologie angesichts der weit fortgeschrittenen Digitalisierung stellt. Sozialforschung sieht sich mit einer schnell wachsenden Anzahl digitaler Dokumente konfrontiert. Der Artikel systematisiert Erfahrungswissen zum praktischen Umgang u.a. mit Akten, Texten und Bildern in der qualitativen Sozialforschung und erarbeitet daraus vier Dimensionen von Dokumenten. Zum einen solche, die in der ‘klassischen’ Dokumentenanalyse zentral sind, neben dem Gebrauch ist das ihre textliche Performativität, und andererseits solche, die in der soziologischen Forschung bislang eher implizit oder jenseits des dokumentenanalytischen Diskurses Beachtung gefunden haben: nämlich die grafisch-visuelle Performativität und die Materialität.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

López Izquierdo, Marta. "Reseña de Anne Rochebouet (ed.): “Le texte médiéval à l’épreuve du numérique”." Revista de Humanidades Digitales 2 (December 3, 2018): 167. http://dx.doi.org/10.5944/rhd.vol.2.2018.22637.

Full text
Abstract:
El número 73 de la revista francesa Médiévales: Langues, Textes, Histoires (Université Paris 8), publicado en otoño de 2017, analiza el impacto que ha supuesto el giro digital (Digital Turn) para el estudio de los textos de la Edad Media. Más allá de un efecto de moda, las humanidades digitales han transformado la manera de trabajar sobre los textos en los últimos diez años, y su influencia se ha extendido al conjunto de disciplinas de los estudios medievales.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Rupprecht, Reinhard. "Digitalisierung der Sicherheitswirtschaft." Technische Sicherheit 11, no. 03-04 (2021): 25–27. http://dx.doi.org/10.37544/2191-0073-2021-03-04-25.

Full text
Abstract:
Die Transformation von Texten, Bildern und Tönen aus der analogen in die digitale Welt ist ein Megatrend dieses Jahrhunderts, bei dessen Ausgestaltung Deutschland anderen großen Volkswirtschaften lange Zeit hinterher hinkte. Inzwischen hat er alle Bereiche der Wirtschaft erfasst und längst auch Infrastrukturen und das Leistungsspektrum der Sicherheitswirtschaft revolutioniert. Aus dem technologisch unterentwickelten „Bewachungsgewerbe“ ist eine Branche intelligenter Sicherheitsdienstleistungen auf der Basis digitaler Sicherheitstechnik geworden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Effinger, Maria, Leonhard Maylein, and Jakub Šimek. "Von der elektronischen Bibliothek zur innovativen Forschungsinfrastruktur." Bibliothek Forschung und Praxis 43, no. 2 (2019): 311–23. http://dx.doi.org/10.1515/bfp-2019-2067.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Seit bald 20 Jahren wird an der Universitätsbibliothek Heidelberg kontinuierlich anhand strategisch ausgewählter Projekte eine modulare digitale Infrastruktur aufgebaut, mit besonderem Blick auf die Bedarfe der Geisteswissenschaften. Sie dient der Arbeit mit Digitalisaten, digitalen Medien und Texten und umfasst Werkzeuge für semantische Modellierung, Bildannotation, Textedition sowie wissenschaftliche Publikation. Erschließung mit Normdaten, bibliothekarische Katalogisierung, Verfügbarmachung von Forschungsdaten und Langzeitarchivierung sorgen für Nachhaltigkeit und hohe Attraktivität des Heidelberger Angebots.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Reddy, Mr B. Ravinder, J. Nandini, and P. Sowmya Y. Sathwik. "Handwritten Text Recognition and Digital Text Conversion." International Journal of Trend in Scientific Research and Development Volume-3, Issue-3 (2019): 1826–27. http://dx.doi.org/10.31142/ijtsrd23508.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Griesinger, Christian, and Michael Stolz. "Sprachwissenschaftliche Erschließungsmethoden für digitale Editionen mittelhochdeutscher Texte." Das Mittelalter 24, no. 1 (2019): 112–28. http://dx.doi.org/10.1515/mial-2019-0008.

Full text
Abstract:
Abstract This paper sheds light on the possibilities and perspectives of linking digital editions of Medieval German texts to each other and to other digital resources. Furthermore, it discusses some of the internal and technical conditions necessary to render this linkage meaningful, like lemmatisation, part-of-speech-tagging, and using standardised mark-up languages. Finally, the sustainability and reusability of digital editions are considered. While in the past, editions of medieval texts were conceived as rather isolated scholarly works of individual editors, nowadays the collaboration and cooperation of greater working groups is essential in editing projects. Due to the complexity of editions consisting of multiple textual layers, e. g. apparatus entries, annotations, or facsimiles, the requirements for future digital editions have risen. The first approach to respond to these demands is to link the various textual layers to each other, enabling the users to navigate between these layers in a sensible way. The second step is to link the edited text to other resources, such as online dictionaries or other editions, allowing complex research networks to be created. These goals are achieved by lemmatising and other tagging methods, ensuring the information being mapped to a normalised and idealised frame of reference. Common standards like Unicode or the TEI guidelines are of great importance for such purposes, as they assure the interchange and re-use of scientific data, as well as their sustainability.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Digitala texter"

1

Henriksson, Linn, and Simon Elovsson. "Vilken effekt har digitala texter på elevers läsförmåga? : En litteraturstudie om elevers läsutveckling och läsintresse i relation till digitala texter." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43491.

Full text
Abstract:
Syftet med denna litteraturstudie är att visa vad forskningen har kommit fram till om skärmläsningens effekter på barn i åldern 6–16 år. Forskare har också undersökt om elevers läsintresse påverkats av om texten finns på en skärm och jämfört med elevernas läsning av samma texter i pappersform. I studien beskrivs läsningens fem dimensioner och läsintresse är den av dimensionerna som i denna studie är mest central. Traditionell läsning och skärmläsning beskrivs och jämförs i olika studier som behandlar läsutveckling och läsintresse. Resultatet av sammanställningen visar att läsning på skärm kan öka elevers läsintresse, inte minst för elever med lässvårigheter. Resultatet visar också att det inte finns någon stor skillnad i vilket medium eleverna läser på utan snarare hur mediet används i läsundervisningen. De studier som ligger till grund för litteraturstudien är vetenskapliga artiklar och dessa har med hjälp av informationssökning i olika databaser valts ut enligt kriterier för inklusion som nämns i litteraturstudien.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hjelm, Johannes. "Läsförståelse på digital skärm : En studie av elevers förståelse av digitala texter." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23141.

Full text
Abstract:
I dagens samhälle ökar användningen av digitala verktyg och läsning på digital skärm blir en allt mer central del i våra liv. Kraven på elever har i och med att mediets införande bidragit till att informationen som eleverna möter i skolan blivit mer komplex. Istället för en bok ska läsaren hantera ett verktyg som inte existerat i mer än ett tiotal år. Vårt allt mer digitaliserade samhälle i kombination med att svenska elevers resultat i läsförståelsetestet i PISA-undersökningen sjunkit gör att nya utmaningar finns för den svenska skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka om elever på mellanstadiet har det svårare att förstå digitala texter än traditionella analoga texter. De frågeställningar som studien bygger på är: Skiljer sig förståelsen mellan traditionell läsning och digital läsning på skärm? Vilka kompetenser lyfter tidigare forskning att en läsare behöver ha för att kunna förstå digitala texter? Vilken attityd har lärare till digitala texter och verktyg i undervisningen idag? Med utgångspunkt i syftet och frågeställningarna söker jag svar i hur min egen undervisning behöver utvecklas för att möta de nya skrivningarna i läroplanen för grundskolan. Metoden som har använts för att besvara dessa frågor är en kvalitativ metod med kvantitativa inslag i form av ett större läsförståelsetest som genomförts på digital skärm och på traditionellt vis genom att läsaren läst på papper. Elevernas svar i testat har med hjälp av ett bedömningsstöd tolkats för att bedöma om svaret varit rätt eller inte. Resultatet i form av antal rätt från läsförståelsetesten har sedan analyserats och resultaten i de två undersökningarna har ställts mot varandra för att kunna dra en generell slutsats. Som komplement till läsförståelsetestet så har även två semistrukturerade intervjuer genomförts med två lärare. Syftet med intervjuerna var att undersöka hur verksamma lärare ser på digital läsning och hur den digitala tekniken har påverkat deras undervisning. Resultatet i studien visar att det går att se en viss skillnad i hur eleverna presterat när man jämförde två olika grupperna, de som läst digitalt och de som läst på papper. Vid sökläsning visade det sig att eleverna som läst en digital text presterat något bättre än de elever som läst texten på papper. Vid djupläsning har däremot eleverna som läst på papper presterat något bättre än de elever som läst den digitala texten. Resultatet i undersökningen, i kombination med den tidigare forskningen och det lärarna berättat i intervjuerna, antyder att syftet med läsningen bör styra valet av textmedia. Ska läsaren förstå något på djupet lämpar sig texter på papper bättre, medan läsning där läsaren ska söka fakta och skumma igenom en text lämpar sig bättre när läsaren läser på digital skärm.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ramberg, Linnea, and Emmy Lindberg. "Analoga och digitala skrivverktyg : en jämförande studie av elevers texter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101162.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att jämföra hur elevers narrativa texter i årskurs 6 skiljer sig åt beroende på om de skrivs med hjälp av analoga skrivverktyg eller digitala skrivverktyg med ordbehandlingsprogram. Studien omfattar åtta elevtexter som analyserats utifrån aspekterna stavning, särskrivning samt felanvändning av versaler och gemener. En teoretisk utgångspunkt som studien utgått från är det sociokulturella perspektivets tankesätt om medierande redskap, där dessa redskap i vår studie är penna och tangentbord. Den andra teoretiska utgångspunkten är kognitivismen med fokus på kognitiva och sensomotoriska processers betydelse för elevers textskrivande. Resultatet visade att eleverna hade betydligt fler fel i sina analoga texter jämfört med de digitala gällande stavfel och felanvändning av versaler och gemener men däremot utmärkte sig resultatet för särskrivning eftersom inga skillnader blev framträdande oavsett vilket skrivverktyg som användes. Som förväntat presterade eleverna bättre i sina digitala texter där mycket går att koppla till det ordbehandlingsprogram som eleverna fick hjälp av. En annan viktig iakttagelse är att de analoga texterna innehöll oroväckande mycket fel vilket kan innebära att analoga texter skrivs allt mer sällan och att elever därför går miste om viktiga förmågor kopplat till de kognitiva och sensomotoriska processerna. Med andra ord visar resultatet att valet av medierande redskap har betydelse för elevernas skrivande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Johansson, Jenny. "Skönlitterär fritidsläsning - digital eller analog? : En studie av hur elever på grundskolans senare år förhåller sig till digitala texter respektive analoga texter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27500.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka elevers fritidsläsning och om elever föredrar digital eller analog läsning och vad de tror om läsningen i framtiden. Studien kommer även att ge svar på vem som rekommenderar skönlitteraturen. Studien är en kvantitativ undersökning där data samlats in genom 59 enkäter. Resultatet visar att ungefär hälften av eleverna läser på fritiden och populärast var analog läsning. Eleverna föredrar även pappersböcker framför e-böcker och det är oftast familjemedlemmar som rekommenderar litteraturen. Slutsatserna av undersökningen är att pappersböcker även fortsättningsvis kan förväntas ha ett egenvärde i fritidsläsningen, och att det stora mediautbudet inte påverkat fritidsläsningen på ett negativt sätt. Vem som rekommenderar litteraturen till högstadieeleverna har förändrats över tiden. Förr var bibliotek mest förekommande och nu är det familjemedlemmarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Håkansson, Jennifer. "Multimodala texter i skolan : En litteraturstudie om elevers läs-och skrivutveckling med hjälp av multimodala texter." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35590.

Full text
Abstract:
Litteraturstudien behandlar elevnära, multimodala texter i undervisning. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur undervisning med olika multimodala elevnära texter påverkar elevers läs-och skrivutveckling. Frågeställningarna som kommer att besvaras är:  Vilka möjligheter erbjuder elevnära multimodala texter för att utveckla elevers läs-och skrivförmåga?  Och på vilka sätt kan elevnära multimodala texter utgöra ett hinder för elevers läs-och skrivutveckling? Litteraturstudien bygger på nationell och internationell forskning om hur elevers läs-och skrivutveckling påverkas av arbete med multimodala texter. Studien behandlar 6 stycken doktorsavhandlingar och 9 vetenskapliga artiklar. Komparativ analysstrategi har använts som metod för att göra en jämförande analys. Resultatet visar att multimodala elevnära texter i undervisningen bidrar till att elever får användning av sina förkunskaper om populärkultur och att tillgången till autentiska mottagare gör att eleverna anpassar sitt textinnehåll efter mottagare. Vidare visar resultatet även att tillgången till bilder kan bidra till ökad läsförståelse men även till distraktion om utformningen är bristfällig. I resultatet framkommer det även att bedömningen av multimodala texter är något som behöver utvecklas eftersom modaliteter som ljud och bild knappt blir bedömda i elevernas multimodala texter. Slutligen visar resultatet även att multimodala E-böcker bidrar till ökad motivation och att elever läser längre stycken.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Andersson, Angelica, and Sara Persson. "Läsförståelse av digitala texter : En litteraturstudie om vad som påverkar elevers utveckling av digital läsförståelse." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36327.

Full text
Abstract:
Läsförståelse är en förmåga som är nödvändig för att kunna ta del av information och verka i samhället. På grund av den snabba tekniska utvecklingen förmedlas allt mer information via digitala medier vilket medför att kraven på läsförmågan numera även omfattar digitalt läsande. En konsekvens av denna utveckling är att undervisningen i skolan behöver anpassas för att ge elever deförutsättningar som krävs för att kunna ta del av och förstå den information som finns tillgänglig såväl analogt som digitalt. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning visar om hur elever utvecklar digital läsförståelse i modersmålsundervisning. Studiens resultat visar att de likheter som finns medför att eleven behöver behärska samma förmågor för digital läsförståelse som för traditionell läsförståelse. De skillnader som finns medför att lärare behöver inkludera träning av unika förmågor som krävs för digital läsförståelse för att möjliggöra elevers utveckling av digital läsförståelse. Studiens resultat visar att om lärare inkluderar lässtrategier och elevsamarbete i undervisningen kan det påverka elevers utveckling av digital läsförståelse positivt. På grund av att det finns lite svensk forskning på området finns behov av studier kring hur modersmålsundervisning i en svensk skola påverkar elevers utveckling av digital läsförståelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Carlqvist, Rosén Christoffer, and Axel Persson. "Hur påverkas läsningen av digitala texter? : En litteraturstudie över elevers läsförståelse och läsintresse kopplat till digitala verktyg." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44009.

Full text
Abstract:
Syftet i denna studie är att undersöka hur digitala verktyg påverkar läsningen hos elever. I inledningen presenteras tidigare forskning kring ämnet och centrala begrepp för arbetet definieras. Två forskningsfrågor besvaras i denna studie och är: hur påverkas elevers läsintresse av digitala verktyg? samt hur skiljer sig elevers läsförståelse mellan analog och digital läsning? Metoden som studien utgår ifrån och som har använts i detta arbete är en litteraturstudie där vi har sammanställt och analyserat tidigare forskning och vetenskapliga artiklar (peer reviewed). Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med att använda digitala verktyg i läsningen. Positiva resultat har lyfts fram med digitala verktyg kopplat till läsintresset medan negativa resultat visar på att läsförståelsen inte gynnas av de digitala texterna. Slutsatsen som kan dras är att de digitala verktygen höjer elevernas motivation och läsintresse. Scrollning och navigering i den digitala texten hämmar elevers läsförståelse i jämförelse med analog läsning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Persson, Sara. "Samtal om digitala texter: en kvalitativ studie om vilka tillvägagångssätt elever använder vid grupparbete med digitala faktatexter inom svenskämnet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37729.

Full text
Abstract:
Dagens barn och ungdomar möter allt mer texter i digitala miljöer i sin vardag. Numera innehåller även den reviderade läroplanen mer digitalisering vilket ställer högre krav på eleverna men också på lärarens undervisning. Inom svenskämnet ska dagens barn numera även få möta digitala texter. Tidigare forskning visar att digital läsning kräver mer av läsaren då den kan vara svårare än läsning av texter i pappersformat. Denna studie har för avsikt att undersöka hur elever på mellanstadiet arbetar med digital läsning och instuderingsfrågor i grupp. Frågeställningen som studien bygger på är vilka tillvägagångssätt använder elever i grupparbete med digitala faktatexter. Studiens resultat visar att eleverna använder lässtrategier och kommunikativa strategier som tillvägagångssätt i sina grupparbeten. Genom att använda lässtrategier och kommunikativa strategier ger eleverna sig själv och varandra möjligheten att ta sig vidare i arbetet. Studiens slutsats är att samtalet och samarbetet är centrala och viktiga delar i elevernas grupparbete. Genom att samtala kan eleverna hjälpas åt vid eventuell problematik för att kunna ta sig vidare i sitt grupparbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Carlsson, Casper. "Digitalitet i förskolan : En textanalytisk studie om digitaliet i Skolverkets texter om förskoleverksamhet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43509.

Full text
Abstract:
Diskussionen kring implementeringen av digitala verktyg i förskolan har blivit mer aktivsedan läroplanen reviderades 2018, då blev det ett krav att digitala verktyg skall vara en del avundervisningen i förskolan. Denna studie handlar om att analysera vad Skolverket har skrivitom hur undervisningen ska gå till i relation till digitala verktyg i förskolan. Analysen utgårfrån Lpfö18 och andra relevanta skrifter av Skolverket. Studiens resultat påvisar att det går atttolka att Skolverket menar på att det digitalas implementering i skolväsendet är en självklarhetmen att det är osäkert hur exakt undervisningen ska gå till. Det digitala ska finnas både sominnehåll samt som metod, vilket leder till att pedagogerna på förskolan behöver inneha en visskompetens för att kunna använda digitala verktyg på ett ansvarsfullt och planerat sätt för attuppnå den goda kvalitén som förskoleverksamheten ska inneha.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Endro, Emilia, Fanny Hafmar, and Malin Lilja. "Multimodala texter - utmaningar och möjligheter : En empirisk studie om mellanstadielärares erfaren- heter av multimodala texter i undervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104491.

Full text
Abstract:
Den föreliggande studiens syfte är att undersöka lärare i årskurs 4–6 erfarenheter av att använda multimodala texter i undervisningen samt om det finns en medveten strategi i syftet att använda multimodala texter för att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att fullgöra syftet med studien samlades data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och de som deltog i studierna var behöriga, undervisande lärare i årskurs 4–6. Studiens insamlade data analyse- rades med hjälp av en kategorisering som utformats efter studiens forsknings- frågor. De teoretiska ramar som formulerats för studien har sin grund i den socialsemiotiska teorin, socialsemiotikens multimodala perspektiv såväl som det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att de deltagande lärarna har en liknande positiv syn till multimodala texter. Däremot skiljer det sig åt hur lärarna använder sig av multimodala texter i undervisningen. Resultatet visar på såväl utmaningar som möjligheter i användandet av multimodala texter och samtidigt uttrycker lärarna i studien att multimodala texter är gynnsamma för elevers läs- och skrivutveckling. En återkommande problematik i studien är läroplanens otydlighet av begreppet multimodalitet, vilket kan hämma det multimodala förhållningssättet såväl som det genomtänkta syftet med under- visningen av multimodala texter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Digitala texter"

1

Bergermann, Ulrike. Medien//Wissenschaft: Texte zu Geräten, Geschlecht, Geld. Thealit, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Christine, Urszenyi, ed. Digital texturing & painting. New Riders, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jahrestagung, Gesellschaft für Angewandte Linguistik. Neue Medien--neue Kompetenzen?: Texte produzieren und rezipieren im Zeitalter digitaler Medien. Lang, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Schantz, Herbert F. Optical digital imaging text systems. Association for Information and Image Management, 1991.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Art beyond the lens: Digital textures. Elsevier, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Digital image processing. 6th ed. Springer, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Germany) Editionswissenschaftliches Kolloquium (7th 2005 Berlin. Editionswissenschaftliche Kolloquien 2005/2007: Methodik, Amtsbücher, Digitale Edition, Projekte. Towarzystwo Naukowe w Toruniu, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Sistemas de comunicacion digitales y analogicos. Pearson Educacion, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Digital Resources for the Humanities Conference (5th 2000 University of Sheffield, England). Digital evidence: Selected papers from DRH2000, Digital Resources for the Humanities Conference, University of Sheffield, September 2000. Office for Humanities Communication, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Billero, Riccardo, Annick Farina, and María Carlota Nicolás Martínez, eds. I Corpora LBC. Firenze University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.36253/978-88-5518-253-9.

Full text
Abstract:
Nowadays, lexicographical studies require an interaction with Digital Humanities. This volume presents the genesis and structure of the LBC database, a digital work support tool developed by the Multilanguage Cultural Heritage Lexicon Research Unit under the aegis of the University of Florence, which allows to carry out text research in six different digital corpora (French, English, Italian, Russian, Spanish, German). The authors illustrate the specificities of each corpus in terms of the chosen sources and propose lexicographical and translational uses.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Digitala texter"

1

Jähne, Bernd. "Textur." In Digitale Bildverarbeitung. Springer Berlin Heidelberg, 1997. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-06733-8_12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jähne, Bernd. "Textur." In Digitale Bildverarbeitung. Springer Berlin Heidelberg, 2001. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-06731-4_15.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jähne, Bernd. "Komplexe Strukturen: Textur." In Digitale Bildverarbeitung. Springer Berlin Heidelberg, 1991. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-06734-5_8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Jähne, Bernd. "Komplexe Strukturen: Textur." In Digitale Bildverarbeitung. Springer Berlin Heidelberg, 1989. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-06735-2_8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Jähne, Bernd. "Komplexe Strukturen: Textur." In Digitale Bildverarbeitung. Springer Berlin Heidelberg, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-22662-9_8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Jähne, Bernd. "Textur und komplexe Merkmale." In Digitale Bildverarbeitung. Springer Berlin Heidelberg, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-04952-1_16.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Jähne, Bernd. "Texture." In Digital Image Processing. Springer Berlin Heidelberg, 2002. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-04781-1_15.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Jähne, Bernd. "Texture." In Digital Image Processing. Springer Berlin Heidelberg, 1997. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-03477-4_12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Jähne, Bernd. "Texture." In Digital Image Processing. Springer Berlin Heidelberg, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-03174-2_9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Jähne, Bernd. "Texture." In Digital Image Processing. Springer Berlin Heidelberg, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-21817-4_9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Digitala texter"

1

Rouco, José, Manuel G. Penedo, Marcos Ortega, and Antonio Mosquera. "Texture Description in Local Scale Using Texton Histograms with Universal Dictionary." In 2009 Digital Image Computing: Techniques and Applications. IEEE, 2009. http://dx.doi.org/10.1109/dicta.2009.18.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gustafsson, Agnes, and Matilda Lundén. "Diginär: Digital exkludering av äldre." In SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc28/diginar.

Full text
Abstract:
Om oss Vi som driver diginär heter Agnes Gustafsson och Matilda Lundén och vi är två studenter på Linköpings universitet som läser sista terminen på kandidatprogrammet “Språk, litteratur och medier”. Diginär är resultatet av ett projekt där vi fick i uppgift att lyfta ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Som vi nämnt i några av våra texter så känner vi att detta är ett problem som är svårt för de berörda att lyfta så de själva inte rör sig på de plattformar där problemet bör diskuteras. Då vi båda har äldre personer i vår närhet som upplever digital exkludering kände vi att det var ett ämne vi vill lyfta för att hjälpa våra mor- och farföräldrar, och alla andra som riskerar att hamna utanför i samhället. Med våra texter vill vi informera och upplysa allmänheten om detta samhällsproblem så att alla får samma förutsättningar för att utföra vardagliga sysslor i vårt samhälle! Vill du veta mer om digital exkludering? Läs gärna våra texter och se vår film, eller varför inte slänga iväg en kommentar så att vi kan skapa en diskussion? Glada hälsningar, Agnes och Matilda
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Alves, Esther, and Juliana Branco. "Jogos digitais em sala de aula: ferramentas colaborativas nos processos de ensino e aprendizagem." In Simpósio Internacional Trabalho, Relações de Trabalho, Educação e Identidade. Appos, 2020. http://dx.doi.org/10.47930/1980-685x.2020.3003.

Full text
Abstract:
Atualmente as novas tecnologias anunciam a incessante expansão da cultura digital. Diante disso, o presente texto pretende contribuir para estudos relativos ao uso de jogos digitais no âmbito da educação. Nesse sentido a pesquisa tem como questão norteadora apontar como os jogos digitais podem ser incorporados nos processos educativos, apresentando alguns trabalhos realizados na área, no intuito de identificar alternativas para incorporar os jogos digitais no campo da educação. Partindo dessa análise torna-se possível observar os jogos digitais como uma ferramenta promissora e dotada de potencial pedagógico.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Komleva, Elena. "About Digital Texts Significant In Text Classification." In Philological Readings. European Publisher, 2020. http://dx.doi.org/10.15405/epsbs.2020.04.02.17.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Simões, Lucas Pinheiro, José Carlos Ferreira Souza, and Fernanda Reis Cintra. "ESTUDANTES NATIVOS DIGITAIS: CONSIDERAÇÕES ACERCA DO PERFIL DE APRENDIZAGEM E COMPETÊNCIA DIGITAL." In I Congresso Brasileiro de Educação a Distância On-line. Revista Multidisciplinar de Educação e Meio Ambiente, 2021. http://dx.doi.org/10.51189/rema/882.

Full text
Abstract:
Introdução: O presente trabalho trata-se de uma parcial de pesquisa de iniciação científica iniciada em 2020 e que têm como objetivo mapear o perfil tecnológico e o nível de competência digital de estudantes ingressantes de dois cursos técnicos integrados de uma instituição de ensino federal. Este resumo descreverá os procedimentos metodológicos adotados na pesquisa bibliográfica realizada para a conceituação do perfil da amostra investigada. Objetivo: Revisar na literatura especializada as principais contribuições sobre o perfil de aprendizagem e o desenvolvimento da competência digital de estudantes nativos digitais. Material e métodos: A pesquisa bibliográfica incluiu o levantamento de artigos em língua portuguesa em três bancos de dados especializados: Google Acadêmico, SciELO e Portal de Periódicos da CAPES. A busca booleana dos descritores "competência digital", "aprendizagem" e "nativo digital" nesses portais indicou a existência de uma literatura mais substancial em língua espanhola. Dessa forma, agregou-se ao estudo a base de dados da Fundação Dialnet. Foram selecionados os dez artigos mais próximos ao contexto da investigação. Resultados: Os textos selecionados arrazoaram sobre a forma como os nativos digitais pensam e processam as informações de modo diferente das gerações pré-digitais, bem como manejam ferramentas tecnológicas de forma mais intuitiva e fluida que seus predecessores. Entretanto, para alguns pesquisadores, essa familiaridade não é suficiente para afirmar que os nativos digitais fazem um uso competente dessas tecnologias. Nesse contexto influenciam diversos fatores, tais como a facilidade de acesso, o tempo de exposição e a motivação para o uso desses recursos. Conclusão: Nativos digitais possuem uma maior inclinação às tecnologias, mas ainda necessitam de parâmetros para aprender a apropriar-se desses recursos de forma mais competente e consciente. Cabe à instituição escolar adaptar-se e converter-se nesse espaço de estimulo e reflexão.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Meshkova, Irina, Olga Sheremetieva, and Larissa Spynu. "TRAINING IN RENDERING AND TRANSLATION AT NON-LINGUISTIC FACULTIES DURING THE 2020 PANDEMIC." In ADVED 2020- 6th International Conference on Advances in Education. International Organization Center of Academic Research, 2020. http://dx.doi.org/10.47696/adved.2020108.

Full text
Abstract:
The article is devoted to the peculiarities of teaching French at non-linguistic faculties, the analysis of the concepts of rendering, retelling (resumé, compte-rendu, synthèse), rendering translation of texts using an interdisciplinary approach in the context of the development of digital technologies in the modern educational space, in particular, during the Covid-19 pandemic. Extraordinary circumstances have set before teachers from many countries of the world, including Russian teachers, the task of modernizing pedagogical processes as part of the transition to a distance learning format using one or another electronic educational platform. The problem arises from integrating educational and methodological materials into the concept of distance learning, taking into account various digital resources and stages of development of information and communication technologies. A distinctive feature of the situation is the blurring of boundaries between traditional and distance approaches both in whole education, and in particular in teaching foreign languages. Teaching rendering as the most important type of speech activity, working with foreign language texts for the purpose of their subsequent rendering, is necessary to prepare students for research activities. Rendering translation plays an important teaching role and has significant potential. In the French language classes at the non-linguistic faculties of the RUDN University, texts of various genres are offered for rendering translation, for example, literary, journalistic, as well as scientific texts on relevant topics. As a result, students must learn to submit an informative abstract/summary (summary-synopsis), which contains in a generalized form all the main provisions of the original text. In the course of rendering translation, the student carries out semantic or informational processing of the text, learns to avoid violations of the theme-rhematic sequence, maintain the coherence of the text, correctly organizing information in paragraphs and preserving subject-logical connections. In addition to the skills of rendering translation, students are trained in language mediation, which is carried out by reformulating it in the form of a resume or report. The use of digital educational technologies and traditional pedagogical approaches within the framework of ensuring the concept of lifelong education helps to solve the problem, regardless of the location of the teacher and student. Under the conditions of distance learning during the COVID 19 period, the authors developed and successfully applied a system of exercises and tasks aimed at the formation and development of rendering skills, rendering translation, language mediation in French classes for students of non-linguistic faculties of RUDN University.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Cividini, Iacopo. "Zwischen klassischer Musikphilologie und angewandter Informatik: Die Digitale Mozart-Edition (DME) der Stiftung Mozarteum Salzburg." In Jahrestagung der Gesellschaft für Musikforschung 2019. Paderborn und Detmold. Musikwissenschaftliches Seminar der Universität Paderborn und der Hochschule für Musik Detmold, 2020. http://dx.doi.org/10.25366/2020.51.

Full text
Abstract:
With the Digital Mozart-Edition (DME), the Salzburg Mozarteum Foundation and the Packard Humanities Institute, Los Altos (California), intend to build a bridge between music philology and informatics using the example of Wolfgang Amadé Mozart’s oeuvre. The aim of the project is to edit Mozart’s complete works as well as letters, documents and text sources according to scholarly criteria and in a fully digital format available free of charge on the internet. The core project of the DME, the Digital Interactive Mozart Edition (DIME), is conceived as a further development of the Neue Mozart-Ausgabe (NMA). Following the principle “code equals edition”, all musical texts and their critical documentation are encoded in the XML-based format by the Music Encoding Initiative (MEI). All variants and editorial interventions of the music can be made visible through The Digital Mozart Score Viewer (MoVi), a visualisation tool built around the Verovio music engraving library.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Magalhães, Cristiane Ribeiro, Cristiane Rosa Lopes, and Carla Conti de Freitas. "Formação de professores e multimodalidades: uma experiência com Grafite." In III Seminário de Educação a Distância da Região Centro-Oeste. Sociedade Brasileira de Computação, 2020. http://dx.doi.org/10.5753/seadco.2020.14685.

Full text
Abstract:
A formação de professores representa um papel estratégico na qualidade da educação, por isso é importante pensar no processo educativo do século 21, tanto no âmbito da formação do professor quanto no contexto atual que o espera lá fora, o qual é caracterizado por novas exigências devido ao contexto tecnológico. Essas novas demandas emergem pela perspectiva dos multiletramentos, considerando as múltiplas linguagens e culturas. Assim, o presente artigo traz como tema as discussões acerca da formação de professores, considerando as experiências multimodais, pois com a revolução digital o caráter multimodal dos textos está cada vez mais marcante, a partir dos novos recursos semióticos existentes, os quais podem ser observados especialmente nas plataformas digitas. Este estudo traz apontamentos sobre uma experiência com Grafite, realizada em um curso de formação de professores de línguas, mas que também foram utilizados recursos midiáticos digitais. Este tem como objetivo possibilitar reflexões com experiências multimodais na formação de professores. A metodologia utilizada na pesquisa foi a qualitativa interpretativa. E como fundamentação teórica, foram considerados os estudos de Andreotti (2017), Rojo (2019), Lopes e Borges (2015), Souza (2018) e Souza (2017). Com isso, foi possível perceber que o tipo de experiência desenvolvida motiva o professor a repensar suas práticas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lopes, Ronaldo André, Guilherme Henrique Gomes Da Silva, and Rejane Siqueira Julio. "Uma Experiência com Pessoas Idosas por Meio dos Poliminós e de Tecnologias Digitais." In Congresso sobre Tecnologias na Educação. Sociedade Brasileira de Computação - SBC, 2020. http://dx.doi.org/10.5753/ctrle.2020.11433.

Full text
Abstract:
Apresentamos nesse texto o desenvolvimento de atividades pedagógicas com público idoso envolvendo poliminós. Elas foram realizadas em dois encontros com idosos participantes do projeto de extensão Conversas Matemáticas, pertencente ao Programa Universidade Aberta a Terceira Idade. A primeira atividade abordou os poliminós, de modo geral, e a segunda os tetraminós, por meio do jogo digital Tetris. A metodologia envolvida foi a manipulação de poliminós e o uso de tecnologias digitais. Como resultados destaca-se a participação ativa dos idosos na manipulação dos poliminós e a abertura a atividades envolvendo tecnologias.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

García Pastor, María Dolores. "Textos de Identidad Multimodales en el Aula de Inglés como Lengua Extranjera: Una Herramienta para Desarrollo de Habilidades Cognitivas y Académicas de Competencia Lingüística." In In-Red 2016 - Congreso de Innovación Educativa y Docencia en Red de la Universitat Politècnica de València. Universitat Politècnica València, 2016. http://dx.doi.org/10.4995/inred2016.2016.4398.

Full text
Abstract:
El presente proyecto de investigación-acción en curso se ocupa de la producción y evaluación de “textos de identidad” (Cummins y Early, 2011) en estudiantes de inglés de una asignatura específica dentro de la especialidad de Maestro de Inglés en Educación Primaria de la Facultat de Magisteri de la Universitat de València. Este proyecto es parte de un proyecto de innovación educativa, cuyo principal objetivo es promover el uso de textos de identidad como estrategia del enfoque de “enseñanza para la transferencia lingüística” (Cummins, 2005b). Los textos de identidad promueven la transferencia cognitiva y académica desde la lengua primera (L1) a la lengua segunda o extranjera (L2/LE), y ofrecen a los alumnos una oportunidad para explorar sus identidades a través de textos escritos, orales, visuales, musicales y teatrales o una combinación de todos ellos en un todo multimodal (videos, historias digitales, etc.). En este proyecto, los estudiantes exploran sus identidades como aprendices de inglés como lengua extranjera (ILE) con el objetivo de a) concienciarles acerca de quiénes son como tal, por ejemplo, qué tipo de aprendices son y cómo aprenden; b) contribuir al desarrollo de sus habilidades cognitivas y académicas de competencia lingüística; y c) ayudarles a desarrollar su competencia digital.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Digitala texter"

1

Li, Huiping, David Doermann, and Omid Kia. Automatic Text Detection and Tracking in Digital Video. Defense Technical Information Center, 1998. http://dx.doi.org/10.21236/ada458675.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Giorcelli, Michela, Nicola Lacetera, and Astrid Marinoni. Does Scientific Progress Affect Culture? A Digital Text Analysis. National Bureau of Economic Research, 2019. http://dx.doi.org/10.3386/w25429.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ripey, Mariya. NUMBERS IN THE NEWS TEXT (BASED ON MATERIAL OF ONE ISSUE OF NATIONWIDE NEWSPAPER “DAY”). Ivan Franko National University of Lviv, 2021. http://dx.doi.org/10.30970/vjo.2021.50.11106.

Full text
Abstract:
The article is devoted to the analysis of the digital content of publications of one issue of the daily All-Ukrainian newspaper “Den” (March 13-14, 2020). The author aims to identify the main thematic groups of digital designations, as well as to consider cases of justified and unsuccessful use of digital designations. Applying the content analysis method, the author identifies publications that contain numerical notations, determines the number of such notations and their affiliation with the main subject groups. Finds that the thematic group of digital designations “time” (58.6% of all digital designations) is much more dominant. This indicates that timing is the most important task of a newspaper text. The second largest group of digital designations is “measure” (15.8% of all digital designations). It covers dimensions and proportions, measurements of distance, weight, volume, and more. The third largest group of digital signage is money (8.2% of all digital signage), the fourth is numbering (5.2% of all digital signage), and the fifth is people (4.4% of all digital signage). The author focuses on the fact that the digits of the journalist’s text are both a source of information and a catch for the reader. Vivid indicators give the text a sense of accuracy. When referring digital data to the text, journalists must adhere to certain rules for the writing of ordinal numbers with incremental graduation; submission of dates; pointing to unique integers that are combined (or not combined) with units of physical quantities, monetary units, etc.; writing a numerator at the beginning of a sentence; unified presentation of data. This will greatly facilitate the reader’s perception of the information.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Funk, Kellen, and Lincoln A. Mullen. The Spine of American Law: Digital Text Analysis and U.S. Legal Practice (annotated version). Roy Rosenzweig Center for History and New Media, 2021. http://dx.doi.org/10.31835/ma.2021.07.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Furey, John, Austin Davis, and Jennifer Seiter-Moser. Natural language indexing for pedoinformatics. Engineer Research and Development Center (U.S.), 2021. http://dx.doi.org/10.21079/11681/41960.

Full text
Abstract:
The multiple schema for the classification of soils rely on differing criteria but the major soil science systems, including the United States Department of Agriculture (USDA) and the international harmonized World Reference Base for Soil Resources soil classification systems, are primarily based on inferred pedogenesis. Largely these classifications are compiled from individual observations of soil characteristics within soil profiles, and the vast majority of this pedologic information is contained in nonquantitative text descriptions. We present initial text mining analyses of parsed text in the digitally available USDA soil taxonomy documentation and the Soil Survey Geographic database. Previous research has shown that latent information structure can be extracted from scientific literature using Natural Language Processing techniques, and we show that this latent information can be used to expedite query performance by using syntactic elements and part-of-speech tags as indices. Technical vocabulary often poses a text mining challenge due to the rarity of its diction in the broader context. We introduce an extension to the common English vocabulary that allows for nearly-complete indexing of USDA Soil Series Descriptions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Martin, Kathi, Nick Jushchyshyn, and Claire King. James Galanos, Silk Chiffon Afternoon Dress c. Fall 1976. Drexel Digital Museum, 2018. http://dx.doi.org/10.17918/q3g5-n257.

Full text
Abstract:
The URL links to a website page in the Drexel Digital Museum (DDM) fashion image archive containing a 3D interactive panorama of an evening suit by American fashion designer James Galanos with related text. This afternoon dress is from Galanos' Fall 1976 collection. It is made from pale pink silk chiffon and finished with hand stitching on the hems and edges of this dress, The dress was gifted to Drexel University as part of The James G. Galanos Archive at Drexel University in 2016. After it was imaged the gown was deemed too fragile to exhibit. By imaging it using high resolution GigaPan technology we are able to create an archival quality digital record of the dress and exhibit it virtually at life size in 3D panorama. The panorama is an HTML5 formatted version of an ultra-high resolution ObjectVR created from stitched tiles captured with GigaPan technology. It is representative the ongoing research of the DDM, an international, interdisciplinary group of researchers focused on production, conservation and dissemination of new media for exhibition of historic fashion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Martin, Kathi, Nick Jushchyshyn, and Claire King. James Galanos Evening Gown c. 1957. Drexel Digital Museum, 2018. http://dx.doi.org/10.17918/jkyh-1b56.

Full text
Abstract:
The URL links to a website page in the Drexel Digital Museum (DDM) fashion image archive containing a 3D interactive panorama of an evening suit by American fashion designer James Galanos with related text. This evening gown is from Galanos' Fall 1957 collection. It is embellished with polychrome glass beads in a red and green tartan plaid pattern on a base of silk . It was a gift of Mrs. John Thouron and is in The James G. Galanos Archive at Drexel University. The panorama is an HTML5 formatted version of an ultra-high resolution ObjectVR created from stitched tiles captured with GigaPan technology. It is representative the ongoing research of the DDM, an international, interdisciplinary group of researchers focused on production, conservation and dissemination of new media for exhibition of historic fashion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Martin, Kathi, Nick Jushchyshyn, and Claire King. James Galanos, Wool Evening Suit. Fall 1984. Drexel Digital Museum, 2018. http://dx.doi.org/10.17918/6gzv-pb45.

Full text
Abstract:
The URL links to a website page in the Drexel Digital Museum (DDM) fashion image archive containing a 3D interactive panorama of an evening suit by American fashion designer James Galanos with related text. This evening suit is from Galanos Fall 1984 collection. The skirt and bodice of the jacket are black and white plaid wool. The jacket sleeves are black mink with leather inserts that contrast the sheen of the leather against the luster of the mink and reduce some of the bulk of the sleeve. The suit is part of The James G. Galanos Archive at Drexel University gifted to Drexel University in 2016. The panorama is an HTML5 formatted version of an ultra-high resolution ObjectVR created from stitched tiles captured with GigaPan technology. It is representative the ongoing research of the DDM, an international, interdisciplinary group of researchers focused on production, conservation and dissemination of new media for exhibition of historic fashion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Martin, Kathi, Nick Jushchyshyn, and Claire King. Christian Lacroix Evening gown c.1990. Drexel Digital Museum, 2017. http://dx.doi.org/10.17918/wq7d-mc48.

Full text
Abstract:
The URL links to a website page in the Drexel Digital Museum (DDM) fashion image archive containing a 3D interactive panorama of an evening gown by French fashion designer Christian Lacroix with related text. This evening gown by Christian Lacroix is from his Fall 1990 collection. It is constructed from silk plain weave, printed with an abstract motif in the bright, deep colors of the local costumes of Lacroix's native Arles, France; and embellished with diamanté and insets of handkerchief edged silk chiffon. Ruffles of pleated silk organza in a neutral bird feather print and also finished with a handkerchief edge, accentuate the asymmetrical draping of the gown. Ruching, controlled by internal drawstrings and ties, creates volume and a slight pouf, a nod to 'le pouf' silhouette Lacroix popularized in his collection for Patou in 1986. Decorative boning on the front of the bodice reflects Lacroix's early education as a costume historian and his sartorial reinterpretation of historic corsets. It is from the private collection of Mari Shaw. The panorama is an HTML5 formatted version of an ultra-high resolution ObjectVR created from stitched tiles captured with GigaPan technology. It is representative the ongoing research of the DDM, an international, interdisciplinary group of researchers focused on production, conservation and dissemination of new media for exhibition of historic fashion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Digitala texter' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography