Dissertations / Theses on the topic 'Föräldrar till autistiska barn'

Idag anser de flesta professionella världen över att autism är en organisk skada. Ett barn med autism bearbetar information och uppfattar världen annorlunda än andra. Det mest utmärkande draget hos dessa barn är att de har svårt med den sociala kompetensen. Syftet med studien var att belysa och öka förståelsen för hur föräldrar till ett barn mellan åldrarna noll till tolv år med diagnosen autism, upplever sin livssituation. Vi valde att genomföra en intervjustudie med fem föräldrar till barn med detta funktionshinder. För cirka tio år sedan koncentrerades forskningen mest på orsakerna till varför barnen fick autism, om det berodde på miljön eller om det var medfött. Det är först på senare år som intresset väckts för hur föräldrar till barn med autism har det i sin vardag och upplever stödet från samhället. Föräldrarna i vår studie uppgav att deras påfrestande situation medfört att deras hälsa, arbetsliv och fritid påverkats. Dock var de flesta nöjda med de insatser de hade även om det efterlystes ytterligare stöd. Denna uppsats innehar ett socialpsykologiskt perspektiv, där resultatet analyseras utifrån roll- och systemteori för att dessa på ett bra sätt belyser faktorer och relationer som påverkar familjernas livssituation.

Föreliggande studie undersökte samband mellan existentiell kris ochreligiositet i det högsekulära Sverige. De teoretiska utgångspunkternahämtades från coping- och anknytningsteori. Syftet var att undersöka omföräldrar som befann sig i en existentiell kris p.g.a. att de fått ett allvarligtsjukt barn skiljde sig från föräldrar till friska barn i variablerna gudstro,förekomst och frekvens av bön samt bönens innehåll/riktning. Dessutomundersöktes gruppskillnader i samma variabler utifrån subgrupper av ejtroende. Ett bekvämlighetsurval gav 129 deltagare, 57 iundersökningsgruppen och 72 i jämförelsegruppen. Statistisk prövning avsamtliga frågeställningar genererade nollresultat. I diskussionen resoneradesom detta berodde på att svenskarna i så låg grad hade religionen som enviktig del av sitt orienteringssystem. Ett bifynd var att hälften av deltagarna,oavsett grupp, bad till Gud eller bad på annat sätt - medan endast var femtetrodde på Gud.

Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande föräldrar, barnens behov och situation både i hemmen och ute i samhället. Ytterligare ett syfte var att få en inblick i vad det fanns för insatser och hjälp för dessa barn. Undersökningen gjordes på en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes då fördelarna med detta var att man nådde många respondenter och anonymiteten säkerställdes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjälp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes. Samarbetet med myndigheter och andra verksamheter var stort, särskilt med skola och psykiatrin. Resultatet visade även att 92 procent trodde att barnen skulle få bättre hjälp om kunskapen om dem och deras situation blev större ute i samhället. Trots kunskapen tror vi att samhället och myndigheter måste öppna ögonen för dessa barn.

Det huvudsakliga syftet med studien har varit att undersöka om föräldrars funktionsnedsättning kan vara en förutsättning för tvångsomhändertagande av barn. Studien har visat att tvångsomhändertagande kan bli aktuellt om funktionsnedsättningen påverkar föräldrarnas förmåga att ge sitt barn den omsorg som barnet behöver. Det sätts emellertid hellre in en mängd större frivilliga insatser än insatser via tvångsvårdslagstiftning. Undersökningen bekräftar vikten av att alltid se till barnperspektivet och barnets bästa i samtliga beslut som rör barn. Studien har genomförts genom att studera lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin enligt den rättsdogmatiska metoden.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur tidigare forskning beskriver erfarenheter av att vara förälder till ett barn med autism, samt hur professionellt stöd och informellt stöd påverkar föräldrarnas vardag. Den metod som har tillämpats i denna studie är en litteraturstudie som kallas för Scoping study. Resultatet visar att föräldrar till barn med autism i Sverige och i flera andra länder har både negativa och positiva erfarenheter av att ha barn med autism. De föräldrar som hade negativa erfarenheter upplevde att barnet påverkade familjens vardag negativt då de blev tvungna att förhålla sig till barnets behov som även hade inflytande på föräldrarnas sociala relationer. Föräldrarna upplevde att de hamnade i ett utanförskap och kände att de blev stigmatiserade av omgivningen samt att deras sociala interaktion minskades. Andra föräldrar med positiva erfarenheter hävdar att deras barn gett dem möjligheter till personlig utveckling, stolthet över deras föräldraroll, upplevelser av framgång och känsla av empowerment. Föräldrar till barn med autism har även olika erfarenheter gällande professionellt stöd. Majoriteten av familjer upplever att professionellt stöd leder till stress och att deras barn blivit feldiagnostiserade samt att de professionella haft okunskap gällande barnets diagnos. Samtidigt anser andra föräldrar att de fått kunskap och stöd samt att de professionella hjälpt dem att hantera deras barns diagnos. När det gäller det informella stödet, beskriver föräldrar att stöd från familj och vänner har varit hjälpsamt och fungerat som emotionellt stöd.

Utifrån grunden att reklam för produkter till barn riktas till både barn och föräldrar, har vi undersökt hur tryckta annonser i tidningar som har målgruppen barn respektive föräldrar ser ut. Vi analyserar dessa utifrån innehållsanalys och fokuserar på hur kompositionen i annonserna ser ut. Vad det finns för bilder, symboler och färger, och vad det säger om barn och föräldrar som konsumenter och målgrupp. Reklam som riktas till barn finns inte enbart i barntidningar utan även i föräldratidningar. Därför har vi valt att analysera barntidningar som riktar sig till olika åldrar från liten upp till tonåren, och även föräldratidningar som har specifikt mamma, pappa eller båda som målgrupp. Vi undersöker layout, färg och form i annonserna. Vi tittar även på likheter och skillnader i utformningen utefter om målgruppen är barn eller föräldrar. Det den här studien ska hjälpa till med är alltså att få en inblick i vad det är för reklam som barn och föräldrar stöter på till vardags.

Bakgrund. Föräldrar till barn som har cancer upplever en livssituation som präglas av osäkerhet och oro och de ställs inför sociala och känslo­mässiga utmaningar. Jämfört med föräldrar till friska barn, upplever de också högre stress och drabbas i större utsträckning av posttraumatiska stres­symptom. Trots att information om barnets sjukdom är ett centralt behov för föräldrarna, upplever de otillfredsställelse med den information som ges. Syfte. Syftet med denna avhandling var att inom barnonkologisk vård beskriva vårdares och föräldrars upplevelser av information, studera deras inbördes interaktion samt beskriva upplevelser och effekter av en intervention för personcentrerad information till föräldrar. Metod. I delstudie I–III användes fokusgruppintervjuer (I, II), individ­uella intervjuer (II, III) och deltagande observationer (III). Deltagarna bestod av 20 vårdare (I), 14 föräldrar till barn med cancer (II) respektive 25 vårdare och 25 föräldrar (III). Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys (I, II) och diskurspsykologi (III). I delstudie IV testades en intervention för per­son­cen­tre­rad information på åtta föräldrar med hjälp av en experimentell single-case-design. Data samlades in med kvalitativa intervjuer och internetenkäter. Upplevd stress, kroppsliga symptom på stress, ångest, nedstämdhet och tillfredsställelse med information var utfallsmått. Resultat. I delstudie I bestod resultatet av två teman: anpassa mängden information till föräldrarnas behov, som handlade om skillnader i hur mycket information som gavs till föräldrarna utifrån vårdarnas bedömning av föräldrarnas behov, och navigera i en vag struktur, som handlade om brister i ansvar, miljö, tajming och språk när informationen lämnades. I delstudie II konstruerades två teman. Känna sig bekräftad som en viktig person handlade om att föräldrarna kände sig trygga, kunde hålla hoppet uppe och fick stöd från andra föräldrar. Temat var mer framträdande under behandlingens tidiga skeden. Det andra temat var känna sig som en objuden gäst vilket handlade om att kännas övergiven vid viktiga milstolpar, att tvingas tjata sig till information och att belastas av att själv behöva informera andra inom sjukvården. I delstudie III använde vårdarna tolkningsrepertoarer som var barn-, föräldra- eller familjeorienterade, vilket avspeglade deras primära fokus i interaktionen. Föräldrarna använde tolkningsrepertoarer som talesperson, observatör eller familjemedlem. Hur dessa kombinerades inbördes påverkade interaktionen. I delstudie IV erfor föräldrarna stor tillfredsställelse med den per­son­cen­tre­rade informationen och upplevde att de hade nytta av att på egen hand få diskutera barnets sjukdom och ställa frågor de annars inte skulle ställt. Interventionen visade ingen effekt på stress eller kroppsliga symptom på stress, ångest och nedstämdhet. Slutsatser. För att förbättra information till föräldrar som har barn med cancer är det en central uppgift att bedöma hur mycket och vilken information som ska ges vid varje tillfälle, att uppmärksamma att föräldrarna kan ha andra informationsbehov än barnet och att möten med föräldrarna ska ske i lugn och ro samt att organisera vården så att ansvaret är tydligt. I synnerhet bör det ske förbättringar kring det som föräldrarna upplever som viktiga milstolpar under barnets sjukdomstid. Interventionen för per­son­cen­tre­rad information uppskattades av föräldrar som har barn med cancer men effekten på föräldrarnas psykosociala välbefinnande behöver utforskas ytterligare.
Background. Parents of children with cancer experience a life situation characterised by uncertainty and worries, and they face ongoing social and emotional challenges. Compared to parents of healthy children, they also experience increased levels of perceived stress and they suffer to a greater extent from post-traumatic stress symptoms. Even though information about the child’s disease is crucial for parents, they still experience low satis­faction with the information given to them. Aim. The aim of this thesis was to, within the field of paediatric oncology care, describe health care professionals’ and parents’ experiences from infor­mation, study their joint interaction and describe experiences and effects from an intervention based on person-centred information to parents. Methods. For study I–III, focus group interviews (I, II), individual inter­views (II, III), and participant observations (III) were used. Participants were 20 health care professionals (I), 14 parents of children with cancer (II) and 25 health care professionals and 25 parents (III). Data were analysed by qualitative content analysis (I, II) and discursive psychology (III). In study IV, an intervention for person-centred information was tested on 8 parents using a single-case experimental design. Data were collected with qualitative interviews and web questionnaires. Outcome measures were perceived stress, physical symptoms from stress, anxiety, depression, and satisfaction with information. Results. In study I, the analysis resulted in two themes, Matching the amount of information to the parents’ needs, which dealt with differences in the amount of information provided to parents according to the health care professionals’ assess­ment of parental needs, and Navigating through a vague structure, which was about shortcomings in responsibilities, setting, timing, and language when parents were informed. In study II, two themes were constructed. Feeling acknowledged as a person of significance was about feeling safe and secure, having one’s hopes supported and getting relief from other families. This was accentuated early in the treatment trajectory. Feeling like an unwelcome guest was about feeling abandoned at important milestones, feeling forced to nag for information and being burdened by informing others. In study III, the health care professionals used interpretative repertoires that were child, parent, or family oriented, which mirrored the primary focus of the inter­action. Parents used repertoires as a spokesperson, an observer, or a family member. The combination of the repertoires steered the interaction. In study IV, parents reported a high satisfaction with the person-centred information intervention and perceived benefits from having their own time to discuss the child’s disease and pose questions that they otherwise would not have an opportunity to ask. No effects from the intervention were demon­strated on perceived stress, physical symptoms of stress, anxiety, and depressive mood. Conclusion. To improve information to parents of children with cancer, a central task is to assess the amount of and what information given to parents, pay attention to possible differences in infor­mation needs between parents and children, as well as to organise the care so that the respon­si­bilities are clear and that parents are met in a calm setting. Improvements at important milestones during the illness period should be pri­ori­tised. A person-centred information inter­ven­tion is perceived as bene­ficial by parents, however, its effect on perceived parental stress has further to be investigated.

Vårt syfte med studien var att undersöka barnens och deras föräldrars attityder till utomhuspedagogik och se hur mycket barnen vistas utomhus i skolan och på fritiden. Vi ville ta reda på om det finns skillnader och likheter mellan barnens och föräldrarnas attityder till lärande utomhus och inställning till att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ intervju med barnen och en kvantitativ enkätundersökning med deras förälder.Resultatet visade att en majoritet av barnen och deras förälder i undersökningen var mycket positiva till utomhusförlagda lektioner och att vistas utomhus. Vi blev positivt överraskade av den positiva inställningen som de flesta föräldrar och barn hade till barnens utomhuspedagogik. En majoritet av barnen och föräldrarna tyckte om att vistas utomhus, även om några av dem svarade att de inte brukar vistas i naturen.

När ett barn insjuknar i en svår sjukdom är det oundvikligt att föräldrarna påverkas både emotionellt och socialt. Då barnet är i stort behov av sina föräldrar kan det uppstå problem eftersom föräldrarollen ändras i och med att barnet läggs in på sjukhus. Barnsjukvården har gått mot en familjefokuserad vård som är baserad på en nära och kontinuerlig involvering i barnets familj. Genom att vårdpersonalen bygger upp en ömsesidig relation till föräldrarna och deras barn kan de lättare hjälpa dem med deras grundläggande behov. Syftet med denna studie är att beskriva hur föräldrar till barn på sjukhus upplever relationen med vårdpersonalen. Metoden som använts var en kvalitativ litteraturstudie. Föräldrarna beskriver att de har ett behov av att få och ge information samt att de får ta del av beslut som tas angående barnets vård. Genom att vårdpersonalen stödjer och uppmuntrar föräldrarna orkar de vara delaktiga i barnets vård och omvårdnad. När vårdpersonalen lyssnar och tar hjälp av dem för att bättre förstå deras sjuka barn, är det av stor betydelse för föräldrarnas upplevelse av relationen med vårdpersonalen. Personlig kontakt med vårdpersonalen är betydelsefull för föräldrarna så att en nära relation ska kunna utvecklas.

When a child is diagnosed with a serious illness it is inevitable that the parents are affected both emotionally and socially. When children are admitted into hospital they are in great need of parental care and at the same time the parental role changes and be cause of this problems can arise. In recent years children’s healthcare has progressed towards family orientated care with an emphasis on close and continuous involvement with the child’s family. When nursing staff build up a mutual relationship with parents and their children it becomes easier to help them with their basic needs. The aim of this study is to describe how parents with children in hospital experience the relationship with nursing staff and the method that has been used was a qualitative literature study. The parents describe that they need to be able to both give and receive information and be involved in decisions that are made in connection with the care of their children. When nursing staff support and encourage parents they enable them to cope and participate in the care of and caring for their child. Parents´ experience of the relationship to nursing staff is improved when the staff listens to and accepts help from them in order to gain a better understanding of their children. Close contact with nursing staff is meaningful for parents and enables the development of a deeper relationship.

Varje år drabbas cirka tio pojkar i Sverige av en sjukdom vid namn Duchennes muskeldystrofi. Duchennes muskeldystrofi är en genetisk obotlig, progressiv neuromuskulär sjukdom som orsakar att ett barn blir funktionsförhindrat och dör tidig. Att ha ett handikappat barn som lider av en obotlig sjukdom medför till ett stort ansvar som innebär en stor förändring i familjens liv. Syftet med denna studie var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med Duchennes muskeldystrofi. Metoden var en litteraturöversikt som bygger på åtta kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar som är granskade och analyserade. Resultatet redovisades i tre teman: Känslomässig kaos, Behov av stöd och  kunskap och Acceptans och planering för framtiden. Hela familjen upplevde känslor av sorg, känslomässig kaos och behov av stöd. Det är viktigt för sjuksköterskan att ha tillräcklig  kunskap om Duchennes muskeldystrofi. Genom att förstå hur familjen upplever sin situation kan sjuksköterskan möta förälderns behov och förväntningar.
Every year approximately ten boys in Sweden get a disease called Duchenne muscular ystrophy. Duchenne muscular dystrophy is a genetically determined, progressive and incurable neuromuscular disease that generally causes that a child will be physical disability and death in early adulthood. To have a disabled child that suffers for an incurable disease is big responsibility and a major change. The aim of this study is to illustrate parents´ experiences of living with a child with Duchenne muscular dystrophy Literature review. Eight qualitative and four quantitative articles were included in this and the articles were examined and analyzed. The result was combined into three themes. Which are Emotional kaos, Need for support and knowledge and Acceptable and planning for the future. The whole amily experienced feelings of grief, needs of family support and emotional chaos. Nursing staff should know how important it is with adequate information about Duchenne muscular dystrophy. By understanding a situation in the family nursing staff can meet the parent’s needs and requirements.

The aim of this essay is to study how parents to children with learning disability experences the support they get from society. My main question has been: what kind of support offer does society offer this parents? What is good and what is less satisfactory in this support? The study is based on a qualitative method. Five parents with children who has learning disabilities has been used as base. The material has been analysed with a narrative, hernmeneutic perspective.The study concludes that the parents, use in this case, find that society does not offer the necessary understanding for their problem of their family. The parents situation are demanding. The result in this study shows there is a difference between the experience of social support in social service and in school. There are small difference in experience of medical service.

Flera studier har visat på en förekomst av posttraumatiska stressymtom (PTSS) hos föräldrar vars barn har varit allvarligt sjuka. Syftet med denna studie var att utforska innehållet i återupplevanden och undvikanden relaterade till barnets sjukdom och behandling hos föräldrar till stamcellstransplanterade barn. 17 föräldrar med PTSS vars barn hade stamcellstransplanterats i Sverige deltog. Datainsamling gjordes med halvstrukturerade intervjuer baserade på PCL-C. Intervjuerna transkriberades och analyserades med riktad innehållsanalys. Återupplevanden och undvikanden kopplade till tidigare händelser utforskades. Återupplevandena rörde bland annat barnets diagnosbesked, plågsamma behandlingsmoment, och maktlöshetskänslor. Föräldrarna rapporterade undvikanden av både inre och yttre stimuli kopplade till barnets sjukdom och behandling. Dessutom identifierades aktuella och förväntade framtida stressorer som exempelvis rörde seneffekter och återinsjuknande, samt reaktioner på och undvikanden av dessa. Resultaten visar att föräldrarnas stress inte enbart är av posttraumatisk karaktär. Förslag på interventioner och på vidare forskning ges.

The aim of this doctoral thesis is to – from a child perspective and with children as informants – describe and analyze childhood conditions for children whose parents suffer from severe mental illness. The method used is qualitative – 28 children, 10 boys and 18 girls, 7–18 years old, were interviewed about their parents’ mental disorder; the family situation and their own personal life – in school and during free time. The analyses are based on Sociology of Childhood and Family Sociology. Previous studies have, to a great extent, focused on the risk the children run of developing mental health- and social problems and what helps them to grow up healthy. The increased risk of mental health- and social problems has been well confirmed, but also that preventive interventions can contribute to resilience in the children. Although some studies have explored children’s experiences of their parents’ mental illness and the challenges they meet, research from a childhood perspective, has so far been scarce. The results of this study reveal different degrees of emotional, physical and social exposure for the children. Their childhood conditions were related to gender, relations, communication, problem load and social situation of the family. If the parent with a mental illness was a woman, the situation for the child was often more exposed than if it was the father – most likely due to parental roles and expectations on men and women in the Swedish society at that time. Girls seemed more emotionally involved in the parents’ problems than boys, especially if the parent with a mental illness was a father. Most of the parents were divorced or had never lived together. Parental conflicts complicated the life of the children, who were expected to have maintained relationships to both parents. Lack of communication about the parent’s mental disorder in - and outside the family - was common. The children were often uninformed about the parent’s problems.  If hindered to pass information between and outside their two homes, they were left to handle difficult, sometimes dangerous, situations with the mentally ill parent, alone. The home was not always the safe place for rest and recovery, as homes are expected to be. The heavier the total problem load of the family, the more exposed was the child. Most exposed were children whose both parents had severe problems – mental illness or addiction. They were often placed in out of home care, for longer or shorter periods. The kind and degree of exposure the children experienced varied. Four kinds of childhood sceneries could be recognized: (1) the well organized childhood, where the parent’s mental health problem was mainly an emotional burden for the children; (2) the complicated childhood, where the parents conflicts and inability to protect the child made the child either too involved or too lonely in handling the problems that the parent’s mental illness caused them; (3) the problematic childhood where the parent’s mental illness was not the only problem in the family, but factors like the other parent’s drinking, siblings’ problems, social and economical difficulties added to the burden and (4) the exposed childhood where none of the parents was able to take care of the child. Knowledge and openness, about the parents’ problems, seemed to increase competence and decrease feelings of guilt and responsibility for the parent. All of the children stood forward, not as passive victims, but as competent agents in their own lives – although often more or less powerless because of their dependence of their parents and other adults around them. It was clear, though, that there is a need for professionals in adult psychiatry, social services, school and preschool, to pay attention to the children of parents with mental health problems and see to that they get the information and support they need. Keywords: Children, childhood conditions, children as agents, parental mental illness/mental disorders, mental health knowledge, exposed life situations, competence.

Bakgrund: Aktivitetsbalans är en subjektiv upplevelse som innefattar rätt mängd och rätt variation mellan aktiviteter. Att ha ett barn med NPF kan ha effekter på hur familjens vardagsrutiner utformas samt påverka föräldrarnas val och planering av aktiviteter. Syfte: Undersöka aktivitetsbalans hos föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, i åldrarna 6–12 år. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes. Webbenkäten utformades enligt Occupational Balance Questionnaire (OBQ) och varje fråga på ordinalskalenivå kompletterades med ett fritextsvar. Vid analys av data tillämpades en kvantitativ bearbetning och en kvalitativ innehållsanalys. I studien deltog 194 föräldrar. Resultat: Föräldrarna skattade sin aktivitetsbalans övervägande lågt. Resultatet visade även att det fanns en signifikant skillnad mellan föräldrarnas arbetssituation och antal barn med NPF. Däremot visade resultatet ingen signifikant skillnad om föräldrarna var sammanboende/gifta eller ensamstående. I studiens innehållsanalys identifierades tre kategorier: Omstrukturering av vardagen, Förälderns kontakt med samhällsinsatser och Den förändrade rollen som förälder. Slutsats: Föräldrarna har en genomgående låg aktivitetsbalans. För att bemöta föräldrarnas behov av stöd bör arbetsterapeuter utgå från ett helhetsperspektiv på familjen i arbetet med barn med NPF.
Background: Occupational balance is a subjective experience that includes the right amount and the right variation between activities. Having a child with NDD can have effects on how the family's everyday routines are organized and affect the parents' choice and planning of activities. Aim: Exploring occupational balance in parents to children with neurodevelopmental disorder, NDD, ages 6-12 years. Method: A quantitative survey was conducted. The web survey was designed according to the Occupational Balance Questionnaire (OBQ) and each question at the ordinal scale level was supplemented with a free text response. When analyzing data, a quantitative processing and a qualitative content analysis were applied. The study had 194 parents participating. Result: Parents estimated their occupational balance predominantly low. The result also showed that there was a significant difference between the parents' work situation and the number of children with NDD. However, the result showed no significant difference if the parents were cohabiting / married or single. In the study's content analysis three categories were identified: Restructuring of everyday life, Parent's contact with social support and The changed role as a parent. Conclusion: The parents have a consistently low occupational balance. To address the parents' need for support, occupational therapists should proceed a holistic perspective on the family in the work with children with NDD.

Telefonrådgivning till föräldrar med sjuka barn är en stor del av arbetet inom primärvård och sjukvårdsrådgivning. Telefonsjuksköterskor ställs inför många utmaningar i samtalen med föräldrar. Syftet med den här studien var att belysa telefonsjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning till föräldrar med sjuka barn. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa forskningsintervjuer och analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; att skapa ett samtal, att bedöma och prioritera barn samt att möta vårdsökande föräldrar. Telefonsjuksköterskor hade erfarenhet av olika svårigheter med att göra en bedömning av barnets hälsotillstånd via telefonen. En stor del av samtalen ägnades åt att bemöta oro och skapa trygghet. Till hjälp i bedömningen fanns ett datoriserat bedömningsstöd men också ett kollegialt stöd. Telefonsjuksköterskans uppgift handlade till stor del om att förmedla kunskap till föräldrarna och det upplevdes viktigt att i samtalen uppnå samförstånd. Telefonsjuksköterskor hade erfarenhet av att möta föräldrar i olika sammanhang såsom föräldrar med annan kulturell bakgrund och särboende för-äldrar. Föräldrar sökte gärna information på internet. Telefonsjuksköterskor ställdes inför många ut-maningar men upplevde ändå sitt arbete som tillfredsställande. Det behövs handledning och fördjupad utbildning med inriktning på telefonrådgivning då det är nödvändigt med en bred och god kompetens för att på ett bra sätt utföra uppdraget som telefonsjuksköterska.
Telephone consulting for parents with sick children is a large part of health consulting. Telephone nurses faces many challenges in the calls with parents. The purpose of this study was to illustrate the experiences of telephone consulting to parents with sick children. Qualitative research interviews were made and analyzed through content analysis. The result is presented in three categories; to create a conversation, to assess and prioritize children and to meet care-seeking parents. Telephone nurses experienced many difficulties in the assessment of a sick child’s state of health. A large part of the conversations were spent addressing concerns and provide security. A digital appraisal system was available as well as collegial support. A major part of the conversation was to conveying knowledge and achieving consensus was perceived as vital. Telephone nurses met parents in various situations such as parents with a different cultural and ethnic background as well as parents who were living apart. Parents today are seeking information on the internet. Telephone nurses are facing many difficult challenges but are still perceiving their work as satisfying. There is a need for further education focusing on telephone consulting as wide and deep competence is essential in order to be able to perform telephone consulting.

The purpose of this study was to describe how persons who have been affected by parental incarceration during their childhood have experienced the incarceration and the contact with the parent during and after the incarceration. The purpose was also to increase the understanding for children affected by parental incarceration on the bases of how the persons described their experiences. The questions at issue of the study were; How can persons affected by parental incarceration describe their experience of the incarceration? How do the persons describe their experience of the contact between them and the parent during the incarceration and which factors affected the possibility of a contact and the experience of the contact? How did the parental incarceration affect the contact between the person and parent? The method of the study was qualitative and four interviews were made. The result of the study was analyzed through the theories symbolic interactionism and ecological systems theory. The result showed that the experience of the incarceration and the contact during the incarceration depended for example on the relations between the child and parent. It also showed that the possibility of a contact was affected by different factors, for example, the distance to the prison.

Föräldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och ångest för sitt barns situation. Barns missbruk innebär ofta både fysiska och psykiska konsekvenser för föräldrar. Föräldrar i en sådan situation är därför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jämförs föräldrars och professionellas syn på studiens fem olika teman; att vara förälder till ett barn med drogmissbruk, stöd till föräldrar, bemötande från Socialtjänsten, tillgänglighet och samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med föräldrar, FoU, Socialtjänsten och Öppenvården. Resultatet visar att det finns stöd till föräldrar att tillgå och trots detta uppger de intervjuade föräldrarna att de inte blivit erbjudna stöd. Studien visar att en viktig faktor i stöd från professionella är bemötande och tillgänglighet.

Title: From preschool to preschool in school – Expectations between parents, teachers and children Author: Maria Rask Gradin Mentor: Niclas Järvklo Term: Spring 2012   Abstract The aim of this study is to draw attention to the expectations between parents, children and teachers at preschools and teachers in the preschool in the school at the transition to preschool in the school. I also want to know how the mission is defined, and how it is met. Two preschools and two preschool in the school are the focus of my investigation. I interviewed teachers and parents, sent surveys to parents, observed children playing school and interviewed children about their thoughts and expectations for the preschool in the school there. The survey results show that all parties, except perhaps the children who did not express an opinion thereon, wants better cooperation between the preschool and school. All teachers expect children to be independent when they start preschool in school. The various examination subjects expectations were in fairly good agreement with each other. When the cooperation is not working desirable between preschool and preschool in the school, it is difficult to convey everyone's expectations and thus difficult to meet them, therefore, greater cooperation is desirable. In summary, the preschools and preschools in the schools in this study needs to develop greater cooperation to make it easier for the children in the transition between the preschool and the school.
Syftet med undersökningen är att uppmärksamma de förväntningar som råder mellan föräldrar, barn och pedagoger på förskolor samt pedagoger i förskoleklassen vid övergång till förskoleklass i skolan. Jag vill också veta hur uppdraget definieras, och hur det uppfylls. Två förskolor och två förskoleklasser är i centrum för min undersökning. Där har jag intervjuat pedagoger och föräldrar, skickat enkätundersökningar till föräldrar, observerat barn som leker skola och intervjuat barn kring deras tankar och förväntningar inför förskoleklassen. Undersökningsresultatet visar att alla parter, utom möjligtvis barnen som inte uttryckte sig om detta, önskar ett bättre samarbete mellan förskola och skola. Alla pedagoger förväntar sig att barnen är självständiga när de börjar i förskoleklassen. De olika undersökningspersonernas förväntningar stämde ganska bra överens med varandra. Då samarbetet inte fungerar önskvärt mellan förskola och förskoleklass är det svårt att förmedla allas förväntningar och därmed svårt att möta dem, därför är ett ökat samarbete önskvärt. Sammanfattningsvis behöver de förskolor och skolor jag har med i min undersökning öka sitt samarbete för att underlätta för barnen i övergången mellan förskola och förskoleklass.

När ett barn föds med hjärtfel skapas ofta en stress hos föräldrarna. Ovissheten om barnets överlevnad och/eller framtid gör att föräldrarna upplever en maktlöshet. Det innebär att de kan behöva stöd i att finna resurser för att stärka eller bibehålla hälsa och livskvalitet både i samband med nyföddhetsperioden och under barnets uppväxt. Familjefokuserad omvårdnad är väl lämpad för denna intervention. Syftet var att identifiera faktorer som kan påverka hälsa och livskvalitet hos föräldrar till barn med medfödda hjärtfel. En litteraturstudie valdes som metod och systematiska sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PsycINFO och Elin. Resultatet baseras på 11 artiklar och samhälls-, demografiska-, emotionella- och sjukdomsfaktorer visade sig påverka föräldrarnas hälsa och livskvalitet. Samhälleliga faktorerna som ekonomi och social status hade en negativ påverkan pga. av ökade utgifter och inkomstbortfall i samband med barnets sjukdom. Sjukhusmiljön var även en bidragande samhällsfaktor. Föräldrarnas tillit till sjukvårdspersonalen hade betydelse eftersom föräldrarna hade svårt att lita på någon de inte kände. Sjukdomsfaktorer som påverkade hälsan och livskvaliteten relaterades till beskedet, sjukdomens svårighetsgrad och vilka behandlingar som deras barn tvingades genomgå. Sjuksköterskan kan med hjälp av denna kunskap och utifrån ett familjefokuserat perspektiv uppmärksamma dessa föräldrars behov och stärka eller bibehålla deras hälsa och livskvalitet.

Syftet är att undersöka om lärare i skolan har kunskap om samt redskap att bemöta elever med föräldrar som har alkoholproblem. Våra frågeställningar är:

- Hur kan lärare upptäcka barn till föräldrar med alkoholproblem i skolan?

- Hur kan lärare stödja barn till föräldrar med alkoholproblem?

För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat sex lärare med olika inriktningar på tre grundskolor och två förskolor.

Vi fann att lärarna hade kunskaper om hur dessa barn kan upptäckas i skolan. Däremot var det ingen av lärarna som upptäckt något barn med alkoholproblem i hemmet. De ansåg att man bör uppmärksamma beteendet hos barnen. Vidare fann vi att lärarna hade svårigheter och var osäkra i sitt bemötande av dessa barn men hade mycket tankar om hur de kan stödja dem. Att lyssna och finnas till hands, ha en stabil personalgrupp samt samarbeta med föräldrar är några av många exempel som framkommer. Tystnadsplikten ansågs vara ett hinder för att upptäcka och hjälpa dessa barn.

Detta arbete handlar om barn till föräldrar med psykisk ohälsa och som går i barngruppsverksamheten Fontänen. Verksamheten stöder sig på olika fackböcker om barn som far illa och framförallt om barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetsmetoden kommer från Källan som är en barngruppsverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetets syfte är att undersöka om och på vilket sätt Fontänen skapar förutsättning för barnen att hantera sin situation samt hur Fontänen uppfyller uppgiften av att vara ”någon” för barnen. Metoden som använts har varit en kvalitativ halvstrukturerad intervju där intervjuer genomförts med två gruppledare för verksamheten samt en förälder. Arbetets främsta teoretiker är Garmezy, Rutter, Antonovsky som skapat begreppen resilience, coping och KASAM. Jag har funnit att verksamheten fyller ett syfte genom att lära barnen att hantera sin situation, ge barnen kunskaper som de kan ha användning av och omvandla till strategier i sin vardag. Undersökningen visar att Fontänen fyller uppgiften att vara någon för barnen när verksamheten ser barnen och stödjer dem. Även om Fontänen är något temporärt i barnens liv kan barnet äntligen få känna att det finns andra som bryr sig om dem. Problemet är att det är svårt att rekrytera barn till Fontänen och många barn står utan hjälp. Föräldragrupper finns inte och det skulle vara ett bra sätt för dem att träffa andra föräldrar med psykisk ohälsa. Jag hoppas att denna uppsats ska tydliggöra att denna verksamhet kan för barn till föräldrar med psykisk ohälsa vara livsavgörande. Jag vill betona att dessa barn behöver synliggöras och är i behov av hjälp.

Örebro universitet

Institution för beteende-,social- och rättvetenskap

Socialt arbete

C-uppsats 41-60p

Sammanfattning

Titel: Statligt stöd till föräldrar med barn med en utvecklingsstörning- en komparativ studie mellan Sverige och Storbritannien

Författare: Cecilia Flodström

Handledare: Munir Dag

Syftet var att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan de statliga stödsystem som ges till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning i Sverige och i Storbritannien. Syftet är även att undersöka vilka upplevelser föräldrarna har av det stöd som ges. Som metodval valdes en kvalitativ metod med en komparativ ansats. Studien utgjordes av tre intervjuer med föräldrar till barn med en utvecklingsstörning i Sverige och en intervju genomfördes med en myndighetsperson i Storbritannien. Resultatet visade att de statliga stödsystemen till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning, i de olika länderna, skilde sig från varandra. I Storbritannien ligger det ett större ansvar på den egna familjen att ta hand om sina barn, funktionsnedsatta eller ej, medan man i Sverige ser det som ett gemensamt åtagande för hela befolkningen. I resultaten framkom även att föräldrarna i de båda länderna, i stort sett, upplevde samma för- och nackdelar med den servicen som de blev erbjudna. De mest övergripande förändringar som föräldrarna i båda länderna ville ha mer av var mer information om den service som de har rätt till samt mer teckenspråk i skolorna. Slutsatsen till varför stödsystemen skiljer sig från varandra, i dessa länder, kan förklaras genom globaliseringsteorin. Den teorin skulle säga att dessa skillnader har uppkommit som ett resultat av att Storbritannien har kommit längre i globaliseringsprocessen, vilket har givit dem ett mer individualistiskt tänkande och större ansvar ligger på den egna familjen att ta hand om sina barn. Slutsatsen till varför föräldrarna i de båda länderna har liknande upplevelser av det stöd som ges kan bero på deras utmanande situation. En förälder till ett barn med en utvecklingsstörning känner oftast större påfrestningar och det statliga stödet kan nästan aldrig leva upp till deras förväntningar.

Nyckelord: Funktionsnedsättning, barn, föräldrar, stödsystem, Sverige och Storbritannien

The purpose of this essay is to compile interventions for parents of children with cancer in a literature review based on 13 peer-reviewed articles. The objective is twofold: to describe the aim of the interventions, and to investigate their effectiveness. Results indicate that the aim is to reduce stress, prevent the development of posttraumatisk stress, improve problem-solving skills, improve coping behaviour or increase parents’ knowledge of childcancer. Some of the interventions have intended effect, others have effect but not intended effect, and finally some show no effect at all. The main conclusion is that the forthcoming studies need to focus more on developing interventions that are flexible and can satisfy multiple needs.

I denna enkätstudie undersöktes stress och välbefinnande hos 224 slumpmässigt utvalda föräldrar i Stockholmsområdet, med hemmavarande barn i övre tonåren. Ryff Well-Being Scale plus en nykonstruerad föräldrastresskala användes; den sistnämnda visade sig ha god intern konsistens och i övrigt godtagbara psykometriska kvaliteter. Tonårsföräldrarna rapporterade något högre välbefinnande än en tidigare normgrupp. Grad av välbefinnande, specifikt dimensionerna självacceptans (self acceptance) och kontroll över tillvaron (environmental mastery), samt frånvaro av negativa livshändelser under det senaste året, predicerade lägre föräldrastress, med 32 % förklarad varians. Varken föräldrastress eller välbefinnande visade på några systematiska samband med demografiska variabler. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning och teorier kring utveckling i ett livscykelperspektiv, däribland Eriksons teori om socioemotionell utveckling. Föräldraskapets positiva sidor betonas och föreslås för vidare forskning.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur skolkuratorer arbetar med att identifiera och stötta barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda föräldrar. Tidigare forskning visar att kompetens är betydande för kvalitén i arbetet med barn som har en eller flera föräldrar med svagbegåvning eller lindrig utvecklingsstörning. Studiens resultat tematiserades utifrån frågeställningarna där systemteori kunde kopplas till resultatet. Skolkuratorerna beskriver problemen och lösningarna utifrån deras perspektiv och hur de olika systemen påverkar varandra. Resultatet av studien visar att barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda föräldrar inte är osynliga i skolan utan tvärtom är duktiga på att signalera när något är fel. Skolkuratorerna menar att det är pedagogernas uppgift att tolka och uppfatta signalerna. Huruvida pedagogerna gör det beror på kompetensen. Kompetens är en viktig faktor i arbetet med barnen och kan kategoriseras i olika typer. Skolkuratorerna understryker hur viktigt det är med insatser och resurser för dessa barn och att hjälpa dem i tidig ålder. Skolkuratorerna efterlyser ett bättre samarbete mellan skola och socialtjänst, något som de för dagen inte anser att det finns. Vidare visar studien att barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda kan vara en riskgrupp när det kommer till omsorgssvikt, till följd av att föräldrarna inte inser vikten av barnens behov.

Bakgrund. Antalet överlevande barn som diagnostiserats med medfött hjärtfel (CHD) har ökat markant de senaste 15 åren, vilket har bidragit till en växande grupp av barn och familjer som behöver specialiserat stöd, eftersom familjelivet påverkas och begränsas av CHD. Studier har visat att föräldrar till barn med CHD har en ökad risk för psykosocial sjuklighet i jämförelse med föräldrar till barn med andra sjukdomar eller föräldrar till friska barn. Få studier har belyst föräldrars erfarenheter av stöd när de har barn med CHD. Därför fokuseras denna avhandling på föräldrarnas perspektiv av fenomenet stöd, för att öka förståelsen för vad stöd innebär för föräldrar till barn med CHD. Syfte. Avhandlingens syfte är att belysa innebörder i den levda erfarenheten av stöd, hos föräldrar till barn med CHD samt att till svensk kontext anpassa och validera ett familjecentrerat instrument för föräldrars skattning av stöd till hela familjen från sjuksköterskor. Metoder. Avhandling består av fyra delstudier. I tre av dessa (I, II, III) genomfördes datainsamlingen genom narrativa intervjuer, som tolkades genom fenomenologisk hermeneutisk tolkningsmetod. I den fjärde delstudien gjordes en översättning och psykometrisk testning av det isländska instrumentet ICE-FPSQ till svensk kontext. Dessutom beskrevs föräldrars skattning av uppfattat stöd från sjuksköterskor till familjer som har barn med CHD. Resultat. Fynden från delstudie I visade att innebörder i den levda erfarenheten av stöd hos föräldrar till tonåringar med CHD var stöd för att själva kunna vara stödjande för sin familj, men också för andra personer i tonåringens omgivning. Delstudie II visade att innebörder i den levda erfarenheten av stöd för mödrar till yngre barn med CHD var att få stöd så att de själva kunde hantera sin egen oro och sitt familjeliv. Delstudie III visade att innebörder i den levda erfarenheten av stöd för fäder till yngre barn med CHD var önskan att få stöd genom delande relationer med familjen och att bli involverad i vården av sitt barn. Den fjärde delstudien (IV) visade att den svenska versionen av instrumentet ICE-FPSQ var valid och reliabel i svensk kontext. Föräldrarnas skattningar av uppfattat familjecentrerat stöd till familjen från sjuksköterskor visade sig vara lågt. Slutsats. En övergripande slutsats från de tre första delstudierna pekar mot att innebörder i stöd för föräldrarna är stöd genom att ha goda, interaktiva relationer med vårdpersonalen, bli mött som en hel familj med unika och individuella behov samt inkluderade i vårdprocessen för att kunna stödja varandra inom familjen. Dessa fynd pekar mot familjecentrerad pediatrisk omvårdnad som sannolikt är lämplig för att, på ett mångfacetterat sätt, möta varje familjs behov av att bli bemött som en unik helhet. Det Isländska instrumentet ICE-FPSQ är designad utifrån teorin om familjecentrerad omvårdnad. I delstudie IV visade resultaten på acceptabla psykometriska egenskaper för den svenska versionen av instrumentet. Fynden visade även att föräldrarna inte skattade höga nivåer av familjecentrerat stöd från sjuksköterskor.

Titel: Distriktssköterskor upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Bakgrund: Distriktssköterskor bemannar ofta vårdcentralernas telefonrådgivningar. Det är många föräldrar som ringer dit när deras barn blir sjuka. Ofta vill de ha stöd och rådgivning, men ibland behöver de också träffa en läkare. Det ställs stora krav på distriktssköterskan vid den här typen av rådgivning, då han/hon förväntas göra rätt bedömning och fatta rätt beslut. Distriktssköterskan är ensam ansvarig för besluten som fattas, och kan ibland känna sig utlämnad i sitt arbete. Syfte: Att belysa distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju distriktssköterskor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: I analysen sammanställdes datamaterialet i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. I huvudkategorin Komplexiteten vid bemötandet under samtalet  framkom att föräldrarnas oro ofta påverkade samtalet i stor utsträckning. Under huvudkategorin Utmaningar i telefonrådgivningen framkom att distriktssköterskorna upplever att de arbetar utifrån både uttalade och outtalade krav. Bristen på läkartider utgjorde en särskild faktor som påverkade i vilken utsträckning egenvårdsråd gavs. Telefonrådgivning till människor från andra länder var något alla distriktssköterskor upplevde som en särskild utmaning, då både språkförbistringar och annan kulturell bakgrund gjorde att egenvårdsråden inte alltid togs emot väl. Trivselkänslorna vid telefonrådgivning till föräldrar påverkades av flera faktorer, där det kollegiala stödet var viktigt för distriktssköterskorna. Det gjorde att de lättare kunde bearbeta jobbiga situationer och därmed öka sitt välbefinnande. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde att de arbetade utifrån en rad såväl uttalade som outtalade krav i arbetet med telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Rådgivningsstödet utgjorde många gånger i trygghet. De upplevde även att de ofta utsattes för utmaningar, och trots att de ibland hamnade i stressiga situationer kände de sig ändå inte konstant stressade.

Bakgrund: När ett barn drabbas av kronisk sjukdom påverkas hela familjen. Hur sjukdomen påverkar barnet och dess familj beror på symtomen men även på vilket stöd familjen får. Sjuksköterskan har en viktig roll i den familjecentrerade vården genom att fatta beslut samt ge information, uppmuntran och stöd till föräldrar så att de görs delaktiga i barnets omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar oro hos föräldrar till barn med kronisk sjukdom. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med syfte att sammanställa vad tidigare forskning i ämnet visat. Resultat: Tre tema framkom Upplevelse av att sakna kontroll över sjukdomens prognos och behandling, Upplevelse av att sakna kunskap och stöd samt Rädsla för att barnet skulle uppleva utanförskap. Föräldrarna kände oro när de upplevde att de saknade kontroll över barnets sjukdom och behandling samt när de saknade kunskap och upplevde bristande stöd. Konklusion: Föräldrars upplevelse av bristande stöd och kunskap bidrar till känslor av ensamhet, osäkerhet samt rädslavilket i sin tur leder till oro. Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att hjälpa föräldrar att minska sin upplevda oro eftersom både barnets symtombild och föräldrars oro är individuell och dessutom har föräldrar olika förutsättningar att hantera sin oro.
Background: When a child suffers from chronic illness, the whole family is affected.How the disease affects the child and its family depends on the symptoms but also on the support the family receives. The nurse has an important role in family-centered care by making decisions and providing information, encouragement and support toparents so that they are involved in the child's care. Purpose: The purpose of the study was to elucidate factors that affect the concern of parents of children with chronic illness. Method: The study was conducted as a general literature study with the purpose of compiling what previous research on the subject has shown. Result:Three topics emerged Experience of lacking control over the disease's prognosis and treatment, Experience of lacking knowledge and support, and Fear that the child would experience exclusion. The parents felt anxiety when they felt that they lacked control over the child's illness and treatment and when they lacked knowledge and experienced lack of support. Conclusion: Parents' experience of lack of support and knowledge contributes to feelings of loneliness, uncertainty and fear, which in turn leads to concern. It is a great challenge for the nurse to help parents reduce their perceived anxiety because both the child's symptoms and parents' concerns are individual and furthermore parents have different conditions to deal with their concerns.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Förstoppning är ett vanligt återkommande problem hos barn och kan uppträda som  diffusa symtom som magont, irritabilitet, uppblåst buk och minskad aptit. Tillståndet kan skapa  stress i familjen vilket resulterar i en ond cirkel som blir allt svårare att ta sig ur. I dagens samhälle samt för många föräldrar är “att bajsa på sig” förknippat med skuld och skam. Symtom som avföringsläckage, förstoppningsdiarré samt sängvätning gör anamnesen svårtolkad och symtombilden omfattande. Att se sitt barn lida av både fysiska och psykiska besvär på grund av förstoppningen är påfrestande för föräldern.   Syfte: Syftet är att beskriva vilka egenvårdsråd samt vilket stöd som sjuksköterskan kan ge till föräldrar vid förstoppningsproblematik hos barn i åldrarna 2-17 år. Metod: En deskriptiv design med kvantitativ ansats och litteraturstudie som metod användes för att besvara syftet. Resultatet baseras på 11 kvantitativa originalartiklar. Resultat: Resultatet delades in i tre delar, vilket var information, rekommendationer och uppföljning. Information behövs för tidig identifiering samt för att barnet och föräldrar kan känna igen symtom men även veta varför de uppkommer. Då riskfaktorer som stillasittande, ohälsosamma livsstilsvanor, lågt intag av grönsaker, frukt, fibrer och vätska ökar prevalensen av förstoppning behövs rekommendationer då dessa riskfaktorer kan påverkas hemifrån av barnets föräldrar genom egenvårdsråd och stöd från sjuksköterska. För att undvika återkommande förstoppning är uppföljning en viktig del av behandlingen. I samtliga delar har sjuksköterskan en nyckelroll för ett lyckat resultat.  Slutsats: Det visade sig att egenvårdsråd, stöd och information i ett tidigt skede leder till ökad förståelse, stärkt självförtroende samt hur kostvanor och fysisk aktivitet påverkar tillståndet.
ABSTRACT Background: Constipation is a common recurring problem in children and can occur as diffuse  symptoms such as stomach pain, irritability, bloated abdomen and decreased appetite.  The condition can create stress in the family, which results in a vicious circle that becomes increasingly difficult to get out of. In today's society and for many parents, "accidentally pooped in their trousers” is associated with guilt and shame. Symptoms such as soiling, stool diarrhea and bedwetting make the anamnesis difficult to interpret and the symptom picture extensive. To see your child suffering from physical and mental disorders due to constipation are stressful for the parent.   Aim: The aim with this study was to describe self care advice and what kind of support a nurse could give the parents of constipated children aged 2-17 years.   Methods: A descriptive design with a quantitative approach and literature study as a method is used to answer the purpose. The result is based on 11 quantitative original articles. Results: The result of this study was divided up in categories such as information, recommendation and follow up. Parents and children need information for early identification of symptoms and why they appear, but also knowledge about risk factors such as sedentary, unhealthy lifestyle habits, low intake of vegetables, fruits, fiber and fluids increase the prevalence of constipation. These risk factors can be influenced by the parents of the children at home through self-care advice and support from a nurse. To avoid recurrent constipation, follow-up is an important part of the treatment. In all parts, the nurse has a key role to play in a successful outcome.   Conclusion: It turned out that self-care advice, support and information in an early stage leads to an increased understanding of the condition, strengthened self-confidence and the effects of diet and physical activity as well.

Examensarbetets syfte är att få veta vad föräldrarna till döva och hörselskadade barn i länet vill vad det gäller Hörselhabiliteringens informationsmöten för föräldrarna samt Hörselhabiliteringens gruppverksamhet för deras barn.Jag valde att göra en kvantitativ undersökning och skickade ut 124 enkäter till föräldrar till döva och hörselskadade barn i Jönköpings län. Resultatet grundar sig på 88 av 124 möjliga enkäter. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen på att de flesta föräldrar till döva och hörselskadade barn vill att Hörselhabiliteringen organiserar gemensamma informationsmöten för föräldrar tillsammans med andra föräldrar. Resultatet i undersökningen visar också att det stora flertalet av föräldrarna som svarat på enkäten vill att Hörselhabiliteringen ordnar gruppverksamhet för deras barn.
Expectations on habilitation from parents of children who are deaf and hard of hearing

Authors: Julia Berghällen och Isabelle Österström. Title: The social services work for children who have parents with substance use- disorders. Supervisor: Johan Billsten. Assessor: Torbjörn Forkby. The purpose of this study was to provide an increased knowledge and understanding of how social workers work with children whose parents have a substance use disorder. The background to this study is that a large number of children live with parents who don't have the ability to care for them because of their disorder. Despite the parents lack of abilities to nurture and protect the child, the family or the individuals in the family don't always get the help and support that they are in need for by their surroundings. There is a perception that the social workers ability to help the children is affected by laws and regulations as well as by the structures of the system. The study was conducted by using a qualitative method, where six interviews were made with social workers from two different departments children, and adults. The interviewees were from two different municipalities. The interviewees were selected through a strategic selection where we only selected the profession area to social workers. The study was analyzed on the basis of three theoretical points, thematic analysis, hermeneutics and system theory. The results of the study are for the most part consistent with previous research. The most prominent results from the study are the importance of the social workers competence to utilize their abilities regarding interacting and cooperating. But also, being able to work within the structures regarding laws and regulations, and being able to see individuals as individuals in different systems.

Bakgrund: Att föräldrar är med i vården av sitt sjuka barn har många fördelar och är något att sträva efter. Samtidigt kan föräldrar känna sig stressade och osäkra och har ofta ett behov av att rådfråga en sjuksköterska. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars förväntningar på och upplevelse av sjuksköterskans bemötande i omvårdnad av barn med sjukdomar. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och artikelsökning gjordes i Cinahl. Resultat: Tre domäner utformades efter resultatet. Föräldrars förväntningar, upplevelser samt deras syn på gott bemötande. Resultatet visade att föräldrar har stort informationsbehov och önskar en nära relation med sjuksköterskan. De är oroliga över att bli dömda av sjuksköterskan och önskar att bli stärkta i sin föräldraroll. Slutsats: För att föräldrar skall känna sig inkluderade i vården av sitt barn krävs god kommunikation med mycket information samt ett starkt partnerskap.
Background: Involving parents in the healthcare of their sick child has many advantages and is something to strive for. Parents may feel stressed and insecure and they often have a need to consult a nurse. Purpose: The aim of the study was to describe parents’ expectations and experiences of the nurse’s attitudes in the care of their sick child. Methods: The study was conducted as a literature review and article search was made in Cinahl Results: Three domains were formed for the results. Parents expectations, experiences and their views on good treatment. The results showed that parents have a great need for information and they desire a close relationship with the nurse. They are worried about being judged by the nurse and want to be empowered in their parental role. Conclusion: Good communication with a lot of information and a strong partnership is what is needed for parents to feel included in the care of their sick children.

Bakgrund: Vårdnadshavare till barn med cancer står inför stora påfrestningar och förmågan att hantera dessa är till stor del beroende av vårdpersonalens arbets- och förhållningssätt. Familjecentrerad omvårdnad är ett tillvägagångssätt där både patienten och familjen står i centrum. Syfte: Att undersöka upplevelser av familjecentrerad vård hos föräldrar till barn med cancer och dess påverkan på livskvalitet. Metod: Litteraturstudie med genomgång av vetenskapliga originalartiklar som berörde ämnet och kunde bidra till att svara på syftet med studien. Artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet kunde delas in i fem kategorier; belastning på vårdnadshavare, kontrollbehov, hoppfullhet, relation med vårdpersonal och indirekt påverkan. Familjecentrerad vård kan minska belastningen på vårdnadshavare vilket i sin tur har en positiv inverkan på livskvalitet. Belastningen på vårdnadshavaren var i sin tur relaterat till vårdnadshavarens självförtroende/självuppfattning, kunskap/bemästring, och optimism. Vårdnadshavare uttryckte många gånger behov som kunde associeras till grunderna i familjecentrerad omvårdnad. Slutsats: Familjecentrerad vård har en inverkan på vårdnadshavares fysiska och psykiska välmående. Livskvalitet är indirekt relaterat till familjecentrerad vård genom belastning på vårdnadshavare. Det är viktigt att vårdpersonal individanpassar den familjecentrerade vården efter varje persons behov och mottaglighet för information.
Background: Parents of children with cancer are facing stresses, and the ability to handle these depends to a great extent on the health care professionals work and approach. Family-centered care is an approach where both the patient and the family are in the center. Aim: To investigate experiences of family-centered care and the influence on life quality among parents of children with cancer. Method: A literature study with a review of scientific original articles within the area which could contribute to answer the aim of the study. The articles were analyzed with manifest content analysis. Results: The analysis resulted in five categories; caregiving burden, checking needs, hopefulness, relationship with health care professionals and indirectly impact. Family-centered care relieved parents of caregiving burden, which had a positive influence on life quality. Caregiving burden was connected to the parents’ self-perception, mastering and optimism. Parents often expressed needs, which correlated to the core concept of family-centered care. Conclusion: Family-centered care has a great impact on parents’ physical and psychological well-being. Quality of life can indirectly be linked to family-centered care through caregiving burden. It’s important for health professionals to individualize the care according to each person’s need and receptivity.

SAMMANFATTNING  Syfte Syftet med denna studie var att undersöka anledningen till att vissa familjer väljer att söka akutsjukvård till sina barn istället för att vända sig till andra vårdinstanser.  Metod En enkät utformades för studien. Enkäten delades ut till familjer som sökte för icke akuta åkommor på en barnakutmottagning i Uppsala län. Studien pågick under en tolvdagarsperiod och avslutades när 80 familjer besvarat enkäten. Frågorna bearbetades med hjälp av beskrivande statistik samt chi2-test.  Resultat Den huvudsakliga anledningen till att man valde att söka på barnakutmottagningen var att man telefonledes blivit hänvisad av annan vårdinstans (73,8%). Av de familjer som varit i kontakt med annan vårdinstans hade 70% hänvisats via sjukvårdsrådgivningen/1177.De vanligaste åkommorna som det söktes för var andningsbesvär, luftvägsinfektioner och bukbesvär. Någon skillnad i sökmönster beroende på demografiska faktorer kunde inte urskiljas.  Slutsats Studien visade att anledningen till att familjer sökte akutsjukvård för icke akuta åkommor i mycket stor grad berodde på att man hänvisats till barnakutmottagningen av annan vårdinstans. Det är således inte familjernas intention att söka akut i första hand utan systemets utformning som styr familjerna till barnakutmottagningen.
ABSTRACT  Aim The aim was to evaluate why families visited the pediatric emergency department with non-acute conditions instead of seeking other healthcare providers.  Method A questionnaire was constructed and distributed to families that visited a pediatric emergency department in Uppsala county. The study was terminated after twelve days. 80 families were included. The results were evaluated with descriptive statistics as well as Chi2-test.  Results The most common reason (73,8%) for visiting the pediatric emergency department was that the families had been instructed by phone to do so by another health care provider. Of the families that had been referred by another health care provider 70% had been referred by the ”Sjukvårdsrådgiving/1177”. The most common reasons for the visit were troubles with breathing, upper air way infection and abdominal problems. There were no discernable differences in the visiting patterns due to demographic differences.  Conclusion The study shows that the reason that families visited the pediatric emergency department for for non-acute conditions to a large degree was that they had been recommended to do so by another health care provider. It is thus not the families own intention to primarily visit the pediatric emergency department but the health care system channels them there.

Denna uppsats uppmärksammar föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblematik och deras perspektiv på processen ”från bekymmer till problem”. Uppsatsen diskuterar denna problemdefinieringsprocess utifrån ett social interaktionistiskt perspektiv där betydelsefulla händelser och skeenden identifierats i föräldrarnas berättelser om barnets narkotikaproblem. Resultatet av studien visar hur den initiala fasen av att upptäcka ett problem kännetecknas av en ökad oro hos föräldrarna och en vag känsla av att någonting är fel. När ett narkotikaproblem har synliggjorts hos barnet påbörjar föräldrarna ett sökande efter svar på varför situationen uppstått. Initialt tenderar föräldrarna skuldbelägga sig själva för att sedan, i allt större utsträckning, individualisera problematiken. Barnet ses bära det främsta ansvaret, dock inte sällan med förklaringar som förmildrar omständigheterna. Uppsatsen uppmärksammar vidare hur barnets narkotikaproblematik påverkar föräldrarnas kontakt med sina sociala nätverk. En påverkan som främst yttrar sig i form av ett undvikande av personer som inte delar liknande erfarenheter. Slutligen diskuteras föräldrarnas kontakt med officiella myndigheter i deras försök att hitta lösningar och ett slut på barnets narkotikaproblem. Denna fas tydliggör problems formbara och förhandlingsbara natur.
This essay pays attention to parents to adult children with drug problems and their perspective on the process of defining a problem. The essay discusses this process through an interactionist perspective and significant events where identified in the parents stories about their children’s drug problem. The result shows how the initial stage of discovering a problem is characterized by an increasing concern and a vague feeling of something being wrong. When the child’s drug problem was identified, the parents started to search for an explanation to why the situation had emerged. Initially the parents tend to blame themselves for the situation but as time goes by the explanations shift and tend to get more individualized. The child is seen as carrying the main responsibility, but the parents’ explanations often mitigate the circumstances. The essay further discusses how the children’s drug problem affects the parents’ contact with their social network. The parents show insecurity in the relationship towards people who don’t have similar experiences which results in an avoidance of social contact. Finally parents’ contact with official authorities is examined. The parents seek authorities in their search for a solution and an end to the child’s drug problem. This phase of the process highlights the negotiable nature of problems.

Den här kvalitativa studien undersöker hur det är att vara förälder till ett barn som missbrukar samt hur vardagslivet och hur relationer inom familjen samt till omgivningen påverkas. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med kvalitativ inriktning. Undersökningen bygger på fyra semistrukturerade intervjuer varav alla intervjupersoner har haft minst ett barn med missbruksproblem. Familjen är ett  mänskligt system, därför tolkas resultatet utifrån systemteorin. Resultatet visar att familjens vardag förändrades då de fick utstå påfrestningar av missbruket vilket ledde till att familjerelationerna försämrades. Undersökningen visar hur sorgen hos föräldrarna övergick till skuld och skam vilket resulterade i att familjen isolerade sig från omvärlden. Föräldrarna isolerade sig på grund av skammen men även för att man kände att samhället stämplade dem för att vara dåliga föräldrar. En slutsats är att föräldrar behöver stöd när ett barn i familjen missbrukar för att kunna hjälpa sitt barn samt själva få hjälp då många föräldrar utvecklat ett medberoendebeteende.

UTBILDNING I BARN-HLR TILL FÖRÄLDRAR MED SVÅRT SJUKA BARN -Intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheterHELENE JÖNSSONJönsson, H. Utbildning i barn-HLR till föräldrar med svårt sjuka barn – Intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter. Examensarbete i Omvårdnad 15 högskolepoäng avancerad nivå. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Föräldrar till svårt sjuka barn som erbjuds förebyggande föräldrautbildning i barn-HLR före hemgång från sjukhus upplever ökad trygghet samt medför en ökad säkerhet för de sjuka barnen i hemmet. Det saknas kunskap huruvida sjuksköterskor på barnkliniker i Sverige har erfarenhet av att erbjuda denna föräldragrupp utbildning i barn-HLR och hur den i så fall bedrivs. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att utbilda föräldrar med svårt sjuka barn i barn- HLR, i samband med sjukhusvistelse.Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utfördes, med totalt elva sjuksköterskor från de större barnklinikerna i Sverige. Med induktiv innehållsanalys analyserades materialet enligt Burnard.Resultat: Temat som framkom var: Sjuksköterskor har en nyckelroll i föräldrautbildning, samt följande kategorier: Sjuksköterskans undervisande funktioner, Föräldrar och närståendes utbildningsbehov, Utbildningsstrategier, Resultat och konsekvenser av utbildningen. Sjuksköterskornas erfarenhet var att föräldrar till svårt sjuka barn inte alltid får tillräcklig undervisning inför hemgång, de påvisade stress över att inte kunna hantera akuta situationer. Föräldrarna upplevdes tryggare när de fick information och kunskap. Det utbildningsprogram i barn-HLR som finns upplevdes som otillräckligt då det inte täcker behovet som föräldrautbildning till svårt sjuka barn. Slutsats: En standardiserad preventiv föräldrautbildning för barn-HLR till svårt sjuka barn saknas - med de individuella behov som de barnen kan ha. Ansvarsfördelningen är otydlig om vem som tar beslutet om föräldrautbildning ska erbjudas, samt sjuksköterskorna har en nyckelroll i föräldrautbildningen men har ett svagt mandat att bedriva undervisning då stöd från riktlinjer saknas.Nyckelord: Barn-HLR, föräldrautbildning, sjuksköterskors erfarenheter, svårt-sjuka barn.
EDUCATION IN CPR TO CHILDREN FOR PARENTS WITH HIGH-RISK CHILDREN -INTERVIEW STUDY OF NURSES´ EXPERIENCEHELENE JÖNSSONJonsson, H. Education in CPR to children for parents with high-risk children – Interview study of nurses´ experience. Degree project in nursing 15 credits - advanced level. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Background: Parents with high-risk children who are offered preventive parental education in Cardiopulmonary resuscitation (CPR) for children before departure from hospitals experience increased security and result in increased safety for the sick children in the home. There was no knowledge whether nurses at children's clinics in Sweden had experience in offering this parent group training in CPR for children or, if so, how it was conducted. Aim: The aim of the study was to investigate nurses´ experiences of educating parents with high-risk children in CPR for children, during hospitalization.Methods: A qualitative study incorporating semi-structured interviews was performed, with a total of eleven nurses from the major children’s clinics in Sweden. The interview material was analyzed through inductive content analysis according to Burnard.Results: The theme that emerged was: Nurses have a key role in parental education, and following categories were: Nurse's educational functions, Parents and relatives´ educational needs, Educational strategies, Results and consequences of education. Parents to high-risk children are not always adequately taught pre-departure, they demonstrate of stress over not being able to cope with emergency situations. Parents was felt safer when they received information and knowledge. The educational program of CPR for children that exist were perceived as insufficient as it does not cover the need for parental education to high-risk children. Conclusion: A standardized preventive parental training in CPR for children is lacking, with the individual needs that high-risk children may have. Responsibilities are unclear on who takes the decision on parental education and who will be offered, the nurses have a key role in parental education but have a weak mandate to carry out teaching when support from recommendation was lacking.Keywords: Cardiopulmonary-resuscitation, high-risk child, nurse-experience, parents-education.

Psykosomatiska ohälsosymtom har fördubblats hos barn och unga i Sverige sedan mitten av 1980-talet. Psykisk ohälsa kan ge konsekvenser tidigt i livet såsom försämrade skolresultat, och även allvarliga konsekvenser senare i livet. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan barn beroende på graden av upplevd tillit till sina föräldrar i relation till psykosomatiska symtom. Studien kontrollerar bakgrundsvariabler såsom pojke eller flicka, svenska som andraspråk eller modersmål samt om barnets/ungdomens föräldrar lever tillsammans eller ej. Utgångspunkter är följande hypoteser: 1. Barn som upplever att de ej har en tillitsfull relation till sina föräldrar uppvisar högre grad av psykosomatiska symtom än barn som har en tillitsfull relation till sina föräldrar. 2. Vissa psykosomatiska symtom förekommer i högre grad än andra psykosomatiska symtom hos barn som upplever att de inte har en tillitsfull relation till sin förälder. 3. Flickor upplever i högre grad psykosomatiska symtom i relation till upplevd tillit till föräldrar, jämfört med pojkar.  Studien utförs genom att undersöka data hämtad från anonymiserade enkätsvar ur LoRDIAs (Longitudinal Research on Development In Adolescence) Våg 1, vilken består av 1515 elever som är 12–13 år gamla. Skillnader analyseras genom att först utföra upprepade Mann-Whitney U-test. Vi fortsätter analysen med Anova-test och slutligen utför vi en fördjupad analys av de grupper som visar signifikanta skillnader i Anova-testet. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad mellan barn som upplever låg tillit till sina föräldrar jämfört med barn som upplever en hög tillit till sina föräldrar relaterat till grad av psykosomatiska symtom. Det finns en signifikant skillnad mellan flickor och pojkar gällande grad av psykosomatiska symtom. Samt skillnad både gällande upplevd tillit och grad av psykosomatiska symtom när barnets föräldrar ej lever tillsammans. Studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning.
Psychosomatic symptoms have doubled among children and adolescents in Sweden since the mid-1980s. Mental illness can have consequences early in life, such as poorer school results, and serious consequences later in life. The purpose of the study is to investigate whether there are differences between children, depending on the degree of perceived confidence in their parents in relation to psychosomatic symptoms. The study checks background variables such as boy or girl, Swedish as a second language or mother tongue, and whether the child's/youth's parents live together or not. Starting points are the following hypotheses: 1. Children who feel that they do not have a trusting relationship with their parents show a higher degree of psychosomatic symptoms than children who feel they have a trusting relationship with their parents. 2. Some psychosomatic symptoms occur to a greater extent than other psychosomatic symptoms in children who feel that they do not have a trusting relationship with their parent. 3. Girls experience psychosomatic symptoms to a greater extent than boys, related to degree of perceived confidence in their parents. The study is carried out by examining data obtained from anonymized survey responses from LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) Wave 1, which consists of 1515 pupils who are 12–13 years old. Differences are analyzed by first performing repeated Mann-Whitney U- Test. We continue the analysis with Anova test and finally we perform an in-depth analysis of the groups that show significant differences in the Anova test. The result shows that there is a significant difference between children who experience low confidence in their parents compared to children who experience a high confidence in their parents related to the degree of psychosomatic symptoms. There is a significant difference between girls and boys regarding the degree of psychosomatic symptoms. And a significant difference both in terms of perceived confidence and degree of psychosomatic symptoms when the child's parents do not live together. The study's results are in line with previous research.