To see the other types of publications on this topic, follow the link: Hou family.
Dissertations / Theses on the topic 'Hou family'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Hou family.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Tam, Sze Man. "Construction of the "Hou lineage" in the New Territories of Hong Kong : lineage organization, popular religion and local politics /." View Abstract or Full-Text, 2003. http://library.ust.hk/cgi/db/thesis.pl?HUMA%202003%20TAM.
Full textAbstract:
Thesis (M.Phil.)--Hong Kong University of Science and Technology, 2003.<br>Includes bibliographical references (leaves 221-231). Also available in electronic version. Access restricted to campus users.
2
Söderberg, Josefine. "Arbete-familjkonflikt och stress hos universitetsstudenter och förvärvsarbetare." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-74840.
Full textAbstract:
Tidigare studier har visat att kvinnor upplever mer arbetefamiljkonfliktoch stress samt kopplingar mellan begreppen. Syftetmed studien var att undersöka arbete-familjkonflikt och stress blandstudenter och förvärvsarbetare, samt kopplingen mellan begreppen.En enkät med ”PSS14” samt ”Work-family conflict scale”användes. Forskningsfrågorna var följande: 1) Finns det någraskillnader mellan studenter och förvärvsarbetare när det kommer tillarbete-familjkonflikt och stress?, 2) Finns det några skillnader påarbete-familjkonflikt och stress beroende på studenter ellerförsvarsarbetares kön? och 3) Finns det en korrelation mellanarbete-familjkonflikt och stress?. I studien deltog 147 studenter och123 arbetande. Resultatet visade att studenter upplevde störretidsbaserad arbete-familjkonflikt och stress, vilket kan bero på attskolarbete görs i hemmamiljö. Kvinnor upplevde mer stress samt merarbete-familjkonflikt, vilket kan bero på att kvinnor ägnar sig mer åthushållsarbete än män. En positiv korrelation mellan stress ocharbete-familjkonflikt hittades som tyder på en koppling mellandessa.<br>Previous studies have shown that women experience more workfamilyconflict and more stress than men and that there is aconnection between work-family conflict and stress. The purpose ofthis study was to examine work-family conflict and stress amongstudents and workers and their gender, and relationship betweenthem. To examine this, a questionnaire with “PSS14” and “Workfamilyconflict scale” was used. The research questions were: 1)Are there differences between students and workers on work-familyconflict and stress?, 2)Are there gender differences between studentsand workers on work-family conflict and stress?, 3) Is there acorrelation between work-family conflict and stress?. The samplewas consisted of 147 students and 123 workers. The results showedthat students experienced more time-based conflict and m o r estress, which could be a result of studying in a home environment.Women experienced more stress and strain-based conflict, whichcould be because women spend more time doing house-work thanmen. The results also showed a positive correlation between stressand work-family conflict.
3
Arnold, Harry C. "Product Placement during the Family-Viewing Hour." Digital Commons @ East Tennessee State University, 2006. https://dc.etsu.edu/etd/2238.
Full textAbstract:
The so-called family-viewing hour, the eight to nine o’clock hour of prime time, is one of the most watched hours of television by both adults and children. Advertisers, of course, favor shows that draw large audiences so their product presentations or commercials are witnessed by masses of people. Now, because of videocassette recorders and other similar control devices, viewers are eliminating commercials from their viewing experience1 and advertisers are clamoring for new ways to get their products into the mind of the consumer.2 To counteract this commercial avoidance by consumers, advertisers are embedding products within television programming thereby hindering the viewer’s ability to eliminate commercials or product promotions. The result is that products that are normally not viewed become part of the viewing experience. This study revealed that the family-viewing hour is laden with product placements that include a variety of different types of products and brands.
4
Lundqvist, Madeleine, and Julia Öhrn. "Känslor hos en tonåring och dennes familj i samband med en cancerdiagnos : En litteraturöversikt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-382045.
Full textAbstract:
Bakgrund: Puberteten kan tyckas svår för en tonåring. Än tuffare kan det bli för tonåringen samt dennes familjemedlemmar vid en samtidig diagnostisering av cancer. Det som behöver undersökas mer ingående är vilka känslor som kan uppkomma hos en tonåring och dennes familj i samband med en cancerdiagnos. Syfte: Att undersöka vilka känslor som kan uppkomma hos en tonåring och dennes familj i samband med en cancerdiagnos. Metod: En beskrivande litteraturstudie som metod användes. Elva kvalitativa studier hämtade från CINAHL, PyscInfo samt PubMed har nyttjats och resultatet i dessa som svarat till denna studies syfte har sammanställts. Joyce Travelbees omvårnadsteori användes. Resultat: Det framkom att den såväl drabbade tonåringen och dennes familjemedlemmar i de flesta fallen drabbas av chock vid beskedet om en cancerdiagnos. Känslor skiljer sig mellan olika individer men ilska, rädsla och oro är vanligt förekommande. Tankar kring döden, hur kroppen eventuellt kommer förändras och känslor av orättvisa var vanligt förekommande hos tonåringarna. Vårdpersonalen bör vara stöttande och bemötandet bör genomsyras av sympati likväl som empati. Samtalen till alla inblandade bör vara individanpassad, åldersanpassad och informativ. Slutsats: När vårdpersonal bemöter en inte sällan chockad tonåring samt dennes familj där cancer nyligen diagnostiserats bör samtalen individanpassas. Tillsammans med chocken kan inblandade parter bland annat känna rädsla, sorg och osäkerhet inför framtiden. Eftersom den pubertala fasen ofta samtidigt föreligger hos tonåringen kan även cancerdiagnosen bidra till en komplex självbild. Det krävs dock mer forskning inom ämnet för att tydligare klarlägga det exakta psykosociala måendet i diagnosskedet.<br>Background: Puberty may be a difficult time for adolescents. Being diagnosed with cancer at that time can be hard for both the adolescent and its family. What need to be examined more detailed are which emotions that can arise in an adolescent and its family in conjunction with a cancer diagnosis. Aim: To examine which emotions can arise in an adolescent and its family members in connection with a cancer diagnosis. Method: A descriptive literature study as a method was used. Eleven qualitative studies from CINAHL, PsycInfo and PubMed was received and the results that answered to the purpose of this study got complied. Joyce Travelbees nursing theory was used. Results: The cancer diagnosis affected both the adolescent and the family members, which often brought reactions of shock. Feelings like anger, fear and worry were some that frequently occurred. Thoughts surrounding death, the eventual body change often appeared as well as feelings of injustice. It’s important that the actions from health professionals are supporting and permeated by sympathy along with empathy. Every conversation with the involved should be individualized, age adopted and informative. Conclusion: When healthcare professionals respond to a shocked adolescent and family, the conversation should be personalized. Along with the shock, the parties involved can among other things feel fear, sadness and uncertainty about the future. Simultaneously with the puberty, the cancer diagnosis can contribute to a complex self-image. Further Research on the subject is required to clarify the exact psychosocial approach in the diagnosis stage.
5
Christensson, Matilda, and Linn Suddergaard. "Upplevd aktivitetsbalans hos föräldrar till barn med ADHD : En kvalitativ studie." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44403.
Full textAbstract:
Att vara förälder till ett barn med ADHD kan vara utmanande och innebära att hantera attityder från omgivningen. De upplever ofta en brist på stöd och svårigheter som påverkar hälsa och vardag negativt. Syftet med examensarbetet var att beskriva upplevd aktivitetsbalans hos föräldrar till barn med ADHD. Metoden var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer och bekvämlighetsurval. Dataanalys gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att vardagen hos föräldrar till barn med ADHD innebar mycket tid för stöttning av barnen. Bemötande och stöd från barnens skola påverkade föräldrarnas välmående och vardag. Det krävdes ett flexibelt arbetsschema samt förstående arbetsgivare och kollegor för att kunna finnas tillgänglig för barnen under arbetstid. Det fanns behov av struktur och prioriteringar i vardagen då varken tid eller ork räckte till. Brist på tid medförde avsaknad av återhämtning och tid för sig själva, vilket påverkade tillfredsställelsen i vardagen. Slutsats var att föräldrar till barn med ADHD har en vardag som är fokuserad på barnens behov. De brister som deltagarna uppger gällande aktiviteterna i deras vardag kan tolkas ha en negativ effekt på deras upplevda aktivitetsbalans. Examensarbetet ses som en möjlig start till diskussion och ökad uppmärksamhet av målgruppens behov. Dock behövs fler och mer omfattande studier i ämnet.<br>Parenting children with ADHD can be challenging and involve coping with surrounding attitudes. They often experience a lack of support and difficulties that have negative impact on health and daily life. The purpose of this study was to describe experienced occupational balance in parents of children with ADHD. A qualitative method with semi-structured interviews and convenience sampling was used. Data was analyzed with qualitative content analysis. The result showed that everyday life of parents to children with ADHD involves a lot of time supporting their children. Treatment and support from the children’s school influenced the parents’ well-being and daily life. A flexible work schedule and understanding employers and co-workers were necessary for being accessible to their children. Structure and prioritizing were needed in everyday life since neither amount of time nor energy was sufficient. Lack of time resulted in absence of rest and time for themselves, which affected their life satisfaction. The conclusion was that parents of children with ADHD have everyday lives that focus on the children’s needs. The deficits that are described regarding everyday activities could be interpreted as a lack of occupational balance. This study is an opportunity to start discussion and increase attention to the needs of the target group. However, more research is required.
6
Blackwelder, Reid B. "Hot Topics for Providers, Burn Out and Resiliency." Digital Commons @ East Tennessee State University, 2019. https://dc.etsu.edu/etsu-works/6945.
Full text
7
Grahn, Malin, and Mona Ljungdahl. "Postpartum depression hos fäder -Bakomliggande orsaker samt påverkan på familjen och barnet." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18262.
Full textAbstract:
Bakgrund: Postpartum depression har länge förknippats med moderskap, men drygt 10 % av papporna drabbas också av depression efter barnets födelse. Syfte. Belysa begreppet postpartum depression hos fäder. Metod: Systematisk litteraturstudie som bearbetat och analyserat kvantitativ samt kvalitativ forskning genom en innehållsanalys. Resultat: Orsakerna till postpartum depression hos fäder var främst psykologiska och sociala faktorer där mammans eventuella depression, pappans arbetslöshet och en ansträngd ekonomi samt pappans upplevelse av bristande socialt stöd utgjorde de viktigaste orsakerna. Depressionen påverkade pappans anknytning till barnet, hela familjen och föräldraskapet samt barnets emotionella, kognitiva och sociala utveckling negativt. Slutsats: Postpartum depression hos pappan orsakas av sociodemografiska, psykiska och sociala faktorer. Depressionen påverkar familjen, parrelationen, föräldraskapet samt barnets kognitiva och sociala utveckling negativt. Den kunskap litteraturstudien bidrar till ger ökade möjligheter att uppmärksamma postpartum depression hos pappan, stödja familjen samt bidra till en fördelaktig utveckling för barnet. Framtida forskning bör ske med syfte att hitta lämpliga metoder och bedömningsinstrument utformade för att identifiera pappor med risk att utveckla en depression.<br>Background: Postpartum depression have for a long time been associated with motherhood, but more than 10 % of fathers also get a depression after their child's birth. Aim: Elucidate the concept of paternal postpartum depression. Method: A systematic literature study who processed both quantitative and qualitative research, analyzed with a content analysis. Results: The causes of paternal postpartum depression where mostly psychological and social factors were the mother´s depression, the father’s unemployment and a strained economy together with the father´s experience of lack of social support seemed to be the most important risk factors. Paternal postpartum depression affected the father’s attachment to his child, family, parenthood and the child's emotional, cognitive and social development negatively. Conclusion: Paternal postpartum depressions are caused of socio-demographic, psychological and social factors. The depression affects the whole family, partners, parenting and the child's cognitive and social development negatively. The literature study increases the knowledge and opportunities to identify postpartum depression in fathers, support the family and to contribute to a favorable development for the child. Future research should be done in order to find appropriate methods and assessment instruments designed to find the fathers at risk for developing depression.
8
Jansson, Anders, and Jessica Sundén. "Familjers upplevelser av patientutbildning vid diabetes typ 1 hos barn- en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35392.
Full textAbstract:
Bakgrund: Förekomsten av diabetes typ 1 ökar i de nordiska länderna och i synnerhet i Sverige. Som förälder till barn med en nyligen diagnostiserad diabetes typ 1 kan den aktuella situationen upplevas som ett trauma, vilket kan påverka hela familjens livssituation och innebära stora förändringar och omställningar i livet. En adekvat patientutbildning med familjecentrerad vård är nyckeln till en framgångsrik behandling av livslång kronisk sjukdom.Syfte: Syftet är att undersöka upplevelser av patientutbildning hos familjer med barn som diagnostiserats med diabetes typ 1 i Skandinavien.Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 kvalitativa artiklar från fyra olika länder.Resultat: Resultatet sammanställdes i tre olika huvudkategorier. De olika kategorierna beskriver föräldrarnas, barnets och syskons upplevelser av patientutbildning. De underkategorier som framkom i analysen var barn och föräldrars upplevelse av vårdpersonal och sjukhusmiljöns påverkan på patientutbildning samt hur tekniska hjälpmedel kan underlätta patientutbildning. Vidare avslöjar resultatet att stödjande miljöer påverkar barnet samt att hjälpmedel i vardagen underlättar livssituationen för familjen.Slutsats: Resultatet påvisar att patientutbildning upplevs för generell och saknar anpassning på familj- och individnivå samt att familjen har svårt att förlita sig på vårdpersonalens kompetens. Familjens livssituation med aktiviteter och spontanitet underlättas med hjälpmedel såsom insulinpump, dock upplever familjen att det tar lång tid att känna sig bekväm och självsäker med hanteringen av insulinpumpen. Vidare framkommer vikten av att hela familjen inklusive syskon involveras i utbildningen för att skapa förståelse för barnets behov och konsekvensen av vad en felbehandlad sjukdom kan medföra.<br>Background: The incidence of type 1 diabetes is increasing in the Nordic countries, and especially in Sweden. As a parent of a child with a newly diagnosed type 1 diabetes, the current situation can be experienced as a trauma, which can affect the whole family's life situation and involve major changes and adjustments in life. An adequate patient education with a family-centered approach is the key to successful treatment of lifelong chronic illness.Aim: The aim is to investigate the experiences of patient education in families with children diagnosed with diabetes type 1 in Scandinavian.Method: A literature review based on 16 qualitative research articles from four different countries.Results: The results were compiled into three different main categories. The different categories describe the parents’, child’s and siblings’ experiences of patient education. The subcategories that emerged in the analysis were children’s and parents’ experiences of professionals and the hospital environment’s impact on patient education, as well as how technical aids can facilitate patient education. Furthermore, the results reveal that supportive environments affect the child and that aids in everyday life make the life situation easier for the family.Conclusion: The results show that patient education is perceived as general and lacks adaptation at family and individual level and that many families have difficulties relying on professional competence. The family’s life situation, with activities and spontaneity, is facilitated with aids such as the insulin pump. However, families experience that it takes a long time to feel comfortable and confident with the handling of the insulin pump. Furthermore, the involvement of the whole family, including siblings, is of great importance in the education to create an understanding of the patient’s needs and the understanding of the consequences of a mistreated illness.
9
Montgomery-Andersen, Ruth. "Faces of Childbirth : The Culture of Birth and the Health of the Greenlandic Perinatal Family." Doctoral thesis, Nordic School of Public Health NHV, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:norden:org:diva-3781.
Full textAbstract:
INTRODUCTION. This dissertation concerns childbirth and its position within the Greenlandic society. It takes a world relational view to health promotion during, focusing on the perinatal family and the importance of the mothers, the child, their families and the local community as equal pieces of a whole. AIM. The aim of the dissertation is to present new concepts and knowledge concerning the health of the perinatal family in Greenland. It looks holistically at the place of birth with focus on the issue of support of the perinatal family. It seeks to present the perinatal family and its position within the Greenlandic society. It links the changes in health policy with the concepts of family, attitude and community structure. It draws on statistical, historical, anthropological and cultural data within the context of the Greenlandic perinatal family. METHOD AND MATERIAL. The dissertation is comprised of four studies and uses multidisciplinary methods. Over an eight-year period from 2003 to 2011, narrative interviews and focus groups were collected at four sites in Greenland: Nuuk, Ilulissat, Sisimiut and Tasiilaq. Data included seven focus groups with 35 participants, supplemented with 18 individual interviews of mothers, fathers and Culture Bearers, as well as two literature studies. The mode of conducting focus groups and interviews was based on the principles in the Helsinki Declaration. RESULTS. The perinatal family’s concepts of safety are often connected directly to access to family and community. Family is perceived as security, and lack of family support and network as insecurity. The concept of family and community is culturally specific and connected to the immediate family, extended family and kin. There is a cultural room for birth in Greenland, where the health of the perinatal family lies in their ability to strengthen the bonds within family, kinship and community networks. The mothers of the study perceived themselves as the bearers of their children; the fathers considered themselves to be the artisans and caregivers for their family; the community, including the extended family, deemed an important support network for the families. CONCLUSION. It is important to understand the link that exists between traditional and cultural properties and the health of the child within the family. These are elements of the eco cultural pathways that are already integrated within the family interactions and could be a way to strengthen family interaction and health. Families and community support these traditions and in healthy eco cultural exchanges it enhances the child’s role as a health–promoting agent within the family. Greenlandic public health, health promotion programs and the national perinatal guidelines have a physical health focus, but do not address the mental, social and spiritual dimensions of perinatal health. This fragmented way of perceiving and implementing health does not support the relational worldview that is an integral part of the culture of Greenland, and thus many families struggle to exercise choice within the system<br>INDLEDNING. Afhandlingen omhandler fødselen og dets betydning i det grønlandske samfund, idet der anlægges et holistisk sundhedsfremmende syn på den perinatale periode og der fokuseres på vigtigheden af kvinder, børn, deres familier og lokalsamfundet som ligeværdige dele af helheden. MÅL. Målet med afhandlingen er, at præsentere nye begreber og viden om sundheden om den perinatale familie i Grønland. Der ses holistisk på fødested og dens indflydelse på familiestøtte i den perinatale periode. Afhandlingen tilstræber at præsentere den perinatale familie og dens placering i det grønlandske samfund. Den forbinder ændringerne i sundhedspolitikken med begreberne familie, holdninger og samfundsstruktur. Den bygger på statistisk, historisk, medicinsk-antropologisk og kulturel data inden for rammerne af den perinatale sundhed i Grønland. METODER OG MATERIALER. Afhandlingen indeholder fire studier som benytter sig af tværfaglige metoder. Der er i en otteårig periode fra 2003 til 2011 gennemført fokusgrupper og individuelle interviews, ligesom der er gennemført to litteraturstudier i samme periode. Det empiriske data er indsamlet fire steder i Grønland: Nuuk, Ilulissat, Sisimiut og Tasiilaq. Syv fokusgrupper med i alt 35 deltagere, er suppleret med 18 individuelle interview med kvinder, fædre og Kulturbærer. De anvendte metoder til gennemførsel af afhandlingens interviews og fokusgrupper er i overensstemmelse med Helsinki-Erklæringen RESULTATER. For de perinatale familier er begrebet sikkerhed ofte knyttet direkte til familie og samfund. Familien opfattes som sikkerhed, og manglende mulighed for familie støtte og netværk opfattes omvendt som usikkerhed. Begrebet ansvar er for familien og samfundet kulturelt specifikt og er knyttet til den nærmeste familie, udvidede familie og slægtninge. Der findes et ‘kulturelt rum’ for fødsel i Grønland, hvor den perinatale families evne til at styrke båndene indenfor familien, slægtskabet og det lokale netværk er medvirkende til familiens sundhed. Lokalsamfundene, familierne og kvinderne i studierne opfatter sig selv som bærer af deres børn, fædrene opfatter sig som støtteskabende omsorgsgiverer for deres familie, og lokalsamfundet, herunder den udvidede familie, opfatter sig som et vigtigt støttenetværk for familierne. KONKLUSION. Det er vigtigt at forstå det sammenhæng, der eksisterer mellem traditionelle og kulturelle egenskaber og barnets sundhed i familien. Disse er elementer af de øko-kulturelle stier, der allerede er integreret i familiens samspil og kan være måder hvorved familiens samspil og dens sundhed styrkes. Familierne og samfundet støtter disse traditioner og i en sund øko-kulturudveksling styrker det barnets rolle som sundhedsfremmende agent inden for familien. Grønlandsk folkesundhed, sundhedsfremmende programmer og de nationale perinatale retningslinjer har et fysisk sundhedsfokus, men der tages ikke højde for de mentale, sociale og åndelige dimensioner indenfor perinatal sundhed. Denne opsplittede måde at opfatte og gennemføre sundhed på, understøtter ikke det relationelle verdenssyn der udgør en integrerende del af kulturen i Grønland, hvofor mange familier kæmper for at udøve selvbestemmelse inden for systeme<br>AALLARNIINEQ. Ilisimatuutut allaatigisap ernineq pillugu imarisaqarpoq, erninerullu kalaallit inuiaqatigiinni pingaaruteqassusia aamma sammineqarluni, erninerup nalaani ataatsimut isiginninnittaaseqarluni aammalu arnat, meeqqat, ilaqutaasa najukkamilu innuttaasut ataatsimoornermi naligiittut isigalugit. ANGUNIAGAQ. Ilisimatuutut allaatigisami anguniagaavoq, isummat nutaat ilisaritissallugit kalaallillu ilaqutariit meeraalu erninerup nalaani peqqissutsimut ilisimasariaqartut sammineqassallutik. Ilisimatuutut allaatigisap anguniarpaa ilaqutariit ernininerup nalaani ilisaritissallugit aammalu erninerup kalaallit inuiaqatigiinni inissisimanera takutissallugu. Peqqinnissaqarnermi allannguutit eqqarsaatigalugit ilaqutariissuseq, isummersortarneq inuiaqatigiinnilu aqqissuusaaneq sammineqarput. Sumi inunngorsimaneq ataatsimut isiginnittaaseqarluni sammineqassaaq aammalu erninerup nalaanni sumi inunngorsimaneq ilaqutariinnut tunaartaanersoq. Allaaserisami paasissutissat Kalaallit Nunaanni erninerup iluani peqqinnissaqarnikkut tunngasutigut aamma statistikkikkut, oqaluttuarisaanikkut, antropologiskimik, biofysiskimik, kulturikkullu tunngavilersuutit atorneqassapput. ILISIMATUSARNERMI NAJOQQUTASSANIK KATERSUINEQ. Atuagarsornikkut misissuinerit ukiuni arfineq pingasuni ingerlanneqarput ukioq 2003-miit ukioq 2011 ilanngullugu, soorlulusooq alaatsinaanneqartunik apersuinerit inunillu ataasiakkaanik apersuinerit ingerlanneqarsimallutik. Atuagassiaqarnikkut misissuinerit marluk ingerlanneqarsimapput, ilisimatusarnikkut paasissutissanik misissuinerit Kalaallit Nunaanni piffinni sisamaasuni ingerlanneqarsimalluni: Nuuk, Ilulissat, Sisimiut Tasiilarlu. Alaatsinaanneqartunik apersuinerit arfineq marluk, taakku katillutik 33-nik peqataasullit ingerlanneqarsimapput, tassungalu ilanngullugu inunnik ataasiakkaanik 18-iusunik arnanik, ataataasunik, kulturikkullu ersuttunik apersuinerit. Ilisimatusarnikkut sakkugineqartut ilisimatuutut allaatigisami apersuinermi alaatsinaanneqartunillu apersuinerit Helsinki-Erklæring naapertorlugu ingerlanneqarput ILISIMATUSARNIKKUT INERNERI. Nunasiaajunnaarnermi ernineq arnanut namminerminut tunngatinneqarpoq taamaasilluni ernineq pillugu paasissutissat amerlagisassaanngitsutut oqaatigisariaqarlutik. Erninermut naalakkersuinikkut anguniakkat malittarisassallu sumiiffinni ataasiakkaani qinikkanit allaffimmilu aqutsisunit saqqummiunneqartarsimapput, qaqutiguinnartumillu arnanut ernilersunut aammalu najukkami inuiaqatigiinnut isumaqatiginninniutaasarsimallutik. Ilaqutariinnut erneqqajaasunut isumannaallisaaneq isummap imarisaatut isigalugu ilaquttariinnut inuiaqatigiinnullu tunngatinneqarput. Ilaquttariit toqqaannartumik isumannaallisaasutut isigineqarput, ilaqutariinnilu qanigisanilu tapersersuisoqarsinnaanngikkangat nalornineq pilersarluni. Akisussaaneq ilaqutariinnut inuiaqatigiinnullu isummap imarisaatut isigalugu kulturikkut immikkut isigineqarpoq qaniginerpaasanullu tunngatinneqarluni, ilaquttanut qanigisanullu allanut. Kalaallit Nunaanni erninermut tunngasut "kulturikkut immikkut inissaqartinneqarput", tamatumani erninerup nalaani ilaqutariit imminut qanilleqqajaallaqqissisarlutik, ilaqutariissuseq najukkamilu inuiaqatigiit ataqatigiinnerat peqqissutsimut tapertaalluartarlutik. ILISIMATUSARNERUP NAAMMASSILERNERANI ISUMMIUSSAQ. Kalaallit ilaqutariit unamminartunik naapitsinermi naapertuulluartumik aaqqiisinnaasimapput, tamatumani nunarsuarmioqatigiinni aningaasaqarnikkut ineriartornermi inuiaqatigiillu malinnaataasumik ineriatorfiata kingunerisaannik pisimasut anigorluarsimallugit. Najukkami inuiaqatigiit, ilaqutariit arnallu misissuinermi meeqqanik nammattutut imminut paasinnipput, ataataasullu ilaqutariinni meeqqanut tapersersuisutut inuttullu isumaginnittutut imminut paasinnipput, aammalu najukkami inuiaqatigiit ilaqutariillu tamarmiusut ilaqutariinnut pineqartunut ataqatigiiaattut pingaarutilittut imminut paasillutik.
10
Bergegård, Flinkfelt Hedvig, and Lina Zakrisson. "Påverkan på familjerelationer för syskon till barn med cancer : En litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-382047.
Full textAbstract:
Bakgrund: När ett barn drabbas av cancer påverkas hela dess familj. De friska syskonens vardagsliv och familjerelationer riskerar att ändras drastiskt. Syfte: Syftet var att beskriva hur ett barns cancerdiagnos påverkar relationen mellan det friska och det sjuka syskonet, samt mellan det friska syskonet och föräldrarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på totalt nio artiklar. Data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier: Närvaro och frånvaro påverkar relationen mellan syskonen, Nedprioritera sin betydelse i relationen och förlust av identitet, Kommunikation mellan syskonen, Konflikter mellan syskonen, Mindre uppmärksamhet och mindre tid tillsammans med föräldrar, Närmare relationer med föräldrarna och Prata om sjukdom och behandling med friska syskon, samt fyra subkategorier. De friska syskonens familjerelationer påverkades ofta negativt under behandlingsperioden. Syskonen nedprioriterade sina egna behov för att inte öka sina familjemedlemmars stress. De friska syskonen blev mer beskyddande mot sitt sjuka syskon och antog ibland en föräldraroll. En öppen kommunikation om sjukdomen var uppskattad, samtidigt som det var vanligt att syskonen fick bristande information. Vissa syskon upplevde att cancerupplevelsen bidrog till närmare familjerelationer. Slutsats: Familjerelationerna påverkades ofta negativt för syskon till barn med cancer. Bidragande faktorer var minskad uppmärksamhet från föräldrarna och mindre tid tillsammans med föräldrarna och det sjuka syskonet. Ibland stärktes dock syskonens familjerelationer. Det är viktigt att sjuksköterskor tillämpar familjecentrerad omvårdnad och inkluderar friska syskon.<br>Background: When a child is diagnosed with cancer, the whole family is affected. The everyday life and family relations of the healthy siblings may change drastically. Aim: The aim was to describe the impact of a child’s cancer diagnosis regarding the relationship between the healthy sibling and the ill sibling as well as the healthy sibling and the parents. Method: A descriptive literature review. Nine articles were included. Data were analysed with content analysis. Results: Seven categories emerged from the analysis: Presence and absence affect the relationship between siblings, Down-prioritizing one’s own importance in the relationship and a loss of identity, Communication between siblings, Conflicts between siblings, Less attention and less time with parents, Closer relationship with parents and Talking about illness and treatment with the healthy sibling, and four subcategories were identified. The healthy sibling’s family relations were often negatively affected during the treatment. Siblings down prioritized their own needs to avoid stressing their family members. Siblings were more protective of their ill sibling and sometimes assumed a parent-like role. Siblings appreciated open communication about the illness, but often received inadequate information. Some siblings thought that the cancer experience had contributed to closer family relations. Conclusion: The cancer experience often had a negative impact on family relations. Contributing factors were less attention from parents and less time spent with parents and the ill sibling. Sometimes the cancer experience strengthened the family relations. It is important for nurses to practice family centered care and to include the healthy sibling.
11
Furlong, Judith, Cathleen McGonigle, Diana L. Heiman, et al. "Hot Topics in Musculoskeletal and Sports Medicine Education." Digital Commons @ East Tennessee State University, 2013. https://dc.etsu.edu/etsu-works/8157.
Full textAbstract:
This 60-minute interactive seminar going over the “Hot Topics” of musculoskeletal education for residency programs including hands-on skills training is sponsored by the STFM Group on Musculoskeletal Education and Sports Medicine. The mission is to encourage, empower, and teach musculoskeletal and sports medicine skills to faculty for educating other faculty, residents, and medical students in the PCMH. The seminar will review diagnosis, management, and treatment options of “Hot Topics” in musculoskeletal and sports medicine conditions seen routinely in primary care. The seminar will provide both hands-on skills training and introduce teaching methods of these musculoskeletal skills to participants. The seminar will review recent updates in musculoskeletal medicine and sports medicine to the family medicine residency curriculum.
12
Kocz, Nick. "Big Baby Hot, Big Baby Cold." Thesis, Virginia Tech, 2009. http://hdl.handle.net/10919/77493.
Full textAbstract:
The stories in this collection reflect the absurdities of contemporary American family life, and the particularly distressing economic conditions of the present moment. These stories often employ absurdist elements. Because of the personal history that informs my work, realism does not seem an appropriate form for me. My oldest son, in whom my emotional well-being is heavily invested, is autistic. He is not “normal"? in a way that others would understand as “normal."? Parenting a child with special needs changes the way a marriage operates, deforming it. The personal experience that drives these stories often seems fantastical even to me. I don’t write about my personal experiences, but I write about the impressions that those experiences make upon me. In this way, my work is descriptive rather than didactic.<br>Master of Fine Arts
13
Duberg, Emil. "Införlivandet av svenska ord i arabiska – hos en svensk-syrisk familj." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för lingvistik och filologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415163.
Full textAbstract:
During the last decade Arabic has become the second most common mother tongue in Sweden, so the relationship between Swedish and Arabic is a relatively new area of interest. The purpose of this study is to examine the incorporation of Swedish words into Arabic among Arabic speakers in Sweden. The primary source is an in-depth interview of three fluent speakers of Arabic and Swedish (with origins in Damascus, Syria). My aim was to examine which Swedish words are used in Arabic by Arabic speakers in Sweden and how they are used. Regarding which words are used, my hypothesis was that I would find support for the pattern of how word borrowing functions in general, i.e. that the language follows power; loan words tend to be borrowed from powerful languages and cultures. Thus, I intended to examine whether a similar tendency would also be demonstrated in this study, that is, if the individual L2-words used while speaking L1 were associated with power and authorities. The interview manifested an overrepresentation of words that could be associated with power, but no clear support that this was a correlative relationship. Other factors, such as the simultaneous introduction of the word and the phenomenon, were found to be more plausible. With regards to how words are used, my proposition was that the person having left the L1-environment (in this case Syria) at the oldest age would, in analogy with the prevalent notion concerning L1-attrition in general, incorporate the L2 into the L1 to a greater extent than other interviewees. The study found that the interviewee who had left her L1-environment at oldest age did adapt the Swedish words to Arabic phonology and morphology to a greater extent.
14
Baggström, Marie, and Falk Sofi Carlsson. "Etnisk identitet i en föränderlig värld : Upplevelser av etnisk identitet hos unga vuxna med utländsk bakgrund." Thesis, Högskolan Dalarna, Socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21030.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att uppnå en förståelse över om och hur unga vuxna med utländsk bakgrund upplever att deras syn på sin etniska identitet har påverkats av en uppväxt i ett samhälle där de parallellt tillhör en majoritets- och minoritetsbefolkning. Studien syftar även till att undersöka om och hur deras etniska identitet har påverkat relationen till deras familj. Kvalitativa datainsamlingsmetoder har använts i form av en fokusgruppsintervju samt fyra individuella intervjuer. Materialet har analyserats utifrån sociologiska teorier om etnisk identitet. Utifrån insamlad empiri och analys av resultatet så dras slutsatsen att synen på den etniska identiteten är starkt situationsanpassad. Majoriteten av informanterna uttryckte en känsla av en "både och" identitet, där de upplevde två etniska identifikationer. Informanterna växlar mellan dessa identiteter beroende på vad som är mest passande utifrån aktuell situation. Studiens resultat visar även att familjen tycks spela en betydande roll för individernas syn på sin etniska identitet.<br>The purpose of this study is to obtain an understanding of whether and how young adults, with foreign background, feel that their views of their ethnic identity have been affected by growing up in a society where they are both part of a majority and minority population. This study also seeks to examine whether and how their view of their ethnic identity has affected their relationship with their family. Qualitative methods were used in this study, in terms of one focus group interview and four individual interviews. The material has been analyzed based on sociological theories of ethnic identity. Based on the collected empirical data, and the analysis of the results, the conclusion is that the perception of ethnic identity depends highly on the situation. The majority of respondents express a sense of double identity, where they experienced two ethnic identifications. They then switch between these identities depending on what is most appropriate based on the current situation. Another conclusion is that the family seems to play a significant role in the individuals views of their ethnic identities.
15
Borén, Agnes, and Fanny Hällberg. "Jag är inte likadan : Identitet hos unga tjejer med utländsk bakgrund ur ett postkolonialt och genusteoretiskt perspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-54351.
Full textAbstract:
The study examines conceptions of identity among girls with foreign background. The aim was to study how identity is understood by the girls based on ethnicity, images of the origin, the value of gender and the meaning of the family. The theoretical approach was post-colonial theory based on Stuart Hall in combination with gender theory by Yvonne Hirdman. The study was conducted using qualitative individual interviews of open character with six girls. They were aged 17-18 years old and were born in Sweden or had lived here since the age of six. The results show that marking difference and creating borders to others are important aspects of identity. Gender is understood by binary opposites which are partly incorporated in their conceptions of identity. The family was a central part of the conception of identity because of its function as a link to both ethnicity and origin. A conclusion is that although ethnicity seems to be more negotiable than gender, both are social categories that the girls have to relate to, despite their wish not to be categorized.
16
Fotiadou, Anastasia, and Linn Tordenlid. "Astma hos ett barn i familjen : - Ett föräldraperspektiv." Thesis, Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1728.
Full textAbstract:
Bakgrund: Föräldrars kunskap och delaktighet i omvårdnaden av ett barn med astma är nödvändig för barnets välbefinnande. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv är det därför betydelsefullt att belysa hur föräldrar påverkas av barnets ohälsa för att som sjuksköterska kunna ge stöd till hela familjen. Syfte: Att belysa hur astma hos ett barn i familjen påverkar föräldrarna. Metod: Föreliggande studie är en systematisk litteraturstudie. I databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed påträffades 11 kvalitativa samt kvantitativa artiklar vilka svarade mot syftet. Calgary Family Assessment Model utgjorde ett teoretiskt raster vid analysen och ligger till grund för resultatets övergripande tematisering. Resultat: Föräldrar påverkades praktiskt, känslomässigt och beteendemässigt. Astman medförde noggrann planering, omfattande restriktioner samt upptog mycket tid. Svårare astmaepisoder var påfrestande för föräldrarna med känslor av panik, rädsla och hjälplöshet. Oro kring medicinering och framtid samt social isolering var också framträdande. Mödrar intog ofta den beskyddande rollen och verkade som huvudvårdgivare. De starka banden mellan mor och barn påverkade relationerna med övriga familjemedlemmar vilka ofta kände sig bortglömda. Olika strategier och resurser framkom som viktiga såsom att söka information, erhålla socialt stöd samt att ha en positiv inställning. Diskussion/Slutsats: Genom en systemteoretisk förståelse kan sjuksköterskan få en insikt i hur föräldrar påverkas av barnets ohälsa. På så sätt skapas bättre förutsättningar för god omvårdnad av hela familjen.
17
Carlsson, Cecilia, and Kjällgren Kim. "Upplevelser av lidande hos närstående till cancersjuk person." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-25776.
Full textAbstract:
Var tredje person får beskedet cancer. Det här innebär att en hel familj kan komma att påverkas, vilket kan skapa ett lidande i förhållande till vården, sjukdomen, livet och vardagen, samt det existentiella. Syftet med studien är att belysa lidandet hos närstående till en cancersjuk person. Material samlades in genom att läsa nio utvalda bloggar där närstående skrev om sitt lidande i relation till den cancersjuka personen. I studien användes en deduktiv analys utifrån Erikssons (1994) teori om lidande. Resultatet beskrivs utifrån begreppen vårdlidande, sjukdomslidande, existentiellt lidande och livslidande. Det framkom att närstående upplevde hopplöshet och frustration i förhållande till nonchalant personal med bristande stöd och bemötande. Ekonomisk påfrestning och ett ansträngt förhållande mellan partnerna var något som framkom tydligt i både resultatet och tidigare forskning. För att minska lidandet hos närstående krävs mer kunskap om familjefokuserad omvårdnad hos vårdpersonal. Det behövs mer kunskap hos sjuksköterskor om hur fokus ska läggas på familjen. Detta för att närstående ska kunna hantera sin sorg, sitt lidande och för att inte själva drabbas av sjukdom på grund av att de mår dåligt, vilket även belyses i tidigare studier (Wallskär, 2010a).<br>Every third person will be diagnosed with cancer. This means that the whole family around the sick person will get involved and affected by the situation. It will create a suffering, not only in the relatives’ lives but also in relation to the care, the cancer disease and the existential part. The purpose of this study is to highlight the suffering of relatives living with a person diagnosed with cancer. Material was collected by reading nine selected blogs which was written by relatives about their suffering when living with a person sick with cancer. The study used a deductive analysis based on Erikson's (1994) theory of suffering. The results are described based on the concepts of suffering to the care, sickness suffering, existential suffering and suffering in life. It was revealed that relatives experienced hopelessness and frustration in relation to casually staff with lack of support and treatment. Economic strain and a strained relationship between the partners who deteriorated was something that emerged clearly in both results and previous research. More knowledge is needed by health professionals on family focused care to reduce the suffering of relatives. More knowledge is needed among nurses on how to focus effort on the family. The related parties should be able to cope with their grief and their suffering without getting ill because they feel bad, which is shown happening in previous studies (Wallskär, 2010a).
18
Häggtun, Frida, and Moa Johansson. "Hot och våld : Socialsekreterares strategier för att motverka respektive hantera hot och våld i klientmöten." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96936.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to gain an understanding of and to contribute with new knowledge on how social workers in social service work to combat, respectively, deal with threatening or violent situations at client meetings where the public authority is present. Through semi-structured qualitative interviews with seven social workers from five different municipalities the study have observed several strategies that the social workers use. These strategies can be categorized in to six themes which point out different aspects of the subject. These themes are: relationship and previous knowledge, the ability to be adaptive and empathetic, the relevance of clarity, characteristics, unfavorable strategies and other strategies. The current study has studied the phenomenon of threat or use of force in the field of social work, in addition, the study can be said to have studied also the interaction and response between a social worker and the client that have contributed with more knowledge of the meeting with the client.
19
Naéem, Sara, and Jimmy Hedman. "‘’Hon blir ju en till i vår familj’’ : Flyktingguiders upplevelser av projektet Flyktingguide." Thesis, Högskolan Dalarna, Socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27122.
Full textAbstract:
I denna kvalitativa studie intervjuas sex flyktingguider som deltar i projektet Flyktingguide i Falu kommun. Studien syftar till att se vilken betydelse projektet haft för flyktingguiderna samt att utifrån deras perspektiv få förslag på hur man kan förbättra projektet för en ökad integration. Resultatet som framkommer i denna studie visar på att flyktingguiderna känner en tillfredsställelse av att kunna hjälpa flyktingar, att de finner att projektet Flyktingguide bidrar till integration i längden, samt att projektet har utvecklingspotential. Genom intervjuerna målades det upp en bild av många lyckade möten över kulturgränserna där respondenterna uttryckt allt ifrån att de fått nya sociala nätverk i form av vänner, så väl som känslan av att ha fått en helt ny familjemedlem.<br>In this qualitative study, six refugee guides are interviewed as participants of the Refugee Guide project in the municipality of Falun. The study aims at seeing the importance of the project for the refugee guides and, from their perspective, suggesting ways to improve the project for increased integration. The results found in this study show that the refugee guides feel a sense of satisfaction, that they find that the Refugee Guide project contributes to long-term integration and that the project has development potential. Through the interviews, there was a picture of many successful meetings across the cultural borders where respondents expressed everything from gaining new social networks in the form of friends as well as the feeling of getting a whole new family member.
20
Sköld, Eleonor, and Sofie Svensson. "Sociala relationer och emotioner hos ungdomar på behandlingshem : En kvalitativ studie om familjens, vänners och myndigheters betydelse för ungdomars utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet." Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-609.
Full textAbstract:
<p>Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka vad som karaktäriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist är vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vänner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet.</p><p>Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna på ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex månader. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide som bygger på uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori.</p><p>Vår tidigare forskning består av studier om sociala relationers inverkan på ungdomar med allvarlig social problematik såsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina föräldrar under uppväxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har påverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet. Sedan ungdomarna blev drogfria har relationen med familjen förbättrats. Samtliga umgås mest med andra antisociala ungdomar, vilket antagligen har haft betydelse för deras egen negativa utveckling. När det gäller relationen till myndigheter hade alla negativa erfarenheter av socialtjänsten och myndigheterna har troligen inte haft någon inverkan på ungdomarnas livssituation. Det har framkommit att samtliga ungdomar bär på skam- och skuldkänslor och att de ofta blir aggressiva när de är påverkade.</p><br><p>This qualitative study aims to examine what characterizes the adolescent’s social relations. More specific, we are interested in examining the adolescent’s relations to family, friends and authorities ii) which emotions the adolescent’s associate with their drug abuse and/or crime and iii) what importance the relations have had for development of drug abuse and/or crime.</p><p>We performed four interviews with youths registered in a treatment clinic for drug abuse. The adolescents have been in treatment for one to six months. The questions were asked from an interview-guide based on the purpose of the essay, previous research and theory.</p><p>Our previous research consists of studies concerning the impact social relations have on youth with serious social problems such as drug abuse and crime. The theories are about social bonds, shame, guilt, pride and Hirschi’s social control theory.</p><p>The result of the study shows that all respondents had weak social bonds to their parents during their childhood and until they ended their drug abuse. That has probably influenced their drug abuse and/or crime development. The adolescent’s relation with their families has improved since they got drug-free. They all spent time with other antisocial youths which probably had an impact on their own negative development. Concerning their relations to authorities they all had negative experiences of the social services and the authorities have most likely not had an impact on the youths life-situation. It emerged that they all carried feelings of shame and guilt and that they all became aggressive when they were under the influence of alcohol and drugs.</p>
21
Arastoo-Pour, Danial. "Betydelsen av hopp hos patienter med stroke och anhöriga." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3698.
Full textAbstract:
Bakgrund Stroke är en vanlig sjukdom och är en av de vanligaste orsakerna till död i Sverige. Stroke är något som sker neurologiskt och kan leda till förlamning och andra problem. Hopp är något som kan leda till positiva konsekvenser hos patienter, uppgiftspecifik träning och emotionellt stöd kan leda till positiva konsekvenser hos patienterna. Syfte Syftet är att beskriva betydelsen av hopp hos personer som genomgått stroke och ur anhörigas perspektiv Metod Litteraturöversikt, där databaserna PubMed och Cinahl har använts, artiklar med patienter som haft stroke och anhöriga har inkluderats. Tio artiklar har sökts fram med hjälp av databaserna och delats upp i olika kategorier beroende på begrepp i artiklarna. Resultat Begreppet hopp förekommer vid återhämtning efter stroke, rehabilitering och olika aktiviteter har betydelse för hopp om att gå vidare i livet. Vårdpersonal har en viktig roll när det kommer till att inge hopp till patienterna och även familjemedlemmarna behöver stöd och hopp så att de kan fokusera på sin familjemedlem. Holistiska metoder har en positiv inverkan på hopp om att bli bättre hos patienterna och innebär att man sett på hela hälsan, dvs helheten. Slutsats Emotionella, existentiella faktorer, rehabilitering, vårdpersonal och familjemedlemmar är viktiga begrepp som förekommer inom det här området och har en inverkan på patienter med stroke.<br>Background Stroke is a common disease and one of the most common reasons for death in Sweden. It is a neurological disorder and can lead to disability and other problems. Hope is a something that can lead to positive consequences, specific training, rehabilitation and emotional support can lead to better outcomes. Aim Describe the meaning of hope among patients that have been through stroke and their family members and relatives. Method Literature review, where the databases PubMed and Cinahl were used, articles with strokepatients and their relatives and families were included, the articles have been divided into different categories. Results Hope is the most important factor when it comes to recovery, rehabilitation affect the hope, health care workers also plays an important role and family members also need support and hope to be able to focus on their family member. Holistic methods have a positive effect on the wellbeing and the hope to become better. Conclusions Emotional, existential factors, rehabilitation, nursing staff and family members have an important role and impact on patients with stroke and their care.
22
Knutsson, Susanne. "Barns delaktighet genom besök hos närstående som vårdas på en intensivvårdsavdelning /." Göteborg : Sahlgrenska Akademin, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs Universitet, 2006. http://hdl.handle.net/2077/770.
Full text
23
Adhan, Sophia, and Susanne Ahlinder. "Ung och söt : en litteraturstudie som beskriver faktorer inom omvårdnad som har betydelse för compliance hos ungdomar med diabetes typ 1." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-44.
Full textAbstract:
Bakgrund:Att vara ung och få en kronisk sjukdom innebär för de flesta en omvälvande förändring i livet som kan påverka hela familjen. Diabetes typ 1 kräver mycket av en ung person och dennes familj, t.ex. att följa ett regelbundet schema för insulinintag, blodsockermätning, att hålla en särskild diet och föra regelbunden dagbok över blodsockervärdena, regelbunden fysisk aktivitet och att hantera lågt eller högt blodsocker. Compliance beskriver hur patientent vid en viss sjukdom följer råd och ordinationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som har betydelse för compliance hos ungdomar med diabetes typ 1. Metod: Studien var baserad på 11 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Studien betonade vikten av att sjuksköterskan, den diabetesutbildade sjuksköterskan och föräldrarna i hanteringen av diabetesvård riktar adekvat information till ungdomarna. Ungdomar som har en kronisk sjukdom uppnådde god compliance när de hade energi, viljestyrka, kände motivation samt tog eget ansvar för sin behandling. Störst påverkan på compliance hos dessa ungdomar är när familj och vänner kan medverka, därefter kommer sjukvårdens roll och på tredje plats kommer egenvården. Slutsats: Sjukdomen skapar påfrestningar på familjen och det är viktigt med stöd till den unge från familj- anhöriga och vänner, sjuksköterskan och läkaren. Ungdomar med diabetes typ 1 måste i sitt dagliga liv se till att hålla en jämn och stabil blodsockernivå för att uppnå ett gott behandlingsresultat. Motion förbättrar känsligheten för insulin, ökar förbränningen av glukos, minskar hjärt- och kärlsjukdomar och förebygger fetma<br>Background: To be young and have a chronic disease involving the most revolutionary change in life that can affect the whole family. Type 1 diabetes requires a lot from adolescents and their families, such as to follow a regular schedule for insulin intake, blood glucose monitors, to keep a special diet and keep a regular diary of blood glucose control, regular physical activity and to deal with high or low blood sugar. Compliance describes how patients with specific disease follow advice and prescriptions. Aim: The aim of this literature study was to describe the factors that are important for compliance in adolescents with type 1 diabetes. Method: The study was based on 11 scientific articles in both quantitative and qualitative approach. Results: The study emphasized the importance of the nurse, the diabetic trained nurse, and that parents should in the management of diabetes care provide adequate information to adolescents. Adolescents who have a chronic disease achieved good compliance when they had the energy, willpower, motivation and felt responsibility. The factor that has the greatest impact on compliance in adolescents with type 1 diabetes is when family and friends can participate, then the medical establishments and in the third place comes self-care. Conclusion: The disease creates pressures on family and it’s important for the adolescence to have support from families, relatives and friends, nurses and doctors. Adolescents with type1 diabetes must in their daily lives try to keep a steady and stable blood sugar level in order to achieve good treatment outcomes. Exercises improve insulin sensitivity, increase the burning of glucose, reduce cardiovascular disease and prevent obesity.
24
Isaksson, Anneth, and Johanna Larsson. "Atopiskt eksem hos barn : Faktorer som påverkar familjens livssituation." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19163.
Full textAbstract:
Allergier ökar i västvärlden. Påverkan på livssituationen hos barn med atopiskt eksem (AE) och deras familjer är jämförbar med andra kroniska sjukdomar hos barn och deras familjer. Förebyggande behandling genom utbildning anses viktigt då det inte finns något botemedel mot AE. Det behövs ökad kunskap inom området för att kunna ge bra stöd och utbildning till dessa familjer i förhoppning om att skapa en bättre livssituation. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar familjens livssituation när barnet har AE. En litteraturstudie har gjort där nio artiklar bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat visar att AE hos barn påverkar livssituationen i familjen på många olika sätt. I resultatet framkom sex kategorier som påverkade livssituationen. Dessa var klådans påverkan på familjens livssituation, omgivningens påverkan på familjens livssituation, föräldrarnas skuld och oro, ökad belastning i vardagen, utbildningens påverkan på familjens livssituation och klimatets påverkan på livssituationen. Det framkom tydligt i resultatet att klåda var huvudsymtomet hos barn med AE och hade störst påverkan på familjens livssituation. För att få en ökad förståelse för familjer som har barn med AE är det viktigt som distriktssköterska att sätta sig in i deras situation och på så sätt skapa en god relation och ett ömsesidigt förtroende.<br><p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>
25
Bergdahl, Emma, and Sofie Thorsell. "En familj för livet? : En kvalitativ studie om upplevelser och känslor kring familj och familjetillhörighet hos unga vuxna som avslutat sin familjehemsplacering." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22149.
Full textAbstract:
Studiens övergripande syfte var att undersöka unga vuxnas upplevelser och känslor av familjetillhörighet och stöd efter avslutad familjehemsplacering. Frågeställningarna som rapporten besvarat är hur unga vuxnas familjerelationer såg ut, vilka upplevelser de hade av stöd samt vilka tankar och känslor de hade vid avslutad placering. Rapportens teoretiska utgångspunkt har varit känsla av sammanhang (KASAM) och empirin bestod av sex semistrukturerade intervjuer med unga vuxna mellan 18-30 år som alla har erfarenhet av familjehemsplacering. Analysen bestod av en kvalitativ innehållsanalys där kategorier skapats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Citat som stämde överens med kategorierna har plockats ut och sedan analyserats utifrån KASAM och tidigare forskning på området. Vårt resultat visade att familjehemmet var en viktig del i vår målgrupps vardag även efter placeringen och att endast en person återförenats med sin biologiska familj. Resultatet visade även att det fanns en risk att inte känna någon familjetillhörighet efter avslutad placering.
26
Jonsson, Marie. "Skolfrånvaro hos värmländska elever. : Samband med familjestruktur, sociala relationer och delaktighet." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32917.
Full textAbstract:
Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext område och som kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket ökar risken för framtida ohälsa. Riskfaktorer för hög skolfrånvaro finns på individ-, familj-, skol- och samhällsnivå. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivåer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrånvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrånvaro och gruppen utan skolfrånvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i Värmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i Elevhälsodatabasen ELSA. Sambandsanalyser mellan utfallsvariabeln skolfrånvaro och sociodemografi, sociala relationer och delaktighet analyserades med sambandstestet Chi2, Pearsons r på 95% nivån.Resultat: Resultaten visade att det fanns skillnader beträffande familjestruktur mellan elevgruppen med skolfrånvaro och gruppen utan skolfrånvaro. Elever med skolfrånvaro bor i betydligt mindre utsträckning i en sammanhållen familj med båda föräldrarna. Resultaten visade också på samband mellan sociala relationer och skolfrånvaro. Elever med skolfrånvaro trivdes i mindre omfattning bra hemma och hade färre vuxna att prata med jämfört med elever utan skolfrånvaro. De upplevde också lägre grad av trygghet, trivsel och vänligt bemötande i skolan och hade i större utsträckning blivit rädda då någon gjort dem illa. Äldre elever med skolfrånvaro upplevde mindre delaktighet och att bli lyssnad till i skolan än elever utan skolfrånvaro.Konklusion: I skolan behövs en ökad förståelse för att elever med hög skolfrånvaro är ”elever i svårigheter” istället för ”elever med svårigheter” där elevhälsans kompetens inom det psykosociala området kan användas på individ-, grupp- och organisationsnivå.<br>Background: School absence is a complex issue that can be considered as a public health problem as it is a risk factor for future exclusion. An incomplete schooling makes it harder for an active participation in working and social life, which in turn increases the risk of ill health. There are risk factors for high school absenteeism at the individual-, family-, school- and community level. These risk factors interact with each other and have a cumulative effect. Good relationships within and between these levels are protective factors for high school absenteeism.Purpose: The purpose of this study was to investigate the hypothesis that there was a difference between the group with school absenteeism and the group without school absenteeism in family structure, social relationships and participation among students in VärmlandMethod: The method was a quantitative empirical study of student-data in the student health database ELSA. Correlation analyzes between the school absenteeism and sociodemographics, social relationships and involvement were analyzed with a Chi2 test , Pearson's r on the 95 % level .Results : The results showed that there were differences in family structure between the group of students with school absenteeism compared to the group without school absenteeism. Students with school absenteeism lived to a significantly less extent in a cohesive family with both parents. The results also showed a correlation between social relationships and school absences. Students with school absenteeism felt less comfortable at home and had fewer adults to talk to compared to students without school absenteeism. They also experienced lower levels of security, comfort and friendly treatment in the school and had to a higher frequency become afraid when someone treated them badly. Older students with school absenteeism did not feel participation or that they were listened to in school at the same rate as students without school absenteeism.Conclusion: The school needs a better understanding that students with high absenteeism is "students in difficulty " and not "students with difficulties " where student health service competence in the psychosocial field may be used at individual, group and organizational levels.
27
Hammermo, Sophia, and Felicia Öhberg. "Stöd som främjar hopp hos kvinnor med bröstcancer : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2939.
Full textAbstract:
Hopp är en individuell känsla och kan beskrivas på sådant sätt att en person har en tro, önskan eller förhoppning om att något ska gå väl eller en drivkraft för att komma framåt. Hoppet kan vara starkt förknippat till hur människor hanterar svåra diagnoser och sjukdomar såsom bröstcancer. Utifrån de problem som uppstår under behandling av bröstcancer, både fysiska som emotionella, så har sjuksköterskan en professionell roll att hantera dessa. Kvinnor med bröstcancer har behov av stöd i olika former. Familjen är vanligtvis det primära stödet men kompletteras ofta av andra med erfarenhet av bröstcancer, exempelvis deltagare i stödgrupper. Sjuksköterskan spelar likaså en viktig roll i kvinnornas liv och bör därmed ha kunskap om hur stöd påverkar känslan av hopp. Syftet med studien var att beskriva vilket stöd kvinnor med bröstcancer upplever främja känslan av hopp. Metod Denna studie genomfördes i form av en litteraturöversikt. De databaser som användes för att söka artiklar var PubMed samt Cinahl. Vi använde oss av olika sökord för att få fram så relevanta artiklar som möjligt. Utifrån de artiklar vi fann använde vi oss av 15 stycken till vårt resultat. Under analysen kom vi fram till att det fanns två kategorier; professionellt stöd samt ickeprofessionellt stöd. Dessa kategorier visade sig kunna påverka kvinnors upplevelse av hopp vid bröstcancer. Resultatet visar på att stödet från sjuksköterska, familj och andra med erfarenhet av bröstcancer är betydande för kvinnorna. Under vår analys kom vi fram till att stödet till kvinnorna kan vara både professionellt samt icke-professionellt. Vi kan konstatera att stödet från sjuksköterskan men även från familj och andra närstående är betydande för att kvinnor med bröstcancer ska kunna känna hopp.
28
Johansson, Lena, and Robert Johansson. "Samband mellan ungdomars föräldra- och kompisrelationer." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1326.
Full textAbstract:
<p>During adolescence the teenager tries to become an independent individual, something that for many individuals can be experienced as"a hard time". In early childhood the individual was closely connected to the parents, but during adolescence friends and new contacts become more important. Studies in developmental psychology have most often adopted a parent-perspective, which is why a child-perspective is required. The aim of this study is therefore to measure the teenager's relationship with parents and friends and to look for possible correlations between these. As a means of measuring quality in the relationships, the IPPA, the Inventory of Parent and Peer Attachment, was used. The results show that a correlation between the relationship with parents and relationship with friends exists. A good relationship with parents also means a good relationship with friends. The study also shows a sex-difference in attachment. Girls report a higher quality in their relationships with both parents and friends.</p>
29
Mörner, Walter Lotte. "När dövidentiteten blir ett kapital : En antropologisk studie kring identitet hos döva flyktingar i Sverige." Thesis, Stockholms universitet, Socialantropologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-158864.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen handlar om döva flyktingar och har tre huvudteman: dövhet och asylprocessen för döva flyktingar, och för att förstå det i en svensk kontext är det tredje temat dövhet historiskt i Sverige och internationellt. Fältarbetet är gjort under en månads tid i början av 2018 på en folkhögskola i Sverige och metoder som tillämpats är deltagande observation och intervjuer. Folkhögskolan har i samarbete med Migrationsverket sedan 2009 i uppgift att utbilda döva asylsökande i svenskt teckenspråk, som i många fall blir det första språket, för att de ska kunna uppge skäl för asyl. Frågeställningen berör hur dessa personer upplever sin identitet och hur den förändras och produceras. Det är två av folkhögskolans grupper, en grupp med och en grupp utan uppehållstillstånd, som jämförs och ligger till grund för denna uppsats.<br>This essay is about deaf refugees and has three main themes: deafness and the asylum process for deaf refugees, and to understand it in a Swedish context, the third theme is deafness historically in Sweden and internationally. The fieldwork has been done for a month at the beginning of 2018 at a school in Sweden and methods used are participant observations and interviews. The school has since 2009, in cooperation with the Swedish Migration Board, been responsible for training deaf asylum seekers in Swedish sign language, which in many cases becomes the first language in order to give reasons for asylum. The question concerns how these people perceive their identity and how it is changed and produced. The study is mainly based on two groups. One group with and one group without a residence permit are being compared and form the basis for this essay.
30
Mörner, Robin, and Emelie Tegbäck. "Motståndskraft och skyddsfaktorer hos barn med deprimerade föräldrar : En litteraturstudie." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6524.
Full text
31
Le, Huu Tho Pantyp Ramasoota. "Acceptance behavior of home-based care for PWHA among family members in Nha Trang City, Khanh Hoa province, Vietnam /." Abstract, 1999. http://mulinet3.li.mahidol.ac.th/thesis/2542/42E-LeHuuTho.pdf.
Full text
32
Carstensen, Linda, and Karolina Göthe. "Se mig! : en litteraturstudie om specifika behov hos syskon i familjer med ett barn med diagnosen cancer." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10091.
Full textAbstract:
Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer är det inte ovanligt att syskon får psykosociala problem. I sjuksköterskans arbete ingår att förebygga ohälsa och kommunicera med anhöriga, däribland även syskon. Behov är liknande för de flesta individer men ibland kan det utifrån nyuppkommen livssituation uppstå specifika behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva specifika behov hos syskon till barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie som baserades på nio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, ERIC, PsychINFO, PubMed och Social Services Abstracts. Resultat: Vid analys av datamaterial framkom fem kategorier, vilka var behov av att vara involverad, behov av att få och ge information, behov av trygghet och uppmärksamhet, behov av stöd samt behov av distraktion. Slutsats: Syskon till barn med cancer har komplexa behov. Syskons behov bör tillfredsställs individuellt och sjuksköterskan bör vara medveten om de specifika behov syskon till barn med cancer har. Det är av vikt att syskon får anpassad information samt att sjuksköterskan stödjer syskon i att delta praktiskt i vården så att de känner sig uppmärksammade och sedda.
33
Berggren, Charlotte. "Hur påverkas arbetsengagemanget av konflikten mellan arbete/familj och arbetsmiljön hos de anställda? : Undersökning av fängelsepersonal." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-573.
Full textAbstract:
<p>Arbetet i ett fängelse är annorlunda mot de flesta andra arbetsplatser. Det är en isolerad arbetsplats med lite insyn från det övriga samhället, samt i hög grad styrt av lagar och förordningar. Det framgick i forskning att fängelseanställda har högre arbetsengagemang då de upplever sin arbetsplats som rättvis, och då de får stöd från arbetsledare. Studien ämnade undersöka om det fanns ett samband mellan konflikten mellan arbete och familj och arbetsengagemang, samt om det fanns samband mellan arbetsmiljö (rättvisa, kontroll i arbetet och arbetsbörda) och arbetsengagemang. Undersökningen hade en svarsfrekvens på 15 % vilket påverkade studiens tillförlitlighet. Den visade ett samband mellan rättvisa och arbetsengagenmang. Inget samband hittades hos konflikten mellan arbete och familj och arbetsengagemang.</p>
34
Kivijärvi, Sofia, and Lydia Lundberg. "Upplevelser av familjecentrerad vård hos föräldrar till barn med cancer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-346238.
Full textAbstract:
Bakgrund: Vårdnadshavare till barn med cancer står inför stora påfrestningar och förmågan att hantera dessa är till stor del beroende av vårdpersonalens arbets- och förhållningssätt. Familjecentrerad omvårdnad är ett tillvägagångssätt där både patienten och familjen står i centrum. Syfte: Att undersöka upplevelser av familjecentrerad vård hos föräldrar till barn med cancer och dess påverkan på livskvalitet. Metod: Litteraturstudie med genomgång av vetenskapliga originalartiklar som berörde ämnet och kunde bidra till att svara på syftet med studien. Artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet kunde delas in i fem kategorier; belastning på vårdnadshavare, kontrollbehov, hoppfullhet, relation med vårdpersonal och indirekt påverkan. Familjecentrerad vård kan minska belastningen på vårdnadshavare vilket i sin tur har en positiv inverkan på livskvalitet. Belastningen på vårdnadshavaren var i sin tur relaterat till vårdnadshavarens självförtroende/självuppfattning, kunskap/bemästring, och optimism. Vårdnadshavare uttryckte många gånger behov som kunde associeras till grunderna i familjecentrerad omvårdnad. Slutsats: Familjecentrerad vård har en inverkan på vårdnadshavares fysiska och psykiska välmående. Livskvalitet är indirekt relaterat till familjecentrerad vård genom belastning på vårdnadshavare. Det är viktigt att vårdpersonal individanpassar den familjecentrerade vården efter varje persons behov och mottaglighet för information.<br>Background: Parents of children with cancer are facing stresses, and the ability to handle these depends to a great extent on the health care professionals work and approach. Family-centered care is an approach where both the patient and the family are in the center. Aim: To investigate experiences of family-centered care and the influence on life quality among parents of children with cancer. Method: A literature study with a review of scientific original articles within the area which could contribute to answer the aim of the study. The articles were analyzed with manifest content analysis. Results: The analysis resulted in five categories; caregiving burden, checking needs, hopefulness, relationship with health care professionals and indirectly impact. Family-centered care relieved parents of caregiving burden, which had a positive influence on life quality. Caregiving burden was connected to the parents’ self-perception, mastering and optimism. Parents often expressed needs, which correlated to the core concept of family-centered care. Conclusion: Family-centered care has a great impact on parents’ physical and psychological well-being. Quality of life can indirectly be linked to family-centered care through caregiving burden. It’s important for health professionals to individualize the care according to each person’s need and receptivity.
35
Lindgren, Annika. "Terapeutintervention och känslouttryck hos en ungdom i anknytningsbaserad familjeterapi : en fallstudie." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2933.
Full textAbstract:
Inledning: Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT) syftar till att stärka relationen mellan ungdomar och föräldrar genom att bearbeta ungdomens känslor kopplade till anknytningsbrott i relationen. Denna studie fokuserar på det terapeutiska arbetet med känslor. Frågeställning: Vilka terapeutinterventioner kan man urskilja som bidrar till att ungdomar uttrycker känslor i ABFT? Metod: I denna kvalitativa fallstudie har ett urval sessioner av en videofilmad ABFT observerats och analyserats med avseende på hur ungdomens känslomässiga nivå förändras och vilka terapeutinterventioner som föregår förändringen. Resultat: Då terapeuten frågar eller uppmanar ungdomen att berätta om förberedda sårbara teman för föräldrar och samtidigt uppmanar föräldrarna att fråga och spegla empatiskt, stiger den känslomässiga nivån förutsatt att uppmaningarna är kopplade till ungdomens mer eller mindre implicita känslor. Känslor uttrycks i lägre grad vid individuella samtal med ungdomen. Diskussion: De enskilda interventionerna uppfattades inte vara det viktigaste för arbetet med fördjupning av känslor i denna terapi. Snarare var det att skapa ett gemensamt mål för arbete kring de känsloladdade teman som formulerats i terapin vilket är i linje med terapins intentioner. Studiens resultat kan sägas understryka vikten av väl genomarbetade allianssamtal med såväl ungdom som föräldrar för att möjliggöra känslomässiga uttryck hos ungdomen tillsammans med föräldrar.<br>Introduction: The goal of Attachment-based family therapy (ABFT) is to create a stronger attachment between adolescents and their parents through youth disclosure of emotions related to attachment failures. The focus of this study is on the therapeutic work with emotions. Research question: Which therapist interventions contribute to the emotional expression of the adolescent in ABFT? Method: In this qualitative case-study a number of videotaped sessions of an ABFT have been observed and analyzed in order to determine which therapist interventions precede emotional arousal. Results: When the therapist asks or encourages the adolescent disclosure of the well prepared core conflict themes, and at the same time supports the parents in empathic responses and questions, it is possible to see an increase in youth emotional arousal as long as the interventions involves the adolescents more or less implicit emotions. There was almost no emotional arousal in the sessions where the adolescent was alone without parents. Discussion: Most important for an increase in emotional arousal was not single therapist interventions, but instead the collaborative work with the family to create a shared goal for the therapy centered on the emotionally loaded core conflicts. The results seem to underline the importance of thoroughly worked throw alliance sessions with both parents and adolescent.
36
Nasretdin, Maria. "Trygghetsbehov hos anhöriga med närstående boende på äldreboende : Intervjuer med anhöriga." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23617.
Full textAbstract:
Äldre personer påverkas ofta av sina anhörigas välbefinnande. Studier visar på att avsaknad av trygghet kan orsaka lidande både för den äldre och dennes anhöriga. Anhöriga känner sig ofta otrygga då deras närstående flyttar in på äldreboende, men trots det finns det begränsat med forskning om hur vårdpersonalen kan hjälpa de anhöriga att känna sig trygga med den nya situationen. Studiens syfte var att beskriva anhörigas upplevelser av trygghetsbehov när deras närstående bor på äldreboende. Studien hade en kvalitativ design med en induktiv ansats. Fyra anhöriga med närstående boende på kommunens äldreboenden intervjuades enskilt. Kvalitativ innehållsanalys användes och resulterade i fyra huvudkategorier: Den närståendes vardag och vård, Personal, Kommunikation och Organisation. Resultatet visade att anhöriga lade stor vikt vid att den omvårdnad och vård deras närstående fick var personcentrerad och av god kvalitet för att kunna känna en trygghet. Personalens kompetens och kontinuitet hade betydelse för trygghetskänslan liksom att anhöriga hade en bra kommunikation med personalen på äldreboendet. Anhöriga lyfte även att organisationens arbete för att ständigt förbättra den omvårdnad som ges ökade deras trygghetskänsla. Sjuksköterskans betydelse och ansvar i att uppfylla anhörigas trygghetsbehov sågs dels i sjuksköterskans omvårdnadsansvar för att vården skulle vara personcentrerad och hålla en god kvalitet. Även sjuksköterskans betydelse i handledningen av personal och förbättringsarbeten inom organisationen för att förbättra kvaliteten av vården framkom. Detta relaterades även till hållbar utveckling där behovet av ett helhetsperspektiv belyses för att kunna uppnå ett hållbart äldreboende och en trygghet hos anhöriga med närstående boende på äldreboende.<br>A lack of security can cause suffering for older adults and their relatives. Relatives often feel insecure when their older family members move into elderly homes, however there is limited research on what the caregiver can do to help relatives feel a sense of security with the new situation. The aim of this study was to describe the relatives' experiences of their need for security when their older family members lives in elderly homes. A qualitative design was used with an inductive approach. Four relatives with older family members living in elderly homes were interviewed. Qualitative content analysis was used and resulted in four main categories: The family members’ daily life and care, Staff, Communication and Organization. The results showed that in order to feel secure the relatives placed importance in that their older family members received person-centred care of good quality. The staff's competence and continuity were important to the feeling of security, as well as that the relatives had good communication with the elderly home’s staff. Relatives also emphasized that the organisation's work to continuously improve the care provided increased their sense of security. The registered nurse's importance in meeting relatives' need for security was seen in the care of the older family members and in the supervision of staff and conduction of improvement work within the organization. Related to sustainable development, there’s a need for a holistic perspective in order to achieve sustainable elderly homes for elderly family members and to achieve security for relatives.
37
Mercier, Pierre-Marie. "Les Heu, une famille patricienne de Metz au Moyen-Age (XIVe-XVIe siècle)." Thesis, Metz, 2011. http://www.theses.fr/2011METZ017L/document.
Full textAbstract:
L’étude proposée ici sur la famille de Heu est composée de trois parties. La première est une reconstitution de la famille de Heu, génération après génération, depuis leurs arrivé à Metz (vers 1230) jusqu’au XVIe siècle, soit sur près de trois siècles. La seconde partie aborde le volet économique de la thèse. Elle reconstitue le patrimoine foncier des Heu. Elle met en évidence les mécanismes qui sous-tendent la constitution de ce patrimoine. Les chapitres qui composent cette partie montrent comment le système de l’engagère permet le transfert des biens fonciers détenus par une petite noblesse acculée par les difficultés vers les financiers messins. Enfin, la troisième partie du mémoire porte sur l’implication des Heu dans la société messine. Plus particulièrement, cette section tend à montrer de façon concrète et argumentée comment une famille « étrangère » parvient en l’espace de deux générations à devenir une des plus importantes familles messines et à prendre rang au sein du patriciat urbain. Cette thèse met en évidence les grands traits de l’histoire des Heu : cette famille d’hommes nouveaux est devenue dans la première moitié du XVIe siècle les plus riches propriétaires fonciers de Metz ; leur fortune se maintient jusqu’au XVIe siècle ; enfin, ils accèdent par mariages au milieu du patriciat noble. En revanche, ils ne semblent pas qu’ils aient joué un rôle de premier plan parmi les dirigeants de la cité jusqu’au XVIe siècle. Ils se sont peu intéressés à la vie ecclésiastique, sauf dans la première moitié du XVIe siècle, où la famille opère un renversement complet dans sa participation à la vie publique et religieuse<br>The study proposed on the family of Heu consists of three parts. The first one is a reconstruction of the family of Heu generation after generation since their arrived in Metz until XVIth century, is on about three centuries. The second part reconstitutes not only the land heritage of Heu but it also brings to light the mechanisms which underlie the constitution of these heritages. The chapters which compose this economic part, show how the system of the “engagère” allows the transfer of the real estates held/detained by a minor nobility forced by the difficulties towards the financiers of Metz. Finally, the third part of the report concerns the implication of Heu in the society. More particularly, this section aims at showing in a concrete and argued way how a family “foreigner” reaches, within two generations, to become some of the most important families of Metz and to take a rank among the urban patriciat. This thesis brings to light the big features of the history of Heu: a family of new men becomes in the first half of the XVIth century the richest property owners of Metz, a fortune which remains until XVIth century; they reach by marriages in the middle of the noble patriciat. But they do not seem to play a leading role among the leaders of the city until XVIth century and are little interested in the ecclesiastical life safe in the first half of the XVIth century when the family operates a complete reversal in its participation in the public and religious life
38
Hellberg, Lovisa, and Nelly Olin. "Resiliens hos barn till föräldrar som missbrukar : Några professionellas syn på utveckling av resiliens." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-82433.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka professionellas erfarenheter och tankar om utveckling av resiliens hos barn till föräldrar med missbruksproblem samt hur barnen påverkas av problematiken hemma. Studien har en kvalitativ forskningsansats med en fenomenologisk utgångspunkt och semistrukturerade intervjuer användes vid insamling av data. Resultatet visade att de skyddsfaktorer som ansågs av de professionella vara av störst vikt var att barnet har en trygg vuxen som nära anhörig i sitt liv samt att ha ett meningsfullt liv och att ha ett intresse som gör barnet glad samt något som inger en känsla av att tillhöra något. Några intervjupersoner ansåg skolan som en av de viktigaste skyddsfaktorerna i ett barns liv. Flera av intervjupersonerna betonar att alla barn är individer med olika förutsättningar och påverkas därmed olika. Men det som samtliga intervjupersoner menar är att alla barn de mött som växer upp i en familj med missbruksproblem lider av någon form av oro. Flera menade även att det är vanligt att dessa barn tar ett alldeles för stort ansvar hemma och att det äldre barnet vanligtvis tar mest ansvar.
39
Swärdh, Jannica, and Ann-Sofie Molin. "Upplevelser av delaktighet hos föräldrar till barn som vårdas på neonatal intensivvårdsavdelning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-398746.
Full textAbstract:
Bakgrund Att bli förälder till ett barn som vårdas på en neonatalavdelning kan upplevas som en mycket chockartad och stressande händelse, vilket kan försvåra för föräldrarna att knyta an till barnet. Barnets behov av professionell vård hindrar föräldrarna att ge barnet naturlig omsorg, vilket kan skapa känslor av förlust av föräldrarollen. Ofta separeras barnet från sina föräldrar. Denna separation kan få negativa effekter på såväl anknytning som på föräldraskap. För att främja anknytning och stärka föräldrarollen är det viktigt att föräldrarna är delaktiga och tar ansvar för barnets omvårdnad. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja föräldrarna i detta. Syfte Syftet med föreliggande studie var att beskriva upplevelser av delaktighet hos föräldrar till barn som vårdas på neonatalavdelning med fokus på faktorer som påverkar delaktighet. Metod Som metod användes en allmän litteraturöversikt med deskriptiv kvalitativ ansats. Studien inkluderar 14 vetenskapliga artiklar som inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL samt via sekundärsökningar. Resultat Utifrån litteraturgenomgången kunde fem teman urskiljas som utgör såväl främjande som hindrande faktorer för föräldrars upplevelser av delaktighet: bemötande, kommunikation, information, aktivt deltagande och vårdmiljö. Slutsats Delaktighet är en viktig förutsättning för anknytning och för föräldrarollen. Det är därför centralt att underlätta för föräldrar att vara delaktiga i vården av sitt barn. Sjuksköterskan har en avgörande roll genom att bjuda in föräldrarna till att delta i omvårdnadshandlingar samt erbjuda föräldrarna ett gott bemötande, en öppen och ärlig kommunikation, kontinuerlig information och en familjevänlig vårdmiljö.<br>Background To become a parent to a child that is treated in a neonatal intensive unit can be a shocking and stressful experience, which can result in hindering the parents’ ability to bond with the child. The child’s need for professional care hampers the parents’ ability to give their child natural care, which can lead to feelings of powerlessness and of a loss of their parental role. The child is often separated from the parents. This separation can cause negative effects on bonding as well as the parental role. Parents’ participation in and responsibility for their infant’s care are important factors to strengthen bonding and to empower parents in their parental role. Nurses have an important role in supporting the parents to achieve this. Aim The aim of this study was to describe parents’ experiences of participation in their child’s care in a neonatal intensive unit with focus on affecting factors. Method This study was conducted as a literature review with a qualitative descriptive approach. It includes 14 scientific articles conducted in PubMed and CINAHL and through secondary searches. Results From the literature review five themes were identified as supportive factors or barriers for parents’ experiences of participation: treatment, communication, information, active participation and care environment. Conclusion Participation is important for bonding and parenting. Thus, it is central to support parents to participate in the care of their child. Nurses have a crucial role by inviting parents to participate in caregiving activities and offering good treatment, an open and honest communication, continuous information and a family friendly care environment.
40
Thomas-Chollier, Morgane. "Evolutionary study of the Hox gene family with matrix-based bioinformatics approaches." Doctoral thesis, Universite Libre de Bruxelles, 2008. http://hdl.handle.net/2013/ULB-DIPOT:oai:dipot.ulb.ac.be:2013/210457.
Full textAbstract:
Hox transcription factors are extensively investigated in diverse fields of molecular and evolutionary biology. Hox genes belong to the family of homeobox transcription factors characterised by a 60 amino acids region called homeodomain. These genes are evolutionary conserved and play crucial roles in the development of animals. In particular, they are involved in the specification of segmental identity, and in the tetrapod limb differentiation. In vertebrates, this family of genes can be divided into 14 groups of homology. Common methods to classify Hox proteins focus on the homeodomain. Classification is however hampered by the high conservation of this short domain. Since phylogenetic tree reconstruction is time-consuming, it is not suitable to classify the growing number of Hox sequences. The first goal of this thesis is therefore to design an automated approach to classify vertebrate Hox proteins in their groups of homology. This approach classifies Hox proteins on the basis of their scores for a combination of protein generalised profiles. The resulting program, HoxPred, combines predictive accuracy and time efficiency. We used this program to detect and classify Hox genes in several teleost fish genomes. In particular, it allowed us to clarify the evolutionary history of the HoxC1a genes in teleosts. Overall, HoxPred could efficiently contribute to the bioinformatics toolbox commonly used to annotate vertebrate Hox sequences. This program was then evaluated in non-vertebrate species. Although not intended for the classification of Hox proteins in distantly related species, HoxPred showed a high accuracy in bilaterians. It has also given insights into the evolutionary relationships between bilaterian posterior Hox genes, which are notoriously difficult to classify with phylogenetic trees.<p><p>As transcription factors, Hox proteins regulate target genes by specifically binding DNA on cis-regulatory elements. Only a few of these target genes have been identified so far. The second goal of this work was to evaluate whether it is possible to apply computational approaches to detect Hox cis-regulatory elements in genomic sequences. Regulatory Sequence Analysis Tools (RSAT) is a suite of bioinformatics tools dedicated to the detection of cis-regulatory elements in genomes. We participated to the development of matrix-based pattern matching approaches in RSAT. After having performed a statistical validation of the pattern-matching scores, we focused on a study case based on the vertebrate HoxB1 protein, which binds DNA with its cofactors Pbx and Meis. This study aimed at predicting combinations of cis-regulatory elements for these three transcription factors.<br>Doctorat en Sciences<br>info:eu-repo/semantics/nonPublished
41
Heinemann, Ann-Britt. "Faktorer med inverkan på föräldrars närvaro hos sitt extremt underburna barn på intensivvårdssal." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175723.
Full textAbstract:
Syfte:Att beskriva föräldrars upplevelse av faktorer om har inverkan på deras närvaro hos sitt extremt underburna barn som vårdats på intensivvårdssal på neonatalavdelning. Material och metod: Semistrukturerade djupintervjuer utifrån en intervjuguide genomfördes under 2010 och 2011. Tretton föräldrar deltog i studien. De inspelade intervjuerna transkiberades ordagrant, och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Föräldrar till extremt underburna barn som vårdais på intensivvårdssal beskrev skilda upplevelser av vården och uttryckte olika behov. Vårdtiden innebar ett känslomässigt pendlande från chock till en känsla av kontroll. Faktorer som underlättade närvaron hos barnet var möjlighet till boende på avdelningen. Att få ökade kunskaper och ta över vården av barnet stärkte föräldrarna i föräldrarollen och ökade motivationen till att vara hos barnet. Genom att känguruvårda barnet kände sig föräldrarna behövda vilket ökade deras närvaro. Försvårande faktorer var miljön på intensivvårdssalen som ibland upplevdes stressfylld med oacceptabelt hög ljudnivå vilket gjorde det svårt att sova och övernatta hos barnet. Personalens arbetssituation hade inverkan på möjlighet till känguruvård eftersom det ledde till väntan på att få hjälp vid förflyttning av barnet från kuvös till förälder. Närvaro vid smärtsamma procedurer upplevdes som försvårande för många av informanterna.<br>Aim:To describe parents’ experiences of factors that have an impact on their presence with their extremely premature infant who is cared in an intensive care nursery at a neonatal unit. Materials and method:Semi structured interviews based on an interview guide were conducted in 2010 and 2011. Thirteen parents participated in the study. The recorded interviews were transcribed verbatim and processed by qualitative content analysis. Result: Parents of extremely preterm infants, who wore treated in an intensive care nursery, had different experiences of care and expressed different needs. The infant’s hospital stay was an emotional pendulum from chock to a sense of control. A factor that facilitated the parents’ presence with the child was the possibility to live in the neonatal unit. Attainment of more knowledge and taking over their infants’ care empowered the parents in their parental role, which increased their motivation to stay with their infant. Kangaroo Mother Care made parents feel needed which increased their presence. A hindering factor was the environment in the intensive care nursery. This was sometimes experienced as stressful with unacceptable levels of sound which rendered in sleeping difficulties and made it hard for the parents to stay over the night with the infant. Staff working conditions had an impact on their opportunities for Kangaroo Mother Care because this sometimes meant that parents had to wait for assistance with transfer of the infant from incubator to parent. Presence during painful procedures was perceived as an obstacle by several informants.
42
Petersson, Frida, and Jenny Larsson. "Upplevelser och behov av stöd hos syskon till ett sjukt barn : -en litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-365155.
Full textAbstract:
Bakgrund: Det är viktigt att känna sig delaktig i en familj och alla individer i familjen påverkar varandra, både positivt och negativt. Syskon betyder ofta mycket för varandra även om relationen inte alltid är positiv. När ett barn blir sjukt påverkas hela familjen. Det sjuka barnet får mer fokus och syskonet kan känna sig åsidosatt. Som teoretisk referensram till arbetet användes systemteori med fokus på familjecentrerad omvårdnad. Enligt teorin ses familjen som en helhet där alla delar, föräldrar, barnen och syskon, är beroende av varandra för att fungera på bästa sätt. Enligt familjecentrerad omvårdnad ska alla i familjen få komma till tals och bli uppmärksammade. Vården behöver uppmärksamma behoven hos hela familjen för att kunna ge bästa omvårdnad för alla inblandade. Syfte: Studiens syfte var att ta reda på vilka upplevelser och behov av stöd som syskon till sjuka barn har samt undersöka vad vården kan göra för syskonet. Metod: Metoden var litteraturstudie baserad på kvalitativa originalartiklar. Resultat: Föräldrar och syskon har ibland olika perspektiv och olika uppfattning om hur sjukdomen påverkar familjen. Syskon känner sig ofta åsidosatta. Syskon vill ha information och vill vara delaktiga i vården. Att ge information om sjukdomen ger trygghet till syskonet. Information, stödsamtal och gruppträffar har visat positivt resultat för syskon genom förbättrad empati, större förståelse för sjukdomen samt att de kan hantera och uttrycka sina känslor bättre. Familjestödjare har sett positiva resultat av att syskonet fått uppmärksamhet och höras. Slutsats: Syskon behöver involveras mer i vården av det sjuka barnet och de vill bli informerade. Det behövs en vårdplan tidigt i vårdförloppet för hela familjen. Vårdpersonal skall bekräfta syskonets tankar och visa att de lyssnar. Det behövs fler studier som väger in syskonets egna upplevelser och känslor.<br>Background: It is important to be a part of a family and all individuals in the family are affected of each other, both positively and negatively. Siblings often mean a lot to each other, even if the relationship isn´t always positive. When a child becomes ill, the entire family is affected. The ill child gets more focus and the sibling may feel overlooked. As a theoretical reference framework for the study, a system-theoretical model was used focusing on family-centered care. According to this theory, the family is seen as a whole where all parts are dependent on each other to have the family to work at its best. According to family-centered care, everyone in the family should be heard and get attention. Healthcare professionals should be able to detect the needs of the whole family to provide the best care for all involved. Aim: The aim of this study was to examine what experiences and needs siblings have when there is a sick child in the family and to examine what healthcare professionals can provide for the sibling. Method: The method was a literature study based on qualitative original articles. Results: Parents and siblings sometimes have different perspectives and different views of how the disease affects the family. Siblings often feel excluded. Siblings want to be informed and wants to be involved in the nursing. Providing information about the disease leads to a feeling of safety for the sibling. Information, support talks and group sessions have shown positive results for siblings by improved empathy, greater understanding of the disease, and better expressing of their feelings. Family support workers have seen positive results of the sibling after given more support and meetings. Conclusion: Siblings need to be more involved in the care of the sick child and they want to have more knowledge about the disease. A care plan is needed early in the process for the whole family. Healthcare professionals should confirm the sibling and show them that they are listening to them. More studies are required where sibling’s own experiences and feelings are heard.
43
Lima, Mariana Semião de. "Rap de batom : familia, educação e genero no universo rap." [s.n.], 2005. http://repositorio.unicamp.br/jspui/handle/REPOSIP/253223.
Full textAbstract:
Orientador: Elisa Angotti Kossovitch<br>Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Educação<br>Made available in DSpace on 2018-08-06T10:20:01Z (GMT). No. of bitstreams: 1
Lima_MarianaSemiaode_M.pdf: 1046381 bytes, checksum: 5ce08bfebca9e585355ff9acac9e8c9e (MD5)
Previous issue date: 2005<br>Resumo: A presente dissertação discute a aventura de mulheres no território masculino do gênero musical rap, bem como procura contribuir para a reflexão do que nossa sociedade e o Hip Hop estão dizendo sobre si mesmos quando falam e atuam sobre a diferença de gênero. O trabalho que aqui apresento, mostra que apesar da rara presença dessa questão nos trabalhos acadêmicos que discutem esse tema, as mulheres estão na cultura Hip Hop desde seu início, fazendo música, dançando break, grafitando ou como simples fruidoras que consomem a produção cultural dos ¿manos¿ indo a festas e eventos. Há também a participação ¿indireta¿ das mulheres no papel de mães, irmãs, companheiras atuantes dos bastidores da vida dos homens rappers. Essa presença, em especial a das mães, é bastante enfatizada em algumas composições. As experiências familiares de matrifocalidade vivenciada pelos jovens rappers e a ausência da figura paterna, fazem com que a mulher seja idealizada por grande parte dos homens não só no Hip Hop, mas na sociedade em geral<br>Abstract: The present dissertation discusses the adventure of women in male territory of the kind rap music, well as looking for the help to the reflexion, tat our society and Hip Hop ar saying themselves, while tey talk about and act on the disitinguishnes of the way. This wor shows in despite of the rar presence abou this question at academical works, which discuss thes resume explaining the women's sharing on Hip Hop culture since it began, making musics, dancing break, graphiting or being simplilu vicious, who consumpt the cultural make-upfrom ¿brothers¿, goin to parties and events. There is the indirect women's sharing on the paper as mothers, sisters, girlfriends acting escorts of the hits inside the rapper men's live. This presence, in special of the mothers, so closelu encourages on some compositions. The matrifocal family experiences, that is gotten on by youngs rapper and the ausence of the paternity picture, like making with the women, whom been idealized by almost men, no only in Hip Hop, but in the society generall<br>Mestrado<br>Educação, Sociedade, Politica e Cultura<br>Mestre em Educação
44
Pihl, Per-Jonas. "Människovärde i det moderna samhället : Synen på alkohol, effektivitet och familj hos Blå och Vita bandet i Norrbotten." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-162428.
Full textAbstract:
This essay concerns the temperance movements Blue Ribbon and White Ribbon inNorrbotten, Sweden. Their ideas about alcohol, industrialisation, family, humanity andproductivity. The period examined is 1905-1985, which nearly covers the whole of themovements history. Swedish and international research on the subject reveals temperancemovements had a negative view on the industrial society during the late 19th and early 20thcentury. The perceived problems were alcoholism and predatory capitalism. The family wasvalued highly both in itself and through its importance for the future well-being of the nation.The same results applies to Blue Ribbon and White Ribbon in Norrbotten. In addition greedwas seen as problematic, as well as lost productivity due to alcohol consumption. Humanitywas seen as very important, both within and between countries.
45
Göransson, Zara, and Karolina Persson. "Han eller hon? En deskriptiv studie av jämställdhet i hemmet bland studenter på Malmö högskola." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25679.
Full textAbstract:
Jämställdhet är ett begrepp som ständigt debatteras. Jämställdhetsdiskursen är närvarande i familj och skola, såväl som på arbetsplatser och inte minst på den politiska arenan. Trots att ojämlika könsstrukturer lyfts fram i samhället idag finns problemen kvar, och det kön vi har påverkar till stor del hur vi lever våra liv. Denna studie fokuserar på jämställdhet i familjen, med syftet att beskriva hur jämställdheten ser ut i par där minst den ena parten studerar vid Malmö högskola. Syftet är vidare att beskriva huruvida föräldraskap påverkar graden av jämställdhet hos dessa par, samt huruvida arbetsdelning och inflytande över beslut fördelas könstraditionellt eller könsneutralt inom paren. De huvudfrågeställningar som denna studie utgår ifrån är; Hur ser jämställdheten ut i par där minst den ena av parterna i förhållandet studerar vid Malmö högskola? Påverkar föräldraskap graden av jämställdhet i de studerade förhållandena? Är arbetsfördelningen i de studerade paren könstraditionell eller könsneutral? Studien har genomförts med hjälp av ett frågeformulär som besvarats av 180 studenter vid Malmö högskola. Frågeformuläret fokuserar på arbetsfördelning mellan man och kvinna, samt på fördelning av inflytande över beslut som fattas i hemmet. Studien visar att kvinnor utför största delen av hushållsarbetet i såväl familjer med barn som i familjer utan barn. Studien visar även att kvinnan har störst inflytande över de beslut som fattas i hemmet. Det framkommer också att de studerade paren fördelar hushållsuppgifterna på ett könstraditionellt sätt.
46
Björk, Ida. ""Till slut så blir det ett sätt att leva" : En intervjustudie om livssituation och hälsa hos anhöriga till personer med alkoholproblematik." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5252.
Full textAbstract:
Bakgrund: Alkoholproblematik är ett stort problem som påverkar den enskilda personen, anhöriga och samhället. Lagar och riktlinjer slår fast att anhöriga ska erbjudas stödinsatser. Sjuksköterskans etiska kod omfattar både den enskilda individen, anhöriga och samhället. Tidigare studier har uppmärksammat livssituation och hälsa hos anhöriga till personer med psykisk ohälsa, men det saknas studier kring anhöriga till personer med alkoholproblem. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva livssituationen med särskilt fokus på hälsa hos vuxna anhöriga till personer med alkoholproblematik. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Sex vuxna anhöriga till personer med alkoholproblematik intervjuades individuellt med halvstrukturerad metod enligt Kvale och Brinkmann. Intervjumaterialet analyserades enligt Elo och Kyngäs metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet från intervjuerna utmynnade i fyra kategorier: En otrygg och ansvarstagande livssituation, Att leva för den andra och förlora sig själv, Variation av starka känslor samt Att komma vidare i livet och försonas med sig själv. Diskussion: Studiens metod diskuteras utifrån Graneheim och Lundmans kvalitetsbegrepp. Centrala fynd i resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM).<br>Background: Alcohol problems is a major problem that affects the individual, family and society. Laws and guidelines states that family members must be offered support. Nurse’s Code of Ethics includes both the individual, family and society. Previous studies have drawn attention to life situation and health of family members of persons with mental illness, but there is a lack of studies of family members of persons with alcohol problems. Aim: The aim of this study was to describe the life situation with a particular focus on health in adult family members of persons with alcohol problems. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. Six adult family members of persons with alcohol problems were interviewed individually with semi-structured method by Kvale and Brinkmann. The interview material was analysed using Elo and Kyngäs method of qualitative content analysis. Results: The results from the interviews resulted in four categories: An insecure and responsible life situation, To live for the other and lose yourself, Variety of strong emotions and To move on in life and to reconcile with yourself. Discussions: The study’s method is discussed based on Graneheim and Lundmans quality concepts. Central findings in the results are discussed in relation to previous research and Antonovsky’s theory of sense of coherence (SoC).
47
Munn-Joseph, Marlene Sophia. "Don't talk about it. Be about it. examining the significance of hip hop culture in Black parents' engagement perspectives of their children's education /." [Bloomington, Ind.] : Indiana University, 2007. http://gateway.proquest.com/openurl?url_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info:ofi/fmt:kev:mtx:dissertation&res_dat=xri:pqdiss&rft_dat=xri:pqdiss:3274280.
Full textAbstract:
Thesis (Ph.D.)--Indiana University, School of Education, 2007.<br>Source: Dissertation Abstracts International, Volume: 68-07, Section: A, page: 2812. Adviser: Myrtle Scott. Title from dissertation home page (viewed Apr. 9, 2008).
48
Säterhof, Linda, and Jeanette Zachrisson. "Hör mig, se mig! : Erfarenheter av möten med psykiatrisk vård hos personer med psykisk ohälsa – en litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2199.
Full textAbstract:
Bakgrund: 1995 års psykiatrireform har inneburit en förändring där den psykiatriska vården numera bedrivs till största del inom primär-/ öppenvården och från patientens hem. Anhöriga till personer med psykisk sjukdom har fått en ny roll, från att ha varit utestängda från psykiatrin ska de numera ses som en resurs och vara en del av sin närståendes vård. Konsekvensen av detta har medfört att anhöriga känner ett stort ansvar för deras nära som är psykiskt sjuk. Att dela vardagen med en närstående som är psykiskt sjuk kan medföra en påverkan på det dagliga livet i form av konstant oro och stress men även påfrestningar på familjerelationerna. Syfte: Syftet är att belysa upplevelser hos anhöriga till personer med psykisk ohälsa samt deras erfarenheter av kontakten med den psykiatriska vården. Metod: Litteraturöversikt bestående av 12 stycken kvalitativa artiklar granskade enligt Fribergs (2012a) steg för analys. Funna likheter har sammanställts i teman och subteman. Den teoretiska utgångspunkt som valdes är Joyce Travelbees mellanmänskliga relation då den beskriver mötet mellan människor och förklarar etablerandet av en vårdrelation. Resultat: Anhöriga upplevde sig ha ett behov av bekräftelse, få tydlig information, känna delaktighet och bli erbjudna stöd för att lindra bördan. De ville ha ett fungerande samarbete med sjuksköterskan och bli sedda som en resurs. Samarbetet skulle grunda sig i en kontinuerlig kontakt där ömsesidigt utbyte av kunskap tas tillvara. Vid tillfällen då de anhöriga kände sig bekräftade och involverade av sjuksköterskan resulterade det i positiva erfarenheter som ledde till att situationen kändes hanterbar. Diskussion: Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att samarbeta med anhöriga och få de att känna sig delaktiga. Känner de anhöriga att de får stöd kan de lättare hantera situationen vilket medför att en återhämtning är möjlig. Då de anhöriga upplever ett utanförskap bör sjuksköterskan hjälpa de anhöriga att finna strategier för att hantera detta och för att göra situationen mer hanterbar och begriplig.
49
Berndtsson, Anna, and Hanna Dahlerup. "Strukturerade metoder som sjuksköterskor kan använda för att identifiera behov hos närstående till patienter inom palliativ vård : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4069.
Full textAbstract:
Bakgrund: Närståendestöd är en av de fyra hörnstenarna för god palliativ vård. Sjuksköterskor inom palliativ vård ska identifiera och bedöma behov hos närstående. Specialistsjuksköterskor inom palliativ vård ska arbeta för utveckling, kvalitetssäkring och implementering av validerade metoder för bedömning av behov. Studier har visat att närstående har behov som sällan bedöms med strukturerade metoder. Enligt de befintliga riktlinjer som finns i Sverige för palliativ vård ska närståendes behov bedömas, men det finns inga rekommenderade metoder. Syfte: Syftet var att beskriva metoder som sjuksköterskor kan använda för identifiering av närståendes behov. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där både kvantitativa och kvalitativa artiklar har använts i resultatet. Narrativ syntes har använts för att analysera resultaten från artiklarna, med inspiration från guiden av Popay et al. (2006). Resultat: Fyra instrument för bedömning av närståendes behov har identifierats. Carer Support Needs Assessment Tool (CSNAT), Needs Assessment Tool (NAT), Carer Alert Tool (CAT) och Family Inventory of Needs (FIN). Fyra teman framkom i syntetiseringen: bedömningsinstrumentens användbarhet, bekräftar närstående, öppnar upp för kommunikation samt lyhördhet har betydelse. Slutsats: Denna litteraturöversikt tillför en översikt över befintliga metoder för att bedöma närståendes behov. Av de fyra instrumenten som identifierades bedömdes CSNAT ha starkast evidens. Regelbunden användning av CSNAT kan bidra till en mer jämlik vård för närstående. Bedömningen med CSNAT skulle även medföra att aktuella riktlinjer för närståendestöd inom palliativ vård följs.<br>Background: In palliative care there are four cornerstones, one of them is support of the next of kin. Nurses in palliative care should identify and assess the needs of next of kin. Specialized nurses in palliative care should work for the development, quality assurance and implementation of validated methods for assessing needs. Studies have shown that next of kin have needs that are rarely assessed with structured methods. According to the existing guidelines in Sweden for palliative care, the needs of next of kin must be assessed, but there are no recommended methods. Aim: The aim was to describe methods that nurses can use to identify the needs of next of kin. Method: A literature review has been carried out where both quantitative and qualitative articles have been used in the result. Narrative synthesis has been used to analyze the results from the articles, with inspiration from the guide by Popay et al. (2006). Results: Four instruments for assessing the needs of next of kin have been identified. Carer Support Needs Assessment Tool (CSNAT), Needs Assessment Tool (NAT), Carer Alert Tool (CAT) and Family Inventory of Needs (FIN). Four themes emerged in the synthesis: The usefulness of the assessment instruments, confirms next of kin, opens up for communication and sensitivity matters. Conclusion: This literature review provides an overview of existing methods for assessing the needs of next of kin. Of the four instruments identified, CSNAT was estimated to have the strongest evidence. Regular use of CSNAT can contribute to a more equal care for next of kin. The assessment with CSNAT would also mean that current guidelines for support of next of kin in palliative care are followed.
50
Måring, Jessica, and Patricia Pizevska. "ANKNYTNING TILL FÖRÄLDRAR OCH ÖVERTYGELSER HOS UNGDOMAR EN STUDIE OM SOCIALA BAND OCH DESS PÅVERKAN." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24944.
Full textAbstract:
Studier har visat att föräldrar som är engagerade i barnet, är konsekventa och stödjande i sin uppfostran, skapar stark anknytning till barnet och därmed starka sociala band. Finns det skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller anknytning till föräldrar, andra vuxna, skola och vänner? Finns det skillnader i övertygelser mellan de ungdomar som växer upp med skilda föräldrar och intakta familjer? Finns det ett samband mellan anknytning och övertygelser, och skiljer sig det här sambandet åt beroende på kön? Denna studie visar att vilket kön den unga individen har spelar stor roll vid anknytningen till föräldrar, och att ju starkare anknytning – desto mer positiv övertygelse har ungdomarna.<br>Studies have shown that parents who are committed, consistent and supportive with their child, creates a strong attachment and thus strong social bonds. Are there any differences between boys and girls regarding the attachment to parents, other adults, school and friends? Are there any differences in beliefs between the young people who grow up with divorced parents and those who grow up in intact families? Is there a connection between attachment and beliefs, and does this connection differ according to gender? This study shows that what gender the young person is plays a major part in the attachment to parents, and the stronger the attachment - the more positive beliefs.