To see the other types of publications on this topic, follow the link: Populärkulturell.
Dissertations / Theses on the topic 'Populärkulturell'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Populärkulturell.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Nilsson, Teddy, and Filip Jönsson. "Pedagogernas syn på populärkulturell film." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33210.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers normer kring populärkulturell film i förskolanutifrån pedagogers perspektiv. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod. Tvåförskollärare och en barnskötare intervjuades för att få en förståelse kring ämnet. Vi valde istudien att kalla de intervjuade för pedagoger, då vi finner att alla som arbetar i förskolan harett betydande ansvar för barns utveckling i olika ämnen. Vårt fokus är deras syn och tankaroch inte vilken titel de har i förskolan. När vi skriver generell film menar vi filmen som inteär kopplad till populärkulturen. Resultatet av detta examensarbete sammanfattas som attpedagoger har normer angående populärkulturell film och att pedagoger har en rädsla förvåldet som förekommer i filmer och tv-serier. Den generella filmens funktion är på förskolanatt vara tidsfördriv, lugnande medel och lärandeverktyg medan populärkulturell film inteanvänds i lärandesyfte utan mest som tidsfördriv. Pedagogerna anser att film kan användassom lärandeverktyg inom temat. Pedagoger menar att kunskap inom film kan användas för attskapa och dramatisera film men tids- och kunskapsbrist begränsar dessa möjligheter. Utifrånpedagogernas perspektiv är populärkulturen ett komplext ämne men de ser möjligheter tilllärande genom användandet av populärkulturens innehåll.
2
Johansson, Frida. "Stereotypa kulturer i västerländsk media : En studie om människors uppfattning om etniska stereotyper inom karaktärsdesign." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-12319.
Full textAbstract:
Arbetet undersöker stereotypiserade icke-västerländska kulturer i västerländsk media i form av två sorters karaktärsgestaltningar. Den ena gestaltningen bygger på historiska referenser medan den andra går efter en populärkulturell representation av kulturerna. Arbetet tar upp pseudovetenskapen fysionomi för att skapa en förståelse för stereotyper och vad som gör dem negativa eller positiva. Sex informanter deltog i undersökningen som bestod av att utföra webbenkäter som följdes upp av intervjuer. Enkäterna hade för avsikt att lägga en grund för intervjuerna och ge forskaren en överblick av informanternas åsikter. Resultatet visade att det förekom en skillnad i hur informanterna beskrev de två olika bildgrupperna. De populärkulturella kopplades i större grad till de valda kulturerna men de historiskt förankrade varianterna ansågs vara mer trovärdiga i en historisk kontext. Eftersom så få informanter deltog går det inte att göra ett generellt antagande utan en större undersökning med fler informanter bör utföras.
3
Nassirov, Farhad. "Identitet, diskurs och ideologi i filmen "Watchmen" : En studie om subjektspositioner i en populärkulturell film." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-4131.
Full text
4
Angelsmark, Erika. "[Klistra in populärkulturell referens här] : Populärkultur i styrdokument och läroböcker för religionskunskapen på gymnasienivå." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35910.
Full textAbstract:
Popular culture is a phenomenon of growing importance in the society today. Children and teenagers are increasingly using popular culture in their everyday life to reflect and answer questions about their identities and the meaning of life. Swedish primary and upper secondary schools are expected to prepare their students for adulthood and to provide them with tools to explain understand and problematize contemporary society. From this perspective it is relevant to question whether the schools achieve this and whether the instruction given there represents the contemporary society. For the purpose of knowing more about how popular culture is perceived and dealt with in the Swedish education system, this study examines how eight textbooks in Religious Education (RE) and the national curriculum for upper secondary school discuss and treat popular culture. The study focuses on when and in what ways the textbooks mention popular culture and if the curriculum provides any supportive base for including popular culture in religious education. The textual analysis of the RE textbooks illustrates that popular culture is seldom mentioned in the books and rarely discussed or reflected upon. The most common instances of popular culture in the textbooks are small references outside of the main text. The authors of the textbooks have thus not integrated thorough discussion about popular culture but rather added in some popular cultured references where they thought it would fit in the texts. With regard to the national curriculum for Religious Education, there is some recognition of how to use and discuss popular culture and its importance for students is acknowledged. However, this recognition is only explained in the comments to the curriculum and not in the document itself. The apparent lack of popular culture in RE textbooks is in this study discussed from the perspective of power relations and popular culture perceived as a culture form with low status. As historians have asserted, cultural forms that have historically been called and perceived as low culture have also been used as objects for the exercise of power. While popular culture today has taken over functions that traditionally belong to the established religions, and while in some cases popular culture can be perceived as a form of religion, popular culture is still commonly viewed as a lower form of culture for the masses and consequently a cultural form with lower status. This exercise of power has usually been downward in the social hierarchy, from middle class towards working class, to today’s groups of adults towards youth. It may be this trend that emerges when this study shows the lack of popular culture in RE textbooks. It is adults who write the curriculum, it is adults who write the textbooks and it is adults who teach in schools. Popular culture is said to belong to the young and therefore it does not have sufficiently high status to be brought in to the classroom.
5
Newton, Yosef. "''This is the way'' : En kritisk diskursanalys om deltagande fans i en populärkulturell subreddit." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-182268.
Full textAbstract:
Star Wars has since its initial release in 1977, become a pop cultural phenomenon. In the beginning of the franchise, it only consisted of films. Now, almost 40 years later the franchise has become a multimedia experience with many produced spin-offs over the years, such as The Mandalorian (2019). On social media platforms such as Reddit, fans of the universe can discuss intertextual references from the series together with other fans. This study aims to examine how these fans present their opinions regarding the intertextual references and the transmedia extension that is The Mandalorian (2019). Furthermore, it discusses how collective intelligence is built and how this injects meaning to a fan of the franchise. This study mainly consists of a theoretical frameworks popularized by Henry Jenkins, such as transmedia storytelling and participatory culture. Theories on identity, intertextuality and collective intelligence are also used. Critical discourse analysis is the main method of the study, more specifically, Anabela Carvalho’s CDA model for media texts. The results show that Reddit enables participation on different levels, with different types of content. It enables fans to create more value within transmedia fandoms by building on the collective intelligence in the community. The study also shows that fans of transmedia universes, are competent participants who value intertextuality and are like-minded.
6
Danell, David. "Tidningen GQ och populärkulturell objektifiering : En historisk studie av omslag i förändring mellan 1958-2013." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104639.
Full textAbstract:
Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera tidningen GQ:s omslag mellan åren 1958-2013 för att ta reda på om patriarkala strukturer går att urskilja i omslagens text- och bildspråk. Jag vill specifikt undersöka hur män och kvinnor framställs på omslagen och hur detta kan ha förändrats mellan åren 1958-2013. Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstå hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att använda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har också varit en väsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas också upp i arbetet. Vidare har även Anja Hirdmans tidigare forskning i området med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstå mitt analysmaterial. Metod: Samtliga 599 omslag från GQ:s arkiv mellan våren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt. Jag har framför allt tittat på bilder men även vävt in relevant text i min analys. Jag har utgått ifrån Eriksson och Göthlunds beskrivning av semiotiken i boken Möten med bilder (2004) och deras genomgång av Roland Barthes denotation- och konnotationsbegrepp. Resultatredovisning: Jag fann att GQ:s omslag i hög grad präglas av patriarkala strukturer i både text- och bildspråk. Hur dessa strukturer har format omslagen har förändrats mellan 1958-2013 men de har varit ständigt närvarande. Vidare forskning: Skulle kunna gå in på framställning av olika etniciteter, förslagsvis också med en feministisk förankring.
7
Månsdotter, Sofia. "Fint och fult i film : En studie av finkulturell och populärkulturell diskurs i svenska filmrecensioner." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39364.
Full textAbstract:
The discussion about high culture and popular culture in our society has been going on for decades. In few places is it as loud as within culture journalism and the critics’ society, where the question of what is good taste and what is dumb entertainment constantly gets brought to the surface. Film is a particularly vulnerable area, since it is such a universally appealing and rather young medium. In America and England several studies have been performed of the reviewing society and reveiwers’ use of high and low art-discourse in their writing. The Swedish market is sorely lacking in this area. This study is an attempt to shed some light on the way Swedish culture journalism works, with the focus being Swedish film reviews. The goal is to explore the use of high culture and popular culture discourse within Swedish reviews by examining the movie reviews published in the two large Swedish newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet in 2013. The reviews were studied using a number of variables, some of which represented the high culture discourse, and some of which represented the popular culture discourse. The study showed that the reviewers of these newspapers tended to use both high art discourse and popular culture discourse within their reviews to almost the same extent. The news papers were also very similar in the way they used the variables for high culture and popular culture discourse.
8
Sandell, Marie-Louise. "Sex an the city i tjejernas hjärtan? -ett ungt och kvinnligt perspektiv på en populärkulturell text." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36519.
Full textAbstract:
Detta arbete har syftat till utveckla ett feminint, ungt och individuellt perspektiv på nio gymnasieflickors egna uppfattningar om och förståelse av en populärkulturell text, som de gavs tillfälle att i en gruppintervju beskriva med egna ord. Flera elever uttryckte synpunkter som i hög grad förde tankarna till ett postmodernt tänkande, fokuserat på individens önskningar och drömmar. En del elever tyckte att filmen tog upp kvinnofrågan anno 2009, dvs. att den fokuserade på kvinnans fria val att leva singelliv och rätt till ”manliga sexualvanor”, på hennes rätt till kvinnliga gemenskaper och genom dessa rätten till ett inbyggt bekräftelsesystem, på hennes rätt att vara kvinnlig i kombination med att ha en karriär och på åldersfixeringen i dagens samhälle. Andra elever irriterade sig över filmens föråldrade kvinnobild, eftersom de tyckte att den förmedlade gamla stereotyper och förväntningar på kvinnliga egenskaper, utseenden och beteenden. Eleverna fördjupade sig i diskussioner kring individens frihet och kring vikten av att själv välja livsstil, snarare än att de sökte politiska eller kollektiva lösningar på exempelvis ”kvinnofrågan”. En del av eleverna ansåg att kvinnofrågan handlar om att stå för sin person och inte för sitt kön och de menade att bortsett från en hel del stereotypiska drag så kunde de relatera till filmen.
9
Tadjouri, Emma. "Arabiska kvinnors representation inom västerländsk populärkulturell film : En jämförande studie av filmerna Aladdin och Tusen och en natt." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68048.
Full text
10
Blomgren, Viktor. "Kriminella Stereotyper : En studie om populärkulturell visualisering av kriminella män i datorspel och hur betraktarens tokning påverkas av attribut och hudfärg." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15311.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka vilken påverkan olika attribut hos en karaktär har på hur de uppfattas som mer eller mindre kriminella hos svenska spelutvecklarstudenter, och om dessa attribut har olika påverkan beroende på karaktärens hudfärg. Till undersökningen skapades sex karaktärer designade utefter karaktärer i spelet Grand Theft Auto 5(2013) och studien The Criminal Stereotype (Maclin, 2006). I två enkäter som skickades ut till spelutvecklarstudenter vid Högskolan i Skövde blev informanterna ombedda att analysera tre av de sex karaktärerna och beskriva dessa genom förvalda svarsalternativ, samt motivera sina val. Resultatet visade att där finns attribut som associeras närmare med kriminellt beteende än andra och att dessa existerar som stereotyper i mediavärlden på en global skala, då resultatet stämde överens med Maclins studie. Resultatet visar också skillnad i påverkan beroende på karaktärens hudfärg då informanterna var mer försiktiga i analysen av karaktärer med annorlunda etnicitet än de själva. Fortsatt arbete skulle kunna fokusera på andra grafiska stilar, andra stereotyper eller andra etniciteter.<br>The study sets out to examine what effect different attributes of a character have on how they are perceived as more or less criminal by swedish game development students, and if these attributes have a different effect depending on the characters skin color. Six characters were created for the study with designs inspired by Grand Theft Auto 5 (2013) and the study The Criminal Stereotype (Maclin, 2006). In two questionnaires, sent out to game development students att Högskolan i Skövde, the participants were asked to analyze three out of the six characters and describe them through preselcted possible answers, and to motivate their selected options. The results showed that there are attributes that are more closely related to criminal behaviour and that these exists as sterotypes in media on a global scale, as the results cohere to those from Maclins study. The results also show a difference in effect depending on the characters skin color as the informants were more cautious in their analysis of characters with a different ethnic background than themselves. Future research could focus on other graphical styles, other stereotypes or other ethnicities.
11
Bjerre, Tobias. "Genom odöda stilar och transformerade masker : Populärkulturell återanvändning av Goyas och Fuselis konst i nyadaptionen av slasherfilmen Terror på Elm Street." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-50122.
Full textAbstract:
Studien undersöker användningen av Goyas etsning När förnuftet sover kommer monstren och Fuselis oljemålning Nattmaran som förekommer i slasherfilmen Terror på Elm Street (2010). Konstverken är placerade i en scen där konstverken bland annat får en självrefererande roll eftersom det som sker i konstverken även sker i filmen. Syftet med studien är att undersöka vad konstverken fyller för funktion i filmen och att undersöka om det finns stilistiska och tematiska likheter mellan konstverken och filmen trots att det skiljer ungefär 200 år mellan dem. De båda konstverken analyseras semiotiskt och filmen analyseras främst utifrån studiens teoretiska perspektiv: intermedialitet, transmediering och intertextualitet. Resultatet visar att slasherfilmer och skräckfilmer är väldigt flitiga med användandet av intertextuella referenser och självrefererande uttryck men att det är svårt att veta exakt vad konstverken har för betydelse. Tidigare forskning visar att tidig skräckfilm inspirerades av gotiska romaner och romantiska konstverk vilka transmedierades till filmmediet när det var tekniskt möjligt. Mellan konstverken och filmen går det att hitta flera stilmässiga och tematiska likheter som är typiska för det som började framhävas under romantiken. Terror på Elm Street (2010) bär på flera postmoderna drag, bland annat eftersom filmen kombinerar uttryck från det förflutna och berör gränsen för vad som ses som fin- respektive populärkultur.<br>This study examines Goya’s etching The Sleep of Reason Produces Monsters and Fuseli’s The Nightmare and how they are used in the slasher movie A Nightmare on Elm Street (2010). The purpose of this study is to explore the artworks and their role within the movie and examine if it is possible to distinguish stylistic and thematic similarities between the works despite being separated by approximately 200 years. The artworks are analyzed according to a semiotic method, while the movie is analyzed mainly using the study’s theoretical aspects: intermediality, transmediality and intertextuality. The result shows that intertextual references and self-referential expressions are frequently used in slasher movies. However, the specific role which these artworks play in the movie is often hard to decipher. There are several similarities between the artworks and the movie and previous studies shows that early horror movies were influenced by gothic novels and romantic paintings which were transmediated to fit the film medium. The art works used in A Nightmare on Elm Street (2010) have the same motifs as part of the film’s story and are also part of a postmodern trend of mixing between so called high culture and popular culture.
12
Pinjefors, Heléne. "I mötet med populärkulturen i förskolan - En studie om populärkulturens betydelse i barns lek och kulturer." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35199.
Full textAbstract:
AbstractSyftet med studien är att bidra med kunskap och förståelse om barns användning av populärkultur i förskolan, samt visa vilken betydelse barns kunskaper om populärkultur har i skapandet av barns kamratkulturer. Studien besvarar tre frågeställningar: Hur använder sig barn av populärkultur i förskolan? Vilken betydelse har populärkultur i barns lek? Hur ser relationen mellan barns populärkulturella kunskaper och delaktighet i lek ut? Studien utgår ifrån teorier kring sociokulturell teori, populärkultur, mediering, imitation och representation samt tidigare forskning inom forskningsområdet.Empirin består av semi-strukturerade intervjuer av barn både enskilt och i små grupper i åldern 3 - 5 år. Samt av observationer ute på förskolans gård med barn i åldern 3 - 5 år. Det förekommer likaledes en inomhusobservation på en avdelning med barn i 3 – 5 årsåldern. Resultatet av studien visar att barn har intresse av att använda sig av populärkulturen de tar del av i media, i andra sammanhang då barnen använder sig av populärkulturen bland annat i samband med lek i förskolan. När barnen leker med inslag av populärkultur med varandra, använder sig barnen av olika begrepp såsom mediering och imitation för att få förståelse över populärkulturen de tar del av i media. Barnen byter även erfarenheter med varandra i samtal om populärkultur. I samband med lek och samtal med och om populärkultur skapas nya kamratkulturer på förskolan efter barns intresse och kunskaper av populärkultur.<br>The purpose of this study is to contribute with knowledge and understanding about children use of popular culture in preeschool. The study will also show the meaning of childrens knowledge of popular culture in their creation of peer culture. The study answers to three questions: How does children use popular culture in preeschool? What is the meaning of popular culture in preeschool ?How does the relation between childrens knowledge of popular culture and participation in play show? The study proceeds from theories about socio culture, popular culture, meditation, imitation, representation and in earlier research within this field. The empiri consists of semi structured interviews with children, both individual and in small groups.The age of the children interviewed are between 3 to 5 years old. The empiri also consists of observations in the school yard and inside the classroom of the children in the same age group.The results of this study shows that children show an interest in using popular culture they see in media, in other contexts then children uses popular culture for example in their play in preeschool. When children plays with element of popular culture with each other, they use concepts like meditation and imitation to understand the popular culture they see in media. Children also exchange experiences with each other when they discuss popular culture. In connection with play and conversation with and about popular culture, children creates new peer culture in preeschool according to their interest and knowledge about popular culture.
13
Bjelvert, Sofia. "Skolan och populärkulturen." Thesis, Karlstad University, Division for Culture and Communication, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-523.
Full textAbstract:
<p>Detta arbete behandlar populärkulturen i skolan. Undersökningen består av åtta elevintervjuer samt fem intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i yngre åldrar på skolor i Mellansverige.</p><p>Syftet är att ta del av lärarnas syn på vad populärkultur i skolan innebär samt hur de arbetar med det och vad de anser om det. Jag försöker ta reda på om populärkulturen i skolan påverkar elevernas inställning till undervisningen och om det underlättar lärandet för dem.</p><p>I litteraturgenomgången tar jag upp vad tidigare forskning kommit fram till gällande populärkulturen, hur man ser på den, dess historia i skolan och på vilket sätt man bör arbeta med den i skolan samt varför.</p><p>Resultatet i min undersökning visar att lärarna är överens om att populärkulturen är viktig att ha med i skolan med tanke på hur dagens samhälle ser ut och hur det styrs av media och teknik.</p><p>Både lärare och elever ser svårigheter i att ta in populärkulturen i skolan då de ser den som ett ämne i sig. Resultatet visar dock på att populärkulturen borde integreras i skolan och användas som ett komplement till undervisningen, som en grund att utgå från, inte ersätta ett annat ämne.</p><br><p>This essay is about popular culture in school. The investigation is based on interviews with eight students and five teachers working in elementary school in central Sweden.</p><p>The aim with this report is to gain an understanding of what the teachers’ opinions are regarding popular culture in school, how they work with it and what they think about working with it. I try to find out whether working with popular culture in school affects the students’ attitude towards school and if it makes learning easier for them.</p><p>The literature review shows what earlier studies have shown regarding popular culture, the attitudes towards it, its history in school and in which way one should work with it in school and why.</p><p>The result of my own study shows that the teachers agree that the popular culture in school is important because of how the society today is characterized and how it is run by the media and technology.</p><p>Both teachers and students find it difficult to make popular culture a part of school since they see it as a subject of its own. However, the results show that popular culture should be integrated in school and that it ought to be used as a complement to what is being taught, as something to proceed from, not something to replace another subject with.</p>
14
Johansson, Andreas, and Erik Permlid. "Populärkulturen som pedagogiskt hjälpmedel." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30762.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers syn på erfarenhetspedagogik och användandet av elevers populärkultur i undervisningen. Undersökningen genomfördes på två skolor i områden som skilde sig geografiskt, ekonomiskt, akademiskt och kulturellt. Materialet samlades in genom intervjuer med sex stycken pedagoger samt en enkätundersökning bland 57 elever på dessa skolor. Inledande kapitel behandlar begreppsförklaring och vad tidigare forskning säger angående erfarenhetspedagogik och populärkultur i undervisningen. Undersökningarna visade att pedagogerna inte använde elevernas vardagsintressen som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. Enligt elevenkäten ville eleverna att deras fritidsintresse skulle inkluderas mer i undervisningen. Anledningen, enligt pedagogerna, till att populärkulturen inte tas upp i klassrummet är många, bland annat tidsbrist. Sammanfattningsvis säger pedagogerna att läroplanen är den största anledningen till att elevers vardagsintressen inte tas upp i klassrummet. Undersökningen visar dock att det är fler underliggande orsaker som hindrar pedagogerna att involvera elevernas populärkultur i undervisningen.
15
Frykman, Elisabeth, and Kajsa Nilsson. "Populärkulturella influenser i förskolebarns fria utelekar." Thesis, Högskolan Kristianstad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11638.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka hur medialiserad populärkultur påverkar barn i deras utelekar och om det finns någon skillnad på pojk-lekar och flick-lekar. Frågeställningar som vi utgick ifrån var: Inspirerar medialiserad populärkultur barns fria utelek? Vilka sorts lekar är det det handlar om? Är det skillnad på vilken typ av populärkultur som inspirerar flickor respektive pojkar? Undersökningen genomfördes i barnens närmiljöer utomhus, urvalsgruppen bestod av 28 barn i åldern ett- till sex år. Den valda metoden var observationer, med papper och penna. I teorianknytning valdes delar av Vygotskijs sociokulturella teori ut. Slutsatserna i vår studie är att det finns vissa lekar som i första hand leks av flickor och andra i första hand av pojkar och att den mediala kulturen finns mitt ibland oss genom leksaker, datorer, spel, affischer, film och barnprogram. Att vi lever i ett teknologiskt informationssamhälle syns i barnens lek, där barnen byter karaktärer och ändrar roller i leken på ett sätt som tyder på att de blivit påverkade av olika medier, medialekar.
16
Malmborg, My. "Pompeji genom vetenskapliga och populärkulturella källor." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30627.
Full textAbstract:
Denna kandidatuppsats berör hur Pompeji är framställd i vetenskapliga och populärkulturella källor genom böcker och artiklar. Skillnaden är även något som kritiskt diskurs analyseras. Mängder av populärkulturell- och vetenskaplig information finns om Pompeji och dess invånare. Är vetenskapliga och populärkulturella böcker från vitt skilda världar? Skriver vetenskapliga och populärkulturella författare olika? Svaret är att skillnaden inte är så stor men att den finns. Gränsen mellan populärkultur och vetenskap kan bli otydlig.<br>The bachelor thesis concerns how Pompeii is written about in scientific and popular culture sources through books and articles. The differences between them is also something that is critical discourse analyzed. A great deal of popular culture- and scientific information is written about Pompeii and it's citizens. Are scientific and popular culture books from different worlds? Does scientific and popular culture writers write differently? The answer is that the difference is not big but it's present. The line between popular culture and science can be ambiguous.
17
Nyman, Holkkola Helena, and Yvette Ohlsson. "Barns populärkulturellt inspirerade lekar i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35216.
Full textAbstract:
Det som klassas som populärkultur finns idag tillgängligt för barn via många kommunikationskanaler. De kan relativt enkelt komma i kontakt med bland annat olika mediekaraktärer genom filmer, digitala spel och smartplattor som finns mer lättillgängligt i dagens samhälle, främst i hemmet men även till viss del i förskolan. Vi vill undersöka om barnens lekar är inspirerade av den populärkultur som råder samt hur det i så fall kommer till uttryck. Följden av detta blir då att försöka se hur dessa lekar tas emot i förskolan av de pedagoger som arbetar där. De centrala begrepp som studien inriktar sig på är framförallt populärkultur och lek men berör även de normer som finns i förskolan när det gäller genus, könsskillnader, miljö, material samt våldslekar och vad som anses vara tillåtet och otillåtet. Av dessa begrepp har vi valt att använda lek, normer och genus som teoretiska utgångspunkter för vår studie. Studien är gjord enligt en kvalitativ metod då vi valde att samla in vår empiri genom observationer och samtal med barn och pedagoger samt skrivna intervjuer med pedagoger. Utifrån det resultat vår undersökning ledde fram till kan vi se att barnen inspireras av den rådande populärkulturen vilket visade sig i barnens samtalsdiskussioner, lekar och skapande verksamhet. Det handlar till stor del om de filmer och tv-program de har sett, vilka leksaker de har i hemmet eller vilka spel de bemästrar via exempelvis smartphones eller smartplattor. De reaktioner och det bemötandet som barnens populärkulturellt inspirerade lekar får från pedagogerna i förskolan visar sig på olika sätt. Vi kan se att det finns ett dilemma kring pedagogernas tankar och bemötande, ibland krockar de personliga åsikterna gentemot kollegornas åsikter och förskolans regler, detta visar på att det finns ett problemområde som bör reflekteras och diskuteras över.
18
Lundholm, Christofer. "Populärkulturella perspektiv på lärande : En didaktisk analys." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30607.
Full text
19
Saarikoski, Ida. "Populärkulturens didaktiska egenskaper : En intervjustudie om populärkulturens didaktiska egenskaper utifrån resonemang av historielärare på mellanstadiet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78944.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att undersöka populärkulturens didaktiska egenskaper. Detta görs utifrån resonemang av historielärare på mellanstadiet.Syftet utgår från tre forskningsfrågor där tanken är att undersöka om lärarna använder populärkultur i sin historieundervisning och hur de i så fall motiverar användandet av detta. Den sista forskningsfrågan undersöker om lärarna anser att populärkultur kan bidra med förmågor och kunskaper hos eleverna, så som historisk empati. Undersökningen görs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem historielärare på mellanstadiet, lärarna är i olika åldrar och har arbetat som historielärare i olika utsträckning. Det är lärarnas svar som sedan analyseras utifrån forskning om populärkultur samt historisk empati. Resultatet visar att lärarna är positiva till användande av några former av populärkultur i historieundervisningen. Dock framkommer det också olika slags problemfaktorer, så som tidsbrist, lärarnas engagemang samt deras syn på populärkultur, vilket spelar en stor roll i användandet av populärkultur i undervisningen.
20
Kingsepp, Eva. "Nazityskland i populärkulturen : Minne, myt, medier." Doctoral thesis, Stockholm University, Department of Journalism, Media and Communication (JMK), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8164.
Full textAbstract:
<p>The study follows the tradition of Cultural Studies, with a special interest in visual culture, and examines how history is being represented in different media, how these representations are interpreted by the audience, and how the outcome functions in the individual knowledge-building about this particular era. Here the notion of what is often called a collective, or cultural, memory, is important; both as a vehicle for a dominant discourse on memory and as a counterpart to individual memory, which might be more or less in agreement or opposition with the dominant. A central theme is the examination of how elements of the mythical enters a historical narrative, how they affect this, and how this is being interpreted by the audience. The media texts examined are mostly films (fiction and docudramas as well as documentaries) and computer games, although there are also some examples from role-playing games and alternative popular music. The audience part of the study consists of 11 in-depth interviews and a number of additional informants.</p><p>I propose that the media material indicates a convergence between myth in the traditional, religiously connected sense, and in the secularized sense of Roland Barthes. The former is made visible by the persistent use of elements of a clearly metaphysical nature, while the latter is made clear through the almost omnipresent authoritarian character of the media presentations. The material in its entirety clearly shows the importance of transmediality, transmedia storytelling and knowledge communities (cf Henry Jenkins) within the context. The audience examined expresses a highly critical attitude towards what is considered to be a “mainstream” media representation of World War II and Nazi Germany that – according to them – transforms the gruesome historical reality into cheap thrills and entertainment. Thus, it becomes fundamentally problematic to look upon the media representations of the theme as an expression of collective memory.</p>
21
Lagersten, Ebba. "Populärkulturens påverkan : Mediebilden av terapi och dess betydelse." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-70092.
Full textAbstract:
Denna studie har som ansats att diskutera vad populärkulturen har för påverkan. Detta görs genom att anta ett mindre perspektiv och ta upp hur populärkulturella tv-serier om terapi kan påverka och har påverkat de bilder som finns av terapi och terapeuter. Genom att tillämpa en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter och psykologer genomförts. Detta ger ytterligare ett nytt perspektiv då det är de som omfattas av mediebilden som ges möjlighet att diskutera den. Frågorna som tagits upp är huruvida de populärkulturella skildringarna är att betrakta som representativa och vad det kan ha för betydelse. Dessa resultat har sedan kopplats till medieteorier om påverkan. Genom att analysera materialet som framkommit vid intervjuerna med hjälp av medieteorierna har studien visat att populärkulturens har en konstruktionistisk påverkan. Detta innebär att tv-serierna om terapi har en påverkan men dess inverkan sker subtilt i den meningen att den hjälper till att förstärka normer som statuerats på annat håll, ur den samhälleliga inställningen till ämnet eller nyhetsskildringar. Genom att tv-serier ger en representativ skildring av terapi bidrar detta till att normalisera och förstärka terapin och terapeutens roll i samhället. Detta är möjligt och har varit nödvändigt eftersom det under de senaste 15-20 åren växt fram ett större intresse för psykisk hälsa och dess betydelse har omförhandlats. Den tidigare karikatyriska bilden av terapeuten och patienten har ersatts av en modern representation som gör bägge parter mer rättvisa.
22
Aleheim, Emma, and Susan Ekström. "Populärkulturens roll i förskolan : intervjuer med två pedagoger." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9516.
Full textAbstract:
Studien handlar om populärkulturens roll i förskolan. Syftet var att ta reda på hur pedagogerna säger sig använda populärkultur i förskolans pedagogiska verksamhet och vilken attityd pedagogerna har till populärkultur i den fria leken. Vi har undersökt två pedagogers attityd till populärkultur och vi använde oss av intervjuer för att besvara våra problemformuleringar. Studiens resultat tyder på att populärkulturen är accepterad och får utrymme i både den pedagogiska verksamheten och i den fria leken, om än i olika mån. Pedagogerna ger uttryck för att de lyssnar på barnen och att det är barnens intresse som ska styra verksamheten. De ger då uppfattningen att populärkultur kan tillhöra barns intresse, men de ger inte intrycket att populärkulturen måste finnas på förskolan.
23
Ragnhall, Maria, and Jenny Svensson. "Barns inflytande i förskolan utifrån ett populärkulturellt och interkulturellt perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34664.
Full textAbstract:
I denna studie framhåller vi barns inflytande inom populärkulturen och om ett interkulturellt arbetssätt används. Frågeställningarna som vi ställt oss är: Är förskolebarns intresse för populärkultur etablerat i förskolans verksamhet? Används ett interkulturellt arbetssätt i förskolan kommer vi också ha en frågeställning om.Metoden som vi använt oss av är barnobservationer och intervjuer av förskollärare. Dessa metoder valde vi för att få en mer övergripande blick hur populärkulturen kan utspelas och hur man arbetar ur ett interkulturellt perspektiv.Vårt insamlade material analyseras utifrån Säljö och Vygotskij tankar angående det sociokulturella perspektivet samt Deweys tankar om den progressiva pedagogiken. Vårt insamlade material ställer vi i relation till tidigare forskning, vilket vi belyser i vårt arbete.Våra frågeställningar besvarar vi med hjälp av vårt insamlade material och belyser våra slutsatser och vi för en diskussion angående vår studie. En slutsats som vi kommit fram till är att vi kan se att i de förskolor vi valt att observera och förskollärarna som vi intervjuat, är det endast en förskollärare och en avdelnings observation som belyser det interkulturella perspektivet. Ett förslag till fortsatt läsning inom populärkultur och interkulturellt perspektiv synliggörs.<br>In this study, we emphasize children's influence in popular culture and an intercultural approach is used. The questions that we asked ourselves is: Is the preschool children's interest in popular culture established in preschool? Used an intercultural approach in kindergarten, we also have a question about.The method we used is child observations and interviews of preschool teachers. These methods we chose to get a more comprehensive look how popular culture can be played out and how to work from an intercultural perspective.Our collected materials are analyzed from Säljö and Vygotsky's ideas on the socio-cultural perspective and Dewey's thoughts on the progressive pedagogy. Our collected materials we make in relation to previous research, which we highlight in our work.Our questions we answer with the help of our collected materials and illustrates our conclusions and we for a discussion regarding our study. One conclusion we come to is that we can see that in the nursery we have chosen to observe and preschool teachers we interviewed, only one preschool teacher and a departmental observation that highlights the intercultural perspective. A proposal for further reading in the popular culture and intercultural perspective visible.
24
Hultgren, Daniel. "Karl XII i populärkulturen : Filmatisering kring Karl XII." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43681.
Full textAbstract:
En filmanalys som fokuserar på att studera framställningen omkring den svenske kungen Karl XII. Studien är omfattad att analysera olika filmer med olika produktionsländer för att finna hur olika filmskapare och länder har valt att presentera den svenske kungen. Studien fokuserar på att undersöka den bild som ges av Karl XII i olika filmer för att finna hur historien omkring Karl XII har brukats.
25
Carlsson, Martin. "Maffia som populärkulturellt fenomen : En jämförande analys av Sopranos och Gomorrah." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26989.
Full textAbstract:
Uppsatsen avser att undersöka hur den Italienska och den Italiensk-Amerikanska maffian gestaltas inom det moderna film och tv-mediet. Undersökningen baseras på den Amerikanska dramaserien Sopranos(David Chase, 1999-2007) och den Italienska filmen Gomorrah(Matteo Garrone, 2008). Teoretiska utgångspunkter för uppsatsen är politisk filosofi (Macchiavelli, Hobbes), Pierre Bourdieus habitus begrepp, ideologikritik, cultural studies och socialpsykologi. Slutsatsen visar en tydlig skillnad mellan de olika filmtexterna vad gäller såväl narrativ, ideologiska aspekter och psykologiskt orienterad människosyn, samt reflekterar över maffiafilmers roll utifrån en populärkulturell kontext.
26
Pettersson, Annie, and Maria Vesterlund. "Hur tillvaratas populärkultureni förskolan? : Förskollärares förhållningssätt tillförskolebarns erfarenheter avpopulärkultur." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-203226.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie har varit att studera förskollärares förhållningsätt till populärkultur iförskolan samt till förskolebarns erfarenheter av populärkultur. Tidigare forskning visar attpopulärkulturens användande kan bidra till barns lärande. Samtidigt visar forskningen att barnserfarenheter av populärkultur inte alltid tillvaratas. Det har även synliggjorts att det inompopulärkulturen kan finnas en hierarkisk ordning, vilket innebär att det finns uppfattningar omvad som är bra respektive mindre bra populärkultur. I denna studie används metodenrespondentundersökning genom samtalsintervju för att samla in empiri. Totalt intervjuades tioförskollärare. Det teoretiska perspektivet ”Funds of knowledge” används som analysverktyg tillden insamlade empirin. ”Funds of knowledge” innebär kortfattat att goda lärandesituationerskapas när fokusering ligger på barns intressen. Resultat och analys av studien visar att samtligaförskollärare på olika sätt märker av populärkulturens närvaro hos barnen iförskoleverksamheten. Övervägande antal förskollärare tillvaratar dock inte förskolebarnspopulärkulturella intressen på ett medvetet sätt, de tillvaratas istället spontant och förskollärarnakan därför i olika utsträckning säga använda populärkulturen som ”Funds of knowledge”, det villsäga som en potentiell källa till inlärning. Studiens slutsatser visar även att förskollärares attityd tillpopulärkultur speglar hur den används i verksamheten.
27
Hegfalk, Elin. "Populärkulturens betydelse för fritidshemmet : - En intervjustudie utifrån fritidspedagogens perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-36419.
Full textAbstract:
Syftet för studien är att med tidigare forskning och Vygotskijs socialkonstruktivistiska utvecklingsteori granska ämnet populärkultur i förhållande till de resultat som studien gett och från de intervjuer som gjorts. Metoden för studien är en kvalitativ intervjustudie där sju fritidspedagoger i enskilda intervjuer fått frågor som berör populärkulturens betydelse i fritidshemmet. Resultatet som framkommer i studien bevisar hur populärkulturen kan vara ett svår definierat begrepp. Vid undersökningen visas det även finnas vissa svårigheter kring hur populärkulturen ska användas i lagom mängd för att väcka intresse hos barnen. Detta utan att populärkulturens ekonomiska aspekt ska påverka barnens status och rätt att få en likvärdig vistelse på fritidshemmet. Dock finns förhoppningar att denna studie ska ge en långsiktig utveckling av fritidshemmen. När ny kunskap om vad populärkulturen kan betyda för fritidshemmen presenteras.
28
Forsberg, Jennie. "Populärkultur på fritidshemmet : Hur påverkar populärkulturen innehållet i verksamheten?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37466.
Full textAbstract:
This work is about popular culture in leisure. Teachers at leisure, on the basis of Education's governing documents working with developing an activity for students when applying the students' own interests. Although these councils are posted, several teachers around the country rejects certain activities or products that the students want to do or play with during their free time at the leisure time. Therefore the purpose of this study is to try to understand what teachers in leisure attitude to popular culture is and if they integrate the popular culture in there activities. To understand this, a qualitative study of interviewed teachers in various leisure was used. The study took place in a small town in Sweden. Both men and women of varying ages participated. The result proved that the teacher’s attitudes to popular culture was relatively negative and it also reflected the content of the activities through a rejection of materials and activities. Why popular culture often opts out of the activities is because leisure teachers relate to their own taste, lifestyle and social background but also that they fear and criticism how it will affect students. Leisure Teachers also mentioned that there is no time to work with students' popular culture interests.
29
Escoto, Lotta, and Gabriella Lundberg. "Spindelmannen i förskolan? En studie av sex pedagogers förhållningssätt till populärkulturella leksaker." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33040.
Full textAbstract:
Många av de leksaker förskolebarn leker med på sin fritid är kopplade till populärkulturen. Samtidigt ser man inte populärkulturella leksaker i förskolan. Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka sex förskollärares förhållningssätt till barns populärkulturella leksaker. Vi ville undersöka om barns populärkulturella leksaker ses som redskap i den pedagogiska verksamheten och om pedagogerna anser att de ska finnas i förskolans leksaksutbud. I vårt arbete antar vi ett sociokulturellt perspektiv. Vi menar att leksaker är en del av barns meningsskapande. Materialet visade att förskollärarna har ett positivt förhållningssätt till populärkulturella leksaker. Däremot tycker de att förskolan borde erbjuda ett annat leksaksutbud än hemmet, varför populärkulturella leksaker inte behöver finnas i förskolan. Respondenterna uppgav att de ser leksaker som pedagogiska redskap. Analysen visade dock att detta förhållningssätt inte genomsyrar den vardagliga praktiken.
30
Kojo, Lovis. "Filmkritikens retorik : En kvalitativ studie av recensioner till hög- och populärkulturella filmverk." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-146647.
Full textAbstract:
The divide between popular culture and high culture has been a subject of discussion since the early days of media research. Even though popular culture has a somewhat higher status today than in the early 1900’s, the division between the two cultural forms still exists. For example, the movies that appeal to the great masses are rarely awarded the most prestigious European film prices. The aim of this study was to examine how these two cultural practices is separated in film reviews on the Swedish film site MovieZine with the use of the socio-cultural theories of Adorno, Horkheimer and Bourdieu. The main issues consisted of what types of rhetorical arguments the critics use to value the film, and what types of cultural references they make in the different reviews The selection of the movie reviews for this study was based on the ten most viewed movies in Swedish cinema in 2016, and ten movies that were awarded some of the most prestigious and refined American and European film prices in the same year. The general result showed that the film critics used different types of rhetorical arguments based on what type of films they reviewed. In their reviews of the more high cultural films, the citric based their arguments on matters that are considered to be of a more intellectual and analytical kind, than in the reviews of the films that appeal to the masses. The critics often referred to movies or other cultural phenomenon that could be placed on the same side of the cultural spectrum as the movies they reviewed.
31
Gewert, Niklas. "Film och religion : En undersökning om populärkulturens påverkan på film." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43884.
Full textAbstract:
Denna uppsats undersöker om populärkulturen påverkar framställningen av religiösa myter på film. Studien utfördes för att ta reda på vilka likheter och skillnader det finns i filmernas händelseförlopp och hur hjälten gestaltas i filmerna. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning med hjälp av en komparativ närläsning av materialet. Empirin som användes i studien var Disneys Moana och Hercules som båda baseras på religiösa myter. Efter den komparativa närläsningen användes Campbells teoretiska hjälteresa som teori. Undersökningens resultat var att de två filmerna har ett mycket liknande händelseförlopp och struktur trots myternas olikheter. Undersökningen identifierade att hjältarna framställs mycket olika trots ett liknande händelseförlopp och hjälteresa.
32
Johnsen, Elin. "Förskolebarns populärkulturer som artefakter Preschool children´s popular cultures artifacts." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32189.
Full textAbstract:
I samband med att samhället utvecklats har populärkulturer explosionsartat uppkommit,kanske till och med lite för snabbt. För att göra det möjligt att kunna ta del av all populärkulursom varje individ har, handlar det om att se helheten. Populärkultur styrs av kontextenberoende på situationen och vem som upplever den.Syftet med studien är att se närmre på hur förskolebarns vardagliga populärkulturer kan se utoch hur barn kan använda sig utav sina erfarenheter för att skapa artefakter ifrån sinapopulärkulturer. I studien framkommer det att populärkulturens artefakter möjliggör barnsutveckling och lärande, då de samlar på sig erfarenheter som ger en fylligare ryggsäck tillderas fantasier. Teorin som varit tillhjälp i studien är Vygotskijs, grundaren till detsociokulturella perspektivet. Relevansen i teorin har varit aktuell där de sociala samspelandesituationerna berikar fantasi och erfarenhetsvärld. Populärkulturer kan ses som komponenter ibarns omgivning och i sociala sammanhang, där av har teorin används i studien. Studiensempiri har insamlats med hjälp av observationer och informella samtal enligt en kvalitativmetod. Resultatet som framkom är att barn använder sig av olika artefakter som är relevant tillderas lek av populärkultur och att barns populärkulturer kan vara en väg in till literacy.Slutsatsen i studien är att barn använder sig utav olika artefakter för att nå dit dem vill vare sigde har en medvetenheten om det eller inte. Barns populärkulturer blir som ett hjälpmedel ideras livsvärld och som bidrar till utveckling och lärande.
33
Remning, Björn. "Apokalypsens diskurs : Populärkulturella tolkningar av hot mot mänskligheten under perioden 1964 till 2007." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-485.
Full textAbstract:
<p>Målsättningen med detta arbete har varit att kvalitativt, undersöka det jag kallar för det apokalyptiska temat, som finns inom vissa populärkulturella framställningar. Studiens fokus ligger på att diskursivt analysera texter och deras koppling till den historiska period som den är sprungen ur. Detta för att se vilka myter som rör sig inom diskursens ramverk. Analysen är gjord på 24 filmer producerade under perioden 1964 till och med år 2007. Mer exakt har syftet med arbetet bestått i att besvara frågorna: vad skildras inom ramen för det apokalyptiska temat och förändras innehållet samt hur de framförs över tiden?</p><p>Resultatet visar att inom ramen för det apokalyptiska temat presenteras ett antal narrativa strukturer. Narrativ och myter, inom det apokalyptiska temat är tätt sammanbundna med hur samhället ser ut vid tidpunkten för dess produktion. Och det är den sociala verklighetens tillstånd som i slutänden bestämmer hur dessa ser ut. De är i vissa fall konstruerade för att leverera kritik mot ett eller flera ämnen. I andra fall syftar de till att förespråka en viss typ av handlande eller till att förespråka ett ideologiskt ställningstagande. Under perioden 1964-1990, talar berättelserna till oss om farorna med ett tredje världskrig, tillsammans med en kritik mot expertsystem och institutioner. Den efterföljande perioden, 1991-2000 placerar kampen mellan vetenskapen och naturen i historiens centrum. Här upphöjs rationaliteten till att bli det enda medlet som kan uppnå målet med att rädda mänskligheten. Perioden 2001-2007 är i mångt och mycket en förlängning av den föregående perioden. Dock fylls naturen med en ny dimension under denna period. Den är nu under angrepp från människan.</p>
34
Gunnarsson, Therese. "Populärkulturens plats i skolan: Intervjustudie om lärares resonemang kring elevers populärkultur." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21609.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur några lärare bemöter och resonerar kring elevernas populärkultur i skolan och på vilket sätt den kommer till uttryck i undervisningen i grundskolans tidigare år. Jag ville få en inblick i hur lärarna ser på elevernas populärkultur och om de använder sig av denna som redskap för samspel och lärande. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem olika lärare har jag försökt besvara de problemformuleringar som jag tagit fram för detta arbete. Populärkulturen är en viktig del i barns och ungas liv och tillhandahåller både förebilder och värderingar. Samhällets förändring har bidragit till att populärkulturen tar allt större plats i barns och ungas liv och bidrar till att de värderar denna kunskap högre än den som ges i skolan. Skolan har därför förlorat sitt monopol som kunskapsförmedlare. I tidigare forskning framgår att skolan försökt motarbeta populärkulturen snarare än att ta tillvara på den, och att skolan istället har velat ge barnen kunskaper om den högre kulturen i samhället. Resultatet av min studie visar att lärarna ställer sig positiva till att använda elevernas populärkultur i undervisningen. Samtliga lärare tar in den i sin undervisning, om än i olika mån och på olika sätt. I mina intervjuer framkommer det att lärarna lyssnar på eleverna och försöker snappa upp det som de har i sin erfarenhetsvärld för att dra nytta av detta i undervisningssituationen. Lärarna säger att de vill ta tillvara på elevernas intressen eftersom de då skapar motiverade elever, vilket bidrar till att lärande sker. De kan också se nackdelar med den populärkultur som barnen tillägnar sig via olika medier, men menar att man i skolan kan hjälpa barnen att granska kritiskt och få in olika värdegrundsfrågor utifrån deras populärkultur.
35
Hallberg, Tanya. ""Jag är en Belieber!" : En studie om populärkulturens plats i skolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16016.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att undersöka populärkulturens plats i undervisningen och i vilken grad den prioriterades av lärarna när de skulle planera sin undervisning. Vidare syftades studien till att undersöka om lärarnas egna kunskaper om populärkulturen bidrog till deras förhållningssätt av populärkulturen. Även elevernas uppfattning om populärkulturen i deras undervisning har undersökts. Studiens empiriska underlag utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fyra elever. De fyra lärarna som deltog var alla lärare i grundskolans tidigare år och har varit verksamma mellan 1,5 – 10 år. Resultatet i studien visade att alla fyra lärare inte i första hand prioriterade populärkulturen när de planerade sin undervisning. Däremot ansåg samtliga lärare att populärkulturen är något mycket positivt och värdefullt för eleverna. Resultaten visade även att lärarna själva i hög grad utövar populärkulturella aktiviteter i privatlivet men begränsar den i stor mån när dem befinner sig på sin arbetsplats Vidare visade resultaten att eleverna ansåg att de populärkulturella influenserna är tillåtande men önskar sig mer av dessa. Till skillnad från den tidigare forskningen som har gjorts inom området visade resultaten i denna studie att lärare idag är mer positiva till populärkulturen än tidigare. Däremot har det kritiska förhållningssättet mot populärkulturen i undervisningen inte helt och hållet upphört.
36
Dahlström, Pierre. "Vägen mot folkhemmet : En analys av en medieidentitets utveckling i populärkulturen." Thesis, Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9139.
Full textAbstract:
<p>Denna uppsats undersöker hur en utveckling av en medial identitet går till. Vilka faktorer får en medieidentitet att ändra dess mediala bild och framtoning? För att besvara denna fråga studerar jag en artistkarriär som har genomgått stora förändringar, vilka har inneburit att även dess medieidentitet kraftigt förändrat framtoning. Artistkarriären jag har valt att studera närmare är förgrundsfiguren från Latin Kings, Douglas ”Dogge” Leóns. Metoden för att genomföra denna studie grundar sig i textanalys av de mediala framträdanden Dogge gjort i sin karriär.</p><br><p>This paper examines how a development of a mediated identity come about. Which factors get’s a mediated identity to change it’s public picture or image? To answer this question I studie an artist career with a very substantial development. The career I have choosen to follow is the one of Douglas ”Dogge” Leóns from the band Latin Kings. The method to make this paper work is text analysis of his apperance in swedish media during his career.</p>
37
Jansson, Stella. "Populärkultur i förskolan : Hur förskollärare förhåller sig till populärkulturen i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-46425.
Full text
38
Peltola, Mikael. "Det populärkulturella minnet i samtida skönlitteratur : En intertextuell läsning av Amanda Svenssons Hey Dolly." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-58874.
Full textAbstract:
Adapting the concept of the ”popular cultural memory” and its necessary “context knowledge” established by Karin Kukkonen, this bachelor thesis seeks to examine how this memory is “at work” and expresses itself in contemporary fiction, by doing an intertextual reading of the swedish author Amanda Svensson's debut Hey Dolly. Within the intertextual structures of Hey Dolly the reader encounters allusions and references that address almost everything from contemporary popular culture to established authors in the swedish canon, mainly as means for the characters to help them express their emotions and thoughts, by “choosing” from already available content of popular culture to use and modify. The intertextuality alluding to the popular cultural memory does at the same time address the concept of the ideal reader throughout the novel. This ideal reader is addressed by the narrator as one of those “in the know”, as competent enough to see this “popular cultural memory” at work in the novel by “getting” these intertextual allusions and references. Thus any (real) reader has to be equipped with the same expertise of popular culture as the narrator in order to fully understand this intertextuality. The intertextual practices of Hey Dolly should be understood as traits used by the author to express and implicate her/his awareness of the texts “surroundings”, traits indeed found even in the name of Hey Dolly's main protagonist, symptomatically influenced from contemporary, western American commercial culture. Given the premiss where this intertextual framework relies on a heavily contemporary influenced popular cultural context, it potentially would run the risk of not being understood, should future popular culture contexts operate under different premisses. In this regard the high cultural canon memory would have to be regarded as being more stable and “reliable” than the popular cultural memory, as the norms for the canon are more fixed and rarely negotiated. Arguing that this intertextual reading of Hey Dolly is of an immense value and significant for understanding how the Zeitgeist operates and should be approached, this thesis is still based on the premiss where the intertextual reading of Hey Dolly has largely been nonexistent when looking at how Hey Dolly has been received. Instead in the swedish media we find a consistent dominance of how its reception has been read from almost exclusively a gendered point of view, where Hey Dolly is seen and regarded as the forthcoming of a new representation of the girl/woman ideal. The intertextual reading of Hey Dolly would instead be regarded as “secondary” at best, where the story by itself is self sufficient, even if the reader lacks the necessary context knowledge of how this ”popular cultural memory” is at work in the text.
39
Mildton, Jenny, and Linnéa Brisling. "Existerar finkulturella och populärkulturella medarbetare? : En kvalitativ studie om medarbetares bakgrund och museums organisationsidentitet." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38551.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att studera relevansen av Pierre Bourdieus teorier idag genom att undersöka om bakgrunden hos individer påverkar vem som arbetar på ett fint – gentemot ett populärkulturellt museum och om denna distinktion uttrycker sig i museernas organisationsidentiteter. För att samla in empiriskt material genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med personer på ledande positioner från Nationalmuseum och ABBA the museum. Även analys av arbetsannonser utfördes för att nå vilka egenskaper som eftersöks på vardera museum. Utfallet av studien visar att det finns tendenser av det finkulturella på Nationalmuseum och av det populärkulturella på ABBA the museum som vi kan knyta till de intervjuade personernas bakgrund. I ett fall av de fyra intervjuade stämde inte Bourdieus teorier helt, vilket gör att teorierna i det anseendet kan ifrågasättas. Distinktionen återfanns även i arbetsannonserna. Dessa tendenser mot det fin- och populärkulturella lyser delvis igenom i organisationsidentiteten.<br>The purpose of this study was to investigate the theories of Pierre Bourdieu to capture their relevance today. Does the background of an individual affect whether they choose to work at a high culture museum or a museum of popular culture? Furthermore, if this expresses itself in the organizationalidentity. To collect empirical data four semi-structured interviews were performed with persons in managerial roles at the Swedish Nationalmuseum and ABBA the museum. An analysis of employment advertisements was also carried out to reach which attributes were required at the two museums. The study show that Nationalmuseum have tendencies categorising them as high culture whilst ABBA the museum is of the popular kind. Both findings can be related to the backgrounds of the interviewed managers. However, one of the four cases did not match with the theories of Bourdieu, making the theories in that regard questionable. The distinction was also found in the employment advertisements. These tendencies towards the high – and popular culture partially shines through in the organizationalidentity.
40
Köngäs, Denise. "Apokalypsen - den återkommande uppenbarelsen : En undersökning av Uppenbarelsebokens berättelseskapande bilder reproducerade i populärkulturella verk." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34838.
Full textAbstract:
Idag är apokalypsen högst aktuell, vi befinner oss mitt i en global pandemi samtidigt som vi har en pågående klimatkris och ett ständigt informationsflöde fullt av katastrofbilder av krig, explosioner, svält och bränder. Det är inte konstigt att man känner av en viss undergångsstämning. Kanske att man till och med känner igen dessa tecken som varningstecken för den stundande undergången. Apokalypsen har genom tiderna inspirerat och influerat såväl musik, litteratur, konst och film. Denna uppsats ger inblick i hur denna inspiration har kommit till uttryck i populärkulturen genom att undersöka specifika exempel, då ämnet är brett utgår jag i undersökning utifrån tre böcker som tolkar Uppenbarelsebokens innehåll utifrån tre olika perspektiv vilket jämförs med tre olika populärkulturella verk där tre olika apokalyptiska motiv är centrala teman. Undersökningen visar på hur dessa moderna tolkningar av apokalypsen liknar och skiljer sig från tidigare tolkningar som gjorts av utvalda apokalyptiska motiv från Uppenbarelseboken. Resultatet indikerar att det i apokalyptiska verk skett ett skifte av fokus där människan spelar en central roll i undergången och att Gud suveränitet tycks ha tappat sitt tidigare fäste. Undersökningen visar således hur vår syn på apokalypsen har förändrats över tid, såsom i dess framställning av människans roll och Guds suveränitet, och bidrar till en vidgad förståelse för Uppenbarelsebokens avtryck på vår förståelse av apokalypsen.
41
Banh, Ken. "Nördarna Kommer! : En remedieringsstudie om framställningen av avvikelser och maskulinitet i populärkulturen." Thesis, Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9141.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna studie är att undersöka och diskutera samtidens porträttering av maskulinitet och avvikelser inom populärkulturen. För att genomföra denna studie analyseras två olika teveserier varav den ena är en dokusåpa och den andra en dramaserie. Båda serierna uppstod vid en och samma tidpunkt på olika delar av världen. Den likhet som fanns mellan dem var att de porträtterade framväxten av en och samma fenomen, nördar som ny manlighet. Analysen genomförs utifrån teoretiska verktyg med grund inom remedering samt teorier om immersivitet och manlighet men även en återkoppling till begreppet freakshow. Uppsatsen är förankrad för att lyfta fram tankar och aspekter kring framväxt av den manliga identiteten men även väcka nya diskussioner.</p><br><p>The purpose of this study is to examine and discuss the current ways of portraying masculinity and deviations within popular culture. For this study, I’ve focused on two different sources, one being a reality-show and the other being a fictional series. Both of these series aired for the first time during 2005, though not in the same country. Despite the distance, both of these series portrayed the appearance of new masculinity, in this case, the fact of being a nerd as a new masculinity. The analysis focuses on examining the series with roots in the remediation theories as well as concepts of the immersive media and masculinity. Also, placing these series in a context where they can be compared to the late freakshow phenomena. This study aims to bring up thoughts around appearances of masculine standards as well as plant seeds for future discussions.</p>
42
Helgstrand, Sophie, and Laura Salonen. "Mer populärkultur i förskolan : En kvantitativ studie om förskollärares inställning till populärkulturen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27684.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärarnas inställning ser ut till populärkulturen som fenomen i förskolan och i vilken utsträckning samt på vilket sätt populärkulturen används av förskollärarna i verksamheten. Syftet är dessutom att undersöka om det finns något samband mellan inställningen och användandet. METOD Undersökningen bygger på en kvantitativ forskningsmetod och är gjord genom en enkätstudie. Totalt åtta stycken olika förskolor i Mellansverige har deltagit i studien. Av de totalt 51 stycken medverkande i enkätundersökningen angav 41 stycken sig för att vara förskollärare. RESULTAT Likt tidigare forskning visar vår undersökning att populärkulturen är en del av barnens vardag och att det framförallt kommer i uttryck genom barnens fria lek. Till skillnad från tidigare forskning visar vår undersökning att förskollärare är mer positiva och benägna till att använda populärkulturen medvetet i förskolan. Undersökningen visar också att förskollärare som använder populärkulturen gör det framför det egna intresset på grund av vetskap om populärkulturens påverkan på barns utveckling och lärande. Studien visar att det finns ett samband mellan förskollärares inställning till och användande av populärkulturen i förskolan då fler har en positiv bild av populärkulturen i förskolan och dess inverkan på barns utveckling och lärande bland de som medvetet använder populärkulturen än de som inte använder ämnet.
43
Melin, Katarina. "¡Hasta Siempre Comandante! : En undersökning om historiebruket av Che Guevara i populärkulturen." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-38606.
Full textAbstract:
Ernesto Che Guevara förknippas med mystik, frihet och politik. Ernesto Che Guevara (i fortsättningen kallad endast Guevara) är idag för många ett prydligt ansikte som associeras med rock’n’roll och frispråkighet. Historiskt är han en kommunistisk gerillaledare som inte lät något eller någon komma i hans väg. Den populärkulturella bilden av honom ser något annorlunda ut från den historiska. Hur har människor använt sig utav historia och till vilket syfte? Studien undersöker vilka bilder av Guevara som framställs i olika populärkulturella arenor och till vilket syfte. Studiens titeln, ¡Hasta Siempre Comandante!, är titel till en låt skriven av den kubanska kompositören Carlos Puebla. Låttexten är en av de mest kända som handlar om Guevara och har kommit att ha stor betydelse för hans anhängare. Låten diskuteras vidare under studiens resultatdel.
44
Fagerström, Malin, and Ann-Charlotte Lindgren. "Populärkulturens betydelse för läs- och skrivlärandet i förskolan : en intervjustudie med 9 pedagoger." Thesis, University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7154.
Full textAbstract:
<p>Studiens syfte var att undersöka hur populärkultur kunde användas i läs – och skrivlärande på förskolan, då populärkultur är en stor del av barnens vardag i dagens samhälle. Syftet var även att undersöka hur pedagogerna bemötte barnens intresse för populärkultur och på vilket sätt det var möjligt att använda sig av populärkultur i en lärandesituation på förskolan.</p><p> </p><p>Examensarbetets empiriska underlag baserades på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer, med 7 kvinnliga och 2 manliga pedagoger som alla arbetade eller har arbetat inom förskolan. Alla pedagoger hade högskoleutbildning men de skilde sig åt i yrkesverksamma år. Det empiriska underlaget diskuterades sedan gentemot det teoretiska perspektivet och den tidigare forskningen.</p><p> </p><p>Undersökningen visade att pedagogerna var tillåtande till populärkultur i förskolan då populärkultur, i olika former, ofta förekom i barnens vardag. Pedagogerna menade att barnen bör få tillfällen att bearbeta den populärkultur barn i dag ständigt omges av. Bearbetningen kunde ske genom rollekar, samtal och i lärandesituationer. För att möta barnen, på bästa sätt, i deras populärkulturella livsvärldar behövde pedagogerna ständigt hålla sig á jour med populärkulturen. I och med att pedagogerna höll sig uppdaterade med populärkulturen kunde pedagogerna utgå från barnens intressen och ta tillvara detta i till exempel en lärandesituation som kunde innehålla läs – och skrivlärande. Men att hålla sig á jour med populärkulturen var någonting som uppfattades som svårt av pedagogerna på grund av tidsbrist. </p><p> </p><p>Mot det resultat som framkommit i denna studie, gentemot den tidigare forskningen som gjorts inom samma ämnesområde, framträdde både likheter och skillnader. I likhet med den tidigare forskningen så påvisades barns intresse för populärkultur och att barnen i förskolan praktiserade läsande och skrivande i sin vardag på förskolan. Den mest framträdande skillnaden i denna studie gentemot den tidigare forskningen var att, pedagogerna i undersökningen var tillåtande till barns användande av populärkultur i förskolan, både i lek och i en lärandesituation. Medan den tidigare genomförda forskningen visade att barn inte tilläts att använda sig av populärkultur i förskolan.</p><p> </p><p> </p><p> </p>
45
Jonsson, Julia, and Emmy Larsson. "Kultur- och nöjessidorna : En undersökning av fin- och populärkulturen i tre stora morgontidningar." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18299.
Full textAbstract:
I den här studien har vi undersökt skillnaden mellan kulturmaterialet 1990 och 2011 i Sydsvenskan, Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter. Vi har med en kvantitativ analys undersökt förhållandet mellan kultur- och nöjesmaterial, fördelningen mellan ämnen och artikeltyper samt förekomsten av förhandsmaterial. Vi har även analyserat förhandsmaterialets uppbyggnad med en kvalitativ analys. Undersökningen utgår från tre nordiska undersökningar kring utrymme och innehåll på kultursidorna. Resultatet visar en ökning av andelen nöjesmaterial, som 2011 var cirka 44 procent av innehållet. I ämnesfördelningen fanns de största minskningarna i skönlitteratur, scenkonst och samhällsfrågor. Det som har ökat mest är populärmusik. Förhandsmaterialet har ökat och tog 2011 upp ungefär 6 procent av utrymmet. Andelen recensioner har minskat och andelen notiser ökat. I förhandsmaterialet fann vi att artiklarna handlade om kända personer, endast artisterna/författarna (producenterna) kom till tals och texterna var positivt eller neutralt skrivna, men aldrig kritiska. Slutsatsen är att andelen nöjesmaterial har ökat, vilket också syns i ämnesfördelningen, där finkulturella ämnen minskat och populärkulturella ämnen ökat. Kritik och opinionsbildande material har minskat, och andelen förhandsmaterial har ökat. Det innebär en förändring av tonen på kultursidorna.
46
Roudén, Magnus. "SKIVOMSLAG : En analys av designgrupperna:”Hipgnosis” & ”StormStudios”bildspråk och inflytande på populärkulturen." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2299.
Full textAbstract:
<p>Uppsatsens syfte har varit att lyfta fram skivomslaget genom designgrupperna Hipgnosis och StormStudios bildspråk i en populärkulturell analysmodell på tre nivåer. Ansatsen har varit att genom denna modell försöka skildra deras bildspråkliga påverkan via omslagets representation av artisterna och kommunikation med skivköparen. Skivomslaget som koncept inom skivindustrin nådde sin storhetstid under den postmodernistiska epoken från sent 1960-tal fram till 2000-talet. Uppsatsen syfte blev då även att utforska vad som utmärker designgruppernas bildspråk kopplat till postmodernismens tillstånd, konsthistorien och populärkulturella texter (bilder, litteratur, musik, tidningar, media, konst etc.).</p><p>Resultatet avslöjar att Hipgnosis och StormStudios skivomslag har starka kopplingar till konsthistoriens kändaste konstnärer under modernismens epoker från bl.a. surrealismen. Det framkommer också att deras arbete har samband med det rådande postmoderna tillståndet av intertextuella- och fragmentariska lån ur populärkulturella texter som producerats för en masskultur. Med detta blottas designgruppernas kreativa arbetssätt och bildspråk utmärkande av sin fantasieggande hybrid mellan konst- och filmvärlden samt fotografikonsten – vilket skapat dem ett eget varumärke som designers. Deras omslagsdesign har dessutom nått utanför musikindustrin som genre och arbetsfält genom andra konstnärliga fält. Man kan se på deras arbete som <em>kreativ konst</em> utan gränser.</p>
47
Karemo, Emil, and Viktor Svensson. "Poppa till det pedagogiskt! : en intervjustudie om fritidspedagogers uppfattningar kring populärkulturen på fritidshemmet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18023.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar kring elevers populärkultur och hur fritidspedagogerna beskriver att de arbetar med populärkulturen. Studien utgår från en fenomenografisk ansats. Intervjusvar från fritidspedagoger tolkades och delades in i olika kategorier. Forskningen visar att populärkulturen är ett brett område vilket gör populärkulturen till ett svårtolkat fenomen. Studien indikerar en stor variation i hur fritidspedagoger uppfattar och arbetar med elevernas populärkultur. Utifrån fritidspedagogernas berättelser framkom det att fritidspedagogerna hade svårigheter i att beskriva vad populärkultur är för något. Fritidspedagogerna vid de tre undersökta fritidshemmen beskriver alla olika uppfattningar om barns populärkultur. I analysen urskiljs följande kategorier som relevanta: fritidspedagogernas uppfattningar om populärkulturen, den digitala världen, den förbjudna världen, populärkulturen som forum för den sociala utvecklingen, det informella lärandet, elevernas populärkultur formar fritidshemmets verksamhet samt nätetiken. Studiens tydligaste resultat visar att fritidspedagogerna ser en stor vinst i att använda sig av populärkulturen på fritidshemmet. Det finns också ett motstånd mot populärkulturen som identifierats i intervjusvaren.
48
Hallgren, Erika. "Vampyrbruk i populärkulturen : En undersökning av vampyrmyten i Dracula, Twilight och True Blood." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-50119.
Full text
49
Sanchino, Martínez Esteban [Verfasser], and Moritz [Akademischer Betreuer] Baßler. "DRASTIK : Zur Logik und Ästhetik eines populärkulturellen Paradigmas / Esteban Sanchino Martínez ; Betreuer: Moritz Baßler." Münster : Universitäts- und Landesbibliothek Münster, 2019. http://d-nb.info/1187340146/34.
Full text
50
Gunnarsson, Agnes, and Isabelle Sjölund. "Populärkultur i förskolan? : En studie om hur populärkulturen kan förstås och problematiseras i förskolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36165.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om populärkulturens plats i förskolan genom att synliggöra och diskutera vad sex förskollärare uttrycker om populärkultur. Tidigare forskning visar att populärkulturen ej får ta särskilt stor plats inom förskolan, framför allt då populärkultur problematiseras och det finns en strävan efter den så kallade finkulturen inom förskolan. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex olika förskollärare om populärkulturens plats på förskolan. Studiens resultat har analyserats och diskuterats med hjälp av Bourdieus begrepp habitus och symboliskt kapital samt Nordin-Hultmans begrepp subjektskapande. Resultatet av vår studie visar att förskollärarna har olika kunskaper och intressen för populärkultur. Många av förskollärarna problematiserar aspekter av populärkulturen som våld, genus och mångfald, statussymboler, samt beskriver förskolan som ett komplement till hemmet. Alla sex förskollärare beskriver möjligheter med att använda sig av populärkulturen som ett verktyg i förskolan, dels som ett sätt att locka till annat lärande, ge barnen inflytande, dels skapa en trygghet. I analysen beskrivs hur resultatet kan förstås utifrån begreppen habitus, symboliskt kapital och subjektskapande.