To see the other types of publications on this topic, follow the link: Programmering.
Dissertations / Theses on the topic 'Programmering'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Programmering.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Wingren, Staffan. "Paradigmskifte i programmeringen : Innebörden av funktionell programmering vid programutveckling." Thesis, Uppsala universitet, Data- och systemvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-126472.
Full textAbstract:
Tecken finns på att det objektorienterade paradigmet börjar tappa sinstatus som den oomstridda lösningen inom systemutveckling. Nya idéerkommer in och ställer grundläggande programmeringsprinciper påända. Vad kan ett deklarativt förhållningsätt tillföra och vad innebär detatt programmera funktionellt? Variabler är en viktig komponent i denprogrammering som huvudsakligen bedrivs idag. Variabler tillhör detimperativa paradigmet i vilket programmeraren i hög grad beskriverhur beräkningar skall utföras av datorn. Detta står i kontrast till detdeklarativa paradigmet – i vilket funktionell programmering normaltplaceras – där man har en högre abstraktionsgrad, saknar variabler ochendast beskriver att något skall göras – inte hur. I funktionellprogrammering kan inte något tillstånd i samma bemärkelse som iimperativ – procedurell eller objektorienterad – programmering finnas.Upprepningar måste göras med rekursion och program ärdeterminerade. Både fördelar och nackdelar finns med detta, det blirlättare att resonera kring ett program men samtidigt kan sidoeffekter,som att skriva något till en fil, inte förekomma i rent funktionellaprogram. Eftersom detta är en vanligt förekommande uppgift idatorprogram idag måste det hanteras på något sätt. Att kombinerafunktionella och objektorienterade språk innebär visserligen enkompromiss där man förlorar en del av de fördelar som finns med rentfunktionella program men är samtidigt en naturlig utveckling från detobjektorienterade arbetssätt vilket för närvarande är så dominerande.Följande uppsats ämnar att förklara den funktionella programmeringen,redogöra för de aspekter som gör den intressant och beskriva dess platsi framtidens program- och systemutveckling.Tecken finns på att det objektorienterade paradigmet börjar tappa sinstatus som den oomstridda lösningen inom systemutveckling. Nya idéerkommer in och ställer grundläggande programmeringsprinciper påända. Vad kan ett deklarativt förhållningsätt tillföra och vad innebär detatt programmera funktionellt? Variabler är en viktig komponent i denprogrammering som huvudsakligen bedrivs idag. Variabler tillhör detimperativa paradigmet i vilket programmeraren i hög grad beskriverhur beräkningar skall utföras av datorn. Detta står i kontrast till detdeklarativa paradigmet – i vilket funktionell programmering normaltplaceras – där man har en högre abstraktionsgrad, saknar variabler ochendast beskriver att något skall göras – inte hur. I funktionellprogrammering kan inte något tillstånd i samma bemärkelse som iimperativ – procedurell eller objektorienterad – programmering finnas.Upprepningar måste göras med rekursion och program ärdeterminerade. Både fördelar och nackdelar finns med detta, det blirlättare att resonera kring ett program men samtidigt kan sidoeffekter,som att skriva något till en fil, inte förekomma i rent funktionellaprogram. Eftersom detta är en vanligt förekommande uppgift idatorprogram idag måste det hanteras på något sätt. Att kombinerafunktionella och objektorienterade språk innebär visserligen enkompromiss där man förlorar en del av de fördelar som finns med rentfunktionella program men är samtidigt en naturlig utveckling från detobjektorienterade arbetssätt vilket för närvarande är så dominerande.Följande uppsats ämnar att förklara den funktionella programmeringen,redogöra för de aspekter som gör den intressant och beskriva dess platsi framtidens program- och systemutveckling.<br>There are signs that the object-oriented paradigm is beginning to lose itsstatus as the undisputed answer in system development. New ideas arearriving and they are flipping fundamental programming principlesupside down. What can a declarative approach bring and what does itmean to program in a functional fashion? Variables are an importantcomponent in the type of programming that is generally conductedtoday. Variables belong to the imperative paradigm in which theprogrammer to a large extent describe how calculations are to bepreformed by the computer. This is in contrast to the declarativeparadigm – in which functional programming is usually placed – wherethe level of abstraction is higher, variables are missing and where youonly describe that something is to be performed – not how. In functionalprogramming there cannot be any state in the same sense as inimperative – procedural or object-oriented – programming. Repetitionhas to be performed with recursion and programs are deterministic.There are both benefits and disadvantages with this, reasoning about aprogram is easier but at the same time there cannot be any use of sideeffects,like writing something to a file, in a purely functional language.Since that is a common task in computer programs today the dilemmahas to be dealt with in some way. Combining functional and objectorientedlanguages does mean making a compromise where some of thebenefits of purely functional programs are lost but it is also a naturalevolution from the object-oriented methods that are currentlydominating. The following thesis will show what functionalprogramming is, explain which aspects make it interesting and describeits place in the program and system development of the future.There are signs that the object-oriented paradigm is beginning to lose itsstatus as the undisputed answer in system development. New ideas arearriving and they are flipping fundamental programming principlesupside down. What can a declarative approach bring and what does itmean to program in a functional fashion? Variables are an importantcomponent in the type of programming that is generally conductedtoday. Variables belong to the imperative paradigm in which theprogrammer to a large extent describe how calculations are to bepreformed by the computer. This is in contrast to the declarativeparadigm – in which functional programming is usually placed – wherethe level of abstraction is higher, variables are missing and where youonly describe that something is to be performed – not how. In functionalprogramming there cannot be any state in the same sense as inimperative – procedural or object-oriented – programming. Repetitionhas to be performed with recursion and programs are deterministic.There are both benefits and disadvantages with this, reasoning about aprogram is easier but at the same time there cannot be any use of sideeffects,like writing something to a file, in a purely functional language.Since that is a common task in computer programs today the dilemmahas to be dealt with in some way. Combining functional and objectorientedlanguages does mean making a compromise where some of thebenefits of purely functional programs are lost but it is also a naturalevolution from the object-oriented methods that are currentlydominating. The following thesis will show what functionalprogramming is, explain which aspects make it interesting and describeits place in the program and system development of the future.
2
Gustavsson, Tim. "Adaptivt e-lärande av grundläggande programmering med Live-programmering." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9506.
Full textAbstract:
e-lärande handlar om hur man ska ha tillgång till lärandeinformation vart man än är, oberoende enhet så länge internetuppkoppling finns. Adaptivt test är ett test som kontrollerar användarens kunskaper för att kunna anpassa t.ex. läroinnehållet efter användarens kunskaper. Live-programmering är då användaren kodar i ett program som ger direkt feedback på vad koden gör. Problemet består utav att utforma en algoritm och en datastruktur som kan utnyttja den data som erhålls från en live-programmerings-miljö för att kunna genomföra ett adaptivt test. Undersökningen kommer att ske i en webbläsare med hjälp av live-programmering. Implementationen av arbetet sköts smidigt genom att programmera en hemsida där användaren får testa de olika algoritmerna. Användaren får skapa ett konto, logga in och göra de olika stegen i olika tester. Resultatet visade att det fanns en liten skillnad mellan algoritmerna. I framtida arbete går det främst att utveckla algoritmen och fixa buggar.
3
Lindkvist, Martin. "KREATIVT STIMULERANDE PROGRAMMERING : ETT LÄROBOKSPROJEKT FÖR GYMNASIESKOLANS KURS; PROGRAMMERING A." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-31843.
Full textAbstract:
What is creativity? Why is it important? How can you stimulate pupils to becomemore creative? These are some of the questions that are studied in this thesis.The discussion is focused on programming as the medium of creativity and theresult is a setup for a course book that teaches programming at the same time asit makes the reader more creative. The results are based on literature study aswell as observations and interviews with teachers and pupils from three differentschools in Stockholm, Sweden. The study shows that gets more important everyday as more and more jobs are replaced by computers and we live in an age ofabundance. The teachers would like the pupils to be more creative but don’tknow how achieve that at the same time as they have to teach them everythingthat they are supposed to know when the course ends.<br>Vad är kreativitet? Varför är det viktigt? Hur kan man stimulera eleverna till att blimer kreativa? Detta är några av de frågor som undersöks i denna rapport.Diskussionen fokuserar på programmering som redskap för kreativiteten ochresultatet blir ett upplägg för en lärobok i programmering som kan stimuleraläsaren till att bli mer kreativ. Resultatet bygger på litteraturstudier samtobservationer och intervjuer med lärare och elever på tre gymnasieskolor iStockholmsområdet. Undersökningen visar på att kreativitet blir allt viktigare i ettsamhälle med överflöd där allt fler arbeten ersätts av datorer. Lärarna skullegärna vilja att eleverna var mer kreativa men har svårt att få ihop det med alltsom ska hinnas med under kursen.
4
Norén, Björn. "Dataoptimering via linjär programmering : Tillämpning av linjär programmering för kostoptimering." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationssystem och –teknologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39727.
Full textAbstract:
Linjär Programmering (LP) är ett effektivt optimeringsverktyg som har en central del vid minimering eller maximering. LP kan även användas småskaligt för individuella problem som att välja vad vi borde äta. Detta förutsätter att LP är effektivt nog för att kunna lösa kostbaserade problemformuleringar och därmed är målet att undersöka dess potential till att lösa den typen av problem. Den här studien utforskar detta genom att optimera ett blandningsproblem där data som används i projektet är nutritionsdata hämtat från en livsmedelsdatabas. En inledande studie gjordes för att skapa en vision över vilka komponenter som är mest önskvärda i projektet. Därefter skapades kravspecifikationer som konkretiserade nödvändig funktionalitet. De viktigaste komponenterna som identifierades för projektet var dels hur man ställer upp ett korrekt LP-problem med nödvändiga bivillkor, och den andra faktorn var hur man använder en dynamisk storlek av bivillkor. Två lösningar valdes för att tillsätta samtliga bivillkor: Iteration och Rekursion. Att använda iterering beslutades vid nära slutet av projektet då rekursionen visade sig vara oeffektiv för uppgiften. Tidmätningar genomfördes för att undersöka vilken metod som var effektivast och itereringen var en klar vinnare över rekursionen. Detta beror på att anropsstacken blir snabbt överbelastad i Python vid rekursion och därmed är itereringen en bättre lösning för projektet. Resultatet visar att det finns potential inom LP till att lösa kostbaserade problemformuleringar.<br>Linear Programming (LP) is an effective optimization tool that has a central part in minimizing or maximizing. LP can also be used on a small scale for individual problems such as choosing what we should eat. This presupposes that LP is effective enough to be able to solve diet-based problem formulations and thus the goal is to investigate its potential to solve that type of problem. This study explores this by optimizing a mixing problem where the data used in the project is nutritional data retrieved from a food database. An initial study was done to create a vision of which components are most desirable in the project. Subsequently, requirements specifications were created that concretized the necessary functionality. The most important components identified for the project were partly how to set up a correct LP problem with necessary side conditions, and the second factor was how to use a dynamic size of side conditions. Two solutions were chosen to add all the side conditions: Iteration and Recursion. The use of iteration was decided at near the end of the project as the recursion proved to be inefficient for the task. Time measurements were performed to examine which method was most effective and the iteration was a clear winner over the recursion. This is because the call stack quickly becomes overloaded in Python during recursion and thus the iteration is a better solution for the project. The results show that there is potential within LP to solve diet-based problem formulations.
5
Johansson, Petra, and Madeleine Grabler. "Programmering för ämneslärare imatematik : En studie om fortbildningar i programmering." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84316.
Full textAbstract:
Sammanfattning: I Sverige kommer det en ny ämnesplan i matematik på gymnasiet under hösten 2021. I den nyaämnesplanen skrivs programmering fram mer än i den tidigare ämnesplanen (Skolverket, 2018).Programmering är något som många lärare känner sig osäkra på. Lärare är i behov av fortbildning som ger dem programmeringskunskaper som de kan använda i undervisningssammanhang. Ett problem är att lärare ofta har för lite tid. Det gör att lärare behöver en fortbildningsom är effektiv, ger programmeringskunskaper och innehåller didaktiska inslag som är applicerbara i undervisningen. I denna undersökning granskar vi olika fortbildningar för att se vadde olika fortbildningarna tar upp.Resultaten i studien visar att inga av fortbildningarna innehåller både grundläggande programmeringskunskaper och har didaktiskt innehåll som riktas mot matematik på gymnasiet. De fortbildningarna som granskas innehåller många gånger antingen programmering eller didaktisktinnehåll.
6
Holm, Henrik. "Programmering - Vad? Hur? Varför? : Lärares attityder till programmering i gymnasiematematiken." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-86202.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker attityder till programmering bland verksamma matematiklärare inom den svenska gymnasieskolan. Studien behandlar främst lärarnas motivation för programmering och deras åsikter om programmering i gymnasieskolans matematikkurser. Dessa undersöktes genom semistrukturerade intervjuer vilka sedan analyseras med metoder från innehållsanalys och tematisk analys. Fyra lärare deltog i studien och resultaten visar att lärarna generellt har negativa attityder mot programmering i matematikundervisningen. Vidare varierar motivationen för och åsikterna om programmering kraftigt mellan olika lärare och resultaten belyser behovet av programmeringsutbildning för lärare. Nyckelord: Attityd, matematik, motivation, programmering, åsikt<br>This study examines attitudes toward programming amongst active mathematics teachers within the Swedish upper secondary school system. The study mainly covers teacher’s motivation for programming and their opinions about programming within the mathematics courses of the Swedish upper secondary school system. These are studied through semi-structured interviews which are then analyzed using methods from content analysis and thematic analysis. Four teachers participated in the study and the results show that the teachers generally have negative attitudes towards programming within mathematics education. Further the motivation for and the opinions about programming vary strongly between different teachers and the results highlight the need of programming education for mathematics teachers. Key words: Attitude, mathematics, motivation, opinion, programming
7
Bengtsson, Maja. "Att undervisa i programmering utan programmeringsutbildning.En intervjustudie hur lärare utan utbildning i programmering implementerar programmering i sin undervisning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92897.
Full textAbstract:
In the fall of 2018, programming was implemented in the swedish curriculum and then became a new element in mathematics education for grades 1-3. Teachers who took their degree before the implementation, lacks education in programming and there is interest in finding out how teaching about programming is conducted since it became part of the curriculum. The purpose of this study was to contribute with knowledge about how teachers have implemented programming in their teaching even though they lack education in it. Four semi-structured interviews have been conducted where the data from the interviews has been analyzed from Mathematical Knowledge for Teaching. The result shows that teachers without education in programming find it difficult to plan instruction in programming by themselves. In the teaching of programming the teachers focus on the central concepts in programming and that the programming should interest the students. It was difficult for teachers to assess the students in programming and the only assessment that teachers make is the formative assessment.<br>Sammanfattning Hösten 2018 implementerades programmering i den svenska läroplanen och blev då ett nytt moment inom matematikundervisningen för årskurs 1-3. Lärare som innan detta tog sin lärarexamen saknar utbildning inom programmering och det finns intresse att ta reda på hur undervisningen kring programmering bedrivs sedan det blev en del av läroplanen. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur lärare har implementerat programmering i sin undervisning trots att de saknar utbildning inom det. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer har gjorts där datan från intervjuerna har analyserats utifrån Mathematical Knowledge for Teaching. Resultatet visar på att lärare utan utbildning inom programmering har svårigheter att på egen hand planera undervisning i programmering. Under genomförandet av undervisningen fokuserar lärarna på att befästa centrala begrepp inom programmering och att väcka ett intresse hos eleverna. Det upplevdes svårt för lärarna att bedöma eleverna inom programmering och den enda bedömning som lärarna gör är den formativa bedömningen.
8
Barsk, Ulla-Maija. "Objektorienterad programmering på teknikprogrammet. : Vad lär sig gymnasieelever av programmering vidC-sharplektioner?" Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89415.
Full textAbstract:
Studien problematiserade gymnasieelevers lärande i perspektivet: Lär sig elever förmågan att programmera eller lär de sig enbart programmeringsspråket? Syftet var att undersöka och analysera hur elever lär sig att programmera och om de lär sig tankesättet för att praktiskt tillämpa sina kunskaper av ett objektorienterat språk. Frågeställningar var: Hur uppfattar elever programmeringen och på vilket sätt lär de sig att programmera,dvs. kan de ta till sig programmeringsspråket för att lösa problem samt hur bibehåller elever sin motivation för lärande? Studien omfattade ett tjugotal elevers uppfattningar av programmering under ett tjugotal lektioner i C-sharp, som analyserades enligt en fenomenografisk ansats. Resultatet visade en variation från att eleven inte ens behärskade det logiska tankesättet som krävs för att tillämpa syntaxen i något programmeringsspråk till att eleven har tankesättet för att tillämpa ett objektorienterat språk vid praktiskt problemlösning. De flesta eleverna tillämpade ett sekventiellt tankesätt för programmering och var ovana att ta till sig objektorienteringen. Eleverna uppfattade programmeringslärandet som språkinlärning och koncentrerade sig på att lära sig syntaxen i C-sharp snarare än att lösa problem med ett objektorienterat tankesätt. Därför efterlyses mer lösningsinriktat lärande som liknar den praktiska programmeringen, där programmeringsprocessen och koncepten i objektorientering visualiseras i undervisningen.
9
Faag, Julia, and Louise Faag. "Programmering som matematisk lärandemiljö : Kan programmering bidra till att utveckla matematiska förmågor?" Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Matematikdidaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35421.
Full textAbstract:
Finns det matematik i programmering? Den svenska regeringen och Skolverket verkar ha den uppfattningen. Det finns dock åsikter som pekar på motsatsen. På grund av samhällets ökade digitalisering gav regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram ett förslag på Nationella it- strategier för skolväsendet (2016). Förslaget godtogs av regeringen den 9 mars 2017. Avsikten med förslaget är att utveckla elevers digitala kompetens genom att bland annat införa programmering i läroplanen, främst i kursplanen för matematik. Den vetenskapliga grunden för förslaget har däremot ifrågasatts. Denna litteraturstudie syftar därför till att undersöka förhållandet mellan programmering och matematik gällande vilka förmågor som kan utvecklas. De förmågor som programmering i forskning beskrivs kunna utveckla, jämförs med de fem förmågorna i kursplanen för matematik. Studiens slutsats är att forskning visar att programmering kan utveckla flera förmågor som kan anses vara matematiska, exempelvis problemlösningsförmåga, kreativ förmåga och samarbetsförmåga.
10
Svensson, Daniel. "Generaliseringsförmåga vid genetisk programmering." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-789.
Full textAbstract:
<p>I detta arbete undersöks hur bestraffningsmetoder för att bestraffa storleken på GP-program påverkar generaliseringsförmågan. Arbetet grundar sig på ett arbete som Cavaretta och Chellapilla gjort, där de undersöker skillnaden i generaliseringsförmåga mellan bestraffningsmetoden ”Complexity Penalty functions” och ingen bestraffningsmetod.</p><p>I detta arbete har nya experiment gjorts med ”Complexity Penalty functions” och ”Adaptive parsimony pressure”, som är en annan bestraffningsmetod. Dessa bestraffningsmetoder har undersökts i samma domän som Cavaretta och Chellapilla och ytterligare i en domän för att ge en bättre bild av hur de generaliserar.</p><p>I arbetet visar det sig att användningen av någon av bestraffningsmetoderna ”Complexity Penalty functions” och ”Adaptive parsimony pressure” oftast ger bättre generaliseringsförmåga hos GP-program. Detta motsäger det Cavaretta och Chellapilla kommer fram till i sitt arbete. ”Adaptive parsimony pressure” verkar också vara bättre på att generalisera än ”Complexity Penalty functions”.</p>
11
Holmer, Mattias. "Funktionell Programmering : En framtidsprognos." Thesis, Uppsala universitet, Data- och systemvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155157.
Full textAbstract:
Trenden inom systemutveckling och programutveckling går mot ett mer användande av multi programmeringsparadigmer. Funktionell programmering har fått mer uppmärksamhet på senare tid och utvecklingen tycks över lag gå än mer åt det deklarativa hållet där programmeraren fokuserar mer på vad som skall utföras och inte lika mycket på hur. Under en tid har det objektorienterade paradigmet varit dominerande, kommer det vara så i framtiden? Funktionell programmering skiljer sig från imperativ programmering, speciellt i abstraktionsnivå. Microsoft har implementerat programmeringsspråket F# i Visual Studio 2010. F# är ett funktionellt programmeringsspråk som även stödjer objektorienterad och imperativ programmering. Kan F# få funktionell programmering som paradigm att växa? Kommer F# få något genomslag i programmeringsvärlden? Genom att höra experter och företags åsikter vill vi framställa en prognos för F#. Vi vill ta reda på vad erfarna programmerare tycker om F# och vad de tror om framtiden. Att förutsäga framtiden är något som är väldigt svårt, om inte omöjligt. Prognoser stämmer således nästan aldrig. Det kan dock fortfarande vara av värde och frambringa olika effekter på utvecklingen. Resultaten av vår undersökning pekar på en ljus framtid för F# som programmeringsspråk och funktionell programmering som paradigm. F# är ett populärt språk, bland dem som provat på det och kan effektivisera verksamheten för många företag. I denna skrift undersöker vi F# som språk - med några av dess mest ansett användbara aspekter - och funktionell programmering i allmänhet.<br>The trend in systems- and program-development has changed direction towards an increase in the usage of multi-programming paradigms. The attention put on Functional programming have increased lately and the development seems to move towards a more declarative style, where the programmer focuses more on how something should be done, than on what should be done. For awhile now, the objectoriented paradigm have been the dominant programming paradigm, but will this hold in the future? Functional programming differs from imperative programming, especially on the abstract level. Microsoft has implemented the programming language F# in Visual Studio 2010. F# is a functional programming language that also supports both objectoriented and imperative programming. Will F# cause the functional programming paradigm to grow? Will F# cause some sort of impact upon the programming world? By listening to the views of experts and businessmen alike we want to implement a prognosis about the future of F#. We want to know what experienced programmers think about F# and its future. Although, predicting the future is hard, if not impossible. Even though future predictions often are wrong, they can still bring forth important views and aspects, effecting the development, evolution or view on the target for the prediction. The result of our research points to a bright future for F# as a programming language and function programming as a paradigm. F# is a very popular language amongst those that have tried it and it has the possibility to streamline the operations in many businesses. In this paper we investigate F# as a language – with some of it's most useful aspects – and functional programming in general.
12
Larsson, Martin. "Objektorienterad programmering i gymnasieskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för datavetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-126907.
Full textAbstract:
Object oriented programming in the Swedish uppersecondary school Abstract Object oriented programming has been used for a long period of time both at universities as well as in the industry but to a certain extent also in upper secondary school. In 2011 Sweden put a new curriculum in place that introduced a change in the programming courses. Before this change there was a clear idea of teaching object orientation (OO) exclusively in the later stages but now the OOpart of the subject is spread out over both the introductory and the advanced sections. However it is clearly stated that OO should be a part of the introductory course but not a focus. A statement that is not so simple to combine with results from the field of computer science education research. In this thesis I propose a teaching plan for the first course (Pro-gramming 1) that not only take the curriculum into account but also research results in learning and teaching OO. I start with giving an introduction to what the OO paradigm is as well as how it is described in the curricula for the Swedish upper secondary school and continue with key results described in literature in regards to the teaching and learning of OO. A plan for teaching Programming 1 is presented and the thesis is concluded with proposed changes in the curriculum.
13
Jemt, Mikaela, and Federico Valeri. "Matematiska förmågor och programmering." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40596.
Full textAbstract:
Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka huruvida programmering kan utveckla de matematiska förmågorna och vilken typ av programmering som då är den bästa ur didaktisk synpunkt. För att besvara frågorna så utfördes en strukturerad och systematisk litteratursökning med betoning på vetenskapligt granskat material. Litteratursökning karakteriserandes framförallt av engelska sökord då majoriteten av alla forskningsartiklar inom ämnet, även de gjorda i Sverige, skrivs på just engelska. Angående vilken typ av programmering man bör använda sig av så är resultaten tvetydiga dådet är för många olika faktorer som spelar in för att med säkerhet kunna avgöra detta i nuläget. Dock väger blockprogrammering något tyngre än standardprogrammering då den inte karakteriseras av samma branta inlärningskurva. Urkopplad programmering tycker flertalet lärare är bäst som ett komplement till någon av de andra två typerna. Problemlösnings- och resonemangsförmågorna är de förmågorna där mest forskning är gjord,därför har de fått en större plats i resultatet än övriga förmågor. På modellerings-, begrepps- och kommunikationsförmågorna har det gjorts sparsamt med forskning därför får de inte lika stor plats i resultatet. Litteratursökningen bar ingen frukt för relevans- och procedursförmågorna och dessa tas därför inte upp förrän i diskussionen. Resultatet av arbetet visar att det finns en korrelation mellan undervisning i programmering och utvecklingen av vissa matematiska förmågor, dock krävs mer forskning inom ämnet för att ha en god vetenskaplig grund för påståendet.
14
Isak, Nilsson. "Broprojektering med visuell programmering." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136500.
Full textAbstract:
Denna rapport har till uppgift att undersöka huruvida det med visuell programmering är möjligt att skapa en parametriskt modifierbar bromodell i programmet Tekla. Därefter är tanken att tillvägagångssättet ska jämföras mot traditionell modellering. Rapporten börjar med att beskriva den brotyp som valts för arbetet, samt att beskriva de metoder och olika program som använts under arbetets gång. Därefter följer en redovisning av det ”visuella program” som tagits fram där varje del beskrivs för att läsaren ska få en djupare förståelse av tillvägagångssättet. Sedan följer en diskussionsdel där de olika avgränsningarna och resultatet diskuteras.<br>The purpose of this thesis project is to investigate if it is possible to create a parametrically modifiable model in Tekla using visual programming. This procedure is then compared to traditional modeling to find out whether it is a viable alternative or not. The report starts with describing the bridge type chosen for the project, as well as describing the methods and different programs used during the work process. Thereafter follows an account of the "visual program" that has been developed where each part of the program is described in order for the reader to gain a deeper understanding of the approach. Then follows a discussion where the different delimitations and results are discussed.
15
Grieder, Jessica. "Hitta en väg till programmering : Hur kan programmering utgöra en del av matematikundervisningen?" Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44511.
Full textAbstract:
Sedan hösten 2018 är programmering en del av det matematiska innehållet algebra i läroplanen. Eftersom många lärare känner en osäkerhet angående matematikundervisning om programmering, finns ett behov av att veta mer om hur sådan undervisning kan se ut. Genom designforskning skapas i den här studien förståelse av hur undervisning om programmering i matematik kan designas för att utveckla elevers rumsuppfattning och förståelse av hur entydiga stegvisa instruktioner kan skapas och förbättras. Designforskning bygger på att utarbeta interventioner (lektioner) samt testa och revidera dem på ett systematiskt sätt. Viktiga byggstenar för att kunna lära sig programmera är rumsuppfattning och förståelse av instruktioner. Den här studien fokuserar på utarbetningen av designprinciper som leder till en utveckling av byggstenarna och konstruktionen av givande undervisningsaktiviteter. Undervisningsaktiviteterna sker på ett urkopplat sätt, det vill säga utan användning av digitala verktyg. Studiens viktigaste resultat är betydelsen av fyra designprinciper; att variera objektets startposition, att blanda instruktioner, att testa själv och att uppleva 2D/3D-perspektivet samt två undervisningsaktiviteter och ett arbetsblad som verkar leda till en utveckling av rumsuppfattning och en förståelse av instruktioner.<br>Since autumn 2018, programming is a part of the algebra content in the Swedish curriculum. Due to an insecurity many teachers feel towards mathematic teaching about programming, there is a need to know what such teaching can look like. This design research study creates an understanding of how mathematical programming lessons can be designed to develop students spatial reasoning and understanding of how distinct step-by- step instructions can be created and improved. Design research builds on developing interventions (lessons), and testing and adjusting them in a systematic way. Important aspects for being able to learn how to program are spatial reasoning and an understanding of instructions. This design research focuses on the development of design principles that will lead to an understanding of the important aspects of learning how to program and the construction of rewarding teaching activities. The activities are unplugged, meaning that there are no digital tools involved. The most important finding of this study is the importance of four design principles; variation of the objects starting point; mixing of instructions; testing and 2D/3D as well as two teaching activities and a worksheet that seem to lead to a development of spatial reasoning and an understanding of instructions.
16
Grieder, Jessica. "Programmering i skolan : Kan undervisning med hjälp av programmering bidra till att utveckla problemlösningsförmågan?" Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39137.
Full textAbstract:
Kan undervisning med hjälp av programmering utveckla den matematiska problemlösningsförmågan? Olika studier besvarar den frågan med ja. För ett mer noggrant svar på den här frågan har olika studier analyserats för att kartlägga sambandet mellan programmering och problemlösning. Genom en litteraturstudie, där information systematiskt har samlats in från olika forskningsprojekt och sedan jämförts, har det lyfts fram vilka olika förmågor, med speciellt fokus på problemlösningsförmågan, som kan utvecklas genom undervisning i programmering samt hur denna undervisning bör se ut. Förmågorna har sedan jämförts med de olika faser som vi genomgår när vi löser problem. Vidare diskuteras om förmågorna, som elever kan utveckla genom undervisning med hjälp av programmering, även kan överföras till problem i andra kontexter. Slutsatsen från studien är att problemlösningsförmågan verkar kunna utvecklas genom undervisning med hjälp av programmering, framförallt om den kompletteras med problemlösningsinstruktioner.
17
Ahnberg, Samuel. "Programmering i bildämnet : En kvalitativ intervjustudie om potentialer med programmering i åk 4-6." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29937.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på möjligheter och svårigheter med programmering i bildämnet. De frågeställningar min studie ämnar besvara är Hur beskriver och förhåller sig läraren till programmering i bildämnet?, Vilka möjligheter och utmaningar ser läraren på skolan med programmering i bildundervisningen? och Hur lägger läraren upp sin undervisning? Studien behandlas utifrån dessa frågeställningar i kombination med det multimodala perspektivet och det designteoretiska perspektivet. Undersökningen visar på de intervjuade lärarnas förhållningssätt till programmering i bildämnet och exempel på hur de använder och arbetar med programmering. Resultatet visar bland annat att de intervjuade lärarna ser positivt på programmering i bildämnet men att den egna kunskapen om programmering är något som måste utvecklas för att kunna bedriva en bra undervisning.<br><p>Bild</p>
18
Eriksson, Hampus. "Programmering i matematikämnet på gymnasiet : Hur gymnasielärare har upplevt implementeringen av programmering i matematiken." Thesis, KTH, Lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-279496.
Full textAbstract:
Hösten 2018 skedde en förändring i matematikämnets kursplan på gymnasiet. Förändringen berörde området problemlösning där programmering nu ska ingå som ett digitalt verktyg för problemlösning. Syftet med detta examensarbete är att identifiera vilka utmaningar och möjligheter gymnasielärare i matematik har upplevt sedan programmering implementerades i matematikämnet, samt att undersöka vilka strategier som lärare har använt för att programmeringen ska kunna användas i matematiken. Studiens data samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med gymnasielärare på naturvetenskaps- och teknikprogrammet. Datan analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. Lärarna i denna studie har upplevt mer utmaningar än möjligheter med programmeringen i matematiken. De största utmaningarna som beskrivs av lärarna är att planeringen tar längre tid och att elevernas förkunskaper är bristfälliga. Programmering ska användas till problemlösning inom matematiken men det som istället har hänt är att mycket tid måste tas av lektionerna för att matematiklärarna ska lära ut grunderna inom programmering till eleverna.<br>In the Fall of 2018, a change in the mathematics syllabus took place in the Swedish high school. The change affected the area of problem solving, where programming is now to be included as a digital tool for problem solving. The purpose of this Master’s thesis is to identify what challenges and opportunities high school teachers in mathematics have experienced since programming was implemented in the mathematics subject, and to investigate what strategies teachers have used for programming to be able to be used in mathematics. The data was collected through interviews with high school teachers in the natural science and technology program. The data was analyzed using thematic analysis. The teachers in this study have experienced more challenges than opportunities with programming in mathematics. The biggest challenges described by the teachers are that planning takes longer and that students' prior knowledge is inadequate. Programming should be used for problem solving in mathematics, but what has instead happened is that a lot of time must be taken from the lessons for the mathematics teachers to teach the basics of programming to the students.
19
Holfve, Amelie. "Elevers förståelse för programmering : En fallstudie om elevers förståelse för programmering i årskurs 5." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-86153.
Full textAbstract:
Programmering har introducerats som ett nytt delmoment i den svenska läroplanen sedan2018. Denna fallstudie har därför fokuserat på elevers förståelse för programmering iintroducerande undervisning. Detta för att hjälpa lärare att få en bättre förståelse för hur de kanimplementera programmering i sin undervisning. Teorin datalogiskt tänkande har använts somgrund för analys av datamaterialet, för att identifiera elevers inkrementella och iterativa processsamt testa och felsöka processen. Teorin användes också för att identifiera elevers förståelse förprogrammeringsbegrepp. Insamlingen av datamaterialet utfördes med inspelningar av eleversskärmar och samtal, medan de introducerades till programmering i Scratch. Resultatet visadepå att elever hade svårigheter med vissa programmeringsbegrepp. En slutsats var även attprogrammeringsprocesserna var beroende av varandra för att utvecklas.<br>Programming is since 2018, a new subject in the Swedish curriculum. This case studytherefore focuses on students’ understanding of introductory programming, to help teachers geta better understanding of how to teach and assess the subject. The theory computationalthinking was used as a foundation for identifying the students’ incremental and iterative processas well as their testing and debugging process. It was also used for identifying the students’understanding of programming concepts. The data for this study was collected throughrecordings of students’ screens and conversations, while introducing them to programming inScratch. The results showed that students had some difficulties with some programmingconcepts. Furthermore, the results showed that the processes were dependant on each other’sdevelopment.
20
Åhlén, Astrid. "Designa programmering för tjejer - en undersökning om att designa material om programmering för tjejer." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21616.
Full textAbstract:
I den här uppsatsen undersöks hur man kan designa material om programmering förtjejer. Det finns många inspirerande kvinnor inom programmering, men ändå så är detinte ett område som lockar unga kvinnor idag. För att ta reda på hur man kan designanågot som tilltalar tjejer har jag undersökt relaterade designprojekt och intervjuatkvinnliga programmerare, för att sedan ta fram ett designförslag i form av ett datorspel.Datorspelet har sedan utvärderats genom observation av spelandet och kvalitativaintervjuer med tre 13-åriga tjejer från gruppen Geek Girl Mini. En del problem medusability upptäcktes men det visuella uttrycket på spelet uppskattades avinformanterna, vilket sågs som ett positiv resultat.
21
Eriksson, Maja. "Programmering i matematikundervisningen : En studie om matematiklärares syn på, och praktikav programmering i undervisningen." Thesis, Uppsala universitet, Matematiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-398127.
Full text
22
Popaja, Armin, and Fredrik Sundberg. "Konstruktion och programmering av lerduvekastare." Thesis, Karlstad University, Faculty of Technology and Science, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1871.
Full textAbstract:
<p>This degree thesis is based on an assignment from BEOMAT in Storfors. BEOMAT is a company that constructs and sells</p><p>clay pigeons to both the national and international market.</p><p>Our main purpose with this paper is to find a solution/system that can replace the expensive and space demanding</p><p>Olympic trap facility. Our solution will replace fifteen clay pigeon throwers with one automatic thrower who</p><p>simulate all throwers together. The system will be provided with an appropriate control system for mass production</p><p>therefore this system needs to be user-friendly so no previous knowledge is required.</p><p>Totally 405 different throw coordinates will be stored in the programme in nine different subprograms. According to</p><p>the Olympic-rules the throwers should coincidence within certain specified conditions, this will be solved with an</p><p>randomizer in the programme. The equipment needs to be able resist all outdoor weathers since it is going to be</p><p>installed outside. The software has to be enabling to update so the thrower can be reprogrammed or updated for any</p><p>specific requirements, regulatory reforms etc.</p><p>In addition, the reader gets an insight into general aims and problems we encountered and resolved during along the</p><p>way. Thereafter various forms of clay pigeon shooting are presented to give the reader a general picture of how the</p><p>sport is executed. Finally we describe our actions, the selection of the equipment and also a little about the</p><p>programming of both PLC and display.</p><p>The PC control system that was assembled on the clay pigeon shooter earlier did not was a good solution with our</p><p>requirements. The old system was replaced with PLC model EC-4P-221-MRAD1 with an external steering display.</p><br><p>Examensarbetet har sin utgångspunkt i ett uppdrag från BEOMAT i Storfors, ett företag som konstruerar lerduvekastare</p><p>och levererar både nationellt och internationellt.</p><p>Syftet med det här arbetet är att ersätta den dyra och utrymmeskrävande olympiska trappanläggningen som finns i dag</p><p>med ett system med endast en kastare som är automatiserad och kan simulera alla kastarmar. Systemet ska förses med</p><p>ett lämpligt styrsystem för masstillverkning som även ska vara användarvänligt så att inga förkunskaper krävs.</p><p>Totalt skall 405 olika kastkoordinater finnas lagrade i programmet grupperat i nio olika subprogram. Enligt</p><p>OS-reglerna skall kastarna slumpa inom vissa bestämda villkor. Detta löses med en slumpgenerator i programmet.</p><p>Utrustningen behöver tåla utomhusklimat för att den ska kunna vara monterad utomhus året runt. Programvaran behöver</p><p>vara uppgraderingsvänlig så att kastaren kan omprogrammeras eller uppdateras vid eventuella specifika krav,</p><p>regeländringar etc.</p><p>Vidare får läsaren en inblick i allmänna målspecifikationer samt problem som uppkommit under arbetes gång samt hur</p><p>dessa problem lösts. Därefter presenteras lite allmänt olika former inom lerduveskytte för att ge läsaren en</p><p>överskådlig bild av hur lerduveskytte utövas. Slutligen beskrivs återgärder och val av utrustning samt lite om</p><p>programmeringen av både PLC och display.</p><p>Den tidigare styrningen med en PC visade sig vara osmidig och ej uppfylla de kravspecifikationer som ställdes. Detta</p><p>system ersattes av en PLC av modellen EC-4P-221-MRAD1 med en extern styrdisplay.</p>
23
Borak, Kim, and Gabriel Vilén. "Datadriven beteendemodellering med genetisk programmering." Thesis, KTH, Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-177561.
Full textAbstract:
Inom Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarsmakten finns behov av att enklare och mer effektivt (med avseende på kostnad och tid) kunna skapa bättre, mer realistiska och objektiva beteenden för de syntetiska aktörer som ingår i Försvarsmaktens simuleringsbaserade beslutsstöds- och träningsapplikationer. Den traditionella metoden för anskaffning av kunskap om ett beteende, vid utveckling av beteendemodeller, är att arbeta med experter inom ämnesområdet. Den här processen är ofta tidskrävande och dyr. Ett annat problem är att komplexiteten är begränsad av expertens kunskap och dess kognitiva förmågor. För att möta problemen undersöker den här studien en alternativ metod till utvecklandet av beteendemodeller med hjälp av maskininlärningsalgoritmer. Det här tillvägagångsättet kallas datadriven beteendemodellering. Datadriven beteendemodellering skiljer sig avsevärt från den traditionella domänexperts-metoden. I den datadrivna bygger datorprogram självständigt beteendemodellerna utifrån data och observationer utan mänsklig inverkan, medan domänexperts-metoden utvecklas för hand av människor. I studien utvecklas datadriven beteendemodellering med genetisk programmering, en maskininlärningsteknik inspirerad av den biologiska evolutionen. Tekniken går ut på att datorn försöker hitta de bästa möjliga programmen för att lösa en användardefinierad uppgift med hjälp utav, bland annat, en lämplighetsfunktion som betygsätter programmen. I den här studien byggs ett system som utför datadriven beteendemodellering med genetisk programmering för att utveckla en mjukvaruagents beteende i en simulator. I projektet användes en vargsimulator för att försöka lära upp en varg att jaga och sluka flyende får. Simulatorgenererad data används av agenten för att lära sig rörelsebeteenden via utforskning (eng. trial-and-error). Systemet är generellt genom dess förmåga att kunna anpassas till andra simuleringar och olika beteendemodeller. Resultatet av experimenten utförda med systemet visar att en upplärd varg lyckades utveckla ett skickligt datadrivet beteende där den jagade och slukade alla 46 får på under tio minuter. I jämförelse lyckades en fördefinierad skriptad centroidalgoritm äta upp fåren på ungefär åtta minuter. Slutsatsen är att lyckade och effektiva datadrivna beteenden kan utvecklas med genetisk programmering, åtminstone för detta problem, om de tillåts tillräckligt lång simuleringstid, bra konfiguration samt en gynnsam och rättvis lämplighetsfunktion.<br>Within the Swedish Defence Research Agency and the Swedish Armed Forces there is a need to easier and more efficiently (in terms of cost and time) create better, more realistic and objective behaviour for the synthetic actors involved in the Armed Forces’ simulation-based decision support, and training applications. The traditional method for the acquisition of knowledge about a behaviour, in the development of behavioural models, is working with experts on the subject. This process is often time consuming and expensive. Another problem is that the complexity is limited by the expert knowledge and his cognitive abilities. To address the problems this study investigates an alternative approach to the development of behavioural models. The new method develops behavioural models of machine learning algorithms instead of manually creating models. This approach is called data-driven behaviour modelling. Data-driven behaviour modelling differs significantly from the traditional subject-matter expert method. The data-driven computer program creates autonomous behaviour models based on data and observations without human influence, while the subject-matter expert method is developed manually by humans. In this study data-driven behaviour modelling with genetic programming is developed, a machine learning technique inspired by the biological evolution. The technique let’s the computer trying to find the best possible programs in order to solve a user defined task with help of, for instance, a fitness function that rates the programs. This thesis presents a system that performs data-driven behaviour modelling with genetic programming to develop a software agent's behaviour in a simulator. The study used a wolf simulator to try to teach a wolf to hunt and devour fleeing sheep. Simulator-generated data is used by the agent to learn behaviours through exploration (trial-and-error). The system is generally applicable by its ability to be adapted to other simulations with simple adjustments in a configuration file. The system is also adaptable to many different behaviour models by its basic execution structure. The results of the experiments performed with the system show that a trained wolf succeeded to develop a clever data-driven behaviour where it hunted and devoured all of the 46 sheeps in less than ten minutes. In comparison a predefined centroid algorithm managed to eat the sheep in about eight minutes. The conclusion is that successful and efficient data-driven behaviours can be developed, at least regarding this problem, if allowed a sufficiently long simulation time, good configuration and a favourable and equitable fitness function.
24
Nordh, Molly. "Programmering i Gamification : Roboten XY." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13695.
Full textAbstract:
Utlärning utav programmering börjar krypa ner i åldrarna även i de svenska skolorna. Men är verkligen vanligt textbaserad programmering enklast att lära sig som nybörjare? Arbetet kommer att diskutera grafisk programmering och visualisering och jämföra detta mot gammal hederlig textbaserad programmering. Målet är att ta reda på vilket utav de olika formerna av programmering som egentligen är enklast att förstå och vilket sätt som är snabbast att använda för att lösa enkla programmeringsproblem.
25
Al-idani, Yaser. "Design och programmering avrobotiserad muttersvets." Thesis, KTH, Tillämpad maskinteknik (KTH Södertälje), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-148404.
Full text
26
Lutovska, Irina. "Implementering av programmering i grundskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41978.
Full textAbstract:
This essay will address the introduction of programming as an element in the compulsory school curriculum and examine the extent to which teachers have been affected by the introduction of programming in curriculaand syllabi. The essay is based on two questions: "What difficulties and opportunities have arisen in the teaching after programming was implemented in the syllabus?" and "What forms of pedagogy can teachers use to best support the development of logical thinking, problem solving, creativity and a structured approach through programming skills?". The questions are answered using scientific literature and analysis of previous scientific research. The results of the study are, among other things, that there is a great deal of uncertainty in how programming should be implemented in the students' syllabi, but also how the teachers should feel comfortable in teaching such a new subject when there is a lack of proper training for the teachers. Another conclusion is that the biggest reason for the introduction of programming in schools is to strengthen students' digital skills as society becomes increasingly digital.
27
Snell, Charis. "Programmering för problemlösning i matematik." Thesis, Högskolan Dalarna, Matematikdidaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25301.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur deltagande i undervisning i programmering på grundskolan påverkar elevernas förmåga att lösa matematiska problem och att ta reda på vilka elevaktiviteter som används när programmeringsundervisningen som är kopplad till matematisk problemlösning genomförs. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie vilket innebär att tidigare forskning har sökts igenom för att kunna besvara frågeställningarna. Resultaten visar att ämnet är komplext och att det är svårt att dra några tydliga slutsatser utifrån den forskning som finns om ämnet. Många studier är positiva till programmering som ett sätt för elever att formulera och lösa problem. Den största kvantitativa undersökningen finner dock inget bevis för att elever får en ökad problemlösningsförmåga genom arbete med programmering. Andra studier, som har undersökt både arbete med robotar och spelbyggande med skärmbaserade programmeringsspråk, beskriver hur elever får en mängd positiva effekter från arbete med programmering, som ökad förståelse av matematiska begrepp, ökad problemlösningsförmåga och ökad uthållighet och motivation. Elevaktiviteter som används inkluderar strukturerade problem, fria utforskningar, styrning av robotar, spelbyggande, kollaborativt arbete och att lära ut matematik till andra elever.
28
Backram, Emil. "Programmering av testrigg för marindrivlina." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31576.
Full textAbstract:
Marinediesel Sweden AB i Ängelholm tillverkar och utvecklar båtmotorer och motorbåtsdrev. Jaggjorde mitt exobb på avdelningen MD Engineering som huvudsakligen utvecklar marina drivlinor.Marinediesel Sweden AB var i behov av ett styrprogram till den testbänk de byggt för att kunna testasina motorbåtsdrev. Denna rapport beskriver arbetet jag utfört för att färdigställa och optimera ettstyrprogram till en testrigg för marina drivlinor. I rapporten tar jag upp drevbänkens uppbyggnad, dessfunktion samt de problem jag stött på på vägen. Bland annat beskrivs hur effektförlusten beräknasmed energidifferensen i tillförd och bortförd olja i drevet, samt hur det pålagda vridmomentet, somsimulerar belastningen vid verkliga driftsförhållanden, styrs och beräknas med endast trycket ihydraulcylindrarna.<br>Marinediesel Sweden AB in Ängelholm manufacture and develop marine engines and stern drives. Idid my thesis at the company division MD Engineering that is specialized in marine powertrainresearch and development.Marinediesel Sweden AB in Ängelholm were in need of a control program for a test rig they built inorder to test their sterndrives. This thesis report describes the process to optimize and finish a test rigfor marine powertrains. In this report I discuss how the test rig is constructed, it's operation and theissues I encountered along the way. Among other things, I describe how the power loss is calculatedby the energy difference of the supplied and abducted oil in the gear, and how the applied torque,which simulates the load at actual operating conditions, are controlled and calculated using only thepressure in the hydraulic cylinders.
29
García, Wendy. "Matematiska resonemang och programmering : En undersökning om matematiska resonemang och programmering i matematikundervisning på gymnasienivå." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27760.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka om användningen av programmering i matematikundervisningen kan ge gymnasieelever förutsättningar att utveckla sin förmåga att föra matematiska resonemang samt om elevernas sätt att resonera matematiskt kan påverkas av programmering. Uppgiften som användes i denna studie handlade om att skriva ett program eller skript som ritade en kvadrat vars sidor inte var parallella med koordinataxlarna x och y, och som skulle lösas genom att använda programmeringsspråket Scratch. Totalt var det 14 stycken förstaårselever från två olika yrkesprogram som deltog i denna studie. Undersökningen genomfördes genom att dela upp eleverna i par och varje par undersöktes enskilt. Det insamlade datamaterialet omfattade inspelningar av elevernas samtal med varandra samt skärmaktivitet (tangenttryckningar, rörelse av muspekaren, etc.), observationer av elevernas kroppsspråk och en kvalitativ intervju. Allt detta transkriberades sedan i ett dokument och analyserades enligt en analysmall för att kunna hitta svar på studiens frågeställningar. Studiens resultat visar bl.a. att programmering gav majoriteten av de undersökta eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att resonera matematiskt genom användning av kreativa matematiska resonemang som kännetecknas av att uppgiftlösningen är något nytt för eleverna, att de argumenterar för sina val och att dessa argument är förankrade i matematiken. Studien visar också att samtliga elevers sätt att föra matematiska resonemang påverkades av programmeringen genom att elevernas val anpassades efter den feedbacken de fick av Scratch under tiden de jobbade med uppgiften samt även när de var klara med den och skulle testköra sina färdiga skript och rätta eventuella fel eller bekräfta att de hade kommit fram till en korrekt lösning.<br><p>Matematik</p>
30
Bäckström, Sandra, and Hanna Robertsson. ""Programmering är kul och lärorikt!" : En kvailtativ forskningsstudie som elevers användning av problemlösningsstrategier i programmering." Thesis, Karlstads universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78407.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka huruvida elever använder problemlösningsstrategier under programmering i programmet ScratchJr. Forskningsfrågorna utgår ifrån hur eleverna använder sig av samt uttrycker sig om sina egna problemlösningsstrategier. Metoderna som använts för att besvara forskningsfrågorna har varit en triangulering mellan deltagande observation och intervju. Den deltagande observationen har bestått av ett lektionsupplägg. 40 elever från tre olika skolor har deltagit i studien genom observation och därefter intervjuer med samma elever om den lösning som framkommit. Det resultat som framkommit har varit att samtliga elever använt sig av problemlösning genom olika strategier som att prova sig fram, samarbeta eller komma ihåg hur de tidigare gjort. De allra flesta elever kunde uttrycka sig på vilket sätt de löst uppgiften under intervjun. Studiens resultat visar att programmering är en viktig del av undervisningen. Elever använder sin individuella problemlösningsförmåga och kan då bli medvetna om den. Programmering ska också ses som en del av det lustfyllda lärandet.<br>The purpose of the study is to investigate whether pupils use problem-solving strategies during programming in the ScratchJr program. The research questions are based on how the pupils make use of and express themselves about their own problem-solving strategies. The methods used to answer the research questions have been a triangulation between participant observation and interview. The participatory observation consisted of a lesson plan. 40 students from three different schools participated in the study through observation and then interviews with the same pupils about the solution that has emerged. The result that has emerged has been that all students have used problem solving through different strategies such as trying to develop, collaborate or remember how they did before. Most pupils were able to express how they solved the task during the interview. The study's results show that programming is an important part of teaching. Pupils use their individual problem-solving ability and can then become aware of it. Programming should also be part of the fun-filled learning.
31
Löwgren, Michaela. "Programmering i ämnet teknik i årskurs F-3 : En enkätstudie om tekniklärares syn på programmering." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84448.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to contribute to more knowledge about the prerequisites for conducting teaching in programming for year F-3, linked to the subject of technology. The method chosen for this study is a quantitative questionnaire survey, that includes teachers who teach students in the grades F-3. The survey was distributed as a web survey and was shared on the Facebook platform in various teacher groups. A total of 84 questionnaire responses were collected from teachers around Sweden. The study wants to show what teachers' perceptions, conditions and challenges are in conducting teaching in programming and how they interpret the new criteria in the syllabus. The results show that the majority of teachers are positive about teaching programming. Nevertheless, many of the respondents believe that there are major challenges when it comes to teaching programming linked to the subject of technology. Some challenges are, for example, the teacher's lack of subject knowledge, the distribution of analogue and digital resources that varies from school to school and time-consuming work for the teacher from planning to implementation of teaching. Almost half of the teachers lack training or continuing education in programming and less than half have already received competence development. Another recommendation I want to give to the profession is to give the teacher the opportunity for competence development in programming.<br>Syftet med studien är att bidra till mer kunskap om vilka förutsättningar det finns för att bedriva undervisning i programmering för årskurs F-3, kopplat till teknikämnet. Metoden som valts till den här studien är en kvantitativ enkätundersökning där det ingår lärare som undervisar elever i årskurs F-3. Enkäten distribuerades som en webbenkät och delades på plattformen Facebook i olika lärargrupper. Totalt samlades 84 enkätsvar in från lärare runt om i Sverige. Studien vill visa vad lärare har för uppfattningar, förutsättningar och utmaningar med att bedriva undervisning i programmering samt hur de tolkar de nya kriterierna i kursplanen. Resultatet visar att majoriteten av lärarna är positiva till att undervisa i programmering. Trots det anser många av respondenterna att det finns stora utmaningar när det gäller undervisning i programmering kopplat för ämnet teknik. Några utmaningarna är exempelvis lärarens bristande ämneskunskaper, fördelningen av analoga och digitala resurser varierar från skola till skola samt tidskrävande arbete för läraren från planering till genomförande av undervisning. Nästan hälften av lärarna saknar utbildning eller fortbildning inom programmering och färre än hälften har redan fått kompetensutveckling. Vidare rekommendation jag vill ge till verksamheten är att ge läraren möjlighet till kompetensutveckling inom programmering.
32
Jern, Robin, and Emelie Gröndahl. "Programmering i matematikundervisningen : Vilka effekter har programmering på elevers lärande i matematikundervisningen i lägre åldrar?" Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-156689.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien har varit att ta reda på vilka fördelar det finns med att implementera programmering i matematikundervisningen. För att ta reda på detta har vi letat fram ett flertal olika studier som berör programmering inom skolväsendet på något sätt. För att hitta dessa studier har vi sökt i olika databaser efter relevanta artiklar. Dessa har vi valt utifrån valda kriterier. I studierna som vi har tagit del av användes både digital programmering, Scratch och LOGO, samt fysisk programmering, Bee-Bots. Resultatet av vår studie har visat att flera av elevernas matematiska förmågor gynnas av att arbeta med programmering i matematiken. I de flesta fallen visade studierna att eleverna fick ännu bättre resultat i jämförelse med traditionella metoder. Förmågorna som eleverna utvecklade var bland annat: aritmetik, problemlösningsförmåga, spatialt tänkande, algoritmer och resonemangsförmåga. Utöver elevernas matematiska förmågor visade det sig även att programmeringsövningar hade en positiv inverkan på elevernas motivation och intresse. Detta kan i sin tur leda till indirekta positiva effekter på elevernas lärande.
33
Majli, Nadia. "Programmering i ett lärande perspektiv : Lärares uppfattningar om vilka förmågor elever kan utveckla genom programmering." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-31646.
Full textAbstract:
I läroplanen för grundskolan och gymnasieskolan lyfts vikten av att undervisa i programmering i olika ämnen, men främst i teknik- och matematikämnet. Syftet med detta arbete är att synliggöra och förstå lärarens olika uppfattningar av vilka förmågor som kan utvecklas hos eleven vid användning av programmering. Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats vilket innebär att människors uppfattningar är i fokus, det är en avbildande och beskrivande forskningsansats. De empiriska materialen har samlats in i form av intervjuer med teknik-matematiklärare i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Studien är baserad på nio pedagogers uppfattningar av vilka förmågor som kan utvecklas hos eleven via programmering. Studiens resultat har bärande likheter med tidigare forskning, dock finns ett visst empiriskt forskningsstöd som framhäver förmågors utveckling via programmering. Studiens slutsatser tyder på att några av lärarna i studien anser att programmering kan utveckla en viss förmåga, medan några anser att det är svårt att se ett konkret samband mellan användningen av programmering och förmågors utveckling. Med denna studie vill jag ge en fördjupad kunskap om lärarnas olika uppfattningar om programmering i skolkontexten. Programmering i ett lärande perspektiv har inte undersökt i hög grad tidigare och av denna anledning syftar denna studie att bidra med kunskap gällande denna fråga<br><p>Teknik</p>
34
Holmberg, Sanna. "Programmering på lågstadiet : En kvantitativ studie om lärares förutsättningar för att undervisa i programmering på lågstadiet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376673.
Full textAbstract:
Programmering är en ny del av den svenska läroplanen. Den här studien syftar till att skapa en medvetenhet om svenska lärares förutsättningar att bedriva programmeringsundervisning på lågstadiet. Studien genomfördes i december 2018 i form av en enkätundersökning som delades i slutna lärargrupper på Facebook. Resultatet av studien analyserades ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv för att belysa de utmaningar svenska lärare upplever vad gäller programmering på lågstadiet. Ramfaktorteorin handlar kort sagt om faktorer som påverkar undervisningen men som står utanför lärandeprocessen. Ur de utmaningar som framkom i enkätundersökningen identifierades det fem ramfaktorer som begränsar undervisningen i programmering. De fem ramfaktorerna är: kunskap, tid, resurser, teknik och strategier. Studien är baserad på ett mindre urval av svenska lärares situationer vad gäller programmeringsundervisning och indikerar därmed att fler undersökningar bör genomföras på området.
35
Dincer, Cafer. "Programmering in på schemat i ny skolstrategi : En kvalitativ studie om programmering inom teknikundervisningen på mellanstadiet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35586.
Full textAbstract:
The purpose of the survey is to find out what material for programming as a teacher uses in technology education in grades 4-6. Another aim is to investigate how the problem solving ability are trained in these teachers' teachings, and why the teachers use these materials. In order to answer the purpose and the questions, interviews and observations were used as methods. In this study, I came from the theories of computational thinking, constructivism and constructionism that the theorists believe are important mindset and skills for success in programming. The result shows that teachers use varied materials in the teaching and it turned out that the students practiced problem solving regardless of material. However, the teacher's didactic choice decides if and how much it will do it.
36
Christensen, Ida. "Lärares attityder till programmering : En fenomenografisk studie om grundskollärares attityder till implementeringen av programmering i matematikämnet." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69361.
Full textAbstract:
Eftersom matematikundervisningen inom det svenska skolväsendet saknar en fastslagen progression som visar hur arbetet med programmering bör bedrivas vill jag bidra med ökade kunskaper kring grundskolelärare i årskurserna 4–6 attityder till programmering i matematikämnet. För att besvara studiens syfte har lärares uppfattningar och beskrivningar av programmering analyserats, vilket har bidragit till att jag har fördjupat mina ämnesdidaktiska kunskaper gällande programmering. I denna kontext definieras attityder som en stabil inställning till ett objekt som utgörs av en kognitiv aktivitet. För att besvara studiens syfte har en fenomenografisk forskningsansats tillämpats, vilket kan ge upphov till en variation av lärares erfarenheter och uppfattningar. Datainsamlingen skedde genom semi-strukturerade intervjuer som genomfördes med fem kvalitativt skilda matematiklärare i årskurserna 4–6. Resultatet visar att en övervägande del av lärarna intog positiva attityder till införandet av programmering i matematikämnet men beskrev programmeringens syfte och utmaningar olika. Respondenterna beskrev sig även ha varierade erfarenheter och föreställningar av programmering i matematikämnet, vilket påverkar deras nivå av self-efficacy. Av det sammanställda resultatet framgår att respondenternas upplevelser av sin egen förmåga att undervisa programmering påverkar hur attityden till ämnet upplevs. Om lärare intar en hög grad av tilltro till sin egna förmåga genererar det troligtvis i att hon använder programmering på ett meningsfullt sätt i sitt pedagogiska arbete, vilket även gynnar elevernas lärande och lärares attityder. Vidare visar resultatet ett tydligt samband mellan lärares ämnesdidaktiska kunskaper och benägenhet att integrera programmering på ett meningsfullt sätt. De lärare som beskrev en hög nivå av selfefficacy hade också goda ämneskunskaper inom programmering och upplevdes därmed vara mer benägna till att integrera programmering i sin undervisning. Sammantaget beskriver samtliga respondenter sitt behov av kompetensutveckling för att kunna svara mot utbildningens mål.
37
Benneborn, Linda, and Martina Johansson. "Programmering i undervisningen : En kvalitativ studie om hur lärare arbetar med programmering i årskurserna F-3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-451506.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att få en inblick i hur lärare i årskurserna F-3 arbetar med programmering i undervisningen. Vi har utifrån syftet tagit fram tre forskningsfrågor som skall hjälpa oss att genomföra studien: · Vad innebär programmering för lärare? · Vilka verktyg använder lärare i sin programmeringsundervisning? · Vilka hinder eller begränsningar möter lärare i sin programmeringsundervisning? Genom en kvalitativ forskningsansats har sju semistrukturerade intervjuer genomförts på yrkesverksamma lärare i årskurserna F-3. Den data som framkom har analyserats genom både ramfaktorteorin och fenomenografi. Vi har studerat några lärares uppfattningar kring programmerings innebörd samt identifierat tre ramfaktorer som påverkar dem i deras undervisning; kunskapsbrist, skolans ekonomiska resurser samt tidsaspekt. Resultatet av denna studie visar att lärare är medvetna om programmeringens innebörd i samhället och ser det som en viktig komponent inför framtiden.
38
Fors, Hanna, and Louise Flodén. "Lärares förutsättningar att undervisa i programmering : En studie om lågstadielärares kompetensutveckling mot det nya uppdraget programmering." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161127.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att få en förståelse för vilka förutsättningar lärarna fått för att undervisa matematikämnets programmering i årskurserna 1–3, och vilka pedagogiska-, ämnesmässiga- och digitala kunskaper lärarna har gällande matematikämnets programmering utifrån ramverket TPACK. Vår empiri byggde på 42 enkätsvar och åtta stycken intervjuer med fem lärare och tre rektorer. Resultatet visade på att lärare känner sig trygga med sin pedagogiska kunskap, medan deras ämnesmässiga och digitala kunskap kopplade till programmeringen behöver utvecklas. Enbart hälften av lärarna i studien har fått förutsättningen att kompetensutvecklas och utveckla kunskapen kring hur programmering kan undervisas. Däremot fanns det ett glapp mellan hur rektorerna och lärarna uppfattade den befintliga kunskapen. Lärare känner en osäkerhet för framtidens undervisning samtidigt som rektorerna anser att tillräckligt med kompetensutveckling har givits.
39
Erkers, Anders. "Avbrottsstyrd hexkodsmonitor : Programmering av MikroprocessorPhilips LPC2292." Thesis, Högskolan Dalarna, Elektroteknik, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2869.
Full textAbstract:
Research Elektronics är ett företag som utvecklar elektroniska system. I sinalösningar använder de bl.a. Siemens C500 Mikroprocessorer. Företagetplanerar nu att gå över till Philips LPC 2292 som bygger på en 32-bitarsARM-kärna. Denna mikroprocessor har högre prestanda och är merkostnadseffektiv.Uppgiften bestod av att göra ett monitorprogram som bl.a. kan ladda in ochköra andra program i mikroprocessorn samt undersöka och redigerainnehållet i minnen och register. Programmet ska användas till test ochutveckling av andra program till den aktuella mikroprocessorn. Tanken meddenna monitor är att den ska ha liknande funktion och utseendet som enmonitor som Research redan använder för mikroprocessorn Siemens c500serie, för att dessa ska kunna gå över till att använda den nyamikroprocessorn på samma sätt som den nuvarande.Tanken med programmet är att det ska vara en grund som Research senareska kunna modifiera och utveckla under deras arbete. Programmet harskrivits i assembler för att programmera nära hårdvaran. Resultatet blev ettprogram med de funktioner som i förväg var bestämda.
40
Högberg, Kristina. "Öka intresset för programmering genom spelifiering." Thesis, KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-169571.
Full textAbstract:
Den rådande kompetensbristen av IT-kunniga i Sverige kan påverka den ekonomiska tillväxten. Det behövs fler utexaminerade studenter som kan säkerställa att IT-näringen fortsätter att utvecklas. Spelifiering har använts för att öka användares engagemang, intresse och motivation inom en mängd olika områden. Det finns redan nu ett par spelifierade plattformar som har engagerat miljontals användare, till exempel Khan Academy och Codecademy. Syftet med denna rapport är att undersöka hur en spelifierad plattform skulle kunna användas för att öka studenters motivation till att lära sig programmering, samt få fler intresserade av programmering. Sex studenter har deltagit i två enkätstudier som har undersökt deras motivation och intresse, vilka brister det finns i den inledande programmeringskursen och hur den populära spelifierade plattformen Codecademy påverkar deras motivation och intresse för programmering. Resultatet visar att samtliga respondenter uppskattar Codecademys design och upplever en hög motivation vid användning. Dessutom pekar resultatet på att de brister som finns i den inledande programmeringskursen delvis skulle kunna avhjälpas med en spelifierad plattform. Slutsatserna blir att en spelifierad plattform med liknande struktur som Codecademy har potentialen att öka studenters motivation för programmering och skulle vara ett användbart komplement i de avseende som den traditionella kursen brister. Detta skulle kunna bidra till att fler studenter väljer att aktivt studera programmering istället för att bli avskräckta.<br>The prevailing shortage of people proficient in IT could affect Sweden’s economic growth. There’s a need for more graduates with the requested knowledge who can ensure that the IT industry continues to evolve. Gamification has been used in a variety of areas to increase user engagement, interest and motivation. There are already a couple of gamified platforms who have engaged millions of new users, for example Khan Academy and Codecademy. The purpose of this report is to examine how a gamified platform could be used to increase students' motivation to learn programming, as well as getting more of them interested in programming. Six students have participated in two surveys which have examined their motivation and interest, what deficiencies there are in the introductory programming course and how the popular gamified platform Codecademy affects their motivation and interest in programming. The result shows that all respondents appreciate Codecademy’s design and experience a high motivation while using the platform. Furthermore, the results indicate that the deficiencies found in the introductory programming course could partly be resolved with a gamified platform. The conclusions are that a gamified platform with a similar structure to Codecademy has the potential to increase student’s motivation for programming and would be a useful complement where the traditional course falls short. This could contribute to more students choosing to actively study programming instead of becoming discouraged.
41
Thunberg, Erik. "Optimal körplansberäkning baserad på dynamisk programmering." Thesis, KTH, Elkraftteknik, 1996. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-120126.
Full text
42
von, Hausswolff Kristina. "En pragmatisk diskursanalys av ämnet programmering." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15341.
Full textAbstract:
Trots att datavetenskap är en relativt ny vetenskap ligger den till grund för mycket av denteknik som idag finns invävd i våra vardagsliv. En central del av datavetenskapen ärprogrammering, att skriva instruktioner i ett programmeringsspråk och på så sätt styramaskinen. Inom många yrken idag krävs det programmeringskompetens. Att det finnssvårigheter med att lära sig programmera är ett väl dokumenterat faktum inomforskningsområdet dataveten-skapens didaktik. Jag har närmat mig problemet medprogrammeringsundervisningen genom att undersöka den kunskapsbeskrivning som visar sigsom diskurser i kursplaner för programmeringskurser. En pragmatisk diskursanalys är utfördoch resultatet ställs mot olika kunskaps- och vetenskapstraditioner. De identifieradediskursena är fundament-, problemlösning- och systembeskrivningsdiskursen.Fundamentdiskursen är dominerande i de undersökta kurs-planerna och den har kopplingartill en kunskapssyn som under 1900-talet har blivit kraftigt kritiserad. Meningserbjudandensom når studenterna genom läraren, vars institutionella aspekt har studerats via kursplaner,kan kanske belysa problemen kring programmeringsundervisningen.
43
Wallin, Napoleon. "Lärares uppfattningar om programmering i matematikämnet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28666.
Full textAbstract:
Programmering introducerades höstterminen 2018 i grundskolans kursplan för matematik. Flertalet rapporter lyfter problematiken med att lärare känner ett kompetensutvecklingsbehov för ämnet samt att på majoriteten av skolorna så är inte programmering implementerat i rätt omfattning. Syftet med denna undersökning är att undersöka lärares uppfattningar om programmering i matematikämnet. Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamlingen. Intervjuerna genomfördes med fyra behöriga lärare i matematik som undervisar på högstadiet. Studien har en fenomenografisk inriktning där fokus har varit på begreppen uppfattningar och kontextualitet. Analys av resultatet har genomförts med hjälp av tematisk analys utifrån studiens frågeställningar.Resultatet av studien visar att samtliga lärare uttrycker osäkerhet i att undervisa i programmering. Genomgående ligger osäkerheten i lärarnas egna bristande ämneskunskaper. Lärarna upplever att de behöver mer fortbildning kring programmering och hur det kan kopplas till undervisningen av andra matematiska områden. Flera av lärarna önskar också tydliga lektionspaket och mer exempel på hur undervisningen kan genomföras. Elevers datalogiska tänkande är något som samtliga lärare uttrycker är något som kan förbättras genom programmeringsundervisningen. Det datalogiska tänkandet har eleverna sedan nytta av i problemlösningsuppgifter inom andra matematiska områden. Lärarna är också av uppfattningen att elevers uthållighet för problemlösning kan stärkas med hjälp av programmering.Tidsbrist i både undervisning och planering är något som samtliga lärare uttrycker är ett hinder med att programmering har tillkommit i matematikämnet. Svårigheter med bedömning och bedömningsuppgifter är också ett stort hinder. Trots dessa hinder uttrycker lärarna en positiv inställning till att programmering kommit in i matematikämnet.
44
Cordes, Pettersson Viktor, and Josefin Fredlund. "Hårdvarans betydelse för undervisning i programmering." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30296.
Full textAbstract:
This bachelor was written in regards to the recent implementation of the mandatory teaching of programming in Swedish schools. This extensive addition to our curriculum requires the further education of teachers and the needs to invest in specialised educational materials. In this bachelor, we have collected research through contacting various prominent educational institutions around Skåne which have implemented programming in their curriculum using various types of robots. We wanted to establish what resources these institutions provide their educators when they teach programming. We also wanted to better understand the ways in which these institutions work with hardware and their thoughts on how hardware may affect students computational thinking, learning and self-motivation. To answer these questions, we interviewed several educators who specialise in programming and its use in schools. Even though, the different institutions had little or nothing to do with each other they basically shared the same basic ideas regarding the concept. This study concluded that according to teachers, computational and logical thinking increases when students work with LEGO-robots. When working with these robots, students were able to exercise their problem-solving abilities by using robots that they have constructed and programmed themselves. The system is easily implemented in schools since most students have prior knowledge of the LEGO construction mechanism. However, prior to being used for educational purposes, LEGO has most likely been associated with playtime and might therefore make it challenging for some students to work with it in a school environment. Another disadvantage with LEGO-robots is that the system uses block programming languages. This means that students understanding of text programming will not be exercised while working with these types of robots, limiting the depth of learning. In conclusion, to promote students’ comprehension of programming when working in an educational setting, the use of robots is greatly beneficial and almost essential. Even if only block programming is used, it is important to engage students and keep them excited during learning. According to teachers, enthusiasm regarding the subject will be a determining factor in their willingness to learn.
45
Nobach, Josef. "Programmering som Digitalt verktyg i Gymnasieskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34487.
Full textAbstract:
In my work I had 3 important questions that I was seeking to answer and wanted to knowmore about. These are as follows.What competencies relating to programming do our students need to develop to be able tocontribute to society in 2030, when today’s students are getting established in theiroccupational roles?What do we as a school need to develop / change to be at the forefront of an increasinglydigitalized world?How do students and teachers view their digital skills in school today?My interest in answering these questions lies in the importance of understanding what thefuture will bring in terms of digitalization and how to best meet the needs of students in thatcontext. My method of investigation was surveying my fellow teachers and asking themextensively about their views on the pros and cons of digitalization in school. I also had thehelp of the Swedish teacher in my workplace, we had a collaboration where we had ourstudents do presentational work on the topic. This way I was also able to record theperspective of the student. What my research has shown is that the development ofdigitalization has been rapid and shows no signs of slowing. Therefore, we must be quick toadapt to new changes in order to reap the fruits of this development. The more knowledgestudents and teachers acquire in the field of programming the more involved we can be in thedevelopment of new tools and methods. We will also be able to better understand the toolsand methods developed by others and will be able to use them more efficiently. Aside fromthe technical knowledge of coding it is apparent that more common skills will be asimportant. Skills such as Teamwork, reading/writing and problem solving need to beemphasized in combination with technical skills. Furthermore, to meet the demands of thefuture workplace, organizational skills, critical thinking and adaptation skills will also be ofhigh importance.
46
Arvidsson, Tatiana. "LEGO och NXT-programmering i teknikundervisningen." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32650.
Full textAbstract:
Denna uppsats har till syfte att utforska på vilket sätt användning av LEGO-teknik i teknikundervisning påverkar utvecklingen av ämnesspecifika förmågor samt samarbetsförmåga. Vidare undersöktes vilka uppfattningar lärare och elever har om användning av LEGO-teknik och NXT-programmering i teknikundervisning.Eleverna i årskurs nio på en grundskola i Småland, hade under några veckor undervisning i teknik, med fokus på ”Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter” (som en del av det centrala innehållet för årkurs 7-9 inom området tekniska lösningar). Avslutningen på arbetsområdet har varit ett projektarbete som ska utföras med hjälp av LEGO-teknik och NXT-programmering. Undersökningen har utförts genom att observera 40 elever i deras arbete med LEGO-teknik. De observerade eleverna svarade efter avslutat projekt på en enkätundersökning och deras lärare intervjuades. Arbetets resultat visar på konkreta exempel hur användning av LEGO-teknik och NXT programmering kan påverka elevers utveckling av ämnesspecifika förmågor relaterade till den praktiska aktiviteten. Genom att aktivt skaffa sig kunskaper, utveckla en fysisk modell och ett program, lära sig i sammanhang, lära sig att lösa problem på olika sätt, utvärdera sin egen aktivitet, utvecklas elevernas förmåga att ta isär och sätta ihop konstruktionsdelar, hantera olika redskap och verktyg, identifiera och analysera sina tekniska lösningar för att klara en uppgift och dessutom utvecklas förmågan att angripa och lösa problem som uppstår under arbetes gång. Dock, vissa förmågor som till exempel begreppsförmåga och förmåga att identifiera problem och behov som tekniken kan lösa behövs tränas under längre tid för att utvecklas under förutsättning att eleverna är medvetna vad de behöver utveckla.
47
Wärnå, Klas. "Programmering i skolmatematiken : problemlösning eller problemskapande." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för programvaruteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-17900.
Full textAbstract:
Denna uppsats handlar om hur programmering som verktyg i matematisk problemlösning har implementerats sedan det infördes som obligatoriskt i flera av gymnasiets mattekurser hösten 2018. Syftet är att reda ut vilka programmeringsspråk och programbibliotek som används ute i klassrummen och hur det upplevs av elever och lärare med avseende på svårighetsgrad, nytta för matematiken och om det bidragit till ett ökat intresse för programmering i allmänhet hos eleverna. Även eventuella könsrelaterade skillnader i dessa frågor har undersökts, då en av de politiska intentionerna med införandet varit att en förhoppning att främja flickors it-intresse. Arbetet tar sitt teoretiska avstamp i en genomgång av den politiska bakgrunden till införandet, tidigare studier i ämnet och en kort historik om programmeringens roll i läroplanerna. Med hjälp av digitala enkäter har fallstudier företagits i två klasser från olika gymnasieskolor i Skåne, där elever och lärare fått ta ställning till antal påstående genom att gradera på en skala hur väl påståendena stämmer samt komplettera med eventuell textkommentar. Enkäterna var anonyma men utformade på ett sådant sätt att lärare och elever kunnat kopplas samman klassvis. Av resultatet har framkommit att många elever visserligen uppfattar programmeringen som svår och inte anser att den underlättar förståelsen för matematik. Men det framkom också att skillnaden var stor i dessa frågor och svaren tycks hänga samman med lärarens tidigare erfarenhet av programmering och i vilken omfattning programmeringen lärts ut. Intresset för programmering i allmänhet tycks inte ökat nämnvärt p.g.a. att det ingår i matematiken, men det låter sig heller inte entydigt sägas om någotdera könet var mer positivt eller negativt inställd till programmeringen. En något större andel tjejer än killar valde det allra mest negativa alternativet i enkätfrågorna, men klumpar man samman de mest negativa respektive de mest positiva alternativen på varsin halva om mitten, var tjejerna å andra sidan något överrepresenterade bland de positiva alternativen. Python verkar vara ett lämpligt programmeringsspråk att använda. Det är viktigt att tillse att lärare har tillräcklig kunskap i programmering och att omfattningen i utlärandet av programmering inte blir alltför ytlig, för att eleverna skall tillägna sig nyttan av det. Obligatorisk programmering i matematik kan potentiellt bidra till att fler för upp ögonen för ämnet och på sikt minska den sneda könsfördelningen bland yrkesprogrammerare.
48
Hoff, Camilla. "Införandeav programmering i grundskolan : - ett multiintressentperspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för data- och systemvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38023.
Full textAbstract:
As the world changes, the European Parliament and the Swedish Government have decided to digitize the school system. The implementation of digitalization in the Swedish school system is supposed to take place in a short period of time. In the subjects of mathematics and technology, the teachers are supposed to use programming in their teaching. Programming is a subject in which most teacher lack knowledge and they are the ones who will ultimately introduce programming into their classes. This report examines the needs of the teachers in relation to the plans of the school management and the plans of the municipality, regarding the introduction of programming in mathematics and technology education. The report is based on a qualitative cross-sectional study during the time period for the introduction in the Swedish school. The information was obtained via semi-structured interviews with three teachers and a school leader at one school, as well as a digitization strategist, in a local municipality to Stockholm. The school and municipalities were chosen by stratified selection combined with the proximity principle and the material was analyzed by deductive thematic analysis. The study shows that many interacting factors affect the teachers' introduction of programming in teaching. These factors are external influencing factors such as government decisions, curricula and the municipality's digitization strategies, but also school management decisions, functioning technology and infrastructure. Tools such as teaching aids, concerns about lack of time through the introduction of another element in teaching and the need for competence development are also important factors that influence the introduction of programming in mathematics and technology teaching. The teachers are largely dependent on competence development as they are now expected to teach in what they feel to be an almost entirely new topic. The following factors that, according to this study, will benefit the teachers in their introduction of programming in teaching is as follows. An opportunity to get education in programming and time for teachers to joint reflection and discussion about teaching in programming, preferably both in the municipality and in their own school. Clear information on how the teachers 'continuing education should go and what requirements are placed on them, but also help in relation to the increased amount of content in the teaching could also improve the teachers' opportunities. Finally, support in finding tools which can help teachers to use programming in mathematics and technology teaching would be helpful to the teachers.<br>Förändringar i omvärlden har lett till att Europaparlamentet och Sveriges regering har beslutat att digitalisera undervisningen i skolan. Införandet i den svenska skolan sker under en kort tidsperiod och i ämnena matematik och teknik skall lärarna använda programmering i sin undervisning, ett ämne i vilket de flesta saknar kunskap. Lärarna är de som ytterst skall införa programmering i undervisningen och denna rapport undersöker lärares behov i förhållande till skolledning och kommuns planer gällande programmeringens införande i matematik- och teknikundervisning. Rapporten bygger på en kvalitativ tvärsnittsstudie under tidsperioden för införandet i den svenska skolan. Informationen inhämtades via semistrukturerade intervjuer med tre lärare och en skolledare på en skola, samt en digitaliseringsstrateg, i en kranskommun till Stockholm. Skolor och kommun valdes genom stratifierat urval kombinerat med närhetsprincipen och materialet analyserades genom deduktiv tematisk analys. Studien visar att många samverkande faktorer påverkar lärarnas införande av programmering i undervisningen. Dessa faktorer är yttre påverkansfaktorer som regeringsbeslut, läroplaner och kommunens digitaliseringsstrategier, men även skolledningsbeslut, fungerande teknik och infrastruktur. Verktyg som läromedel, oro kring tidsbrist genom införande av ytterligare ett moment i undervisningen och behov av kompetensutveckling är också viktiga faktorer som påverkar införandet av programmering i matematik- och teknikundervisningen. Lärarna är till största delen beroende av kompetensutveckling då de nu förväntas undervisa i vad några av respondenterna kallar nästan ett helt nytt ämne. De faktorer som enligt denna studie skulle vara positiva för lärarnas införande av programmering i undervisningen är möjlighet till fortbildning i programmering och tid för lärare till gemensam reflektion och diskussion kring undervisning i programmering. Tydlig information om hur lärarnas fortbildning skall gå till och vilka krav som ställs på dem, men även hjälp med att förhålla sig till den ökade mängden innehåll i undervisningen skulle även kunna förbättra lärarnas möjligheter. Till sist skulle stöd kring vilka verktyg som finns till förfogande för programmering i matematik och teknikundervisning vara lärarna till hjälp.
49
Larsson, Ida. "Programmering i förskolan : ett ämnesöverskridande verktyg?" Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23092.
Full textAbstract:
I dagens samhälle går teknologin snabbt framåt. Det är viktigt för individer i samhället att följa med i denna utveckling. För att alla ska ha möjlighet att göra just detta så behöver den grundläggande förståelsen för teknik börja tidigt. Syftet med denna studie är att undersöka programmeringens plats i dagens förskola. Med hjälp av en enkät som är riktad till den verksamma personalen på åtta olika förskolor undersöks vilka verktyg och metoder som personalen använder för undervisning i programmering. Studien undersöker personalens syn på undervisning av programmering i förskolan och hur de ser på möjligheten att använda det som ett ämnesöverskridande verktyg. Denna enkät består av frågor på skala samt en öppen fråga, där respondenternas personliga åsikter kring vikten av programmering inom förskolan undersöks. Resultatet visar att majoriteten av personalen inom förskolan uttrycker att programmering är ett viktigt ämne att inkludera i verksamheten. De ser även möjligheten i att arbeta med det på ett ämnesöverskridande sätt. Tidigare forskning understryker att programmering utvecklar kunskaper hos barnen som är applicerbara inom ett flertal andra inlärningsområden. Trots att tidigare forskning visar på det positiva med att inkludera programmering inom förskolan så saknas ofta kunskap, resurser och incitament från ledningsnivå för att få igång arbetet med programmering.
50
Semiz, Adrian. "Matematiklärarkunskap i programmering : en intervjustudie av sju matematiklärares uppfattningar av första årets undervisningmed programmering som centralt innehåll." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-76848.
Full textAbstract:
Från och med hösten 2018 blev programmering en obligatorisk del av matematikundervisningen.Som framtida lärare är det intressant att få inblick i hur implementeringen av programmering harlandat i skolan efter att det har funnits som centralt innehåll i matematikämnet. Syftet med studienvar att skapa förståelse för vilken kunskap inom programmering lärare har visat och undersöka hurderas kunskap inom programmering har påverkat deras implementering av verktyget. Datan somhar analyserats och kategoriserats i studien har plockats fram från sju semistrukturerade intervjuer.Verktyget som användes vid analys och kategorisering var Mathematical Knowledge for Teaching.Resultatet visade att lärarna med lägre grad av programmeringskunskap visade också på en lägregrad av implementering av programmering i matematikundervisning. Slutsatsen som kunde dras varatt ämneskunskap inom programmering var avgörande oavsett vilken kunskapskategori det gällde.Andra slutsatser som kunde dras var att lärarlaget hade påverkan gällande lärares implementeringav verktyget och att det krävdes kunskaper utöver ämneskunskap i programmering för attimplementera verktyget i högre utsträckning.<br>Since fall 2018, programming has been a mandatory part of mathematics classes in Sweden. As afuture teacher I have found it interesting to see how far the implementation process of programmingas part of mathematics has proceeded. The purpose of this essay/thesis is to provide a betterunderstanding of – to what extent the teachers knowledge within programming have affected theimplementation of programming within their mathematics classes as well as to highlight whatdevelopment of programming capabilities/skills can be observed a year after the implementation.The study conducted semi-structured interviews with seven teachers, the data provided was lateranalyzed and categorized using the Mathematical Knowledge for Teaching approach. The resultsshows that teachers with lesser knowledge of programming also showed a lower degree ofimplementation of programming in their math classes. Hence the conclusion can be drawn that –knowledge within the specific topic is one determining factor of to what extent a successfulimplementation can be expected. Further conclusions entail that the teachers team had significantinfluence over the teachers implementation of the tool and that genuine knowledge within the fieldwas required for a successful/satisfying implementation.