Academic literature on the topic 'Revisionsprocess'

Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse för hur revisionsteamet arbetar för att skapa comfort.   Metod Ett hermeneutistiskt angreppssätt och en abduktiv  ansats, med en kvalitativ metod,  har använts för att nå fram till resultat för analysen.   Empiri Det empiriska materialet är baserat på intervjuer med sju stycken medlemmar som ingår i revisionsteam.   Resultat Analysen   visade   att   många   olika   aspekter påverkar arbetet för att uppnå comfort. Ett tydligt och strukturerat arbete samt att ledaren är en nyckelperson under processen var det som främst påverkade revisionsteamets arbete för att skapa comfort.

I Sverige har vi en Revisorsnämnd som sköter tillsynen av Sveriges revisorer. Det är också denna nämnd som delar ut påföljder då revisorer handlat i strid mot yrkesmässiga och lagstadgade regler. Thomas Carrington kom i en studie från 2010 fram till att det är professionalismen som är viktigast i Revisorsnämndens bedömning av en revisors felaktiga handlande. Efter 2000-talets företagsskandaler har tillsynen skärpts genom nya lagar och krav på revisorerna. Dessa nya lagar och krav gör det intressant att studera Revisorsnämndens disciplinärenden idag för att se om något har förändrats. De frågeställningar vi har haft i åtanke genom processen har varit om Revisorsnämnden ändrat sina krav på tillräcklig revision med dessa välkända företagsskandaler som grund och om det fortfarande är en revisors professionella beteende som är viktigast i bedömningen av en otillräcklig revision. För att undersöka detta har vi läst alla avslutade disciplinärenden mellan 2007 och 2012. Alla dömda ärenden har klassats som fel och vi har precis som Carrington delat in dessa i process- och professionalismfel. För att få en djupare förståelse för ämnet har vi tagit reda på vad revision är, hur den går till och vad innebörden av revisionskvalitet är. Vidare har vi utrett hur Revisorsnämnden arbetar och skaffat oss kunskap om revisionsprocessen och revisorns professionalism. Vid en jämförelse med Carringtons studie har vi upptäckt skillnader och likheter. En skillnad är att det idag räcker att bara ha gjort antingen processfel eller professionalismfel för att få sin auktorisation eller sitt godkännande upphävt. Detta är en skillnad från Carringtons studie, där han hittade att revisorer i de flesta fall måste ha gjort fel i båda kategorierna. Vid granskning av Revisorsnämndens disciplinärenden upptäckte vi vidare att processfelen ökat medan professionalismfelen minskat. Detta kan bero på införandet av den nya revisionsstandarden, 2004, som utökade revisorns roll. En likhet som framkom vid undersökningen var att de flesta fall än idag leder till en mildare påföljd än upphävning av auktorisation eller godkännande, nämligen varning eller erinran. Av dessa resultat drar vi slutsatsen att Revisorsnämnden har skärpt kraven på en tillräcklig revision och baserar detta på att företagsskandalerna bidragit till en hårdare lagstiftning och en mer skärpt tillsyn av revisorer. Slutligen konstateras att en revisors professionella beteende inte längre är viktigast vid bedömningen av vad som ska anses vara en otillräcklig revision.
Auditors in Sweden are supervised by the Swedish Supervisory Board of Public Accountants (SSBPA). This board also handles the consequences following a breach of professional and statutory rules. In a study from 2010 by Thomas Carrington, he came to the conclusion that an accountant’s professional appearance is the most important factor to the SSBPA when evaluating an auditor’s wrongdoings. Following the corporate scandals at the start of the 21st century, the supervision of auditors has tightened through the adoption of new laws and an increase in demand on auditors and audit quality. Because of the new laws and the increased demands it is of interest to study the disciplinary cases published by the SSBPA to see if any changes have eventuated. The question formulation regards the changes in demands on sufficient audit by the SSBPA. Moreover, it includes the question if the professional appearance of the auditor is still what matters the most when evaluating sufficient audit. We have read all the completed disciplinary cases between 2007 and 2012. The cases have been classified as errors and, just like with Carrington’s study, the errors have been divided in to two categories; process- or professional appearance errors. To get a deeper understanding of the subject at hand we have researched what auditing is, how it is conducted and the definition of auditing quality. Furthermore, we have investigated the work process of the SSBPA as well as acquired knowledge about the audit process and the auditor’s professional appearance. When comparing this study with the study by Carrington, some differences and similarities have become apparent. One of the differences noticed is that it is enough to err in only one of the two categories to get the harshest consequence; withdrawal of the license, whereas Carrington found that in most cases the auditor has to err in both. In addition, when studying the disciplinary cases published by the SSBPA we discovered that the process errors have increased while the professional appearance errors have decreased. A similarity between the two studies is that most cases will have a milder consequence than withdrawal of license, namely warning or reminder. In conclusion, we have found that the SSBPA has tightened the demands on a sufficient audit and this is based on the corporate scandals leading to a stricter legislative and a more tightened supervision of auditors. Finally, it is established that an auditor’s professional appearance is no longer the most important factor when evaluating sufficient audit.

Bakgrund: För att granska den kommunala verksamheten är det viktigaste organet den kommunala revisionen, en revisionsfunktion som består av minst fem förtroendevalda revisorer och deras sakkunniga biträde. De förtroendevalda revisorerna ska fungera som ett demokratiskt kontrollinstrument, deras sakkunniga biträde fungerar således som ett professionellt stöd till revisionsgruppen. Trovärdigheten för svensk kommunal revision har ifrågasatts med bland annat de låga kompetenskraven, olika erfarenheter och den överhängande risken för politiska inflytanden. Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att kunna öka förståelsen för kommunal revision genom att beskriva hur de arbetar samt samspelar under revisionsprocessen för att uppnå en trovärdighet till den kommunala revisionen samt förklara vilken inverkan bakomliggande faktorer har på detta. Syftet besvaras genom att utreda följande frågor: Hur arbetar samt samspelar de förtroendevalda revisorer och deras biträdande sakkunnig under revisionsprocessen för att uppnå en trovärdighet till den kommunala revisionen? Vilken inverkan har bakomliggande faktorer på den kommunala revisionsprocessen? Metod: För att svara på studiens problemformulering har en kvalitativ metod tillämpats. Insamling av det empiriska materialet gjordes genom åtta semistrukturerade intervjuer, respondenterna är två förtroendevalda revisorer från tre kommuners revisionsgrupper och deras biträdande sakkunnig. Analys och slutsats: De förtroendevalda samt deras biträdande sakkunnig styrs i hög grad av skriften god revisionssed. Trots det skiljde de sig åt mellan hur de olika kommunerna arbetade och samspelade under den kommunala revisionsprocessen. Gränsen mellan ett bra samspel och att hota oberoendet är subtil därför sker inte allt för mycket kommunikation mellan de två parterna under revisionsprocessen. Budgetramen har en inverkan på den kommunala revisionsprocessen genom att granskningar får skjutas upp alternativt nekas något som kan antas minska trovärdigheten. En högre ålder och längre erfarenheten ökar kompetensen hos det sakkunniga biträdet och arbetet blir mer effektivare men personen kan också uppfattas som mer auktoritär vilket skadar samspelet och således trovärdigheten för processen.
Background: To examine the municipal activities the most important organ is the municipal audit, an audit function consisting of at least five elected auditors and their expert auditor assistant. The elected auditors’ functions as a democratic control instrument, their expert auditor assistant acts as a professional support to the audit team. The credibility of Swedish municipal audit has been questioned for, among other thing, the low competence requirements, various experience, and the imminent risk of political influence. Research issue and purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of the municipal auditing by describing how they work as well as interact during the audit process to achieve credibility to the municipal audit and and explain the impact of the underlying factors on this. The purpose is answered by investigating the following questions: How do the elected auditors and their expert auditor assistant work and interact during the audit process to achieve credibility with the municipal audit? What impact do the underlying factors have on the municipal audit process? Method: To answer the purpose of the study, a qualitative method has been applied. The data has been gathered through eight semi- structured interviews, the respondents are two elected auditors from three municipality and their expert auditor assistant. Result and conclusion: The elected representatives and their expert auditor assistant are largely governed by the publication “god revisionssed”. There are differences between how the municipalities worked and interacted during the municipal audit process. The line between good interaction and independent is subtle, and therefore not too much communication take place between the two parties during the audit process. The budget framework has an impact the municipal audit process by allowing audits to be postponed or denied, which can be assumed to reduce credibility. A higher age and longer experience increase the competence of their expert auditor and the work becomes more efficient, but the expert auditor can also be perceived as more authoritarian, which damages the interaction and thus the credibility of the process.

Problembakgrund:     Huruvida redovisningen är regelbaserad eller principbaserad är en viktig fråga för både redovisare och revisorer. I en regelbaserad redovisning finns detaljerad vägledning för hur reglerna ska tillämpas vid upprättandet av finansiella rapporter. Däremot bygger en principbaserad redovisning på bedömningar och tolkningar av hur redovisningsprinciperna ska tillämpas i en specifik situation. Vad implementering av K2 som är ett regelbaserat regelverk och K3 som är ett principbaserat regelverk innebär för de som upprättar finansiella rapporter och de som använder sig av dessa rapporter, har diskuterats mycket under senaste tiden, bland annat av forskare, normsättare, redovisningsexperter och revisorer. K3-regelverk är mer komplext och ställer höga krav på redovisningen till skillnad från K2 som är ett förenklat regelverk och anpassat till mindre företags behov.   Problemförmulering: Vad har revisorer för åsikter om att revidera regelbaserad kontra principbaserad redovisning i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3?   Syfte: Denna studie har för syfte att skapa en ökad förståelse för vad revisorerna har för uppfattningar om regelbaserad kontra principbaserad redovisning genom att beskriva och analysera revisionsprocessen i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3.   Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Jag har genomfört fyra intervjuer med revisorer som arbetar med företag aktuella för K2 och K3.   Resultat: Studien visar att revisionsmetodiken bör vara densamma i varje revisionsprocess oavsett om det gäller regelbaserad eller principbaserad redovisning. Det råder en uppfattning bland revisorerna att det kommer att krävas större revisionsinsatser i företag som väljer K3 än K2 av den anledningen att det framförallt är företag som har komplexa transaktioner i sin redovisning som väljer K3. Företag bör välja att tillämpa det regelverk som anses vara mest lämpligt för företagets specifika behov för att kunna generera en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning.  Både regler och bedömningar anses som viktiga för att uppnå en rättvisande redovisning. Oavsett handlar det om regelbaserat eller principbaserat regelverk bör man förhålla sig till reglerna och göra bedömningar i den mån som respektive regelverk tillåter.                              Nyckelord:   principbaserad redovisning, regelbaserad redovisning, revisionsprocess, K2 och K3

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för revisorns arbete med att upptäcka och stävjaeventuell resultatmanipulation. Metod: Vår studie antar en hermeneutisk forskningstradition som är ett tolkande perspektiv.Eftersom studien söker öka förståelsen för ett fenomen har vi använt oss av en kvalitativforskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuersom utförts på verksamma revisorer. Dessa intervjuer har sedan tematiskt analyserats ochpresenteras under kapitlet resultat och analys. Resultat & slutsats: Studien identifierar att revisorerna generellt anser att resultatmanipulationupptäcks och stävjas genom en väl utförd revision. För att skapa goda förutsättningar att finnaresultatmanipulation anser revisorerna att en genomtänkt planeringsfas är viktig, i vilken eventuellaincitament och rutiner utvärderas. Trots att revisorerna bedömer att deras revisionsprocess ärtillräcklig för att upptäcka resultatmanipulation är det väldigt ovanligt att det upptäcks. Branschenär dock under ständig effektivisering och digitala verktyg har kommit att spela en betydande roll irevisorernas granskning. Examensarbetets bidrag: Revisorerna anser att deras revisionsprocess omfattar kontroll aveventuell resultatmanipulation, men att det inte är deras huvudsakliga uppgift. Vår uppfattning är attdet finns en risk att revisorerna inte har ett tillräckligt stort intresse av att stävjaresultatmanipulation, alternativt att de inte besitter tillräckligt stor förståelse för vad som ingår ibegreppet. Detta skulle kunna bero på att revisorerna har en arbetsgång som baseras på väsentlighet,snarare än detaljgranskning. Förslag till fortsatt forskning: Vår studie har grundat sig på revisorers kunskaper och för att ökaförståelsen om resultatmanipulation anser vi att det skulle vara av intresse att intervjuaredovisningskonsulter samt företagare som ansvarar för redovisningsval.

Redovisningsbranschen har utvecklats kraftigt på senare år med hjälp av teknologiska hjälpmedel som möjliggör att en transaktion redovisas samtidigt, eller kort efter den har ägt rum. Detta kommer i sin tur ställa krav på att revisionen anpassar sig till redovisningen genom att vara mer frekvent. Traditionell revision granskar historiska händelser i ett bolag och riskerar att bli förlegad i takt med att redovisningsinformation presenteras i realtid. Syftet med denna studie är att genom ett kvalitativt angreppssätt och ur ett aktörssynsätt skapa förståelse för hur den traditionella revisionsprocessen förväntas påverkas av revision i realtid. Vidare syftar studien till att undersöka vilka skillnader i förväntningarna som finns bland experter inom den svenska revisionsprofessionen. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna ”Hur föreställer sig experter inom revisionsprofessionen i Sverige att den traditionella revisionsprocessen kommer påverkas av revision i realtid?” och ”Vilka skillnader i förväntningarna går att urskilja bland experter inom professionen och varför?” har intervjuer genomförts med yrkesverksamma revisorer och med en representant från branschorganisationen FAR. Resultatet visar att experterna förväntar sig att skiftet mot en mer avancerad teknologi kommer att kräva högre IT-kunskap. Stickprovskontroller förväntas försvinna i takt med att hela populationer går att testa. Revisionsberättelsen förväntas tappa sin relevans då information säkerställs löpande under räkenskapsåret. Experterna är dock inte överens om hur vissa processer påverkas av revision i realtid. Det tycks finnas både positiva och negativa förväntningar om huruvida revision i realtid kommer att bli verklighet för den externa revisorn. De negativa förväntningarna tycks grunda sig på föreställningar att realtidsrevidering bör skötas internt inom företaget och således inte påverka den externa revisorn. Detta bedöms vara en av orsakerna till att utvecklingen mot revision i realtid tenderar att gå långsamt men kan även förklaras av en institutionell ovilja till förändring.

In conjunction with the progress of automation and digitalisation in the audit industry, the opportunities for a continuous audit have increased. There are indications that real-time updates of the audit process are becoming more common within the audit profession, which allows auditors to continuously analyse and control the audited company. Today, a clear change can be identified within the industry in the form of a more proactive audit, increased efficiency and more frequent audit and reporting. The purpose of this study is to investigate how certified public accountants in the four leading agencies in the auditing industry are affected by a continuous audit. The investigation is quantitative with a deductive approach. To test our assumptions, a survey was sent to certified public accountants belonging to PwC, KPMG, Ernst & Young and Deloitte. We use surveys to investigate whether implementation of a continuous audit affects the audit process, generally accepted auditing standards, risk assessment and quality in the audit as previous research shows. The results and conclusion of the study show that the quality of the audit has been positively affected by the implementation of a continuous audit. Specifically, the implementation of a continuous audit has improved the auditors' ability to identify essential errors in the client's accounting and reporting. Furthermore, the result indicates that auditors working in an agency, where a continuous audit has been implemented, ensure the quality of financial information in great extent. In addition, the results show that, the audit process and the risk assessment process become more continuous when implementing a continuous audit. A limitation of the study is that the sample only consists of certified public accountants in PwC, KPMG, Ernst & Young and Deloitte. A suggestion for further research is to implement a similar study with a selection of small or medium-sized audit agencies, with the aim of examining differences in relation to the size of the agencies. Another suggestion for further research is to use a qualitative method to gain a deeper insight into how certified public accountants’ reason about a continuous audit.
I samband med automatiseringens och digitaliseringens framfart inom revisionsbranschen har möjligheterna för löpande revision ökat. Det föreligger indikationer på att realtidsuppdateringar av revisionsprocesser blir allt vanligare inom revisionsyrket, vilket möjliggör för revisorer att löpande följa upp och kontrollera det granskade företaget. Idag kan en tydlig förändring identifieras inom branschen i form av en mer proaktiv revision, ökad effektivitet samt en mer frekvent granskning och rapportering. Syftet med denna studie är att undersöka hur auktoriserade revisorer i de fyra ledande byråerna inom revisionsbranschen förhåller sig till löpande revision. Studien är av kvantitativt slag med en deduktiv ansats. För att testa våra antaganden har enkäter skickats ut till auktoriserade revisorer tillhörande PwC, KPMG, Ernst & Young och Deloitte. Undersökningen görs för att identifiera om implementering av löpande revision påverkar revisionsprocessen, god revisionssed, riskbedömning och kvalitet i revisionen, vilket tidigare forskning påvisar. Studiens resultat och slutsats visar att kvaliteten i revisionen påverkas positivt vid implementeringen av löpande revision. Implementeringen har förbättrat revisorernas förmåga att identifiera väsentliga felaktigheter i klientens redovisning och rapportering. Vidare indikerar resultatet på att revisorer som arbetar i en revisionsbyrå, där löpande revision implementerats, i stor utsträckning säkerställer kvaliteten i finansiell information. Resultatet visar dessutom att det framförallt är gransknings- och riskbedömningsprocessen som blir mer löpande vid implementering av löpande revision. En begränsning med studien är att urvalet endast består av auktoriserade revisorer i PwC, KPMG, Ernst & Young och Deloitte. Ett alternativ till vidare forskning är att utföra en liknande studie med ett urval bestående av små eller medelstora revisionsbyråer i syfte att undersöka skillnader i förhållande till byråernas storlek. Ett annat förslag till vidare forskning är att använda en kvalitativ ansats för att få en djupare insikt i hur auktoriserade revisorer resonerar kring löpande revision.

Skandaler inom revisionsprofessionen har lett till en ökad kritik mot revisorer, eftersom deras förmåga att upplysa om problem med fortsatt drift ifrågasattes. I revisionsberättelsen ska revisorn uttala sig om det föreligger tvivel till fortsatt drift, vilket är ett stort ansvar eftersom det handlar om en bedömning av framtida händelser. Forskning visar att bedömningar av fortsatt drift mellan byråer skiljer sig åt beroende på olika faktorer som kan påverka revisorns bedömning. Detta leder till en nyfikenhet för vilka faktorer som kan påverka revisorns bedömning av fortsatt drift. Syftet med studien är att identifiera revisorer i olika revisionsbyråers tillvägagångssätt vid bedömning av fortsatt drift för att skapa en ökad förståelse för vilka faktorer som kan påverka en revisors bedömning av fortsatt drift. Studiens ansats är abduktiv där teorin utgår ifrån revisorns bedömning av fortsatt drift, men som vidare innehåller teorier som kan förklara och hjälpa till att tolka hur revisorn fattar sitt beslut om fortsatt drift. För att få ytterligare förståelse har semi-strukturerade intervjuer utförs med auktoriserade revisorer på olika revisionsbyråer. Empirin från intervjupersonerna resulterar i nya iakttagelser i form av de berättelser revisorerna ger om sin kunskap och erfarenhet av fortsatt drift. Slutsatsen av denna studie är att de olika faktorer som påverkar revisorns bedömning av fortsatt drift är byråstorlek, klientportfölj, kunskap, erfarenhet, specialistpersonal, beslutsstöd, användning av beslutsstöd, samt lagar och standarder.

Sammanfattning Titel: Revisionens digitala transformering ställer nya krav på utförandet Författare: Johan Antonsson, Lisa Haack och Johan Paulsson Program: Ekonomprogrammet - inriktning redovisning och ekonomistyrning Handledare: Petter Boye Institution: Ekonomihögskolan på Linnéuniversitetet i Kalmar   Inledning: I många år har digitaliseringen tagit allt mer plats i samhället, både hos individen men även företagen. Arbetsmarknaden har förändrats då arbeten försvunnit, men även nya uppkommit. Inom revisionsbranschen används nya affärssystem som ska underlätta för revisorn och därmed öka produktiviteten i arbetet. De nya affärssystemen kommer dock även med risker, de kan vara svårförståeliga, tidskrävande eller öppna upp för informationsstöld.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara hur digitaliseringen har påverkat arbetsmetodiken och på så vis hur riskerna inom revisionen förändrats. Vår förhoppning är att resultatet ska leda till att revisionsbranschen och revisionens intressenter får en ökad förståelse för ämnet.   Metod: Vi har använt en abduktiv ansats för att kunna öka förståelse för vårt ämne. För att kunna fördjupa oss i ämnet användes en kvalitativ metod där yrkessamma revisorer intervjuades för att vi skulle kunna uppfylla studiens syfte. Det motiveras även varför vi använt just de källor vi valt samt kritik mot dem.   Slutsats: Vi kom fram till att arbetsmetoden underlättas då nya analysverktyg hjälper revisorn i sitt vardagliga arbete. Det har lett fram till att revisionsriskerna sänkts då programmen kan stå för en stor del av arbetet och revisorn bara behöver lite manuell handpåläggning. Däremot förutsätter det att revisorn besitter en viss IT-kunskap för att revisionsriskerna ska säkerställas som minskade. Om IT-kunskapen inte finns förhöjs riskerna istället, vilket i framtiden kan bli ett mera aktuellt problem. Vi tror att kraven för att bli auktoriserad revisor kan komma behöva förändras.
Abstract Title: The audit's digital transformation requires new demands on the execution Authors: Johan Antonsson, Lisa Haack and Johan Paulsson Program: Ekonomprogrammet - inriktning redovisning och ekonomistyrning Advisor: Petter Boye Institution: Ekonomihögskolan på Linnéuniversitetet i Kalmar   Introduction: For several years digitalization has taken increasingly more room in the society, both for the individual and for the company. The labor market has changed because work has disappeared but new jobs have also been created. Within the accounting profession new ERP systems are being used to make the work easier for the auditor and thereby increase the productivity in the work. The new ERP systems comes with new risks, they can be hard to understand, time consuming or opening up avenues for information thefts.   Purpose: The purpose of this essay is to explain how digitalization has impacted the work process of auditers and how the risks have changed in the auditing process.   Method: We have used an abductive approach to be able to increase our understanding for the subject. To deepen our understanding of the subject we used a qualitative method where auditors were interviewed. We also discuss why we have chosen the sources we chose and critique against them.   Conclusion: Our conclusion is that the work process has become easier due to new analyzing programs which helps the auditor in their daily work. This has led to a decrease in auditing risk because the programs can do a lot of the work and the auditor only need to do some of the manual work. However, this requires that the auditor possess some IT knowledge, otherwise the auditing risk can´t be ensured to be decreased. If the IT knowledge doesn´t exist the risks will increase instead, which in the future might become a more important problem. We believe that the qualifications required to become an authorized auditor may need to change for the future.