To see the other types of publications on this topic, follow the link: Sampal.
Dissertations / Theses on the topic 'Sampal'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Sampal.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Almén, Madeleine, and Julia Eriksson. ""Man kan verkligen se hur viktig leken är för livet" : En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar av lekens betydelser och förutsättningar i förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53639.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att genom förskollärares beskrivningar bidra med kunskap om lekens betydelser och förutsättningar i förskolan och utgår från två frågeställningar. Dessa är: Hur beskriver förskollärare lekens betydelser i förskolan och hur beskriver förskollärare lekens förutsättningar i förskolan? Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där fyra begrepp har valts ut, och fokuserats på i studiens bakgrund och diskussion. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där enskilda semistrukturerade intervjuer gjorts med sex legitimerade förskollärare. I studiens resultat beskriver förskollärarna leken som öppen och hur den alltid finns med på förskolan. Det framkommer också i beskrivningarna att leken har en betydande roll för barns lärande och sampel. Förskollärarna beskriver att tid och miljö är viktiga förutsättningar för leken i förskolan. De nämner också vikten om förskollärares förhållningssätt till lek och vad det bidrar med. Leken ses enligt förskollärarna som ett värde som öppnar upp för möjligheter i barnets värld.
2
Pettersson, Sofie. "En kvalitativ studie om förskolepedagogernas uppfattningarom gruppstorlek relaterat till språkutvecklande arbetssätt." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21210.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka pedagogernas uppfattningar om gruppstorlek relaterat till språkutvecklande arbetssätt. Mina frågeställningar var: Hur anser pedagogerna att en stor respektive liten barngrupp påverkar barnens språkutveckling? Hur beskriver de intervjuade pedagogerna att de arbetar med barnens språkutveckling i en stor grupp respektive i en liten grupp? Finns det likheter och skillnader i arbetssätt? Vilka eventuella för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med små respektive stora barngrupper? I studien har jag använt mig av kvalitativ metod där jag intervjuat sex pedagoger inom förskola som samtliga hade erfarenhet av att jobba i både liten och stor barngrupp. Studien tar utgångspunkt från ett sociokulturellt perspektiv. Enligt den sociokulturella teorin lär barn i samspel, lek och kommunikation med varandra. Sammanfattningsvis kom jag fram till att samtliga pedagoger ansåg att barngruppens storlek kan ha betydelse för barns språkutveckling. I resultatet framkommer det både likheter och skillnader i arbetssätt som används i stor och liten barngrupp. En likhet i arbetssätt är att pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen oavsett storlek på barnsgrupp. I en stor barngrupp var det mer vuxenstyrt och krävdes mer organisation, planering och struktur än i en mindre grupp. Fördelar med att ha många barn i gruppen var enligt pedagogerna att barnen får höra mycket språk och barnen har tillgång till många kompisar att samtala och leka med. Nackdelarna med stor barngrupp var att det kan vara svårt för pedagogerna att hinna uppmärksamma, stimulera och tillgodose alla barns behov. En stor barngrupp kan innebära mindre samtalsutrymme, färre möjligheter att integrera och samspela med en vuxen. Mindre barngrupp kan skapa fler möjligheter för pedagogen att se, höra och stödja varje enskild individ, samt mer tid att delta i dialog, samspel och barnens lek. Slutsatsen är att större barngrupper inte behöver innebära några större hinder eller sämre kvalitet alla gånger. Eftersom pedagogerna delar upp gruppen i mindre grupper tycks det bli fullt möjligt att kunna bedriva en god pedagogisk verksamhet trots barnantalet.
3
Burwall, Johanna, and Hanna Häggström. "Samlingen - en arena för att skapa kön! : En studie av barn och pedagogers interaktion ur ett genusperspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85872.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att fördjupa våra kunskaper i hur interaktionen mellan pedagogen och eleverna bidrar till att skapa kön i samlingen. Vårt fokus har varit på pedagogens bemötande av barnen och hur flickor och pojkar kommunicerar i samlingen. Empirin samlades in med hjälp av kvalitativa observationer i en skolklass, årskurs ett, och en förskoleklass. I vårt resultat framgår det hur pojkar får mer utrymme i samlingen och flickor har mer tålamod att vänta på sin tur. Det visade sig även att pojkarna hade djupare samtal med pedagogerna och fick fler följdfrågor än vad flickorna fick. Det var även vanligt att pojkarnaifrågasatte pedagogens uttalande medan flickor tog mer närkontakt med pedagogen. När det kommer till pedagogens bemötande av eleverna visade det sig att hon använde en mjukare samtalston till flickorna. En slutsats vi drar är att det finns en tydlig fördelning mellan könen i samlingen och att skillnaderna mellan pojkars och flickors sätt att kommunicera är stor, likaväl som pedagogens bemötande till de olika könen.
4
Helgesson, Johanna, and Sari Tiainen. "Samtal mellan lärare och barn : en lärande dialog." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19269.
Full textAbstract:
BAKGRUND:Denna studie har fokuserat på samtalets betydelse för barns lärande. I bakgrunden beskrivsvad som är viktigt i ett samtal, de grundläggande faktorer för att ett samtal ska fungera.Vidare beskrivs vad samtal kan ge och hur samtal kan användas av lärare tillsammans medbarn. Identitetsbildning och jaguppfattning beskrivs såväl som den språkliga utvecklingen ochdet mer kunskapsinriktade lärandet. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit Vygotskijstankar om samspel och den proximala utvecklingszonen då samtalet är ett sorts samspelmellan människor där det kan ske ett lärande.SYFTE:Studiens syfte är att undersöka om lärare uppfattar att samtalet kan vara ett verktyg i barnslärande.METOD:Studien har inspirerats av fenomenografi som handlar om människors tankar om sin omvärld.För att samla in data har kvalitativa intervjuer använts.RESULTAT:Studiens resultat visar att samtalet mellan lärare och barn alltid är något bra och ofta är detnågot lärande. Det som studien har visat som de största områdena där samtalet ger ett lärandeär, barns språk, jaguppfattning och kunskapande. Det finns inga dåliga samtal, det är iställetnär samtalet övergår i envägskommunikation och dialogen är borta som det blir något dåligt.Då tappas det samspel som sker mellan två individer och lärandet blir inte lika fokuserat.<br>Uppsatsnivå: C
5
Öman, Jennifer. "En för alla och alla för en : En jämförande studie mellan traditionellt grupparbete och kooperativt lärande." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-10202.
Full textAbstract:
<p>This is a comparative study between traditional group work and cooperative learning among 9 graders at a Swedish high school. The classes did an assignment that involved translating and then both students and teachers answered a questionnaire. An example of how profitable cooperative learning is is the fact that the speech activity was more equal in the cooperative groups. All the students in the cooperative groups had to contribute to the assignment in order to fulfill the assignment. The reason for higher speech activity is the structure of cooperative learning, which involves roles suited for the assignment. The study contains observations of four classes, student reflections and teacher reflections from a compulsory school in the middle of Sweden. The results of these observations support each other and they point to the same direction, cooperative learning seems to be a successful didactic approach in the socio cultural perspective. Since the students learn important socio cultural rules, which is useful in society. The students working in cooperative learning show that students cooperate more and enjoy their work when they have their defined roles in the group.</p>
6
Karlsson, Madeleine, and Ulrika Sandén. "Datorplattan en kompis : en studie om barns sociala samspel och kommunikation runt datorplattan i förskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14933.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka hur förskolebarns sociala samspel och kommunikation ser ut när barn använder sig av datorplattan. Litteraturen omfattar forskning om att barn samspelar på olika sätt hela tiden under användandet av datorplatta och dator i förskola och skola. Forskning visar att samspel ger uppmaning till samarbete, samtal och lek. Resultatet i studien visar att samtliga barn använder verbalt samspel när de använder datorplattan. De barn som sitter tillsammans med datorplattan har ett samspel och kommunikation som sker i olika former.
7
Bergstaf, Sandra, and Emelie Johansson. "Möjligheten att lära av varandra : Hur elever i årskurs 2 samspelar med varandra när de i grupp samtalar om naturvetenskapligt innehåll." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40034.
Full textAbstract:
Naturvetenskap betonas som en väsentlig del av människans kunskaper, vilket kursplanen belyser att elever behöver få möjlighet att samtala om. Samtidigt påpekar forskning att elever inte upplever att samarbete med andra elever är av vikt utan de anser att kunskaperna ska inhämtas från läraren. Dessutom framgår det att lärare inte ser vikten av att elever arbetar i grupp och att en bidragande orsak kan vara avsaknaden av kunskaper om hur samtal mellan elever behöver utformas för att uppnå fungerande samspel. Ovanstående aspekter utformar studiens syfte om att bidra med kunskap om hur arbete i mindre grupper kan stödja elevers samtal om naturvetenskap och utveckla deras kunskaper om naturvetenskapliga begrepp. Vidare formulerades frågeställningen: “Hur samspelar elever med varandra när de i grupp samtalar om naturvetenskapligt innehåll?” med tillhörande underfråga “Vilka varianter av samtal bidrar till att begrepp används och hur framhålls begreppen?”. Empiri har samlats in genom observation och videodokumentation när eleverna i mindre grupper samtalade om naturvetenskapligt innehåll. Samtalen har kategoriserats och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av Mercers variationer av samtal. Med en kvalitativ ansats och innehållsanalys presenteras studiens resultat som belyser att elevernas samtal tar form i disputerande, kumulativa och utforskande samtal. Genom en fördjupad analys har det även framkommit resultat om att elevernas användning av begrepp har bearbetats beroende på hur samtalen utvecklats. Dessutom synliggör den fördjupade analysen hur det naturvetenskapliga innehållet uttrycks av eleverna, samtalsklimatet dem emellan samt lärarens inverkan. Studiens slutsats är att eftersom begrepp har visats sig bearbetas främst i det utforskande samtalet är det en sådan dialog som lärare behöver eftersträva att elevers samtal uppnår. Att fånga elevernas samtal har bidragit till att synliggöra sådant som kanske annars inte hade blivit märkbart. Studiens resultat kan möjliggöra att lärare blir medvetna om hur elevers samtal kan ske, vilket bidrar till yrkesprofessionen.
8
Johansson, Nina, and Anna Mårtensson. "Utomhuspedagogikens betydelse för barns språkutveckling i förskolan -en fallstudie om pedagogers tankar och barns agerande." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35745.
Full textAbstract:
Johansson, Nina & Mårtensson, Anna (2009) Utomhuspedagogikens betydelse för barns språkutveckling Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vårt syfte är att undersöka hur tre utomhusförskolor tar tillvara på situationer som utvecklar barns språk. Vi har utgått från tre frågeställningar som innefattar vilken syn pedagoger har och vilket arbetssätt de använder som redskap för barns språkutveckling. Barns användning av språket vid oplanerade situationer i utemiljön undersöktes också. Vi kontaktade olika utomhusförskolor i Skåne där tre stycken visade intresse av att delta. För insamling av empiriskt material genomfördes totalt fem intervjuer med förskollärare och på en av förskolorna gjordes tre observationer av barn. Den tidigare forskning vi använt för att analysera vårt material är kort historik om utomhuspedagogik samt hur den används, språkutvecklingens olika steg och faktorer som påverkar barns språkutveckling. Vygotskijs teori om språket har även varit till hjälp i analysen. Vår slutsats är att språkutveckling stimuleras oavsett om barn lär in ute eller inne och det är en process som sker genom hela livet i samspel med andra individer. Utomhusförskolor behöver inte skilja sig från traditionella förskolor vad det gäller arbete med barns språkutveckling. Utemiljön förändas ständigt vilket leder till att barn och pedagoger alltid har något nytt att samtala om. Vi har kommit fram till att det vardagliga samtalet är viktigt för att barn ska utveckla sitt språk.
9
Andersson, Kamilla, Sofia Gunnarsson, and Ahnna Sköld. "Uterummet : en kunskapskälla? Hur pedagoger resonerar kring uterummet som pedagogiskt verktyg i matematik och övrigt lärande." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19418.
Full textAbstract:
BAKGRUND:Uterummet ska ses som en möjlighet för att upptäcka och uppleva olika känslor som nyfikenhet, trygghet, upp-täckarlust och inspiration. Detta tar de olika läroplanerna fasta på. Förespråkare för utomhuspedagogik har under århundrade sett att barn behöver både teori och praktik för att tillägna sig ett lärande. Barn lär sig matematik lättast om de får lära sig i ett samspel, sammanhang och genom samtal med varandra och med vuxna. För att barn lättare ska kunna tillgodogöra sig ett lärande bör de få använda sina sinnen och sin kropp. När de får använ-da sig av detta kommer erfarenheterna och av erfarenheterna skapas en stadig grund för fantasi och kreativitet.SYFTE:Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger resonerar kring uterummet som ett pedago-giskt verktyg i matematik och övrigt lärande.METOD:Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats där kvalitativa intervjuer använts som metod. Åtta pedago-ger som arbetar inom förskola och skola har intervjuats.RESULTAT:Resultatet har resulterat i fyra kategorier som redogör för pedagogernas syn på uterummet. Resultatet visar att alla pedagogerna såg uterummet som ett lärandetillfälle där matematiken synliggörs och blir mer konkret genom samtal. Pedagogerna ser sambandet mellan barnens upptäckter och deras kreativitet och fantasi, vilket i sin tur ger ett ökat lärandetillfälle. Utomhus kopplas sinnena på automatiskt och barn behöver erfarenheter genom sinnena för att det ska bli en bestående kunskap.
10
Löfgren, Veronica, and Maria Heijbel. "Elevers skrivande och interaktion i skrivprocess." Thesis, Umeå University, Teacher Education in Swedish and Social Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-548.
Full textAbstract:
<p>Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer. Vi vänder oss till nordisk forskning, som intresserar sig för elevers skrivande och som menar att respons, interaktion och samtal är viktiga redskap i undervisningen. Denna forskning visar även på mottagarens betydelse för elevers skrivglädje. En slutsats vi drar av vår studie är att arbetet med skrivprocessen innefattar och gynnas av interaktion mellan elever och mellan lärare och elever. Resultatet visar att elever genom samtal och interaktion samlar och strukturerar stoff och byter och lånar idéer av varandra för skrivandet. En ytterligare insikt vi når är att skrivprocessen främjas om den leder fram till en produkt. Detta för att skrivandet ska fungera kommunikativt och bli meningsfull för eleverna.</p>
11
Tilly, Linn. ""Alla behöver inte uppfinna hjulet". En fallstudie om olika aktörers tankar kring det kollegiala lärandet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32371.
Full textAbstract:
Sammanfattning/AbstractTilly, Linn (2018). ”Alla behöver inte uppfinna hjulet” – en fallstudie om olika aktörers tankar kring det kollegiala lärandet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDetta examensarbete förväntas kunna bidra med kunskap gällande hur fenomenet kollegialt lärande upplevs av olika aktörer inom en skolorganisation. Undersökningen önskar även belysa det kollegiala lärandets betydelse för skolutveckling och hur olika aktörer upplever sin egen respektive varandras roll i det kollegiala lärandet.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur olika aktörer i en skolorganisation upplever fenomenet kollegialt lärande. Särskilt intresse läggs på det kollegiala lärandets betydelse för skolutveckling och att lyfta fram framgångsfaktorer som är betydelsefulla. Jag önskar även belysa aktörernas syn på sin egen och varandras roll för det kollegiala lärandet inom och mellan de olika nivåerna i skolverksamheten.• Hur uppfattar de olika aktörerna fenomenet kollegialt lärande?• Vad anser de olika aktörerna vara betydelsefullt för att kollegialt lärande ska leda till skolutveckling?• Hur ser de olika aktörerna på sin egen respektive varandras roll i det kollegiala lärandet?TeoriStudien utgår ifrån sociokulturell teori och ett systemteoretiskt perspektiv. Detta för att belysa samspelet, kommunikationen och helhetens betydelse.MetodMetoden jag har använt mig av i examensarbetet baseras på kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. I studien har det utförts två fokusgruppintervjuer och två individuella intervjuer med olika aktörer inom en skolorganisation där intervjuerna har utgått ifrån öppna frågor.ResultatDet är tydligt att fenomenet kollegialt lärande är väl förankrat bland de olika aktörerna verksamma inom den skolorganisationen där undersökningen genomfördes. Samtidigt visar det sig att skolledningen spelar en viktig roll i hur detta arbetssätt ska förankras i verksamheten. Tydlighet och öppenhet är faktorer som lyfts som framgångsfaktorer.Specialpedagogiska implikationerInformanterna lyfter att de anser att den specialpedagogiska kompetensen har en viktig roll och att den saknas inom deras skolorganisation. Specialpedagogens uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande för att medverka till att utveckla en likvärdig lärmiljö utifrån varje elevs behov och förutsättningar. Genom det kollegiala lärandet är det därför viktigt att ha förståelse för hur de olika nivåerna inom skolorganisationen samverkar tillsammans för att bilda en helhet. Genom att vara navet i olika former av samverkan kan specialpedagogen bidra till att utveckla och strukturera denna helhet som bland annat handledare och samtalsledareNyckelordförhållningssätt, kollegialt lärande, lärande samtal, professionsutveckling, samspel
12
Camnerin, Lisa, and Maria Trulsson. "Målande språk -bildskapande som länk i möten." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35236.
Full textAbstract:
Vårt syfte med studien är att undersöka och analysera samtalsämnen som kommer upp under bildskapande aktiviteter i förskolan, samt relationen mellan barn-bildmaterial och förskollärare-bildmaterial inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv. Då den forskning vi läst mest handlar om den färdiga produkten inom bildskapande aktiviteter vill vi inrikta oss på samtal under bildskapande aktiviteter. Detta gör vi inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv då vi inte sett detta tidigare. För att analysera använder vi oss förutom det sociomateriella perspektivet även av begreppen relationell materialism och aktörsskap. Vi använder oss av kvalitativ metod i vår observation då vi har intresse för olika innebörder, tolkningar och meningsskapande som människor i ett specifikt sammanhang är aktörer i. Det vi har sett i våra observationer är att samtalen mest handlar om det konkreta bildskapandet. De vanligaste aktörerna var samspelare vilket stärker synen om att bildaktiviteter är en viktig arena för samspel. Vår slutsats är att vuxnas närvaro och delaktighet i bildskapande verksamhet tillför inspiration och möjlighet till utveckling, men förutsatt att förskollärarna har kunskap och eget intresse.
13
Mulaj, Madona, and Mirfeta Pljakic. "Vi har skrivit en hel roman : en kvalitativ studie om hur en pedagog använder Arne Tragetons metod Att skriva sig till läsning i verksamheten." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11751.
Full textAbstract:
Teknologin har en central del i våra liv, som skall sannolikt vara lika självklar i framtidens skola därför finner vi intresset i ämnet. Studiens syfte är att undersöka hur en verksam pedagog använder Tragetonmetoden, Att skriva sig till läsning i årskurs två. Studien belyser metodens för- respektive nackdelar, samt hur en interaktion sker mellan eleverna när de arbetar vid datorn. Undersökningen gjordes med en kvalitativ forskningsmetodik i form av semistrukturerade intervjuer, samt observationer. Den verksamma pedagogen intervjuades, samt fyra elever i klassen. Verksamheten och interaktionen mellan fyra elever observerades. Det empiriska materialet påvisar pedagogens positiva inställning till metoden, Att skriva sig till läsning. Tragetonmetoden beskrivs som utvecklande och möjlighetsskapande för elevernas läs- och skrivutveckling. Eleverna ansåg datorn som ett naturligt redskap i verksamheten, samt ett roligt skrivverktyg. Det talas om att eleverna skriver betydligt mer med skrivverktyget datorn i jämförelse med att skriva för hand. Samspel och samtal sker konstant mellan eleverna, där de skriver och samtalar kring texten. Den få nackdelar som empirin påvisar är de tekniska delarna kring datorn, till exempel placering av datorer på grund av uppkoppling.
14
Lehikoinen, Jonna, and Miranda Johansson. "Pedagogers samtal om barn i förskolan : En studie av pedagogers fokusgruppssamtal om barn iförskolan analyserade ur ett maktperspektiv." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29397.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att synliggöra några olika sätt pedagoger samtalar om barn på förskolan. Ett antagande vi utgår ifrån är att det sätt som pedagoger samtalar om barn kan lägga grund för hur de även förhåller sig till barnen i förskolan. Ett ytterligare syfte är därför att problematisera eventuella maktrelationer som framträder i pedagogernas samtal om de studerade barnen i förskolan. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism. Vår tanke och förhoppning med studien är att öka medvetenhet hos pedagoger i förskolan om vikten av att föra samtal samt reflektera över och problematisera eventuella maktrelationer mellan barn, pedagoger och miljö. Studiens metod är kvalitativa fokusgruppsamtal och totalt samlade vi in fem samtal från fyra deltagande förskolor. Metoden valdes då vi anser att den lämpar sig för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. En slutsats i studien är att pedagogerna samtalar om betydelsen av samspel mellan barnbarn och barn- pedagoger i förskolan. Vi tolkar att pedagogerna har en medvetenhet om hur de för samtal om barn och till viss del en medvetenhet kring olika maktrelationer i förskolan.
15
Engquist, Odileine, and Kristina Forsgren. "Samtal och kollektivt lärande : En observationsstudie av arbetsmötens lärandepotential." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-152358.
Full textAbstract:
I dagens specialiserade arbeten ställs ofta stora krav på varje medarbetares samarbetsförmåga och att åstadkomma saker tillsammans mot ett gemensamt mål eller projektutfall. En viktig arena för lärande i organisationer är arbetsmöten där människor möts för att samarbeta och hantera olika ärenden. I sammanhanget är det vanligt att ta fasta på samförståndets betydelse för ett kollektivt lärande men samma form av lärande skulle också kunna uppstå genom motsättningar och konflikter. Syftet med uppsatsen är att försöka identifiera och förstå det lärande som kan uppstå genom samtal under arbetsplatsmöten. För att undersöka detta har en observationsstudie genomförts på ett bemanningsföretags veckovisa möten och därefter har en samtalsanalys gjorts på de inspelade konversationerna. Den vanligaste samtalsformen utgjordes av diskussion. I de fall som dialog respektive debatt förekom så ingick de som variationer eller nyanser i diskussionen genom att de bäddades in i eller utgjorde komplement till det övriga samtalet. Vi fann att ett kollektivt lärande endast uppstod under dialog och att debatt verkade hämmande på deltagarnas lärande.
16
Mollberger, Hedqvist Gun. "Samtal för förståelse : hur utvecklas yrkeskunnande genom samtal? /." Stockholm : HLS förlag : Institutionen för individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1313.
Full text
17
Mollberger, Hedqvist Gun. "Samtal för förståelse : Hur utvecklas yrkeskunnande genom samtal?" Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för individ, omvärld och lärande (IOL), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1313.
Full textAbstract:
The present study belongs in the tradition of working-life research. In this tradition, the point of departure lies in working people’s experience in their occupation. Through reflection on this experience and studies in the occupational field the researcher seeks to elucidate and develop occupational knowledge and skills. As a teacher I have long been preoccupied with how teachers may develop their occupational skills. Teachers wish to promote others’ learning, but how do they themselves learn to be good teachers? In the present work I wish to elucidate how teachers can develop their occupational skills through discourse. Equally, I wish to gain a better understanding of my own professional experience as a teacher and supervisor. These two goals are interconnected. I hope to develop an insight that not only shows my dilemma in a supervision situation but also illustrates the teacher’s challenge when he or she is to develop professional skill as a supervisor. On the one hand the supervisor needs to listen with an open mind to the person being supervised; but on the other, given knowledge places so many constraints upon listening that openness becomes impossible. Can the teacher experience his or her situation in such a way that this dilemma may be avoided? To deepen and modify my answer to this question I carried out fieldwork in my own occupational field. I have studied such teachers’ accounts of their meetings with children as have emerged from two discourse situations: child conferences and group supervisions. The teachers’ discourse shows that the issue is to understand what one has experienced – understanding is the starting point for the development of occupational skill. An attitude of open listening, to oneself and in interaction with others, is a precondition for occupational skills to grow. In other words, a space for reflection is needed if understanding is to be achieved through the medium of discourse.
18
Pichon, Samuel. "Système de sécrétion de type IV et protéines à domaines ankyrines dans les interactions Wolbachia-arthropodes." Poitiers, 2009. http://theses.edel.univ-poitiers.fr/theses/2009/Pichon-Samuel/2009-Pichon-Samuel-These.pdf.
Full textAbstract:
Wolbachia est une bactérie Gram(-) intracellulaire modifiant la reproduction de nombreux arthropodes. Chez l'isopode Armadillidium vulgare, la souche wVulC entraîne la féminisation des mâles. Nous avons caractérisé deux opérons vir s’exprimant dans tous les tissus hôtes et codant un système de sécrétion de type IV (T4SS) pouvant permettre d'exporter des effecteurs bactériens vers le cytoplasme de l'hôte. La comparaison des séquences et de l'organisation des gènes de 37 souches de Wolbachia a révélé la forte conservation des deux opérons vir suggérant l'importance du T4SS dans la biologie de la bactérie. Nous avons également identifié, dans le génome en cours de séquençage de wVulC, 66 gènes codant des protéines à domaines ankyrines. Ces motifs forment des sites d'interactions protéine-protéine chez les eucaryotes et sont supposés être impliqués chez Wolbachia dans l'interaction avec des protéines de l’hôte. Nous avons montré qu'une des trois copies du gène pk2 de wVulC, n'est exprimée que chez des souches féminisantes mais chez aucune des 3 souches induisant l’incompatibilité cytoplasmique chez les isopodes terrestres. Ce produit du gène pk2 pourrait être impliqué dans la féminisation de l’hôte. Toutefois, nous avons réalisé des tests d'interaction par double-hybride en levures et par la méthode CRAfT (Crerecombinase Reporter Assay for Translocation) entre les protéines du T4SS et cinq protéines à domaines ankyrines dont Pk2 afin de savoir si ces dernières étaient sécrétées par ce système. Les résultats montrent qu'aucun des cinq produits de gènes ank testés n'est sécrété par la bactérie mais se révèlent encourageants pour identifier les effecteurs de Wolbachia<br>Wolbachia are intracellular Gram(-) bacteria that are reproductive manipulators of many arthropods. In the isopod Armadillidium vulgare, the Wolbachia wVulC strain induces male feminization. Here, we characterized two vir operons which are expressed in all host tissues and which encode a type IV secretion system (T4SS) used to translocate bacterial effectors into host cytoplasm. Gene organization and sequence comparison in 37 Wolbachia strains highlighted the high conservation of both vir operons and their importance for the biology of the bacteria. We also identified in the on-going assembly of the wVulC genome, 66 ankyrin domain-encoding genes. Ankyrin motifs are known to mediate protein-protein interactions in eukaryotic organisms and thus are suggested to mediate in Wolbachia the interaction with host molecules. We showed that one of the three copies of the wVulC pk2 gene is only expressed in feminizing strains but not in the three strains inducing cytoplasmic incompatibility in terrestrial isopods. The associated Pk2 protein could be involved in male feminization. We thus tested the interaction between three T4SS proteins and five ankyrins (including Pk2) via the yeast twohybrid and CRAfT (Cre-recombinase Reporter Assay for Translocation) methods. None of the five ankyrin proteins were revealed to be secreted by the wVulC strain. Nevertheless, this promising approach may enable us to identify Wolbachia effectors
19
Westöö-Sennebäck, Åsa, and Eva Åkesson. "Professionella samtal." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7883.
Full textAbstract:
<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några pedagoger i olika skolor uppfattar sin professionalitet när det gäller att samtala med föräldrar och elever vid eventuella samtal som upplevs som svåra. I vår studie har vi intervjuat sex stycken pedagoger på tre olika skolor i Stockholms län. De pedagoger vi valt att intervjua är en rektor, en specialpedagog, en kurator och tre lärare i de lägre åldrarna. Vi kommer förutom dessa sex pedagoger även genomföra en försöksintervju med en lärare. Studien utgår från ett interaktionistiskt perspektiv och bygger på teorier från Vygotskij, Bronfenbrenner och Mead. För att få en så bred bild som möjligt av pedagogers olika uppfattningar om samtal så har vi valt att genomföra våra studier i en friskola och två kommunala skolor med olika förutsättningar. Det som skiljer de båda kommunala skolorna åt är att den ena är belägen i ett område där det övervägande bor höginkomsttagare, medan den andra skolan är belägen i ett område som är väldigt socialt belastat. Resultaten visar att samtliga pedagoger i studien känner sig trygga i sin professionalitet i olika samtalssituationer. Gemensamt för våra intervjupersoner var dock svårigheten att få föräldrar att acceptera och kunna samarbeta kring elevens eventuella problem. Samtliga pedagoger som vi intervjuade hade ett uttalat behov av att ventilera sina tankar efter ett samtal som de upplevt som svårt. Ytterligare stöd som pedagogerna nämnde var kontinuerlig handledning, samt stöd från arbetslag och ledning.</p><p>The aim of this study is to analysis how different educationalists from different schools perceive their competence and professionalism when conversing with parents and pupils on subjects that can be considered to be difficult and sensitive. To help with our research we will interview six educationalists from three different schools within the Stockholm County. We will interview a head teacher, a special needs teacher, a counsellor and three teachers who teach primary years. We will also have a test run with a teacher. The research starts out from an interactive perspective and is built on theories from Vygotskij, Bronfenbrenner and Mead. To be able to have a broad picture we have used a private school and two public schools, both having different prerequisites. We want to understand how each of these professionals from these different locations and types of schools perceive their contact between the two pupils. The difference between the two public schools is that one is situated in a predominately high income area and the other in an area which is very socially charged. The private school is also situated in a predominately high income area. The results showed that the different educationalists in the research felt comfortable in their professionalism when dealing with different situations. Everyone we interviewed shared the same opinion that it was hard for the parents to be able to comprehend, accept and co-operate with them when being told that their children were having difficulties. The people we interviewed also expressed the need to be able to vent thoughts and feelings after meetings which have been particularly arduous. They also felt that continual guidance from their superiors and the support they receive from their colleagues to be very important.</p>
20
Yip, Ming-wai Octavia, and 葉明慧. "Sampan Centre." Thesis, The University of Hong Kong (Pokfulam, Hong Kong), 2002. http://hub.hku.hk/bib/B31986936.
Full text
21
Yip, Ming-wai Octavia. "Sampan Centre." Hong Kong : University of Hong Kong, 2002. http://sunzi.lib.hku.hk/hkuto/record.jsp?B25950113.
Full text
22
Ackefelt, Martin, and Patrik Henriksson. "Svåra samtal : chefers uppfattning och hantering av svåra samtal." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4184.
Full textAbstract:
<p>Uppsatsen syftar till att belysa det svåra samtalet mellan chef och medarbetare i arbetslivet. Att hålla i svåra samtal är en chefsuppgift som författarna anser bör uppmärksammas. Undersökningen som gjorts är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där fem chefer och fem personalchefer deltagit och delgivigt sina tankar och funderingar kring hur de arbetar med svåra samtal. Resultatet visar att det finns olika samtalskategorier som anses vara svåra. Det samtal som respondenterna ansåg var svårast att hålla var det att framföra kritik till medarbetare, därefter kom missbrukarsamtal. Undersökningen visar också vikten av att chefer har någon person att diskutera med, gällande svåra samtal. Med bakgrund av denna önskan är en av våra rekommendationer att de inleder mentorskap. </p>
23
Moberg, Helén. "Digital tools in mathematics teaching." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30487.
Full textAbstract:
Syftet med min studie var att undersöka om problemlösning i matematik gick att förena med användandet av digitala hjälpmedel/program ur ett elev- och lärarperspektiv. Mina frågeställningar rörde hur digitala program som verktyg påverkade matematikundervisningen och hur elever och lärare såg på att arbeta på detta sätt.Det har visat sig i olika rapporter och bland forskare att skolan i Sverige generellt är dålig på att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. I skolans styrdokument står det tydligt att moderna verktyg ska användas i undervisningen. Vidare visar rapporter på att matematikundervisningen fortfarande tenderar att vara tyst räkning. Forskare menar att om man använder sig av digitala verktyg leder detta till samspel. Jag ville undersöka kombinationen digitala verktyg och att använda sig av problemlösning i matematiken.Metoden jag har använt är att läsa böcker, tidningar, artiklar, avhandlingar och även på webben. Mitt underlag bygger på observationer i en andraklass vid fyra tillfällen, intervjuer med fyra elever och läraren i klassen. Klassen arbetade med digitala program där de löste problemlösningsuppgifter i matematik.Resultatet visade att digitala program i undervisningen gav eleverna möjligheter till att samspela, samtala, reflektera och att använda sig av matematiska begrepp. Slutsatsen är att digitala verktyg är ett av flera verktyg som bidrar till att eleverna samspelar, samtalar med varandra, reflekterar och använder ett matematiskt språk. Digitala verktyg ger eleverna ett lustfyllt verktyg till att lösa uppgifter av problemlösande karaktär i matematik som också finns i deras vardag. Dock ser jag att lärarens betydelse är stor och att det är viktigt hur undervisningen är upplagd.
24
Ramos, Dilzete da Silva Mota 1962. "A música popular em foco : contribuição para a categorização do pagode como gênero discursivo." [s.n.], 2008. http://repositorio.unicamp.br/jspui/handle/REPOSIP/270416.
Full textAbstract:
Orientador: Anna Christina Bentes da Silva<br>Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Estudos da Linguagem<br>Made available in DSpace on 2018-08-25T12:59:09Z (GMT). No. of bitstreams: 1
Ramos_DilzetedaSilvaMota_D.pdf: 1018502 bytes, checksum: 90f0691ce144a75afb4fc01125336872 (MD5)
Previous issue date: 2008<br>Resumo: Este trabalho consiste em apresentar o gênero pagode como gênero discursivo híbrido, visto que se apresenta como resultante de transformações propocionadas por atores sociais e por contextos históricos diferentes, os quais, juntos, foram imprimindo-lhe alterações musicais, temáticas e estruturais. O pagode, entendido como manifestação cultural de um povo, na qual se fundia a dança, a música, a festa, a comida, a bebida, o encontro com amigos, passa a ser um produto midiático, a partir da profissionalização do samba que, na década de 30, marca essa desvinculação. O registro do samba "Pelo Telefone"(1916), por Donga, inicia o processo de valorização do samba, o qual se define com a criação de um novo jeito de fazer samba pelo grupo do Estácio, representado por Ismael Silva. Os meios de comunicação da época, o disco e o rádio, veiculam o samba do Estácio com "roupagem" diferente. Os cantores e compositores (urbanos) do rádio cedo entenderem que era preciso vestir o samba com arranjos orquestrais para que pudesse ser concebido como música popular e fosse aceito pela sociedade da época. Nesse processo, os elementos que associam o samba à cultura negra vão sendo apagados e outros vão surgindo. A teoria bakthiniana de gênero (1997) é utilizada para dar contar do pagode enquanto gênero discursivo porque prevê, alem dos elementos construtivos formais: conteúdo temático, estilo e estrutura composicional, o caráter heterogêneo e mutável do gênero, ao concebê-lo como fruto da utilização da língua nas mais variadas esferas da atividade humana. As concepções de Chuche (1999) e Canclini (2000) acerca do hibridismo constitutivo das culturas também respaldam este estudo. São analisadas 22 letras de samba/pagode distribuídas em momentos diferentes de produção desse gênero: samba tradicional, oito;pagode samba de raiz, sete e pagode suingado, sete. A análise enfoca as temáticas relacionamento amoroso e samba, visando identificar como esses temas são tratados nas diferentes fases. Identifica-se que o gênero não apresenta uma estrutura composicional fixa, rígida, mas pode ser compreendido como uma crônica social do cotidiano. As modificações musicais, temáticas e estruturais do pagode são vistas como consequência da atividade humana em contextos históricos distintos<br>Abstract: This paper consists in presenting "Pagode" as a discursive and hybrid musical type, since it is a result of changes brought by social performers and historical contexts which together contributed to Pagode's musical, thematic, and structural alterations. Pagode can be understood as a cultural movement in which dance, music, party, friend¿s meetings were merged to help it to become a media product. In the 30s Samba begun the process of its professionalization with the Samba "Pelo telefone" (1916) by Donga. This movement leads to a new way of producing Samba by the group "Estácio" represented by Ismael Silva. By this time the media brought the Samba "Estácio" in a different format. Both singers and composers from the radio understood the necessity of incorporating orchestral arrangements to Samba. So that, it could be recognized as a popular kind of music and then being accepted by the society. In this process the elements which used to associate Samba to black culture were replaced by other concepts. The Bakhtiana's theory of genre (1997) is used to study Pagode as a discursive genre because it provides beside of the constitutive elements: thematic content, style, compositional structure, the heterogeneous and changeable characteristics of the genre to conceive it as a product of language's uses in the multiples spheres of human activity. The Cuche (1999) and Canclini (2000) concepts about constitutive hybridism of culture also support this study. Twenty-two Pagode¿s lyrics from different periods are analyzed : traditional Samba, eight; Pagode Samba de raiz, seven; Pagode swingado, seven. The analysis focus on loving relationship and Samba, seeking to identify how these themes are portrayed in different phases. Therefore, the genre cannot be represented as a fixed and rigid compositional structure, but as a social chronic from the daily life . The musical and structural changes of Pagode are seen as the consequences motivated from the human activities in distinct historical contexts. Key Words: Pagode, Discursive genre, Samba, Media<br>Doutorado<br>Linguistica<br>Doutora em Linguística
25
Lundqvist, Torgny, and Annika Wadsö. "Ett samtal om samtal : Chefers upplevelse av medarbetarsamtalet som förändringsverktyg." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12352.
Full textAbstract:
Studien syftar till att undersöka medarbetarsamtal utifrån ett chefsperspektiv och studien intresserar sig för vilka effekter cheferna upplever att samtalet generar i verksamheten och hur de använder sig av samtalet i utveckling av verksamheten. Metoden är kvalitativ och utgörs av åtta stycken semistrukturerade intervjuer, där individer med personalansvar fick möjlighet att berätta sina upplevelser och erfarenheter av samtalet samt reflektera runt dess betydelse utifrån deras position i organisationen. Resultatet visar att medarbetarsamtalet är en tids- och energikrävande insats för cheferna som ibland måste ställa sin fritid till förfogande. Dialog och social kompetens lyfts fram som nyckelfaktorer för ett bra samtal och deltagarna i studien förlitar sig på sin upparbetade erfarenhet och känner en trygghet i sin yrkesroll vid genomförandet av samtalet. Denna studie bidrar till djupare kunskap om chefernas upplevelse av medarbetarsamtalet och dess potential som styrverktyg inom organisationer och kan medverka till framtida forskning som ett komplement till studier rörande medarbetarnas upplevelse. Studien visar att det även kan vara av intresse att via observationer av samtalet undersöka hur väl det praktiska genomförandet stämmer överens med chefens intentioner om verksamhetsutveckling.<br>This study aims to examine employee review, based on a manager perspective with an interest in what effects leaders' experience it is generating, and how they use the employee review in the development of their organization. The method used in this study is qualitative and comprises eight semi-structured interviews, in which individuals with personnel responsibility where given the opportunity to share their comprehension off and experience from the phenomenon employee review, and its importance based on their position in the organization. The result shows that the employee review is a time and energy-intensive effort for the managers who sometimes have to make their spare time available for the task.Dialogue and social skills are highlighted as key factors for a good conversation, and the participants in the study relies on their self-generated experience and feel confident in their professional role in the implementation of employee review. This study contributes to deeper knowledge of the managers' experience regarding the employee review and its potential as an organizational management tool, and can contribute to future research as a complement to studies regarding the employees' experience. The results shows that it may also be of interest to study employee reviews through observations of the interview, how well the practical implementation is in line with the manager's intentions on business development.
26
Aljicevic, Amil, and Hinda Mohamud. "Samtal på Migrationsverket." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32386.
Full textAbstract:
Denna studie handlar om samtal som utförs på Migrationsverket med de asylsökande. Vi har valt att ta upp strukturen på dessa samtal, handläggarnas upplevelser samt vilka svårigheter man stöter på i dessa samtal och vilka kompetenser och styrkor informanterna menar att man behöver som handläggare. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna studie där vi utförde åtta intervjuer med handläggare på Migrationsverket. De teorier vi har valt att analysera vårt empiriska material utifrån är Egans (2010) samtalsmodell, Lipskys (2010) närbyråkratsteori samt Hägg och Kuoppas (2007) modell för professionella samtal. Resultatet av intervjuerna visar att handläggarna på Migrationsverket sysslar med utredandesamtal där samtalen innehåller mycket information. Vi kallar detta kartläggande samtal. Dessa samtal upplevs ofta som känsliga och vissa handläggare känner av splittring i sin professionella roll och det privata. Handläggarna upplever inte att de är styrda i arbetet men svårigheter som de stöter på kan exempelvis relateras till beroendet av tolkar som ibland kommer försent, vilket leder till stressade arbetssituationer. Behovet av utbildningar inom samtalsmetodik är stort bland handläggarna. Det finns flera kompetenser och styrkor som behövs för att kunna utföra samtal som handläggare på ett bra sätt t.ex. att ha förståelse för människor men, även att vara lyhörd, tydlig, flexibel, visa empati och vara öppen.
27
Beijer, Hagman Karin. "Lärarens känsliga samtal." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28928.
Full textAbstract:
Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka och beskriva lärares upplevelser av att leda känsliga samtal med föräldrar och elever. Med känsliga samtal avses samtal som väcker starka känslor, t ex av oro eller ilska, hos deltagarna. Ramen kan vara ett utvecklingssamtal, eller annat elevvårdande samtal. Jag har intervjuat fem lärare på grundskolans senare år och på gymnasiet och använt en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet har analyserats med hjälp av Antonovskys teori om KASAM och ett salutogent tänkande. Resultatet visar att alla fem intervjupersonerna har mycket erfarenhet av känsliga samtal, och att de har lärt sig strategier för hur de ska hantera dessa. Alla menar att de var helt oförberedda för detta när de var nyutexaminerade. Samtliga menar att professionalitet i det här sammanhanget handlar om att vara empatisk, men inte bli personligt berörd.
28
Ek, Moa, and Therese Staaf. "De osynliga men väsentliga aktiviteterna! : En studie av barn som till synes inte leker." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-100891.
Full textAbstract:
I detta examensarbete ville vi undersöka vad barnen som till synes inte leker med andra barn gör och hur några förskollärare talar om dessa barn.I undersökningen har fokus legat på samspelet mellan barn-barn vilket undersökts genom observationer. De vuxnas tankar och syn på hur de kan/bör förhålla sig till dessa barn har framställts genom intervjuer. Vi har gjort observationer och vuxenintervjuer på en förskola belägen i centrala Stockholm. Förskolan har vi valt att namnge till Skogsmullen och avdelningarna namngav vi till Ugglan och Björnen. För att få ännu en infallsvinkel har vi intervjuat en utbildare inom synsättet Vägledande samspel, som bland annat bottnar i psykoanalytikern Daniel Sterns begrepp. Det empiriska materialet har vi valt att koppla och analysera i relation med Sterns teorier och begrepp. Resultatet i vår studie visar att barnen är aktiva i sitt görande, genom bland annat iakttagande och ensamlek. Under intervjuerna framkom två olika saker, det första var att barn kan välja att iaktta lek och det andra var att de kan behöva ett stöd för att våga ge sig in i leken.<br>In this thesis work, we wanted to look into what the children do that don’t seem to play with other children.We also wanted to investigate how the preschool teachers talk about these children. In this survey focus has been on the interaction between children which has been examined through observations.The thoughts of the adults and their view of how they coould/should relate to children that don´t seem to take part in the play has been brought forward through interviews. We have made observations and interviews in a preschool in central Stockholm. We have named the preschool ”Skogmullen” and the department ”Ugglan” and ”Björnen”.To get yet another perspective, we have intervued an educator in “International Child Development Programme“ that is grounded in (profession) Daniel Stern's concept. We have choosen to connect and analyse the empiric material in relation to Stern's theories and concept.The results of our survey shows that the children are active in what they are doing when playing alone. During the interviews it was emphasised that children can choose to observe or they may need support to participate in the play.
29
Sundberg, Hanna, and Sherin Florie. "Låt inte maten tysta mun! - samtalet kring matbordet som en arena för delaktighet och inflytande i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29212.
Full textAbstract:
Studien vill belysa hur informella samtal kan uppmuntra barns delaktighet, genom en förståelse för tillträdesstrategier och uteslutningar inom diskursen kring matbordet. Samtalets roll för barns inflytande och måltiden som en del av det pedagogiska arbetet samt den maktbalans som finns mellan barn och vuxna belyses. Utifrån videoobservationer av lunchmåltiden på två förskolor analyseras det sociala samspelet inom kamratkulturen och den vuxnes roll för barns deltagande, delaktighet och inflytande utifrån en socialkonstruktionistisk hållning. Positioneringsteori och kamratkultursteori används som analytiska verktyg. Studien visar att positioneringar mellan barnen har en betydande påverkan på det enskilda barnets delaktighet och inflytande i samtalet. Även den vuxnes agerande som samtalsstöd och upprätthållare av normer och regler spelar stor roll.
30
Klang, Anna, and Andersson Pernilla Wallin. "Räkna med förståelse - Åtta lärares syn på matematik." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32682.
Full textAbstract:
Det här är ett arbete som bygger på en undersökning om åtta lärares syn på hur de möter elevers språkliga erfarenheter med matematikens abstrakta språk. Arbetet ger också en bild av vad de här lärarna anser är viktiga delar i matematikundervisningen. Genom den här undersökningen kan arbetet bidra till undervisningen och synen av matematik och därmed stärka kunskapsutvecklingen inom området. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med de åtta lärarna som vi sedan analyserat och tolkat utifrån forskningslitteratur. Vi kom fram till att lärarna inte ser det som ett problem för eleverna att möta matematikens abstrakta språk. De känner att det är bara ord och elever tycker om att lära sig nya ord, men att förståelsen för ordet är viktig att man arbetar med. I matematikundervisningen kom vi fram till att lärarna har fyra delar som de anser som viktiga. Det är att alltid utgå från eleverna, kommunicera mycket matematik, arbeta praktiskt med konkreta material och att det är viktigt att eleverna får hållbara strategier.<br>This is a work based on a study of eight teachers 'views on how they meet students' language experiences with mathematics, abstract language. The work also gives an idea of what these teachers believe are important parts of mathematics teaching. Through this study, the work can contribute to education and the vision of mathematics and thereby strengthening the development of knowledge in the field. We conducted qualitative interviews with eight teachers, which we then analyzed and interpreted by the research literature. We found that teachers do not see it as a problem for students to meet the mathematical abstract language. They feel it's just words and the students love to learn new words, but to the understanding of the word is important that you work with. In mathematics teaching, we concluded that the teachers have four parts, which they regard as important. That is always deleted from the students, communicating much mathematics, practical work with concrete materials and that it is important that students receive sustainable strategies.
31
Frisk, Katharina, and Börnfelt Jenny Martinpelto. "Reflekterande samtal - verktyg för förändring? : Två elevgruppers samtal kring arbetsplatsförlagt lärande." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-11948.
Full textAbstract:
Skolinspektionens rapport 2011:2 visar på betydande brister i samverkan mellan skola och arbetsliv. Endast en femtedel av de tillfrågade skolorna klarar av att ge APU, arbetsplatsförlagd utbildning (APL – arbetsplatsförlagt lärande fr.o.m. Gy 11), med den kvalitet som krävs. Vårt arbete har som övergripande syfte att skapa ett lokalt diskussionsunderlag för våra respektive arbetsplatser gällande faktorer att ta hänsyn till i ett förändringsarbete kopplat till APL. Vi vill också ur ett elevperspektiv undersöka förväntningar på och upplevelser av APL. Vi använde reflekterande samtal som metod för att samla in material till vårt arbete. Vi träffade två elevgrupper före och efter deras praktikperiod under hösten 2012. I resultatet vävs våra tre frågeställningar samman. Elevernas förväntningar på och upplevelser av sin APL-period påverkar diskussionsunderlaget för ett förändringsarbete. Vi uppmärksammar fyra områden. Elevernas förväntningar på handledarna är stora vilket lyfter fram tankar på hur handledaruppdraget kan förtydligas. Förberedelserna för eleverna ser olika ut. Det kan innebära övning i att ta kontakter och att presentera sig själv eller att reflektera över hur man tillvaratar praktiktiden på bästa sätt. Gällande upplevelser och erfarenheter så framstår behovet av att bli lyssnad på som centralt. Vi belyser till sist elevernas upplevelser av att delta i reflekterande samtal och överväger om denna metod kan användas i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet. Nyckelord: APL – arbetsplatsförlagt lärande, entreprenöriellt förhållningssätt, reflekterande samtal, reflektion.
32
Rosdal, Ida, and Julia Röhs. "Samtal i matematikundervisningen : En kvalitativ studie om lärares syn på samtal." Thesis, Jönköping University, School of Education and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-8099.
Full textAbstract:
<p>Syftet med den här studien är att ta reda på vilken syn lärare har på samtal i matematik-undervisningen samt vilken roll de anser sig ha i dessa. De frågeställningar som studien utgår ifrån är följande:</p><p>- Vad anser lärare att samtal har för syfte i matematikundervisningen?</p><p>- Vilken roll anser sig lärare ha i samtal som sker i matematikundervisningen?</p><p>Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod för att få svar på frågorna. De som har intervjuats är sex matematiklärare som är verksamma i årskurserna 1-6. Respondenterna har valts ut genom bekvämlighetsurval.</p><p>Resultatet visar att lärarna ser samtalen som ett sätt att göra matematikundervisningen varierad och vardagsnära. Syftet med samtalen är främst att utveckla elevernas matematiska förståelse. Samtalen ger också möjlighet för eleverna att samarbeta och förklara för andra hur de tänker. Lärarna beskriver att de i samtalen kan få en uppfattning om elevernas tankar och förståelse. Av lärarnas beskrivningar av sin roll i samtalen i matematikundervisningen framgår det att de intar olika roller i olika samtalssituationer. Dessa olika roller är leda, lyssna, undervisa och uppmuntra.</p><p> </p>
33
Werner, Sofie. "Naturvetenskapliga samtal : En studie om pedagogers och försklebarns samtal och frågor." Thesis, Karlstads universitet, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-27606.
Full text
34
Azevedo, Amailton Magno. "A memória músical de Geraldo Filme: os sambas e as micros-Áfricas em São Paulo." Pontifícia Universidade Católica de São Paulo, 2006. https://tede2.pucsp.br/handle/handle/12949.
Full textAbstract:
Made available in DSpace on 2016-04-27T19:31:23Z (GMT). No. of bitstreams: 1
Tese Amailton Magno Azevedo.pdf: 7712939 bytes, checksum: e76edc2f64e82cbd79ac524ad63849d5 (MD5)
Previous issue date: 2006-06-30<br>Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior<br>This text intended to rebuild the samba composer Geraldo Filme´s musical memory and his relations with the black groups in São Paulo City. By analyzing and reflecting upon his memory, I concluded that Geraldo Filme and black groups elaborated what was called micro-áfricas , understood as cultural expressions of resistance to imprint their marks, projects, makings and knowledge in specific territories in town. Before a city impregnated by urbanization, metropolization and verticalization which the paulista elite transformed into a hegemonic project, the micro-áfricas appeared as a dissonant counter-point to the dominating cultural forms in order to operate other cities and other ways of living. By taking the analysis of Geraldo´s memory as a conducting line, the micro-áfricas were identified in his familiar and communitarian living, at the samba schools and samba circles, in his lyrics, musical instruments handcrafting, religiosity, dancing saloons, theater, shows, carnivals and in the rhythmic cycles of his musicality. These various living ways defined and delimitated the micro-africas as bothe public and private cultural expressions. When analyzed every living in its peculiarity and in the relation among themselves in the black territories, I rebuilt Geraldo Filme´s and micro-áfricas memory could and should be accessed constantly in the present so that the black groups cultural expressions may be preserved and re-signified<br>Esse texto pretendeu reconstruir a memória musical do sambista Geraldo Filme e suas relações com os grupos negros na cidade de São Paulo. Ao analisar e refletir sobre essa memória conclui que Geraldo Filme e os grupos negros elaboraram aquilo que denominei de micro-áfricas como expressões culturais de resistência para, imprimir suas marcas, projetos, fazeres e saberes em espaços específicos da cidade. Diante de uma cidade impregnada pela urbanização, metropolização e verticalização que fora transformado em projeto hegemônico das elites paulistas, as micro-áfricas se configuraram como um contraponto dissonante às formas culturais dominantes para operar outras cidades e outras vivências. Tendo como fio condutor a análise da memória Geraldo fui identificando as micro-áfricas nas suas vivências familiares, comunitárias, nas escolas e nas rodas de samba, nas suas letras de música, nas produções artesanais de instrumentos, nas formas de religiosidades, nos salões de dança, no teatro, shows, nos carnavais e nos ciclos rítmicos das musicalidades. Essas variadas vivências definiram e delimitaram as micro-áfricas como expressões culturais públicas e privadas. Ao analisar cada uma dessas vivências nas suas particularidades e em relação entre si nos territórios negros, fui reconstruindo a memória de Geraldo Filme e das micro-áfricas e projetando-as numa temporalidade posta no futuro como uma perspectiva a ser vivida. Mostro também que a memória de Geraldo Filme e das micro-áfricas podem e devem ser acessadas constantemente no presente, para que, as expressões culturais dos grupos negros possam ser preservadas e resignificadas
35
Ottosson, Lisa, and Larsson Elenore Ohlander. "Ungdomars samtal om sexualitet : En narrativ studie om ungdomars samtal med gymnasiekuratorn." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40807.
Full textAbstract:
Adolescents are coming to high school counselors to talk about sexuality for various reasons and the purpose of this study is to gain an enhanced understanding of how adolescents in high school talk regarding sexuality and LGBTQ. The empirical material is assembled on eight narrative interviews with high school counselors. The school counselors have through their experiences in meeting adolescents, submitted stories about the adolescents´ conversations regarding sexuality to us. The empirical data were analyzed by a standard critical perspective and with the help of heteronormativity it made norms about what is normal and abnormal visible and problematized. The result demonstrates that adolescents are influenced by norms of society, the media, family and friends. The main discussion areas of sexuality and LGBTQ, as seen in this study, are the media, social context plus norms and values. Adolescents express themselves in various ways and they are generally described as up-front, in case of discussing sexuality. To get a deeper insight into the empirical material we have used a narrative analysis that contributed reconstructions based on specific themes of the school counselors stories. The study's main findings is that adolescents surroundings, self-identity and self-esteem are the underlying factors of why adolescents talk with school counselors about sexuality. These three factors influence how adolescents talk about sexuality and what the conversations with the school counselors contains.<br>Ungdomar vänder sig till gymnasiekuratorn av olika anledningar för att prata om sexualitet och studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur gymnasieungdomar samtalar om sexualitet och HBTQ med kuratorer. Det empiriska materialet grundar sig på åtta narrativa intervjuer med gymnasiekuratorer. Kuratorerna har genom sina erfarenheter av att möta ungdomar, berättat för oss om ungdomars samtal gällande sexualitet. Empirin har analyserats genom ett normkritiskt perspektiv och med hjälp av heteronormativitet har vi synliggjort och problematiserat normer om vad som anses normalt och avvikande. Resultatet visar att ungdomar påverkas av normer från samhället, media, familj och vänner. De främsta samtalsområdena inom sexualitet och HBTQ är media, social kontext och normer samt värderingar. Ungdomar uttrycker sig på olika sätt vid samtalen och de är överlag öppna kring att samtala om sexualitet. För att få en fördjupad insikt i det empiriska materialet har vi använt en narrativ analys som bidragit till rekonstruktioner av kuratorernas berättelser utifrån särskilda teman. Studiens viktigaste resultat är att ungdomars omgivning, självidentitet och självkänsla är bakomliggande faktorer till varför ungdomar samtalar med gymnasiekuratorer om sexualitet. Dessa tre faktorer påverkar hur ungdomar pratar om sexualitet och vad samtalen med kuratorn handlar om.
36
Rudebeck, Lynn, and Alexandra Götberg. "Förskollärares förhållningssätt till barns bildskapande : En kvalitativ studie med fokus på styrda respektive spontana bildprocesser." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80356.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att synliggöra förskollärarnas tankar om hur styrda och spontana bildprocesser kan bidra till barns lärande inom ämnet bild. Vilken betydelse samtalet och materialet har i de olika processerna och sedan hur dessa processer skiljer sig från varandra. Studien kopplar vi samman med den sociokulturella teorin som fokuserar på hur människor tar till sig nya kunskaper, genom att samspela med andra individer men också enskilt, genom aktuell och potentiell utvecklingsnivå. Studien utgår från en metodkombination av semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Vi intervjuar fyra förskollärare samt observerar fyra bildprocesser. Intervjuerna görs med förskollärare som har goda kunskaper om barns bildskapande i förskolan. Observationerna sker på två avdelningar och på dessa avdelningar observerade vi en styrd och en spontan bildaktivitet. Vid bearbetning av data gör vi en innehållsanalys där vi skapar relevanta kategorier. Därefter kodar vi genom att dela upp informanternas intervjusvar samt det som blir synligt i observationerna och placerar dem i de olika kategorierna. Av resultatet framkom det att förskollärarna var mer aktiva under de styrda processerna än de var under de spontana. Samtalandet framkom mellan såväl vuxna och barn som barn och barn vid de styrda. Medan det var samtalandet mellan barnen som utmärkte sig vid de spontana. I resultatet ser vi tydliga bevis på olika faktorer som har en viktig roll i barns bildskapande. Till exempel, urvalet av material samt hur dessa är placerade på förskolan. Förskollärarnas närvaro under processerna och hur engagerade de är i barnens bildskapande.
37
Djerf, Farangis. "Lärares metoder och synsätt gällande samtal och interaktion i språkutvecklande undervisning." Thesis, Stockholms universitet, Centrum för tvåspråkighetsforskning, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-144183.
Full textAbstract:
Mitt syfte med mitt arbete är att dels ta reda på lärares metoder och synsätt gällande samtal och interaktion och dels undersöka hur de ser på att arbeta språkutvecklande i praktiken. Mot bakgrund av forskning inom samtal och interaktion, samt språkutveckling har vi genom denna studie sett hur verksamma språklärare tillämpar teorierna i praktiken. I detta syfte har jag valt att intervjua tre verksamma lärare som i dagsläget arbetar i en gymnasieskola i Skåne. Enigheten kring interaktionens positiva effekter i undervisningen anses vara stor på det praktiska respektive teoretiska planet. Socialt medierande lärandeform föredras framför en mer eller mindre isolerad sådan, både i teori och i praktik.
38
Brunni, Marita, and Pia Lindström. "Professionella samtal i specialpedagogens yrkesroll." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8811.
Full text
39
Sevefjord, Marie. "Förekomst av kvalificerade samtal i en kommuns skolor : En enkätstudie kring det specialpedagogiska samtalsuppdraget." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-88504.
Full text
40
Byrlén-Ströbeck, Helena. "Tidiga och förebyggande samtal." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27915.
Full textAbstract:
Tidiga och förebyggande samtal -syftet med arbetet var att undersöka vilka samtalsformer som används för att ge barn specialpedagogiska förebyggande och tidiga insatser.Jag vill belysa olika former av samtal det vill säga åskådliggöra olika förgreningar och inriktningar på samtal som sker i barns vardagliga miljöer.Metoden är en kvalitativ forskningsintervju som bygger på sju yrkesverksammas bilder av sina arbetssätt med samtal i sitt dagliga yrkesverksamma liv. Sammanfattningsvis visar resultaten av min undersökning att samtliga intervjupersoner arbetar medvetet med samtal av olika former för att förebygga och ge tidiga insatser till barn och deras familjer.<br>Early and preclusive dialogues
41
Olsson, Lena, and Margaretha Lindqvist. "Vägar till god läsförståelse : Sex pedagogers uppfattningar om och erfarenheter av hur elever i år 3-6 når god läsförståelse." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-822.
Full textAbstract:
<p>Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur lärare i år 3-6 arbetar så att deras elever når goda resultat i läsförståelse och uppvisar läslust. Vi har gjort kvalitativa intervjuer utifrån en fenomenografisk ansats. De sex pedagoger som intervjuats har ett särskilt intresse för undervisning i läsning och läsförståelse och är verksamma inom tre olika kommuner. Vår slutsats är att ett starkt engagemang och betoning på strukturerade och genomtänkta samtal förenar våra pedagoger. Enligt de intervjuades egna bedömningar blir eleverna genom deras undervisning bättre på att tränga in i texter och uppvisar större läslust. Lärarna har kunskap om flera olika undervisningsmodeller men använder ingen speciell.De pedagoger som intrvjuats anser att det inte finns någon genväg till god läsförståelse men ser samtalet som den gemensamma nämnaren.</p>
42
Johansson, Riitta. "Matematiska samtal i klassrummet." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7932.
Full text
43
Florin, Emilie. "Ett samtal om Ramène." Thesis, Konstfack, Textil, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-3673.
Full text
44
Johansson, Åsa, and Åsa Vångendal. "ELEVERS SAMTAL I MATEMATIK." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1178.
Full textAbstract:
<p>Det övergripande syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever samtalar med varandra när de löser olika matematiska uppgifter. Fokus i studien ligger på hur elever samtalar samt vilka matematiska begrepp de använder sig av. Vi har genomfört en studie med två grupper av elever i skolår 3. Grupperna bestod av två flickor och två pojkar. Eleverna arbetade med olika matematiska problem i grupp och vi ljudinspelade samtalen. Efter utskrift analyserade vi utifrån olika kategorier. I vår undersökning kom vi fram till att eleverna intog olika roller och samarbetade genom att diskutera, argumentera, lyssna och instämma. Resultatet visar även att när eleverna samtalar använder de sig av ett språk som alla i gruppen förstår. Samtalen utmärks i stort sett av vardagliga begrepp med några få inslag av vetenskapliga begrepp. </p><p>Vi fann att om pedagogen är medveten om vilka roller som eleverna kan inta så kan gruppindelningen göras effektivare och skapa bättre förutsättningar för en gynnsam inlärning för samtliga elever. Vi fann också att pedagogens uppgift att göra kopplingar mellan vardagliga och vetenskapliga begrepp kan underlättas genom studier av föreliggande slag.</p>
45
Höög, Therese. "Svensklärarares samtal om kreativitet." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1203.
Full textAbstract:
<p>Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar kreativitet i svenskämnet i år 7-9. Vidare är syftet med studien att undersöka hur kreativitet påverkar lärarnas dagliga arbete samt diskutera konsekvenser av lärares syn på kreativitet. Studien behandlar också svensklärares syn på kreativt lärande. Metod: För att samla in lärarnas åsikter om kreativitet använder jag mig av fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtal med lärare på tre olika skolor har utförts. Deltagarna i fokusgrupperna är behöriga ämneslärare i svenska. Resultat: Några av informanterna talar om ämnet svenska som stort och komplext. De anser vidare att ämnet rymmer det mesta och att det finns stora möjligheter till kreativt arbete i svenska. Det framkommer att svårigheter för kreativitet i ämnet är brist på tid och rum. Några informanter lyfter även sociala roller i klassrummet som både en svårighet och en möjlighet till kreativitet. Kreativ undervisning anses vara temaarbete, att belysa aspekter och ämnen på olika samt muntliga uppgifter. De flesta lärarna anser sig vara kreativa i sitt arbete och i sin planering. Begreppet kreativitet anser de flesta informanter svårdefinierbart. Några lärare talar dock om att de har en känsla för när någon elev är kreativ. Som egenskaper hos kreativa elever nämner några av informanterna initiativkraftighet, påhittighet och positiv inställning. Att kunna göra uppgifter på sitt personliga sätt som elev, är en annan förmåga som anses som kreativ. Några lärare talar också om kreativitet som ett av de kriterier som ligger till grund för de högre betygen.</p>
46
Fägersjö, Cajsa. "Manliga samtal och vänskapsrelationer." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6935.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur manliga samtal och vänskapsrelationer ser ut med fokus på innehåll och funktion. En kvalitativ intervjuundersökning med fyra män genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematisk analysmetod. Den nuvarande forskningen inom det undersökta området är begränsad. Forskning som finns utgörs till stor del av jämförande studier mellan de manliga och kvinnliga samtalen och vänskapsrelationerna. De manliga samtalens innehåll och funktion skiftade mycket beroende på vilket sammanhang det handlade om, hur länge personen känt personen de samtalade med, om samtalet utspelade sig i grupp eller enskilt. Vänskapsrelationernas innehåll och funktion skiftade beroende på vem männen umgicks med och huruvida det var ett litet eller stort kompisgäng de umgicks i. Åtta huvudteman framkom ur intervjuerna dessa var följande; Gruppens betydelse för vänskapsrelationerna och aktiviteterna, Trygghet, Makt, konkurrens och status, Manlig identitet, Djupa eller ytliga samtal, Genustypiska samtal - så kallat ”killsnack”, Behov av att samtala om – reflekterande samtal, Samtal som en social mekanism. Det framträdde en mångsidig och dynamisk bild av hur samtalen och vänskapsrelationerna såg ut och vad de hade för funktion.</p>
47
Collert, Anna. "Kvinnliga relationer och samtal." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7135.
Full textAbstract:
<p>Studier av kvinnliga relationer har tidigare präglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. Från ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgås i mindre grupper och samtalar mer än män om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var således att studera samtalets betydelse för kvinnors sätt att formera vänskapsrelationer och hur det påverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes åtta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visar att de sociala aktiviteterna präglas av samtal. Samtalen bör vara jämlika, öppna och kontinuerliga för att garantera en lojal nära vänskapsrelation som signalerar trygghet. Uteblivna samtal kan motsvarande tolkas som ett utanförsskap. Samtalets utformning kan i gruppdynamiska situationer användas som ett konkurrensmedel. Samtalet kan även användas för att sanktionera illojalt beteende i syfte att upprätta gruppkänsla.</p>
48
Dahnberg, Magnus. "Tolkmedierade samtal som rollspel." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Institutionen för moderna språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-246850.
Full textAbstract:
This thesis draws onthree sets of recordings of Swedish-Russian interpreter-mediated conversations,carried out as role plays. First,scripted role plays, performed as part of the Swedish state interpretercertification test, involving candidate interpreters and officials from thegovernmental body providing these tests. Secondly, both scripted andnon-scripted role plays, performed during interpreter training courses at theSwedish Armed Forces’ Language School. And thirdly, non-scripted role playsorganised in order to explore differences in style between more and lessexperienced official negotiators, working at a high international diplomaticlevel, for Sweden and Russia respectively, assisted by interpreters. The thesisadopts a text-oriented as well as an interactionist approach oninterpreter-mediated interaction and compares the management of turn-taking andrepair sequences in the three types of setting, focusing particularly on howthe presence or absence of a script affects turn-taking and the unfolding ofrepair sequences.
49
Andersson, Anna, and Ingela Nilsson. "Samtal i livets slut." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11806.
Full textAbstract:
Bakgrund: Samtal om övergången från en botande behandling till palliativ vård kan vara svårt. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden och att kommunicera med patienter är betydelsefullt för omvårdnaden av döende patienter. Livets slut är ett känsligt ämne att samtala om och lätt att undvika. Detta kan bero på bristande erfarenhet, utbildning, tidsbrist och rädsla inför ämnet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av samtal med vuxna patienter i livets slutskede. Metoden var en allmän litteraturstudie, som byggde på tretton artiklar. Resultatet visade upplevelser som påverkade sjuksköterskan i kommunikationen med patienter i livets slutskede. Till exempel rädslan att ta ifrån patienten hoppet, brist på utbildning, erfarenhet och tid. Dessa sammanställdes i tre teman; ärlighet, engagemang och verbal- ickeverbal kommunikation. Livets slut är något vi har behov av att prata om, men som är svårt. Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan är trygg i yrkesrollen och vet sin egen inställning till döden. Det krävs god kunskap och tid för samtal med patienter i livets slutskede. Genom samtal kan rädslan minskas och tiden fram till livets slut kanske kännas mindre skrämmande för den döende.
50
Rhodin, Anna-Karin. "Utvecklingssamtal - Ett invecklat samtal?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36588.
Full textAbstract:
Syftet med det här examensarbetet är att låta ett antal föräldrar komma till tals om sina upplevelser under utvecklingssamtalet i skolan. Jag har också tagit reda på hur föräldrarna skulle önska att ett utvecklingssamtal gick till och i vilken utsträckning de vill bli mer delaktiga i samtalet. Jag har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med föräldrar som har sina barn i grundskolans tidigare år. Mitt mål är inte att generalisera utan att låta ett antal föräldrar komma till tals om sina känslor och erfarenheter. Mitt resultat är att föräldrar i väldigt hög utsträckning är positivt inställda till utvecklingssamtal och att det tillsammans med ganska små, men betydelsefulla förändringar skulle göra utvecklingssamtalet till ett bättre samtal för alla inblandade.