Academic literature on the topic 'Specialpedagogik i förskolan'

This paper identifies and analyzes what constitutes special education in the revised Swedish preschool curriculum. The paper also contributes with an analytical mode of understanding political, as well as other, documents, in, for example, an educational system. The analytical strategy is mainly built upon discourse theory and discourse analysis, using the ideas of Ernesto Lacalu, Chantal Mouffe and Michel Foucault. The results show a fortified hegemonic discourse about a preschool for all children, where child-centred and inclusive approaches are dominant and where special education, to a large extent, is constituted by more management, stimulation and special support. The paper raises questions about the possible effects the hegemonic discourse may contribute to.Nyckelord: diskurs, diskursanalys, diskursteori, läroplan, specialpedagogik, inkludering, pedagogik, styrdokument, svensk förskola för alla barn, utbildning

Bakgrund: Förskolan ska erbjuda en trygg, utvecklande och lärorik verksamhet för alla barn i verksamheten. Arbetet i förskolan ska utföras med hänsyn till barns olikheter i förutsättningar och behov, det kräver ett varierande arbetsätt och att det anpassas till den aktuella barngrupp som pedagogerna har. En pedagogik som har en central betydelse för strävan mot det viktiga uppdraget att kunna erbjuda en förskola för alla, är specialpedagogik. Syfte: Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur förskollärare förhåller  sig till specialpedagogik och specialpedagogens roll i förskolan. Metod: I studien hade vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare, två på samma förskola och de andra har varit från olika förskolor. Resultat: Förskollärarna var positivt inställda till specialpedagogik och den genomgående uppfattningen av pedagogiken var att den är till för att kunna möta alla barn i förskolan. I förskollärarnas beskrivningar av specialpedagogens arbete i förskolan var handledning det främsta arbetssättet och det som önskades mer av.

Syftet med studien är att kartlägga förskolepersonalens uppfattning angående behovet av specialpedagogiskt stöd inom förskolan och vilken kompetens och kunskap personalen förväntar sig att specialpedagogen ska tillföra. Undersökningen har även lagt fokus på hur pedagogerna ser på specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd. Studien är skriven utifrån en kvalitativ modell och undersökningen har genomförts med hjälp av metoderna; enkät och fokusgruppsamtal. Enkäten besvarades av tio respondenter i tre olika förskolor en vecka innan samtalen ägde rum. De tre fokusgruppsamtalen utgick från fem områden; pedagogiska diskussioner, specialpedagogik, specialpedagogens roll, integrering/inkludering och barn i behov av särskilt stöd.

Resultatet visar att närhet och tillgänglighet till specialpedagog ses som förutsättningar för det förebyggande arbetet och för att specialpedagogen ska kunna vara ett komplement till den övriga personalen. Resultatet visar även att personalen efterfrågar stöd och hjälp i samband med reflektioner, få bekräftelser i den egna yrkesrollen och att specialpedagogen fungerar som en länk till externa kontakter. Ömsesidigt förtroende och närhet är ledstjärnor i samarbetet mellan personal och specialpedagog för att få till stånd en förskola för alla.

Detta arbete syftar till att undersöka hur det specialpedagogiska arbetet är utformat i förskolan. Våra upplevelser av detta ämne är att man väntar till grundskolan med specialpedagogiska insatser. Forskningen ägnar sig i huvudsak åt specialpedagogiskt arbete i grundskolan, vilket gör det extra intressant att få en bild av hur arbetet med specialpedagogik utformas i förskolan. Det är samtidigt intressant att granska hur förskolepersonal uppfattar det specialpedagogiska arbetet. En viktig teoretisk utgångspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet. 11 personer intervjuades på fyra olika förskolor, två kommunala och två enskilda. 10 intervjuer spelades in för att sedan transkriberas och analyseras. Under en intervju tog vi endast anteckningar.Av resultatet framgår att respondenterna var eniga om att andelen barn med behov av specialpedagogiska insatser har ökat i förskolan. Det som även togs upp att barngruppernas storlek är en faktor som kan försvåra det specialpedagogiska arbetet.Svaren visar en ambivalens angående för- och nackdelar med diagnoser i förskolan. Man kunde inte se en klar för- eller nackdel med diagnostisering i förskolan.Respondenterna beskriver arbetet i de specialpedagogiska teamen i positiva termer men en nyckelfråga är om förskolepersonalens kompetens är tillräcklig för att göra en första bedömning av en individuell elevs hjälpbehov?

Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina intervjuer på att de intervjuade pedagogerna i första hand anger att skälen till att de söker specialpedagogisk handledning är på grund av ett eller flera barns avvikande beteende. De söker stöd och bekräftelse i sitt arbete med barnen och de förväntar sig pedagogiska råd och tips för att bättre kunna hantera olika situationer. Jag kunde också konstatera att effekterna av handledningen gav pedagogerna ett ökat självförtroende som i flera fall ledde till en generell pedagogisk utveckling till följd av handledningens rum för reflektion.
The purpose with this work is to give a picture of the reasons teachers have for seeking Special Needs Educations Counselling, what expectations the teachers have on the counselling and what effects the counselling have given.

The purpose with my investigation is that create an image how pedagogues perceive the need of special education in the preschool. My framing of a question is: How perceive pedagogues the need of special education in the preschool? The study is written from a qualitative model and the study has been carried out with help of interviews. It is five interviews made. Three of them are made by preschool pedagogues and the other two with special education pedagogues. The results displays that the need of special education in the preschool is big. It is a need that always comes to consists due to the fact that it always will exist children in needs of especially support. The result also displays that the staff on preschool ask for support and help of special education pedagogues in shape of reflections and also affirmation in the own work.

Keyword:

Special education. Preschool. Children in need of especially support. Special education support.

Det är ingen självklarhet att specialpedagogiskt stöd förekommer inom förskolan, eftersom denna skolform inte omfattas av samma krav på specialpedagogisk kompetens som skolan. Styrdokumenten som berör förskolan beskriver att barn som är i behov av särskilt stöd ska få det, men det beskrivs inte någonstans hur hjälpen ska vara utformad. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter pedagoger har av specialpedagogiskt stöd i förskolan och hur pedagogers förväntningar på specialpedagogiskt stöd inom denna skolform ser ut.Som teoretisk ram använde jag mig av systemteoretiska perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Jag genomförde en kvalitativ undersökning, i vilken jag intervjuade sex pedagoger som arbetar i förskolan. Resultatet visade på att erfarenheten av specialpedagogiskt stöd i förskolan varierade mellan intervjupersonerna, vilket skulle kunna bero på styrdokumentens otydliga formuleringar. Bakgrunden till stödet från kommunens specialpedagogiska resursteam var ofta ett barn med en diagnos och där förskolan önskade en resurs. Detta tyder på ett kompensatoriskt synsätt. Hälften av intervjupersonerna hade erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i verksamheten som var ur ett mer kritiskt perspektiv. Detta stöd handlade bland annat om att förändra i miljö och material, samt få hjälp med att hantera olika situationer kring barnen. Det som pedagogerna förväntade sig av specialpedagogiskt stöd var handledning, hjälp med handlingsplaner, observationer, hjälpa till att förändra i miljön och tillhandahålla material som passar alla barn. Pedagogerna förväntade sig också att specialpedagogen ska ha kunskaper om avvikande beteende och hjälpa pedagogerna att få förståelse för ett barn och dess beteende, vilket tyder på att de utvecklingspsykologiska teorierna fortfarande är starka inom förskolan.Det förekommer ett behov av att tydliggöra styrdokumenten som handlar om barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Genom ett tydliggörande av styrdokumenten skulle barn ges samma möjligheter till stöd inom förskolan. Likväl finns det ett behov av att tydliggöra specialpedagogens roll för att pedagoger och barn ska få ut så mycket som möjligt av stödet.Resultatet visar även på att det finns ett behov av specialpedagoger på både lokal och central plats i organisationen. De båda rollerna med olika specialpedagogiska perspektiv kompletterar varandra och kan tillsammans arbeta med specialpedagogiskt stöd på individ, - grupp och organisationsnivå.

Syftet med denna studie är att få en insikt om hur förskollärare tänker kring specialpedagogik i förskolan och även vilka faktorer som har betydelse för förskollärares arbete med barn i behov av särskilt stöd. Vikt har även lagts vid förskollärares tankar runt tidiga insatser för barn i förskolan. För att kunna ta reda på detta har en kvalitativ intervjustudie gjorts där 7 verksamma förskollärare från 2 olika enheter har intervjuats. Jag har utgått från mina problemställningar; Hur tänker förskollärare kring ämnet specialpedagogik? Vilka faktorer har betydelse för förskollärares arbete med barn i behov av särskilt stöd? samt Vilken betydelse har tidiga insatser för barn i förskoleåldern? Mitt resultat visade att det många gånger finns två olika sätt att tänka kring specialpedagogik i förskolan. Oftast handlade det om att specialpedagogen knuten till enheten hade det yttersta ansvaret för de barn som var i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen fungerade även som en pedagogisk handledare till arbetslagen på de olika enheterna. De faktorer som ansågs betydelsefulla för arbetet med barn i behov av särskilt stöd var föräldrarsamverkan, grundkompetens samt den pedagogiska handledningen som förskollärarna fick av specialpedagogen. Tidiga insatser för barn för de barn som betraktades behöva det ansågs värdefullt för kommande skolstart, men vissa förskollärare menade att insatser inte skulle sättas in för tidigt medan vissa menade att det aldrig var för tidigt.

Abstract

Marie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv på specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lärarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.

Examensarbetets syfte är att med perspektiv på specialpedagogik, undersöka hur portfolion används på förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt påverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? På vilka sätt används portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhållningssätt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion användas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan. I studien använder jag mig av den kvalitativa (tolkande) forskningstraditionen med semistrukturerade intervjuer, narrativ metod och analys. Jag har intervjuat fem pedagoger och en specialpedagog som arbetar med och har kunskap om portfoliometodiken. Det empiriska materialet har sedan tolkats med hjälp av tidigare forskning på området och inspirerats av Antonovskys, Vygotskijs och Foucaults teorier.

Sammanfattningsvis pekar resultaten i undersökningen på att portfoliometodiken bör vara väl lämpad att använda som ett redskap för specialpedagogen, i samverkan med pedagogerna, där barnets förmågor och styrkor dokumenteras. Resultatet visar att portfolions främsta syfte är att synliggöra barnens lärande. Det i sin tur skapar utvecklingsmöjligheter, genom att ta med perspektiv på specialpedagogik i portfolioarbetet i en inkluderande verksamhet. Hur pedagogerna och specialpedagogen strukturerar upp arbetet med portfolio skiljer sig åt men det handlar till stor del om att ta tillvara stunder i vardagsarbetet. Resultatet visar att portfolion kan komma väl till användning i samtal och reflektioner, som bidrar till utveckling av dokumentationen i allmänhet och förskolans verksamhet i synnerhet. Reflektionsarbetet på förskolorna försiggår såväl emellan pedagoger, som mellan barn och pedagog. Det används främst i syfte att utmana barnen i deras lärande och mindre i syfte att utmana pedagogernas kompetensutveckling. Det som är angeläget är att pedagogerna får tid till handledning i att synliggöra dokumentationerna som görs i portfolion och "ta isär" begrepp. Stor betydelse bör läggas vid tidsaspekten, då denna studie i likhet med flera andra påtalar att tiden är en stötesten i portfoliometodiken. Min huvudslutsats blir att pedagogisk verksamhet med inriktning på portfoliometodik i förskolan är ansvarsfull och komplex. Det återspeglas i min studie.

Nyckelord:  dokumentation, förskola, lärande, portfolio, reflektion, specialpedagog

Marie Widerberg

Examinator: Jerry Rosenqvist

Handledare: Ann-Elise Persson

Vårt arbete handlar om att ta reda på hur och var de specialpedagogiska insatserna utvärderas i förskolan och var de finns. Vår förförståelse som förskollärare och blivande specialpedagoger är att utvärderingen är otydlig. Utan utvärdering sker ingen framåtsyftande utveckling med verksamheten. Meningen med utvärdering är att ta reda på nuläge, mål och vägen dit. Vi har i föreliggande studie valt att intervjua några specialpedagoger och förskolechefer i tre olika kommuner för att sedan jämföra likheter och skillnader dem emellan. Frågorna vi ställde handlade om utvärdering och specialpedagogik i förskolan. Vi har även tittat på de dokument om pedagogisk utvärdering som kommer till nämnderna i kommunerna. Vad står där om specialpedagogik och utvärdering? I vårt arbete har vi även tagit del av flera artiklar och en hel del litteratur, samt tagit del av några tidigare gjorda examensarbeten. Vi har fått börja att definiera vad specialpedagogik är. Ett av svaren är fördjupad kompetens inom pedagogik och förhållningssätt. Ett gemensamt drag i alla dessa olika källor är att den specialpedagogiska utvärderingen inte är tydlig. Om inte alla som tar beslut som påverkar förskolan, från pedagoger till utbildningsnämnd är medvetna om vad specialpedagogik är och hur specialpedagoger kan användas är det svårare att utvärdera.