Contents
Academic literature on the topic 'Svenskämnets didaktik'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Svenskämnets didaktik.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Svenskämnets didaktik"
1
Blomqvist, Per, Viveca Lindberg, and Gustaf B. Skar. "Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svensklärares bedömningssamtal." Acta Didactica Norge 10, no. 1 (2016): 9. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2642.
Full textAbstract:
I studien samtalar tre lärargrupper om elevers skrivande och skrivundervisning i ämnet svenska på gymnasiet. Det teoretiska perspektiv som läggs på dessa samtal är didaktiskt och inriktas på hur lärare formulerar och använder bedömningsinformation om elevers skrivande för beslut om skrivundervisningens innehåll. Resultatet visar att lärares bedömningar av elevers skrivande behandlar fler och delvis andra aspekter av skrivförmåga än vad deras didaktiska beslut sedan omfattar. De kvalitetsuppfattningar och förväntningsnormer som lärarna uttrycker i sina bedömningar av elevers skrivande inriktas huvudsakligen på texters kommunikativa kvaliteter, den stilistiska utformningen och textuppbyggnaden, följt av ämnesinnehåll och källanvändning. De didaktiska beslut som fattas utifrån bedömningen av elevers texter inriktas däremot i stort sett enbart på att eleverna behöver skrivundervisning i att disponera text och att använda källor. Detta gör att överensstämmelsen är låg mellan lärarnas beslut om skrivundervisningens inriktning och deras förväntningar på vad eleverna ska kunna. De didaktiska besluten omfattar i begränsad utsträckning den bedömningsinformation som lärarna själva har formulerat.Nyckelord: Skrivbedömning, kvalitetsuppfattningar, förväntningsnormer, didaktiska beslut, formativ bedömning, svenskämnets didaktik, svenska på gymnasietAbstractThis article presents an analysis of teacher group discussions about students’ writing in the subject of Swedish in upper secondary school. The study adopts a pedagogical perspective on these discussions and focuses on examining teachers’ expressed assessment criteria and relating them to their pedagogical decision-making. The results reveal that the teachers’ assessments of students’ writing focus on much more, and partly other, criteria than their pedagogical decisions. The quality standards that teachers express in the discussions about students’ texts focus mostly on communicative quality, language style and text structure followed by content and the use of sources. The pedagogical decisions are, on the other hand, almost exclusively focusing on text structure and the use of sources. This means that there is a gap between the teachers’ perceptions of qualities in students’ writing and their pedagogical decisions. The pedagogical decisions cover to a limited extent the assessment information that teachers themselves formulated.Keywords: Writing assessment, assessment criteria, pedagogical decision-making, formative assessment, Swedish in upper secondary school
2
Dahlbäck, Katharina. "Lärares uppfattningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer i svenskämnet." Nordic Journal of Art and Research 5, no. 2 (2016). http://dx.doi.org/10.7577/if.v5i2.1851.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att diskutera lärares uppfattningar om estetiska uttrycksformer i svenskämnet. De sätt på vilka svenskämnet konstrueras och rekonstrueras genom styrdokument, ämnestraditioner, lärarutbildning, skolkontext och lärares uppfattningar påverkar vilket svenskämne barn möter i skolan. Associationsintervjuer med utgångspunkt i åtta nyckelord genomfördes med sex lärare som undervisar elever som är 7-9 år gamla, i årskurs ett till tre. Intervjuerna analyserades med kritisk diskursanalys. Studien visar en variation av undervisningspraktiker där några informanter framställer svenskämnet som ett färdighetsämne. Andra lärare beskriver ett erfarenhetsbaserat multimodalt svenskämne där estetiska uttrycksformer har legitimitet som didaktiska verktyg. Estetiska uttrycksformer ses av dessa lärare som vägar in i skriftspråket, de kompenserar för olikheter och skapar gemenskap. I studien framkommer hur estetiska uttrycksformer tilldelas både intrinsikala och instrumentella värden.
Dissertations / Theses on the topic "Svenskämnets didaktik"
1
Pettersson, Sofie. "Svenskämnets styvbarn? : En kvalitativ intervjustudie om nordiska språk i svenskämnet på gymnasiet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414273.
Full textAbstract:
I följande studie undersöks svensklärares arbete med och inställning till grannspråksundervisning i gymnasieskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv. Flera tidigare undersökningar pekar på problem såsom att lärare uppskattar sin grannspråkskompetens som låg och nedprioriterar momentet. Det övergripande syftet med undersökningen är att belysa hur svensklärare arbetar med det centrala innehållet om språken i Norden, hur de betraktar momentet samt hur förutsättningarna för deras undervisning ser ut. Vidare undersöks vilka resurser som skulle kunna krävas för att förstärka undervisningen. Sex svensklärare på gymnasiet har intervjuats individuellt om sina grannspråkserfarenheter i såväl sin lärarutbildning som egen undervisning inom ramen för kursen Svenska 2. Undersökningen visar att lärarnas självskattade grannspråkskompetens är förhållandevis låg, att stoffträngseln i svenskämnet leder till att andra moment prioriteras och att tillgången till lämpligt material är bristfällig. De förbättringsmöjligheter som lärarna föreslår gäller att integrera delar av grannspråksundervisningen i litteraturhistoriemomentet och att resurser läggs på fortbildning och bättre läromedel. Därtill handlar det om att omstrukturera innehållet i kurserna dels för att underlätta elevernas lärandeprogression, dels för att höja kunskapsområdets status. Undersökningen visar sammantaget att det råder diskrepans mellan språkpolitiska intentioner och verkligheten i skolan – ambitionerna har inte realiserats i praktiken.
2
Öberg, Moa. "Identitet, sexualitet och skönlitteratur : En studie av svenskämnets litteraturundervisning som didaktisk potential för gymnasieelevers identitetsskapande." Thesis, Jönköping University, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53698.
Full textAbstract:
Det framgår i Svenskämnets syfte för gymnasieskolan att svenskämnet kärna ska vara språk och litteratur. Vidare framskrivs det Svenskämnets centrala innehåll för gymnasieskolan att elever ska utveckla förmågan att använda skönlitteratur som en källa till självinsikt och förståelse för andra människor. I skolans värdegrund står det att skolan ska värna om elevernas lika värde, oavsett, kön, etnicitet eller sexuell läggning. Det finns skönlitteratur som utmanar traditionella könsmönster och normer, ändå vittnar studiens bakgrund om att andra sexualiteter än den heterosexuella inte synliggörs eller anses avvikande i litteraturundervisningen. Studiens syfte är tvådelat. Undersökningen syftar till att lämna kunskapsbidrag dels till vad som kan påverka svensklärares på gymnasiet val av skönlitteratur för undervisning, dels till hur deras litteraturundervisning kan behandla sexualitet som en del i elevers identitetsskapande. Studien är lokal och eftersträvar att ge en bild av hur några svensklärare och en skolbibliotekarie på en skola resonerar om följande frågeställningar: · Vilka faktorer styr de undersökta lärarnas val av skönlitteratur i för elevers identitetsskapande? · På vilka sätt behandlas den identitetsskapande komponenten sexualitet i litteraturundervisningen på gymnasiet? Studien är kvalitativ i sin lokala kontext och datainsamlingen utgörs av en fokusgrupp med tre deltagande svensklärare och en deltagande skolbibliotekarie. Analysen av materialet är baserad de teoretiska begreppen didaktisk potential och Critical literacy samt studiens bakgrund. Slutsatserna av studien är att deltagarnas val av skönlitteratur är centrerat kring elevernas personliga utveckling, både som en språk- och läsutvecklande handling men även som en identitetsskapande komponent. Lärarna väljer medvetet böcker med hänsyn till elevernas erfarenheter, igenkänning, intresse och bakgrund i syfte att tillämpa didaktisk potential och ett kritiskt förhållningssätt för att diskutera normer och vidga elevernas perspektiv. Deltagarna arbetar aktivt med att bryta ner och ifrågasätta normer i litteraturundervisningen. Skönlitteraturen har stor potential i arbetet med elevers identitetsskapande i allmänhet och sexualitet i synnerhet. Elevernas svaga läsförmåga står som ett initialt hinder som måste överbryggas genom aktivt lärararbete för att de ska kunna nå längre i sitt kritiska tänkande kring texten. Critical literacy-förhållningssättet kan vara ett verktyg för att skapa meningsfullhet som i sin tur kan leda till ökat driv hos elever för att klara läs- och litteraturundervisningen.
3
Grönlund, Emmy. "Litterära avvikare i undervisningen : Om normbrytande karaktärer i svenskämnets värdegrundsarbete." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-147999.
Full textAbstract:
This study examines how literature can be used in value system education in the Swedish high school. It uses anti-oppressive theory to focus gender issues in three literary works, Jane Eyre (1847) by Charlotte Brontë, Orlando (1928) by Virginia Woolf and Mira (2016) by Eija Hetekivi Olsson. The novels are chosen with historical diversion so that they can be compared according to changing norm systems. The study is organized in two parts where the first, the literary analysis, examines how the characters relate to gender norms. The second part contains a didactic discussion on how the results from the literary analysis can be applied in the classroom. The study shows that the literary characters, even though they come from different times, deal with much the same kinds of power structures. The study argues that the characters can be used in different ways to discuss anti-oppressive questions and theory in the classroom, examples are the performative theories of Judith Butler and Iris Marion Young, and that value system education can be helped by providing students with theoretical approaches. It also argues that the supposed conflict between facts and value system knowledge is not inherent in the curriculum and can be solved by combining reading and literary analysis with anti-oppressive theory. It shows that Jane Eyre and Miira have many similarities in their relation to gender norms, while Orlando is an outsider among outsiders. Thus, Orlando can be used as a contrast to the other two in illustrating norms and in pinpointing how norms change while maintaining its regulating functions. The didactic discussion uses socio-cultural theory and critical literacy to argue that reading should take place in a social context where writing and class room dialogue are key parts of the learning process.
4
Malm, Axel, and Martin Extor. "Samsyn på fiktionsurval inom svenskämnet? : En litteraturdidaktisk studie om sex svensklärares urval av och arbete med fiktion i svenskämnets litteraturundervisning på gymnasienivå." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34073.
Full textAbstract:
The purpose of our study is to find the reasons behind teachers' different choices of literature in the Swedish subject at Sixth Form level in Sweden. These choices have didactical consequences regarding what is actually taught through literature. There is a risk that the diverse subject of Swedish, according to the Swedish curriculum, is not taught to its full extent due to a lack of understanding of what literature should be used for. We believe that one way to counteract this misunderstanding is finding a consensus in the choice of literature between teachers of Swedish. The literature review covers central Swedish sources with student and teacher perspectives on literature use in school. We also included more recent international studies to include further perspectives on different kinds of literature and literature use. To accomplish our study, we interviewed six teachers of Swedish at three different schools in the Southwest of Sweden about their choices of literature as well as their view of literature in Swedish education. The teachers' choices of literature were compared and analysed using theories on categorization of the Swedish subject in school and other factors that might play a role in the choice of literature. We also interpreted what kind of reading was prioritized by teachers to analyse the didactic implications of different literature choices. Additionally, we searched for any sign of consensus between the teachers that might show us whether or not teachers of Swedish do have consensus in their choice of literature. We concluded that our informants all have different views on literary education, which guide their choices, and we have made suggestions for finding consensus in the choice of literature.
5
Larsson, Jenny. "Vi finns bara där och lever men på riktigt är vi onödiga : En studie om elevers möjligheter att reflektera över livsfrågor i svenskämnets litteraturundervisning." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49401.
Full textAbstract:
Undersökningen består av en fallstudie av ett tematiskt arbete med den dystopiska genren på en högstadieskola i åk 8 och 9 samt en kvalitativ innehållsanalys av elevtexter som producerades under arbetsområdet. Resultatet analyserades med utgångspunkt i de teoretiska perspektiven receptionsteori och främmandegöring. Resultatet visar att eleverna reflekterade över livfrågor som rörde tematiken i de texter som de mötte. De dystopiska verken gav flera möjligheter för eleverna att reflektera över livsfrågor som till stor del handlade om faror med teknikutvecklingen men också vad som gör livet meningsfullt och människan lycklig. Det som både gav möjligheter men också begränsade elevernas möjlighet att reflektera över texterna var att lärarna styrde vad eleverna skulle reflektera över. Lärarnas stöd och frågor var dock avhängigt för elevernas förmåga att kunna ta till sig och förstå texterna. När eleverna lämnades mer ensamma med sina frågor och tolkningar var det svårare för dem att uttrycka varför de tyckte som de tyckte eller kände som de kände.
6
Edin, Sandra, and Sanna Stenberg. "Genus i förändring : En kvalitativ analys av genus i svenskämnets läroböcker 1964–2018." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-441047.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att analysera hur framställningen av genus har förändrats över tid i läroböcker för svenska i lågstadiet. Studien använder sig av ett genusperspektiv och utgår från följande forskningsfrågor: Hur framställs flickor/kvinnor och pojkar/män i ett urval läroböcker mellan 1964–2018? samt Hur ser förändringen av genus ut i läroböckerna över tid? För att behandla forskningsfrågorna används en kvalitativ textanalys på ett urval läroböcker från olika decennier eftersom det ger möjlighet att undersöka den historiska förändringen av genus. Decennierna som valts ut är från 1960-talet och framåt, med anledning av grundskolans införande 1962. De läroböcker som analyseras är utgivna 1964, 1970, 1985, 1996, 2006 och 2018. Textanalysen utgår från fem analysfrågor som behandlar framställningen av flickors/kvinnors och pojkars/mäns utseende, egenskaper, handlingar, vilka miljöer de vistas i samt vilken typ av gruppkonstellation de ingår i. Resultatet av analysen visar att flickor och pojkar framställs på olika sätt i förhållande till varandra och under de olika tidsperioderna. Genus är föränderligt och går i vågor, från 1960-talets märkbara distinktion mellan manligt och kvinnligt till 2010-talets mycket mer neutrala framställning av genus i läroböckerna. Däremellan har distinktionen mellan manligt och kvinnligt skiftat. Det som i ett årtionde ses som manligt kan i ett annat årtionde ses som kvinnligt och vice versa. I läroböckerna är egenskaper den aspekt av genus som genomgår störst förändring och handlingar är den aspekt som till största del består. Trots förändring finns det inget exempel från läroböckerna där kvinnan är norm. Genus anpassas på olika sätt i läroböckerna. I de tidigare läroböckerna är det oftare kvinnan som anpassas för att passa in i mannens normer, medan det i de senare läroböckerna förekommer både kvinnor och män som är normbrytande eller könsneutrala.
7
Persson, Elin, and Emma Johansson. "Svenska språkets struktur : Ett vidgat grammatikbegrepp." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17117.
Full text
8
Eriksson, Christian. "Den är guld värd : Loggboken ur ett tredimensionellt perspektiv." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-994.
Full textAbstract:
<p><span style="font-size: 12pt; font-family: ">Arbetet syftar till att genom lärarintervjuer, elevenkäter och loggboksanalys kartlägga loggboksanvändandet inom svenskämnet på gymnasiet. Frågor gällande språkriktighet respektive bedömning och arbetssätt kring loggboken behandlas. Arbetet intresserar sig för eventuella skillnader mellan lärares och elevers syn på loggboken. Resultaten tyder på att lärarna har en mer positiv syn än eleverna, vilka ofta är besvikna på att lärarna skriver respons för sällan. Loggboksanalysen visar att eleverna är goda reflektörer, men att de ibland nöjer sig med att återge vad som har hänt.</span></p>
9
Jennsjö, Emily. ""Det mesta i skolan är ändå svenska i slutändan" : Svensklärares attityder till och erfarenhet av svenskämnets roll i ämnesövergripande undervisning." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84868.
Full textAbstract:
I skolans uppdrag ingår att förbereda elever för att verka i samhället och möta en komplex verklighet som snabbt förändras. Många av de problem som samhället ställs inför kräver lösningar med bidrag från flera olika discipliner. Ämnesövergripande undervisning är ett arbetssätt som hjälper elever att se sammanhang och helheter och inkluderas i många länders läroplaner, även Sveriges. I de svenska läroplanerna finns ambitioner om att arbeta ämnesövergripande men på vilket sätt och i vilken utsträckning framgår inte. Den här undersökningen har syftat till att undersöka vilka erfarenheter och attityder lärare som undervisar i svenskämnet har av ämnesövergripande undervisning. Undersökningen genomfördes genom en digital enkät som besvarades av 89 lärare på högstadie- eller gymnasienivå. Undersökningen tyder på att det finns urskiljbara mönster i hur ämnesövergripande undervisning genomförs. Samarbetet sker oftast i form av ett temaarbete där svenskan i hög utsträckning står för formen, t.ex. genom att skriva en text eller muntlig framställning. Respondenterna anser att svenskämnet oftast samverkar genom ett ömsesidigt samarbete med andra ämnen. Det finns stora likheter mellan respondenternas syn på för- och nackdelar med ämnesövergripande undervisning som framkommit i tidigare forskning. I den här undersökningen har det också framkommit nya perspektiv som tycks vara karaktäristiska för just svenskämnet, såsom att alla elever i samma klass kan läsa olika svenskkurser och att svenskämnet i större utsträckning tycks fungera som ett ”hjälpämne” jämfört med andra ämnen. Detta kan motivera ytterligare forskning där svenskämnet ligger i fokus.
10
Andersson, Matilda, and Frida Östberg. "”Nu ska jag sätta mig och göra ett demokratiarbete” : En kvalitativ studie om demokrati- och värdegrundsarbete i svenskämnets litteraturundervisning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40065.
Full textAbstract:
Vår kvalitativa studie har ämnat utveckla förståelse för hur några svensklärare på högstadiet förhåller sig till demokrati- och värdegrundsarbete i litteraturundervisningen. Demokrati- och värdegrundsarbetet ska, lika väl som elevernas kunskapsutveckling, genomsyra hela skolans verksamhet och är därför alla lärares uppdrag. Vi har genom semistrukturerade intervjuer tagit del av fyra svensklärares erfarenheter och resonemang kring ett sådant arbete. För att analysera och förstå vårt resultat har vi utgått från svenskämneskonceptioner, litteraturreceptionsteorier och normkritisk teori. Resultatet kategoriseras och presenteras utifrån de didaktiska frågorna vad, hur, vem och varför för att belysa informanternas förhållningssätt. En slutsats vi kan dra utifrån vårt resultat är att samtliga svensklärare integrerar demokrati- och värdegrundsarbetet i litteraturundervisningen, på olika sätt. Ett utmärkande förhållningsätt är kombinationen av skönlitteraturens innehåll och hur det ska bearbetas i klassrummet för att demokrati- och värdegrundsarbetet ska vara integrerat. Informanterna menar att skönlitteraturen har, förutom ett litterärt värde, en unik potential att belysa olika samhällsfrågor, perspektiv, kulturer och identiteter. Vidare förs en diskussion om vilka kulturfrågor som lyfts i ett demokrati- och värdegrundsarbete samt huruvida svensklärarna upprätthåller eller utmanar normativa antaganden i undervisningen.