Academic literature on the topic 'Vårdprocessen'

<p>Det visades att patienter som är delaktiga i sin vård också har möjlighet att påverka sin situation. Studier belyste vikten att sjuksköterskan ger patienten möjlighet att vara delaktig i sin vårdprocess. När sjuksköterskan gav patienten otillräcklig eller dåligt anpassad information blev individens möjlighet att vara delaktig försämrad. Syftet med studien var att belysa faktorer som sjuksköterskan anser inverkar på patientens delaktighet i vårdprocessen. Studien var en kvalitativ intervjustudie med fem sjuksköterskor. I resultatet framkom att flera faktorer hade stor inverkan på patientens delaktighet i vårdprocessen. Ur dessa faktorer växte fem kategorier fram, vilka var; patientens situation, patientens kommunikationsförmåga, patientens förhållningssätt och egenskaper, sjuksköterskans dialog med patienten samt sjuksköterskans förhållningssätt och egenskaper. En slutsats av resultatet var att patienter med kommunikationsproblem får mindre möjlighet att vara delaktiga i vårdprocessen. Denna studie ger sjuksköterskor möjlighet att förvärva djupare kunskap om faktorer som inverkar på patientens delaktighet i sin vård.</p>

<p>Sweden’s health care is continuously subjected to economical cutbacks, which results in enormous workloads. To prevent problems that arise in these situations, it is of great importance to take measures to increase the efficiency of the working process. This goal can be obtained by increasing our knowledge of the body, under both normal and sickly conditions. That is, by sharing knowledge of the various medical service units within Stockholm’s county council and thus elaborates diagnostics. Both clinical and scientific competence must be at hand within several medical fields, whereas the width is a condition for specialized surgery and education within different categories.</p><p>The purpose of this essay is to describe the profits/advantages by using telemedicine at Karolinska university hospital in Huddinge as support service for the structural changes made by Stockholm’s county council, this from county council economics perspectives.</p><p>The decision that all abdominal surgery was to be performed at Karolinska was based on the knowledge and experience that by concentrating a certain type of special care to a single location, that knowledge will be maximized (the more patients, the more practice), which will ease the prospects of high-quality health care, education as well as research.</p><p>Telemedicine as a support service means specialist availability through telemedicine information technique and healthcare time efficiency. This in the form of traveling hours, new evaluation of already remitted patients and time consumption due to inferior examination. The increase in efficiency will result in cost-benefits for Stockholm’s county council and entirely new grounds fore coworkers and patients.</p><p>The new system will lead to that the most highly qualified within a certain area of expertise are available through exchange of knowledge, going from specialist to doctor. As a result, the patients will faster receive the proper care.</p><br><p>Ekonomiska besparingar sker kontinuerligt inom sjukvården i Sverige, vilket innebär enorma arbetsbelastningar. För att förhindra problem som kan uppstå i och med detta är det viktigt med åtgärder som leder till effektivisering av arbetsprocessen. Det kan uppnås genom att öka kunskapen om vår kropp under normala och sjukliga förhållanden, dvs. genom att utveckla diagnostiken via kunskapsutbyten vid de olika sjukvårdsenheterna inom Stockholm Läns Landsting. Både klinisk och vetenskaplig kompetens måste finnas inom ett stort antal medicinska fält och bredden är en förutsättning för högspecialiserad kirurgi och utbildning inom olika kategorier.</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva lönsamheten, med användning av telemedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge som stödtjänst till de strukturella förändringar som SLL har beslutat om (koncentration av specialistkirurgi till sjukhuset), ur ett landstingsekonomiskt perspektiv.</p><p>Beslutandet om att all övre abdominell specialkirurgi skulle utföras på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge grundades utifrån kunskapen och erfarenheten om att koncentration av en viss typ av specialistvård på ett och samma ställe leder till att all specialistkunskap koncentreras och utvecklas på ett ställe (större patientmassa, ”mer träning”) vilket gör det lättare för vidare högkvalificerad vård, utbildning och forskning.</p><p>Telemedicin som stödtjänst innebär specialisttillgänglighet genom telemedicinsk informationsteknik och vårdtidsvinster i form av restider, ny bedömning av redan bedömda patienter och minskad tidsåtgång pga. undermålig undersökning. Effektiviseringen leder till kostnadsbesparingar för Stockholms Läns Landsting och innebär helt andra förutsättningar för medarbetare och patienter. Det nya arbetssättet gör att de bästa inom området finns tillgängliga för de berörda sjukhusen genom kunskapsöverföring från specialisten till läkaren. På så sätt kommer patienten fortare till rätt behandling.</p>

Bakgrund: NEWS2 är en bedömningsskala som används för att identifiera tidiga tecken på en försämrad patient. Det har tidigare gjorts studier där patientsäkerheten har setts öka med hjälp av NEWS2. Det framkommer dock inte tydligt i tidigare forskning hur vårdpersonalen ställer sig till bedömningsskalan. Därför har vi valt att undersöka sjuksköterskans perspektiv på användningen av NEWS2.  Syfte: Att undersöka sjuksköterskans perspektiv på att använda bedömningsskalan NEWS2 på vårdavdelning.  Metod: En kvantitativ enkätstudie där urvalet bestod av 124 legitimerade sjuksköterskor från fem olika vårdavdelningar på länssjukhuset i Kalmar.  Resultat: Totalt 59 sjuksköterskor (svarsfrekvens 48%) besvarade enkäten. NEWS2 tillför trygghet i sjuksköterskans bedömning av patienten, som ett komplement till den kliniska blicken. Det finns en komplexitet i hur riktlinjerna för NEWS2 följs relaterat till de patienter som har ett högt NEWS2-värde i sitt habitualtillstånd. Det framkommer en signifikant skillnad i hur sjuksköterskor med längre yrkeserfarenhet (&gt;10 år) mäter de vitala parametrar som ingår i NEWS2 jämfört med de som arbetat i mindre än 10 år.  Slutsats: NEWS2 bidrar till ökad patientsäkerhet ur ett sjuksköterskeperspektiv. Det finns dock förbättringspotential gällande hur sjuksköterskan använder sig av åtgärdsskalan i NEWS2. Riktlinjerna borde tydliggöras eller anpassas för att NEWS2 ska fungera optimalt på alla vårdavdelningar.