Siga este enlace para ver otros tipos de publicaciones sobre el tema: Åkesson.
Tesis sobre el tema "Åkesson"
Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros
Consulte los 27 mejores tesis para su investigación sobre el tema "Åkesson".
Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.
Explore tesis sobre una amplia variedad de disciplinas y organice su bibliografía correctamente.
1
Haile, Selassie Saba. ""Fler politiker måste göra som Åkesson" : - Mediernas gestaltning av Jimmie Åkessons ledarskapsstil under valåren 2014 och 2018". Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-391935.
Texto completo
2
Reslegård, Ellen. "Fredrik Reinfeldt och Jimmie Åkesson : Om hur två partiledare framställs under eftervalsperioden 2010". Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-152796.
Texto completo
3
Sjögren, Pia. "Tuppfantasi och smärtans sköte : Om genus, makt och begär i Sonja Åkessons och Rut Hillarps lyrik samt experimentella möten däremellan". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122437.
Texto completo
4
Segerström, Arvid. "Possibly Performative Populism Within the Sweden Democrats : A Content Analysis of the Speeches of Jimmie Åkesson". Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-374315.
Texto completoResumen
This thesis aims to examine if performative populism exists within the Sweden Democrats and if the level of populism has changed over time. By using a gradational approach when conceptualising populism, it seeks to address a case of ‘mixed bags’. Furthermore, this paper address questions regarding how to measure populism and how to operationalise populism into context. Populism is conceptualised as a political style, according to Benjamin Moffitt’s work on populism. Thus, the performative side of the leader is central. This includes content, rhetoric, gestures and the theatrical side of the leader’s performance. By using a twofold methodological approach, a quantitative content analysis, followed by a qualitative one, both frequency of populist indications and how they relate to each other can be accounted for. Results indicate that populism exists within the Sweden Democrats, and that the level of populism seems to be increasing over time. Moreover, while the methodological approach is sufficient for measuring the level in terms of less and more, it cannot account for degree in terms of index.
5
Haglund, Hasselgärde Elsa. "Den osynliga hemmafrun : Tre av Sonja Åkessons dikter i närläsning". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-15270.
Texto completoResumen
Sonja Åkesson is one of Sweden’s most well known poets. Her most productive period was from 1957 to 1977, and besides poetry she wrote novels and drama. Today, Sonja Åkesson is famous for criticizing society, mostly in a feministic way. But she was not aware of her critical approach until she became successful among her feministic readers in 1960, with poems like ”Äktenskapsfrågan” and ”Självbiografi (replik till Ferlinghetti)”. This essay examines professor Yvonne Hirdman’s theory about women’s inferior position in relation to men’s between 1930-1960 in Sweden. During the 1960’s, women were obstructed from the labour market and bundled off to their homes where they became “housewives” or “homemakers”. At home, their sole responsibilities were cleaning, cooking and caring for the children. I show how this inferior position exists in three of Sonja Åkesson’s poems from the same time:”Hjärtans fröjd”, ”Monolog” and the last part of ”Husfrid”, ”III (påskfrid)”. My work is based on linguistic change in the Swedish language such as realism and dada. These linguistic changes, among others, became important and innovative sources for the process and together they developed new Esthetics: ”nyenkelheten”. Nyenkelheten also got inspiration from changes in the political and cultural climate, like women’s emancipation and industrialization. Sonja Åkesson is one of the first poets to be called ”nyenkel”. Other writers and professors, like Eva Lilja, Per Rydén, Amelie Björck and Lars Elleströms essays and discourse will assist me in my work about Sonja Åkessons way of expressing the Swedish society in her poems. My conclusions are that the “housewife” in Åkessons poems often feel both bored and stressed from her tasks at home. This expresses itself in forms of grotesque realism and irony in the language, and also often a feeling of duality.
6
Beijer, Frida. "Re-design av kommunikationsbyrån Åkesson & Currys webbsida : En rapport som beskriver produktionsprocessen för kommunikationsbyråns nya webbsida". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19178.
Texto completoResumen
Den här rapporten redovisar produktionsprocessen för en re-design av en webbsida. Kommunikations-byrån Åkesson & Currys webbsida har funnits i över fem år. I dagsläget tycker inte företaget att webbsidan representerar vilka de är, därför var ett led i produktionsprocessen att undersöka hur de ser på sin identitet. Målet var att med en ny vision av Åkesson & Currys identitet producera ett designförslag över en webbsida som presenterar dem på ett representativt sätt. Re-designen ska möjliggöra att användaren blir intresserad av byrån och gärna initierar till en ny kontakt med Åkesson & Curry efter ett besök på webbsidan. Rapporten beskriver mitt tillvägagångssätt genom intervjuer, kravhantering, personas och scenarios. Metoderna har lett till att jag fått en bra grund att stå på när jag utvecklat färgpalett, logotyp och producerat designförslag. Utvecklingen skedde i programmen Adobe Illustrator och Adobe InDesign. Resultatet blev en webbsida som är ljus, varm och intressant – motsatsen till Åkesson & Currys nuvarande webbsida.This report describes the production process during a re-design of a website. The communications agency Åkesson & Currys website has existed for over five years. In these days the company does not think that the website represents who they are. The aim for me was to examine how they look upon their identity. The goal was to enable a new vision of Åkesson & Curry's identity and come up with design sketches of a website that presents them in a right manner. The re-design enables the user to become interested in the agency and desire to initiate a contact with Åkesson & Curry. The report describes my approach through interviews, lists of goals, personas and scenarios. These methods have led me to a solid starting point when developing the colour palette, logotype and producing the design sketches. The development was done in the programs Adobe Illustrator and Adobe InDesign. The result was a website that is clean, warm and attractive – the opposite of Åkesson & Curry's current website.
7
Gustaf, Fritz. "Sverigedemokraternas kamp om svenskheten : Hur sverigedemokraterna konstruerar svenskhet inom det diskursiva fältet via kamp". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-67301.
Texto completoResumen
This essay use Ernesto Laclau and Chantal Mouffes view on dicourse theory analyses speeches from the Swedish democrats to see how the partie define the swedishness and how the contribute to antagonism during the process. The essay uses chain of equivalences to see how they construct the identity and also uses antagonism to create an understanding for the overtaking in discourse, which is often used by the Swedish democrats to define the identity their way. The theoretical and methodological framework helps the study to clarify what is included and excluded in swedishness. The result in the study is that the Swedish democrats find it crucial to sustain independence, be brave, have Swedish norm, culture and values, and also to create a trustworthy nation where everyone can feel safe. The study also show that the Swedish democrats subjects safety, immigrant and independence for antagonism.
8
Nordenhem, Susanna y Malin Laurila. ""Ingen tror på Åkesson" : En jämförande studie om kvällspressens och public service rapportering om Sverigedemokraterna inför valet 2014". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101716.
Texto completoResumen
No one believes in Åkesson - a comparative study on the evening press and the public service reporting on the Swedish Democrats before the 2014 election. The purpose of this essay was to study how Aftonbladet and Ekot reports about the Swedish Democrats before the election 2014, as well as comparing the two medias and reasoning about their agendas towards the party. The tabloid, Aftonbladet, is one of the biggest newspapers in Sweden, which depends on counter sales and commercials. Ekot, which is a part of public service, is state-funded and regulated by certain guidelines. Using a quantitative method we studied 80 articles, and through a qualitative method, six of the articles were analyzed to reach a deeper understanding. The theories primary used in this study were agenda-setting and framing, to stress the power of media. As well as political communication, to examine whether the Swedish Democrats are portrayed according to the democratics ideals of what kind of information journalism should provide citizens before an election. The result showed that the politics of the Swedish Democrats was rarely applied in the news articles. It also showed that both Aftonbladet and Ekot tended to portray the political party with a primary negative agenda. The Swedish Democrats were often described as racists, ignorant and irresponsible. Although Ekot proved to be a bit more restrict in their reporting, there were little differences in how both media presented the politcal party. Although the Swedish Democrats has taken on costumes instead of bomber jackets, and has an office in the Swedish Parliament, they still in 2014 aren’t neutralised or portraid as a serious political alternative, in either Aftonbladet nor Ekot.
9
Nyström, Dennis. "Den nye mannen i svensk politik. : Bilden av Fredrik Reinfeldt, Thomas Bodström & Jimmie Åkesson i Dagens Nyheter". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11818.
Texto completoResumen
I denna uppsats undersöks konstruktionen av ett förmodat nytt maskulinitetsideal kallet ”den nye mannen” i svensk medias rapportering av politiker. Uppsatsen har utgått ifrån teorier om genus och maskulinitetsteorier från bland annat R.W. Connell, Michael S. Kimmel och Yvonne Hirdman kombinerat med teorier om konstruktionen av ”den nye mannen” från Marie Nordberg. Tidigare forskning visar att sedan 1970-talet har funnits en idé om en ny man som skiljer sig från den traditionella mannen och att den (nya) nye mannen på 2000-talet är allt mer jämställdhets och omsorgsorienterad. Utifrån vissa markörer kännetecknande för den nye mannen har Dagens Nyheter granskats och kommit fram till att den nye mannen återfinns bland de personer som har undersökts Fredrik Reinfeldt, Thomas Bodström & Jimmie Åkesson. Ett ”nytt” sätt att konstruera maskulinitet har även framträtt, där det maskulina inte konstrueras som en motpol till det feminina utan kan ”göra” femininitet och även framstå som trovärdig, en s.k. hybriditet i maskulinitetskonstruktionen. För de politiker som positioneras i diskursen om ”den nye mannen” öppnades möjligheter för dem som politiker, möjligheter som inte kan åtnjutas av en som positioneras som traditionellt maskulinitet.
10
Bergman, Josefin y Clara Bengtsson. "De konflikt-gestaltade partiledarna : En kvantitativ innehållsanalys av svenska mediers gestaltning av Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson veckan innan riksdagsvalet 2018". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70885.
Texto completoResumen
“De konflikt-gestaltade partiledarna” är en kvantitativ innehållsanalys av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladets gestaltning av Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson den sista veckan innan riksdagsvalet 2018. Studien fokuserar på förekomsten av konflikt-gestaltning och typ av tonalitet. Syftet med studien är att undersöka hur gestaltningen yttrar sig och vilka likheter och skillnader som finns mellan de tre partiledarna och mellan de fyra tidningarna. De teorier och tidigare forskning studien utgår ifrån är teorierna dagordningsteorin och gestaltningsteorin samt forskning om tabloidisering, partipress, political bias, nyhetsvärdering och nyhetsurval. Dessa teorier och tidigare forskning hjälper studien att förklara och förstå de val tidningarna gör när de gestaltar partiledarna. Vart fjärde år är det riksdagsval i Sverige. 2018 års riksdagsval blev ett utav de jämnaste valen i svensk historia. Tidigare forskning visar att medier har stor makt över vad medborgare anser vara viktigt och vad medborgare har för bild av det politiska samhället. Vilken typ av bild det svenska folket fick av Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i de största svenska tidningarna inför valet är därför viktigt att undersöka. Resultatet av studien visar att det förekommer mycket konflikt-gestaltning och negativ tonalitet i de texter i tidningarna där de tre partiledarna nämns. Kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen använder sig av mer negativ tonalitet än vad morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet gör. Tidningarna skiljer sig även åt vad gäller vilken person de fokuserat på den sista veckan innan valet. Stefan Löfven är huvudfokus i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och Jimmie Åkesson är huvudfokus i Aftonbladet och Expressen. Resultatet mellan de tre partiledarna har inte lika stora skillnader. Det man dock kan konstatera är att Stefan Löfven nämns mer i texter med positiv och balanserad tonalitet än de andra två partiledarna. Jimmie Åkesson nämns något mer i texter med negativ tonalitet. Slutsatserna i studien är att det råder stora skillnader mellan morgon- och kvällstidningarna. Detta speglar den tidigare forskningens slutsatser kring tabloidisering, olika styrfält och partipress."The conflict-framed party-leaders" is a quantitative content analysis of Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet's framing of Stefan Löfven, Ulf Kristersson and Jimmie Åkesson the last week before the general election in Sweden 2018. The study focuses on the occurrence of the conflict-frame and type of tonality. The purpose of the study is to investigate how the framing looks and what similarities and differences that exist between the three party-leaders and between the four newspapers. The theories and previous research this study is based on is the framing theory, agenda-setting theory and research about tabloidization, party press, political bias and news selection. These theories and previous research help the study to explain and understand the choices the newspapers make when framing the three party-leaders. Every fourth year there is a general election in Sweden. The 2018 general election became one of the most even elections in Swedish history. Previous research show that media have great power over what citizens consider to be important and what kind of image citizens have of the political society. What kind of image the Swedish people received of Stefan Löfven, Ulf Kristersson and Jimmie Åkesson in the largest newspapers before the election is therefore important to analyze. The results of this study show that the conflict-frame and negative tonality generally occurs a lot in the framing of the three party-leaders. Aftonbladet and Expressen use more negative tonality than Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The newspapers also differ in terms of which person they focused on the last week before the election. Stefan Löfven is the main focus in Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, and Jimmie Åkesson is the main focus in Aftonbladet and Expressen. The results between the three party-leaders do not have as much differences as the newspapers. What we can note however, is that Stefan Löfven is mentioned more in texts with positive and balanced tonality than the other two party-leaders. Jimmie Åkesson is mentioned a bit more in texts with negative tonality. The conclusions of this study are that there are major differences between the newspapers. This reflects the findings of the previous research on this subject.
11
Ehrning, Caroline. "Makt och mening : Valfilmens kommunikativa funktion". Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-242102.
Texto completo
12
Wagner, Freja. "Politisk poesi - poetisk politik : En undersökning av Hedvig Charlotta Nordenflycht, Sonja Åkesson och Athena Farrokkhzads sätt att belysa politiska frågor i sin poesi". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122433.
Texto completo
13
Blomster, Anna-Karin. "Politisk debatt när den är som besvärligast : En fallasianalys av en invandringspolitisk debatt mellan Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson". Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för retorik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-242321.
Texto completoResumen
Uppsatsen behandlar en besvärlig politisk debatt mellan Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson som hölls strax innan riksdagsvalet 2014 i SVT:s Aktuellt. De respektive debattörerna uppfattades som mycket hetska i sin argumentation och debatten mottogs som bråkig och präglad av angrepp. Uppsatsen syftar till att ta reda på vad som gick fel i debatten, vad det är som gör att den upplevs som just bråkig. Med hjälp av pragmadialektisk fallasianalys utrönas argumentationens svagheter som i sin tur ger ett svar på frågeställningen. Det tungsta resultatet av undersökningen visar att Åkesson bryter mot relevansregeln och ståndpunktregeln, vilket betyder att han avleder uppmärksamheten från ämnet samt förvränger Schymans ståndpunkt i debatten. Detta ger upphov till en stigande irritation från Schymans sida, som då i sin tur bryter mot frihetsregeln och går till personangrepp mot Åkesson. Schymans argumentation är övervägande mer logiskt giltig än Åkessons, men svagheten i hennes argumentation är lättare för gemene lyssnare att upptäcka: att gå till personangrepp är ett mer explicit brott än att försöka avleda uppmärksamheten från ämnet, vilket gör att Schymans mer logiskt giltiga argumentation hamnar i skuggan av denna irritation. Åkesson provocerar således fram dessa personangrepp från Schymans sida genom sina brott mot idealen i argumentationdekalogen vilket föder bråkigheten mellan dem.
14
Jonsson, Ellen. "Att tala i folkets namn : En retorisk analys av ”folk” som mytisk idé hos August Palm och Jimmie Åkesson". Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för retorik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323712.
Texto completo
15
Bergstrom, Nina. "Stridshingsten från Täby vs. en mycket skicklig partiledare? : Framställning av Reinfeldt och Åkesson i svenska tidningar innan valet 2014". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44070.
Texto completoResumen
Uppsatsens syfte är att undersöka hur SDs och Moderaternas partiledare framställdes i två svenska tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, under två veckor innan valdagen 2014 och om tidningarnas bilder av politikerna var neutrala eller värderades dem antingen positivt eller negativt så att läsarnas sympatier skulle vara med eller emot politiker i fråga. Med Jesper Strömbäcks resonemang om mediernas makt i dagens samhälle som ramen för undersökningen kom jag fram till slutsatser att valresultatet 2014 stämmer mycket överens med tidningarnas framställningar av Reinfeldt och Åkesson samt med opinionsmätningar som tidningarna rapporterade om innan valet. Även om det fanns olikheter mellan Aftonbladets och DNs framställning av Reinfeldt och Åkesson var båda tidningarna eniga om att framställa Moderaterna som ”valets största förlorare” och SD som ”valets största vinnare”. Båda tidningarna var eniga i att Fredrik Reinfeldts uppdrag som statsminister är snart avslutat och att Stefan Löfven är den man som kan bli Sveriges statsminister. Åkesson i sin tur framställs som ”en mycket skicklig partiledare” och han ”kan efter valet få en vågmästarposition med stort inflytande över svensk politik”. Båda tidningarna använde sig av opinionsmätningar och förutsägelser på valresultat för båda politikerna. Tidningarnas förutsägelser stämde mycket överens med valresultatet. Båda tidningarna gestaltade också politik som ett spel och en kamp vilket enligt Strömbäck bidrar till politikermisstro bland folket.
16
Engman, Oskar. "Att övertyga med hot i filmklipp : En semiotisk och retorisk undersökning av Sverigedemokraternas filmklipp: Jimmie Åkesson – Snart är det val". Thesis, Södertörns högskola, Retorik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-36633.
Texto completoResumen
Political parties use different strategies to convince voters to vote for them, and with the technological evolution of our time short movie clips are used, now more than ever before, to accomplish these kinds of tasks. However, a political movie clip that separates itself from other political movie clips is Jimmie Åkesson – Snart är det val. This clip is not trying to persuade the voter to vote for the Sweden democrats because of their political plans, instead it tries to convince the voter of a threat that can destroy Sweden in the nearby future if the voter doesn’t vote for the Sweden democrats in the coming election. This essay seeks to investigate how Jimmie Åkesson – Snart är det val constructs this threat, how the threat becomes realistic and in what ways the threat is used in the movie clip to convince the Swedish voter to vote for the Sweden democrats. To investigate this the essay uses a semiotic analysis to dissemble the movie clip in order to understand how the threat is constructed. Furthermore, rhetorical perspectives such as identification, visualizing rhetoric, ethos, pathos, logos and figures of style are used to discuss how the threat becomes realistic and how it is used to win votes. The conclusion of the essay is that the movie clip constructs two different threats in two different realities by using semiotic resources such as fast shifting scenes, documenting images, music, sounds, environments, characters and a narrating voice in a projecting narrative. More specifically these resources create a true dark reality and a happy delusional reality. In these two realities, the two different threats are found. The first threat is the immigrants that are illustrated as an enemy that destroys Sweden and thus creates the true dark reality where the voters and the Sweden democrats also are illustrated. The other threat is other political parties in Sweden and the Swedish media because they are illustrated in the happy delusional reality and therefore can’t help the voter that is portrayed in the true dark reality. In that sense, the two threats are used to convince the voter to vote for the Sweden democrats because they are the only political party that is located in the true dark reality and therefore are the only ones that understand and can solve the problem that causes the true dark reality. Furthermore, these threats become more realistic by enforcing an emotion of fear for the true dark reality with semiotic resources and also by concretizing this reality with documenting images, characters and sounds. These threats also become more realistic because the semiotic resources create imagistic arguments that allows the mind to take shortcuts when conclusions are made.
17
Höglund, David y Jesper Karlsson. "Att bygga ethos i Almedalen : En komparativ studie av Jonas Sjöstedts och Jimmie Åkessons retorik". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58867.
Texto completoResumen
Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur Jonas Sjöstedt och Jimmie Åkesson bygger sitt ethos under sina respektive tal i Almedalen år 2016. För att undersöka hur Sjöstedt och Åkesson bygger sitt ethos har vi gjort en hermeneutisk närläsning av materialet, för att sedan kunna göra en komparativ analys av de likheter och skillnader i hur de bygger sitt ethos. Materialet som uppsatsen grundar sig i är talmanus av de båda talen som publicerats av respektive parti. Resultatet av studien visar att de båda talarna bygger sitt ethos med hjälp av pathos och logos. Vidare skapar de båda talarna en “vi mot dem” -känsla för att bygga sitt ethos, och slutligen ser vi att de båda talarna tenderar att normalisera sin politik, men detta i olika hög grad.
18
Fagö, Matilda y Fanny Jansson. "Vi gör det för att vi älskar Sverige : En kritisk diskursanalys av Jimmie Åkessons tal i valrörelsen 2018". Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43021.
Texto completoResumen
Studien “Vi gör det för att vi älskar Sverige” syftar till att belysa hur en politikers diskurstillämpning i en svensk valrörelse kan exkludera etniska och kulturella grupper. Specifikt studeras hur Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson tillämpar en etno-nationalistisk diskurs i sina tal på Långholmen, i Almedalen och i Sölvesborg under valrörelsen 2018. Studien undersöker därmed hur etno-nationalism kommer till uttryck i Åkessons tal och hur den etno-nationalistiska diskursen förändras utifrån kontexterna rumslig dimension, målgrupp och historia. Det teoretiska ramverket utgår från kritisk diskursanalys (CDA) där även begreppen diskurs, nationalistisk diskurs samt den retoriska aspekten förklaras. Studiens metod och analysbegrepp utgår från CDA och Norman Faircloughs tredimensionella modell, som gör det möjligt att identifiera underliggande maktstrukturer och bidra till kritisk språkmedvetenhet kring exkluderande diskurser i svensk politik. Samtliga tal analyseras på Norman Faircloughs textnivå, för att sedan jämföras på den diskursiva och sociala nivån i hans tredimensionella modell. Analysresultatet visade att Åkessons etno-nationalistiska diskurs förändras efter vilken kontext talen gavs i. Gemensamt för samtliga tal var att Åkesson förespråkar assimilering eller exkludering när han tillämpar en tydlig etno-nationalistisk diskurs. Resultatet visade också att en etno-nationalistisk diskurs inte nödvändigtvis behövde uttryckas tydligare inför en redan ideologiskt övertygad publik.
19
Olsson, Tim y Benjamin Hansen. "På andra sidan tröskeln : En kvantitativ innehållsanalys av fem svenska tidningars gestaltning av Sverigedemokraterna före och efter valet 2010". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31504.
Texto completoResumen
The Swedish right-wing party the Sweden Democrats gathered much attention during the Swedish general election of 2010. The party’s immigration policy clashed with other major Swedish parties perceptions and the Sweden Democrats got major coverage in Swedish media even before the election had taken place. Despite controvercies surrounding the party, they eventually succeeded in getting into the parliament. This study explores how the coverage of the Sweden Democrats in five large Swedish newspapers has changed between 2009 and 2013. This was done by studying two periods, each period taking place a year before the next general election. This study aims to provide information on how reporting may change due to factors such as the subject, in this case the Sweden Democrats, gaining political power. The study was conducted using quantitive content analysis on a total of 402 articles retrieved from Mediearkivet. The result shows that negative reporting regarding the Sweden Democrats has been diminished after the party made their way into the parliament. It also shows that although the coverage of the party has been increased since the election of 2010, the party is also less likely to be the main subject of the articles in which it is mentioned. This study explores the normalization of a controversial party in a democracy.
20
Edalat, Tannaz. ""Rasism är vidrigt" : En retorisk och semiotisk studie av Sverigedemokraternas valfilmer". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-113481.
Texto completoResumen
Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga. Vidare diskuteras likheter och skillnader i materialet från 2010 och 2014 och vem målgruppen kan tänkas vara, för att se åt vilket håll utvecklingen gått. Teori & metod Teori inom semiotik och retorik används tillsammans med teorier om politisk kommunikation för att besvara frågeställningarna. Filmerna anlayseras med verktyg som logos, ethos, pathos, genus deliberativum, konnotaion, kommutationstest och intertextualitet från fälten. Analys & slutsats Analysen redogör för en mycket pathos-betonad första valfilm 2010, de andra ses som mer ethos- och logos-betonade. I slutsatsen diskuteras att det skett en utveckling av vilka som är "vi" och "dom". Kommunikation har även gått från väldigt explicit till mer implicit. Detta säger dels något om hur bilden av mottagaren förändrats men kan även vara en strategi för att få en mjukare framtoning. Förändringarna visar på en professionalisering av Sverigedemokraternas kommunikation där filmerna från 2014 har två målgrupper: "Jimmie – på riktigt": stärka etablerade relationer och "Låt er inte tystas": vinna över skeptikerna. Nyckelord: Sverigedemokraterna, valfilm, retorik, semiotik, ethos, pathos, logos, Jimmie Åkesson, strategi, argumentation, implicit, explicit.
21
Jansdotter, Annika. "Denna dödliga ensamhet : Existentiell utsatthet i Kristina Lugns poesi och dramatik". Thesis, Högskolan Dalarna, Litteraturvetenskap, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-497.
Texto completoResumen
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård. Dessa vardagliga teman är även representativa för Bekantskap önskas, även om både intensitet och fokus skiftar. Här finns bitande ironi, ensamma, desperata mammor, men inte samma nattsvarta ton som i debutsamlingen. Döden är konkret och ständigt närvarande i båda samlingarna. Den jämförande analysen av Idlaflickorna och Nattorienterarna betonar uttryckssättet i dramatiken jämfört mot lyriken. Det poetiska språket är typiskt för Lugns dramatik. Influenserna från Samuel Beckett och absurdismen är också påtagliga. Slutligen konstateras att den existentiella utsattheten inte är lika tydlig i dramatiken - på ytan. Under ytan är det symboliska och fragmenterade språket minst lika existentiellt.
22
Gergis, Faris Henry. "Multikulturalismen genom Jimmies glasögon : En kvalitativ textanalys av Jimmie Åkessons fyra Almedalens tal". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42463.
Texto completoResumen
Denna forskning är en systematiserande, mest lika design och idécentrala undersökning, som siktarpå att studera hur multikulturalismen representeras inom Jimmie Åkesson diskurs över tid. Analysen görs på fyra av Åkessons almedalenstal 2011, 2016, 2017 och 2018 av anledningen att ett allmänval ska finnas mellan vissa av valda tal. Den grundläggande teorin som undersökningen utgår ifrån är multikulturalism samt postkolonialism och symbolisk rasism. Syftet med forskningen är att genom en kvalitativ textanalys av valda tal, lifta fram idéstrukturen i hur Åkesson presenterar multikulturalismen till sina åhörare, för att besvara frågeställningen kommer forskningen attavkoda för läsaren innehållet som bedöms har postkolonial och symbolisk rasistisk latent budskap.Materialet som används under forskningen är officiella manus för Åkesson almedalenstal från fyra olika år. Slutsatsen som forskningen har uppnått är att, i respektive Åkessons tal finns stark koppling mellan hur Åkesson ser på multikulturalismen, och mönster som förknippas med postkolonialism och symbolisk rasism.G betyg
23
Ericsson, Fredric y Philip Svensson. "Drömmen om folkhemmet : En kvalitativ studie av Jimmie Åkessons almedalstal 2011 och 2018 ur ett idé-ideologiskt samt retoriskt perspektiv". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39756.
Texto completoResumen
The purpose of this study is to examine the party leader of the Swedish democrats, Jimmie Åkesson. The aspects that we look into is if there are any rhetorical differences in his speeches at Almedalen the year of 2011 and 2018. Along with the rhetorical side the other aspect that will be examined is the differences in ideas and ideological roots that shines through at the two different speeches at Almedalen. In order to point out differences we used two different methods. The method used in the rhetorical spectrum is based on Bo Rhenbergs steps to analyse political speeches. For the part that focuses on what ideas that mediates and which types of ideological roots his speech derives to, we used Mats Lindbergs analysis to identify values and an own constructed model based on literature regarding ideologies for the ideological analysis. What we find in the rhetorical analysis is that Åkesson's rhetoric has changed marginally. It appears that he uses more of ethos' argumentation at the number 2018 than at 2011. Åkesson thus uses much of all the three rhetorical aspects. It also appears that the shift between the different styles Åkesson uses to convey the speech to the audience changes something between them both years. In the idea and ideological analysis, here too, the differences are relatively small. The actual differences in which values the speech contains are few, but they exist. Differences are not based on the fact that the party or Jimmie Åkesson has changed values and started to lean more to the right or to the left, instead the differences lie on which topics are in focus.
24
Albrecht, William. "”Vi låter oss inte stoppas av andras kamp mot grundläggande demokratiska värden” : En narrativ analys av Sverigedemokraternas kriskommunikation efter Utöya". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18714.
Texto completoResumen
Denna uppsats syftar till att undersöka Sverigedemokraternas kriskommunikativa försvar efter kritiken som uppkom mot partiet i samband med högerextremisten Anders Behring Breiviks massmord på Utöya 2011. I detta har jag ur ett narrativt perspektiv undersökt partiledaren Jimmie Åkessons förklaring till krisen och hur denna samspelar med partiets interna berättelse. Den första delen av resultaten visar att Åkesson strukturerar ett narrativ där uppkomsten av krisen för Sverigedemokraterna förklaras genom att det bedrivs en häxjakt på partiet. Den andra delen av resultaten visar att Åkesson genom dikotomisering använder den uppkomna krisen för att förstärka Sverigedemokraternas roll som antietablissemangsparti. I hans krisberättelse tillskrivs kritikerna och Breivik liknande egenskaper, vilket betyder att de står som en gemensam bov i narrativet. Detta i motsats till Sverigedemokraterna som i istället får rollen som en hjälte - demokratins beskyddare i Sverige.This paper examines the communicative crisis defense of the Sweden democrats after the criticism that appeared after the mass murder by the right-wing extremist Anders Behring Breivik at Utöya in 2011. In this analysis a narrative examination is made of the party leader Åkessons explanation to why the crisis emerged and how his apology interacts with the party’s internal story. The first part of the results shows that Åkesson structures a narrative where the society’s witch hunt on the party stands as an explanation to why the crisis has emerged. The second part of the analysis shows that Åkesson uses the crisis to strengthen the role of the Sweden democrats as an anti-establishment party by using dichotomies. In his crisis narrative he attributes similar characteristics to his critics and Breivik. The consequence of this is that the two actors stand as a collective villain in the narrative. To the contrary, the Sweden democrats became a hero in the narrative - the protector of democracy in Sweden.
25
Molander, Lina-Marie y Annika Forsell. "Valrörelsens svarta får? : En kvantitativ innehållsanalys av Sverigedemokraternas behandling i medievalrörelsen 2010". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-12864.
Texto completoResumen
I den här studien har vi valt att undersöka hur partiet Sverigedemokraterna framställdes och gestaltades inför valet 2010. Tidigare forskning visar på att det alltid är något parti som gynnas eller missgynnas i medierna inför ett val, bland annat genom hur aktörerna framställs och hur partiet och deras sakfrågor framställs. Sverigedemokraterna har länge sagt att de särbehandlats i medierna, framställts på ett mycket negativt sätt och inte fått komma till tals i sina sakfrågor. I medierna har det också pågått en debatt om hur Sverigedemokraterna ska hanteras. För att undersöka hur partiet framställts har kategorierna negativ, positiv och neutral använts. För att avgöra om partiet gynnats eller missgynnats har vi använt oss av medieforskaren Kent Asps Aktörsbehandlingsindex (AB-index), som är en sammanställning av partiets negativa, positiva och neutrala framställning samt hur ofta partiet fått komma till tals som agerande aktör. Detta har gjorts i en kvantitativ innehållsanalys av artiklar från de rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Undersökningen har avgränsats till tryckt nyhetsmaterial som publicerats de tre sista veckorna innan valet 2010. I undersökningen kom vi fram till att Sverigedemokraterna omtalades oftare än de fick komma till tals och när de omtalades har de framställts övervägande negativt. Överlag fick de inte komma till tals i sina sakfrågor, när de fick det framställdes sakfrågorna negativt eller neutralt. Kvällstidningarna hade den mest balanserade bevakningen av partiet. När det däremot gällde sakfrågorna och partiledaren Jimmie Åkesson var bevakningen övervägande gynnsam hos samtliga tidningar. Fler artiklar om Sverigedemokraterna gestaltades som spel än som sak, vilket skiljer sig från tidigare gestaltning av politisk journalistik i en valrörelse. Jämfört med hur andra partier behandlades i valrörelsen 2006 behandlades Sverigedemokraterna i stort sett likadant i kvällstidningarna inför valet 2010, men fick en väldigt annorlunda behandling i morgontidningarna.
26
Kammarbo, Niclas. "Hur används historia i politikers tal? -Historiebruk i Sjöstedts och Åkessons politiska tal". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75141.
Texto completoResumen
The purpose of this study is to examine how the swedish politicans Jonas Sjöstedt and Jimmie Åkesson are using history in their speeches and what similarities and differences that arise between left- and right-politicans. The empirical material for this study consists six different speaches for each politician and their use of history has been written down. This material has later been analyzed by help from Klas-Göran Karlsson's theory about how history can be used. The main results are that there are both similarities and differences in their way of using history. They are both using history as a way of legitimize their ideological opinions, but with different approaches. Sjöstedt is primarliy using history as a positive reference in relation to his political party. Åkesson, on the other hand, are primarily referring to the history in a more negative way, which is related to other political parties. The aim of that is to legitimize his ideology as a solution of the problems. The results also shows that they sometimes use history in similar ways.
27
Colbing, Gabriella y Patrik Gustavsson. "När främlingsfientlighet blev fredagsmys : En argumentationsanalys av åsiktstexter rörande Jimmie Åkessons framträdande i Skavlan". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45194.
Texto completoResumen
After a longer period of abscense due to sickness, the leader of the Swedish Democrats (SD) announced his return to his political mission in a the popular talkshow “Skavlan” which airs in the Swedish public television. The news leaked out before the show was aired and caused a mayor debate among journalists in massmedia and among the public about the legitimacy of the interview. After the transmission the debate continued and was fueled by the fact that a massive amount of complaints were made to the review board by citizens claiming that the interview was bias and not objective enough. This study analyses a number of columns written by journalists that reason about the event. Our aim was to get a better understanding of how they view themselves in relation to their audience, this by using argument analysis. We found that they dipslay signs of the “third person effect” which means they view “the others” (the viewers) as more impressionable to masscommunications with messages they perceive as harmfull. Our conclusion is that the columns can be seen as a result of this, an attempt to warn the public about a harmfull message. Connecting this to the agenda setting theory this paradoxically leads to more attention and publicity for a politician whos opinions they try to counteract.