Tesis sobre el tema "Balanced scorecard"

Ett dilemma med att tillämpa Supply Chain Management i realiteten är att sam- arbeten mellan vitt skilda företag inte av naturen uppstår utan problem. På grund av detta finns behov av någon form av verktyg som överbrygger denna problematik. Ett relativt nytt koncept är Balanced Scorecard, vilket syftar till att tillföra styrningen av enskilda företag andra dimensioner än endast den traditionella finansiella dimensionen. Syftet med denna uppsats är att åstadkomma ett förslag på balanced scorecard för förädlingskedjerelationen grossist-leverantör. Detta genom att undersöka förädlingskedjearbetet inom grossistleden hos företag i daglivarubranschen. Vi har valt att avgränsa oss ifråga om bransch till dagligvarubranschen. Vidare har vi också avgränsat oss till att endast behandla en del av nämnda bransch, det vill säga grossistledet. Slutligen har vi avgränsat oss till att inte undersöka lämpligheten av ett eventuellt användande av andra styrinstrument.Vi har genomfört denna undersökning genom att studera de tre största företagen i branschen, det vill säga ICA, KF och Dagab (Axfood). Detta har resulterat i ett förslag tog vi fram ett förslag på ett styrkort för en genomsnittlig, fiktiv, grossist – leverantörsrelation i daglig- varubranschen. Som utgångspunkt vid utformandet av styrkortet använde vi grundtankarna kring utformningen av förädlingskedjor samt vad dagligvaru- företagen ville uppnå med sina förädlingskedjor. Styrkortet är främst avsett för grossisternas strategiskt mest viktiga leverantörer.

Background: From the beginning of the 60´s until the beginning of the 80´s the swedish local government has expand enourmously. The expansion didn´t lead to any discussions about how the local government should be controlled or organized. The local government should instead be organized and controlled as administrations. Lately it has became more usual to have these discussions about how local government should be controlled and organized. Nowadys it´s not unusual that local governments imitate private companies.

Purpose: The purpose of this thesis is to analyze how local governments have had the possibility to use Balanced Scorecard.

Limitations: We have only analyzed how local governments have had the opportunity to use Kaplan&Nortons original model about Balanced Scorecard.

Method: We have performed a case study, where we have carried out eight interviews with a total of ten respondents from four local governments and Svenska Kommunförbundet. We have also used internal documents, Internet and already written literature concerning Balanced Scorecard. We have also used local governments respective private companies characteristics.

Results: Local governments characteristics result in that the original model about Balanced Scorecard, can´t be used in local governments as it is performed by Kaplan&Norton. It´s still possible to use the basic idea of the model, but it has to be adapted to local governments conditions.

Bakgrund: Projekt är en organisationsform som blivit allt viktigare ochvanligare i företag de senaste åren. I den traditionella projektstyrningen finns brister. Dels fokuserar styrningen ofta enbart på tids- och konstnadsaspekten av projekt, dels upplevs projektorganisationer ofta ha en bristande eller obefintlig koppling till företagets strategi och affärsplan, vilket kan skapa osäkerhet kring mål och prioriteringar. Balanced Scorecard-modellen har utvecklats för att komma till rätta med denna typ av problem. Diskussionen om Balanced Scorecard har dock främst fokuserat på modellens användning och nyttain i mer statiska organisationsformer än projekt.Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att studera hur Balanced Scorecard kan användas för att stödja och styra projekt. Utifrån detta avser vi sedan att utveckla en modell för hur detta ska kunna ske. Genomförande: Studien har genomförts dels i form av en litteraturstudie och dels en empirisk studie av ett fallföretag. Litteraturen, i form av böcker och forskningsartiklar, har använts för att öka vår egen kunskap om området och för att bygga upp uppsatsens referensram. Fallföretaget arbetar i stor utsträckning i projektform och information därifrån har framförallt inhämtats genom intervjuer, bl a med projektledare och projektdeltagare, men även i form av dokumentation rörande företagets projektmetodik.Resultat: Vi drar slutsatsen att Balanced Scorecard är möjligt att använda för att stödja och styra projekt. Ett styrkort för projekt bör brytas ner från företagets existerande styrkort för att få en tydlig koppling mellan företagets strategi och det enskilda projektet. Vid en sådan nedbrytning bör hänsyn tas till faktorer som tidsåtgång, kostnad för framtagningen, integrering med övrig projektstyrning, enkelhet samt begreppsanvändning.

Bakgrund: Det förekommer ett allt starkare tryck på svenska kommuner att effektivisera sin verksamhet. Flera kommuner simulerar en marknadsliknande situation genom den sk kallade beställar-utförar modellen. Ett problem är att rapportera och följa upp verksamheternas helhet, då resultatet i budgetkopplade verksamheter inte definieras av lönsamhet. Balanserat Styrkort är en styrmodell som underlättar en verksamhets uppföljning av kvantitativa och kvalitativa aspekter. Modellen kräver dock att den förankras hos ledning och personal för att få avsedd effekt. En förutsättning för att den ska kunna framgångsrikt implementeras är att personalen uppvisar en förändrinjgsvilja beträffande konceptet.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att kartlägga kommunalanställdas förändringsbenägenhet beträffande implikationerna av balanserat styrkort. Utifrån detta avser vi dra slutsatser om problemen och möjligheterna, med avseende på de anställdas uppfattningar, med att implementera balanserat styrkort i kommunal verksmahet.

Genomförande: Studien har genomförts dels i form av litteraturstudie och dels en emirisk studie av två kommunala enheter. Litteraturen består av böcker och forskningsartiklar som behandlar balanserat styrkort, budgetkopplad verksamhet och förändringsteori. Den här litteraturen har använts för att öka vår egen kunskap och för att bygga upp uppsatsens referensram. Den empiriska studien omfattar intervjuer med fem respektive sex representanter ur den operativa personalen vid en beställarenhet och en utförarenhet inom Linköpings kommun.

Resultat: Vi finner att personalen vid såväl beställarenheten som vid utförarenheten i allmänhet uppvisar hög förändringsbenägenhet beträffande balanserat styrkort. De ställer sig övervägande positiva till implikationerna av styrkortet och till konceptet i sin helhet. Viss skepticism om respektive verksamhets förmåga att genomföra en implementering förekommer dock och detta kan eventuellt skapa motstånd.

Att det är av stor vikt att kunna mäta och följa upp ett företags utveckling råder det ingen tvekan om. Det går i litteraturen att finna mängder av både finansiella och icke-finansiella nyckeltal och rekommendationer som ett företag kan använda sig av. Balanced Scorcard är ett verktyg som inte bara fokuserar på det finansiella utfallet i förtaget, utan även andra aspekter inom organisationen. Vad vi har funnit intressant i den litteratur som finns skriven kring Balanced Scorecard är att det inte finns någonting skrivet om, eller någon som har problematiserat kring användandet av verktyget utifrån olika strategiska utgångspunkter.

Bakgrund: I debatten har BSC då och då dykt upp som ett ersättningsinstrument till budgeten. Vad som inte alltid framgår är vilket eller vilka instrument som bär de roller som traditionellt bärs upp av budgeten.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka roller som BSC och budgeten har tagit i styrkortsanvändande företag. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss ifrån den bransch där budgeten som styrinstrument kanske fått mest kritik, nämligen bankbranschen.

Genomförande: Vi har gjort en förstudie utifrån vilken fyra företag har tagits fram. Dessa företag har sedan studerats på ett fallstudieliknande sätt, via intervjuer. Materialet har sammanställts och legat till grund för analysen.

Resultat: Vi anser att debatten om att BSC skulle kunna ersätta budgeten är överdriven, då de båda systemen i grunden är så olika. BSC är mera av ett prioriteringsinstrument medan budgeten bistår med de finansiella ramarna. Det viktiga blir istället att användande företag inser vilka roller som bäst spelas av resp. system, vilket vi också ger ett förslag på.

The concept of the balanced scorecard was introduced by Harvard professors Robert

S. Kaplan and David P. Norton in 1992 when organizations realized that it was no

longer sustainable to focus only on financial objectives in order to stay competitive.

The balanced scorecard was traditionally developed for use in for-profit organizations

but with its fundamental idea that the financial perspective does not always cover

what is most important, it has also been implemented in non-profit organizations

where profit maximization is not the main objective. Although the balanced scorecard

is presented to be an effective management system for survival in a more

challenging and competing environment it has also been strongly criticized by several

authors as well as organization that have unsuccessfully implemented it. Empirical

studies evaluating this relatively new management control system are still rather

limited, especially in non-profit organization which made us eager to look deeper into

the effects of using the balanced scorecard and we identified a research problem;

Is the balanced scorecard an effective management system that improves the

performance of a local public administration in Northern Sweden?

For this study we identified our alignment toward the positivistic scientific ideal. We

have further chosen a deductive approach as the already existing theory of the

balanced scorecard is the base of our research. We have used a qualitative research

strategy where our empirics are based upon eleven semi-structured interviews with

leaders in Skellefteå municipality where they have given their perception of the

balanced scorecard and its influence on the organization management. Our main

purpose has been to evaluate whether the usage of the balanced scorecard is

improving the performance of Skellefteå municipality. In the process of evaluating our

results it has been made evident that the management system is perceived as

performance increasing even though areas of improvements do exists. One example

of improvement could be to develop an IT-tool to facilitate the reporting of the

balanced scorecard as it is at present experienced as a very time consuming process

since it is manually completed. Skellefteå municipality has put a lot of time and effort

on the implementation of the balanced scorecard as well as on developing suitable

perspectives and objectives for the management system. Furthermore, the

municipality has emphasized the importance of communicating and follows up

processes to improve the quality of the system. This careful implementation and

utilization is something that has lead to a balanced scorecard that increases the

performance of Skellefteå municipality