Literatura académica sobre el tema "Bidragsberoende"

Åren kring 2020 dryftas bidragsberoendes flyttmönster i såväl dagspressen som i det offentliga Sverige, men utan att de är särskilt väl kända. Utifrån registerdata konstateras här att kontinuerliga (två år i följd) socialbidragstagare fortfarande är mer flyttbenägna än andra, men att skillnaderna minskar; att nettoströmmen snarast går från kommuner med befolkningsminskning till storstadskommuner, i synnerhet bland kontinuerliga socialbidragstagare med utländsk bakgrund; att de kontinuerliga socialbidragstagare som flyttar från storstad till kommuner med befolkningsminskning har en förhöjd benägenhet att flytta vidare; och att betydelsen av kontinuerligt socialbidragstagande för flyttutbytena mellan storstadskommuner och kommuner med minskande befolkning i stort sett kvarstår även när man kontrollerar för andra attribut i en regressionsmodell. Flyttströmmar antyder alltså huvudsakligen en ”social import” till storstadskommuner från kommuner med befolkningsminskning, snarare än en export i motsatt riktning.

Begreppet utanförskap lanserades inför riksdagsvalet 2006 som en arbetsmarknadspolitisk indikator för att påvisa en spricka i det svenska samhället. Den borgerliga alliansen beräknade att upp till en och en halv miljon människor befann sig i utanförskap. Begreppet har därefter kritiserats utifrån hur det beräknades. I denna artikel analyseras hur »utanförskap« diskursivt artikulerades i debatten samt hur det relaterar till besläktade begrepp. Särskilt fokus läggs på hur »utanförskap« kopplades till »bidragsberoende«, invandrarskap och kriminalitet.

Internationella studier om villkoren för civila samhällets organisationer (CSO) belyser hur deras relation till offentlig sektor avgör karaktären på organisationernas utveckling. Den här artikeln bidrar till forskning inom området på två sätt. För det första utforskar studien svenska CSO som är verksamma inom det sociala området och hur deras relation till offentlig sektor påverkar deras utvärderingspraktik. Baserat på en enkätstudie riktad till CSO undersöker vi om organisationers granskning och utvärdering av den egna verksamheten kan ses som ett uttryck för institutionellt tryck, där relationen till offentlig sektor driver CSO:s utvärderingspraktik. Vikten av att uppmärksamma detta kommer ur antaganden att utvärderingsprinciper baserade på det offentligas logik, det vill säga kostnadseffektivitet, evidensbaserad praktik och konkurrensutsättning, kan hota organisationernas värdeintegritet; genom anpassning riskerar CSO att förlora särart och oberoende. För det andra bidrar studien till diskussioner som berör teoretiska antaganden att bidragsberoende, tvång på grund av kontraktsbaserade relationer eller ett verksamhetsområde präglat av lagstiftning påverkar organisationers strategier för avancerad utvärdering. Analysen stärker dock enbart antagandet om att närhet till lagstyrt verksamhetsområde präglar CSO:s utvärderingspraktik. Analysen stärker alltså inte antaganden om att resursberoende (med undantag för bidrag från landsting) och kontraktsbaserad relation påverkar CSO:s utvärderingsstrategier. Resultaten leder oss till att uppmärksamma hur relationer mellan offentligt och ideellt förstås utifrån ett historiskt perspektiv där just begreppet närhet kan rymma både instrumentella och inneboende värden. Den kunskapen är värdefull för vår förståelse av den svenska kontexten. Att studiens antaganden inte får stöd av analysen kan tolkas som ett uttryck för en relation mellan CSO och offentlig sektor som är präglad av ömsesidig förståelse, snarare än sådan maktasymmetri som följer resursberoende och avtalsbaserade relationer. Kunskapen är ett bidrag till forskningsdebatten om den institutionella kontextens påverkan på organisationer i fallet CSO, eftersom den uppmuntrar till en mer detaljerad bild av det institutionella tryckets dimensioner som består av både historiska och tidsbundna kontraktsbaserade relationer.

One of the most important issues that often appears on the political agenda is the difference between natives and the foreign born in labor market integration. A big difference between these groups would imply worse chances for foreigners of getting work, which can then create problems with implementing labor market policies. However, there is no simple answer to what explains the low labor market integration. Previous research is partly agreed that residential segregation is relevant. On the other hand, there is a disagreement about the way in which it affects the labor market. Moreover, there is an uncertainty about the relevance of socio-economic factors. This study therefore attempts to supplement previous knowledge by studying the impact of residential segregation, but also the effect of the welfare dependency that may have a greater impact on the labor market, as this may mean a habit of not working. This is studied by examining the 100 largest municipalities in Sweden through multiple regressions. The result showed that both residential segregation and welfare dependency has a connection with low labor market integration. Welfare dependency also showed the connection between residential segregation and labor market integration became less strong. Further studies therefore need to examine this variable more thoroughly to determine if this variable causes higher unemployment rates in the labor market. In conclusion, the results of this study can be referred to policies that focus on improving the structural conditions in the municipality by distributing and disposing of social / economic resources in society more fairly among the citizens.

2018-06-07.

Syftet med denna studie var att genom intervjuer med 6 personer, som levt på ekonomiskt bistånd i mer än 10 månader, skildra deras upplevelse av sin livssituation och möjligheter att påverka den. Genom semi-strukturerade intervjuer samlades material in, material som analyserades med utgångspunkt i en induktiv tematisk metod. I analysen träder fyra huvudteman fram som beskriver upplevelsen av att vara långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd: skam, förändring, bristande kontroll och låg framtidstro. Teman som i en sammantagen förståelse leder till kärnkategorin som är ett: förstärkt beroende - att hamna mellan stolarna.
The purpose of this study was to describe, through 6 interviews with people who have been living on social security service for more than 10 months, their experience of their lifesituation and opportunities to influence it. The material was collected through semi-structered interviews and anlayzed based on an inductive thematic method. The analysis revealed four main themes that describe the expeience of being long term dependent on social security service; shame, change, lack of control and low faith in future. These themes could be understood on the basis of the core category: reinforced dependency on social security – to end up between the chairs.

Arbete - ”Ett lyckligt tillstånd” Sammanfattning   Bakgrunden till den här studien var att den undersökta kommunen har hög arbetslöshet och har valt ett förfarande av arbetslösa bidragstagare som visat goda resultat ur ett samhällsperspektiv. Klienternas perspektiv blev fokus för studien. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om betydelsen av insatsen Råd och Stöd från Socialtjänsten, på Resurscentrum, ur ett klientperspektiv. Den undersökningsmetod som användes var kvalitativa intervjuer med nuvarande och tidigare deltagare på Resurscentrum, utifrån en intervjuguide. Resultatet visade att fyra av fem klienter såg positivt på sin anställning på Resurscentrum, medan en klient inte alls var nöjd. De positiva förändringar som intervjupersonerna hänförde till sin anställning var att de stärkts som människor, yrkesmässigt och socialt, men framförallt på det personliga planet. De sa sig se ljusare på framtiden. Den viktigaste slutsatsen som framkom var att människor föredrar att arbeta framför att tillgodose sin försörjning som bidragstagare.   Nyckelord: arbetsrehabilitering, arbetslöshet, aktiveringspolitik, socialbidrag
Work - ”A happy state of mind” Abstract   The purpose of this study was to reach an increased knowledge about the meaning of the municipal efforts, in the work oriented rehabilitation called Resurscentrum. The client’s perspective became the focus of interest in this thesis. The empirical material consists of five qualitative interviews with previous and current clients at Resurscentrum. The interviews were preformed out of an interview guideline. The results showed four out of five clients being satisfied with their employments while one client was very critical. The clients recalled several positive changes to their employments such as growing as human beings, both according to work and their social life. Statements showed a belief in a brighter future for all of the clients. The most important conclusion was the fact that people prefer working instead of receiving social allowances.   Keywords: work rehabilitation, unemployment, activation politics, social allowance