Literatura académica sobre el tema "Brottstyp"

Stereotyper är starkt förenklade, känslomässigt laddade mentala representationer om personer som tillhör en viss grupp, som i sin tur kan generera fördomar. Studien undersökte huruvida svenskar och invandrare bedöms olika vid samma brottstyp. Det predicerades att invandrare skulle bedömas mer negativt, bedömas vara mer sannolika att återfalla i brott, samt rekommenderas längre straff än svenskar. Dessutom skulle män bedöma gärningsmännen mer positivt. 85 deltagare bedömde en av fyra varianter av en brottsbeskrivning där förövarens etnicitet samt brottstyp manipulerades. Resultaten visade att invandrare upplevdes mer negativt samt rekommenderades längre straff. Deltagarna upplevde även den skandinaviske mannen som snällare. Detta indikerar att det föreligger en ökad risk för invandrare att dömas annorlunda än svenskar vilket borde vara ett observandum för hela rättssystemet.

Covid-19-pandemin drabbade hela världen från år 2019 och var ännu pågående under studiens genomförande. Många branscher påverkades av detta, där ibland hotellbranschen. Polisen i Malmö uppmärksammade hur brottsligheten på hotellen verkade ha förändrats under Covid-19-pandemin och önskade att detta undersöktes vidare. Genom kvalitativa intervjuer med ansvarig personal på sju hotell i Malmö studerades det hur hotellen upplevde att brottsligheten hade förändrats under Covid-19-pandemin och i sådana fall på vilket sätt. Vidare undersöktes vilken typ av brottslighet hotellen i huvudsak utsätts för och hur hotellens rutiner samt hur samverkan med polisen ser ut vid brottslighet. Samtliga hotell upplevde någon form av förändring men på olika vis. En del lyfte att kriminaliteten hade ökat medan andra menade att den hade minskat. Flera förklarade att nivån på brottsligheten antagligen var densamma som före Covid-19-pandemin men att de på grund av färre gäster och mer tid över för personalen enklare kunde uppmärksamma då något skedde. Gällande vilken brottslighet som var mest förekommande på hotellen var detta stöldbrott, bilinbrott, sexuella trakasserier, köp av sexuella tjänster, narkotikabrott och kortbedrägeri men även ordningsstörningar i form av fester, nedskräpning eller överförfriskade gäster. I de flesta fall fick receptionspersonal bedöma situationen då brott skedde på hotellen och kontakta vaktbolag, säkerhetsvakter eller polis. Från ett antal hotell uppkom även förslag på förbättringsområden angående samverkan med polisen samt hotellen emellan, trots att de redan upplevde den som god. Gällande samverkan mellan hotellen och polisen efterfrågades en direktlinje in till polisen likt Stockholm samt ett smidigare sätt att lämna anmälan om misstänkta brott. För samverkan hotellen emellan föreslogs en mail-slinga för att enklare kunna tipsa och varna varandra då situationer uppstår.
The Covid-19 pandemic has affected the majority of the world since 2019 and the pandemic's impact continues at the time of writing. Industries around the world were severely affected, among those are the hotel industry. The Police in Malmö noticed how crime in hotels seemed to have changed during the Covid-19 pandemic and requested for this to be examined further. Through qualitative interviews with seven hotels from Malmö City the perceived change in crime at the hotels during the Covid-19 pandemic were studied. Furthermore, it was also examined what type of crime the hotels are mainly exposed to and what the hotels' routines and cooperation with the police look like in the event of a crime. All of the hotels experienced some sort of change, but in different ways. Some mentioned how the crime rate had gone up, while others said that it had gone down. Several of the hotels explained that the crime rate probably was at the same level as before the Covid-19 pandemic but that they, because of the fact that they had a smaller number of guests, were able to more easily notice when something happened. Regarding which crime was most common in the hotels, the results showed that it was theft, car theft, sexual harassment, purchase of sexual services, drug offenses and card fraud, but also disturbances in the form of parties, littering or over-refreshed guests. In most of the cases it was up to the staff in the reception to determine the level of the situation and then contact the security company, the security guards or the police. From a number of the hotels some suggestions on how to improve the collaboration between the hotels and the Police but also between the hotels came in, even though they described the cooperation as good. Regarding cooperation between the hotels and the police, a direct line to the police was proposed, a similar method to the ways in Stockholm, as well as a more flexible way of reporting suspected crimes. For collaboration between the hotels, an email loop was proposed to make it easier to tip and warn each other when situations arise.

Uppsatsen avser att studera hur geografisk platskänsla spelar in vid olika kategorier av brott. Även undersöks om personer vid lagbrott använder sig av sin vardagsgeografi samt om känslan för rummet och platsen skiljer sig nämnvärt mellan emotionella brott det vill säga brott där känslor ligger till grund (våldtäkt, pyromani etc.), instrumentella brott (inbrott) och instrumentella nätverksbrott (smuggling, langning etc.).

Ausonius attentat i Stockholm (1991 till 1992) har använts samt Niklas Lindgrens överfallsserie i Umeå som sträckte sig över 8 års tid. Två personer ombads att utföra en fiktiv brottserie med instrumentella brott (rån och inbrott). Även har en förfrågan skickats ut till KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) om distanser till och från brottsplaster samt känslor inför dessa. Denna förfrågan har även de fiktiva brottslingarna svarat på.

Insamling och sammanställning av materialet har pekat på att för emotionella överfallsbrott och instrumentella brott lönar det sig att känna till kopplingen mellan gärningsman och hans/hennes geografi. Vid överfallsbrott ringas typen av gärningsman först in. De olika kategorierna så som hunter, trapper etc. använder sig av geografin på olika sätt. Känslan inför platsen påverkar både de emotionella och instrumentella brottstyperna. Eftersom det känns viktigt för gärningsmannen att hitta och kunna fly ifrån platsen när dådet är utfört.

Vid instrumentella nätverksbrott är gärningsmannens förankring i geografin inte lika självklar. Då får utredaren gå omvägen genom verktygens geografi innan gärningsmannen nås. Inom dessa kategorier är det verktygen (lite cyniskt menar jag även de som har en låg status inom den kriminella hierarkin eftersom de används som redskap) som har den geografiska anknytningen. Det är de som rekognoserar vid rån och stjäl bilar. För langarna är telefonen och försäljningsplatserna de redskap som de använder. De är också dessa redskap som kan kopplas till geografin. Eftersom någon äger klubbarna och telefonens signaler tas emot av en fast punkt (en mast) någonstans får polisen endast redskapens geografi men inte alltid själva gärningsmannen. Stadens inneboende geografi knyter visserligen dessa brottskategorier till geografin om än sekundärt. De känslomässiga banden till geografin är väldigt tydlig i den här gruppen då de inte begår brott i närheten av sin ankarpunkt.

The purpose of this report is to simplify the process of designing carbon fiber strengthening for existing concrete constructions, specifically beams. The intention has been to establish a flow chart containing information on the necessary testing and calculations for the design, to as far degree it is possible satisfy the requirements stipulated by Swedish and by extension, European authorities.To do this the report will examine a parking garage situated underground by Akademiska Sjukhuset, Uppsala. The parking garage was built in the mid-seventies, and has in recent years been subjected to a greater load than designed for by the construction of a road on top of it. FEM-Design has been used to obtain the internalforces of the beams and thereby determine whether they are in need of strengthening or not and thereafter design the strengthening according to Täljsten (2006) with some corrections from Täljsten (2011) due to new regulations.The result of this report is that the flow chart used is viable to design carbon fiber strengthening, atleast with the conditions met in our reference project.The conclusion drawn after working with this report is that there is a need for a clear standard for carbon fiber strengthening , preferably a standard that can be used throughout Europe.

Attitydens omedvetna effekt är omöjlig att styra, då till exempel känslor såsom ilska, omedvetet kan påverka hur vi reagerar med vår omgivning. Med detta i åtanke undersökte föreliggande experiment huruvida det fanns någon skillnad mellan 44 kvinnor och 42 mäns, ur allmänheten, attityder till att hålla förhör med personer misstänkta för misshandel respektive skattebrott. Halva gruppen undersökningsdeltagare, läste en beskrivning av ett misshandelsfall och den andra gruppen ett skattebrottsfall, varefter deltagarna besvarade frågeformulär om attityder till kriminella respektive attityder till att hålla förhör med brottsmisstänkta personer. En två-vägs variansanalys med män och kvinnor samt brottstyperna som beroende variabler visade att misstänkta för misshandelsbrottet ansågs kunna förhöras med en signifikant lägre grad av humanitet, jämfört med personer misstänkta för skattebrott. En interaktionseffekt förelåg och simple effekt analyser visade att det var kvinnornas resultat som stod för interaktionseffekten. Kvinnorna hade mindre human attityd till våldsbrottslingar jämfört med männen och mer human attityd i förhållande till skattebrottslingar jämfört med männen. Männen visade likvärdig human attityd till både våldsbrottslingar som skattebrottslingar. Generellt negativa attityder till kriminella relaterade signifikant till mindre humana förhörsattityder.

Syftet med studien var att studera polisers uppfattningar kring förhållningssätt till våld i nära relation samt till hur brottstypen hanteras av poliser. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex poliser som i sitt arbete påträffade och hanterade brottstypen. Det huvudsakliga resultatet visade uppfattningar om att det är viktigt att polisen lägger fokus på brottstypen våld i nära relation men också att många poliser har negativa förhållningssätt till brottstypen. Anledningen till de negativa förhållningssätten var att brottstypen ansågs jobbig och mindre spännande eller ”oball” att hantera jämfört med andra brottstyper. Det tycktes även finnas en oförståelse för målsäganden. Majoriteten av intervjudeltagarnas uppfattningar var att poliser hellre tycktes vilja utgå från erfarenhet och rutiner än metodstöd vid hantering av brottstypen. Samtidigt var många av uppfattningen det förhållningssätt poliser har kan inverka på hur de hanterade brottstypen.
The purpose of the study was to examine police perceptions of approaches to family violence and how the type of crime is handled among the police. The study conducted semi-structured interviews with six police officers who in their work encountered and managed the type of crime. The main outcome of the study was that perceptions about the importance of the police focusing on family violence but also opposite perceptions about existing negative attitudes towards the type of crime among police officers. The negative attitudes were explained to depend on that family violence was considered difficult to deal with, less exciting or less “cool” compared with other types of crimes, and that it seemed to be an insufficient understanding for the victim. The majority of the respondents’ perceptions were that policemen seemed more willing to use experience and routines while dealing with family violence than to use some kind of method support. Simultaneously, many perceived that that the attitude of police officers may affect how they handle the crime.