Tesis: "Designteorier"

1

Sunesdotter, Jenny. "Ett bord för interaktion". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design, DE, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8960.

Texto completo

Resumen

I mitt examensarbete på Designprogrammet har jag arbetat med att ta fram ett bord för en fiktiv familj boende i ett ekohus. Jag har varit intresserad av den interaktion som sker tillsammans med en produkt. I projektet har jag fokuserat på det estetiska uttrycket och funktionen. Hållbar utveckling med långsiktighet har varit en annan ansats. Jag har lagt stor vikt vid att hitta fram till en lekfullhet i artefakten. Arbetet har inneburit studier av olika begrepp och teorier, arbete med idéskiss, användarstudie och andra metoder som designprocessen innebär. Jag hittar olika källor att hämta hjälp och inspiration av.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

2

Broberg, Hanna. "Verksamhetsanpassade IT-stöd : Designteori och metod". Licentiate thesis, Linköping University, Linköping University, VITS, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-7938.

Texto completo

Resumen

Det finns IT-stöd i verksamheter som inte fungerar som bra stöd för personalen att utföra arbetet. Att IT-stöd inte fungerar kan bero på olika brister i utvecklingen. En brist som förs fram i denna avhandling är att IT-stödet inte har utvecklats så att det är verksamhetsanpassat. Ett förslag är att IT-stöd kan bli mer verksamhetsanpassade genom att ha ett lämpligt synsätt på IT och verksamhet samt använda en designteori baserad på synsättet och en metod baserad på designteorin. Begreppen verksamhet och IT-stöd har undersökts och ett förslag på ett synsätt för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd består av ett pragmatiskt perspektiv på verksamhet, ett kontextuellt perspektiv på IT och ett systemiskt perspektiv på relationen mellan verksamhet och IT. Handlingsbarhet och aktivitetsteori antogs tillsammans utgöra en designteori som täckte in det föreslagna synsättet. En undersökning har gjorts av hur handlingsbarhet skulle kunna vidareutvecklas med aktivitetsteori och användas som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Detta har gjorts genom en konceptuell teoretisk jämförelse mellan teorierna. Undersökningen kan också ses som teoretisk grundning av handlingsbarhet. Kravhanteringsmetoden VIBA (Verksamhets- och Informationsbehovsanalys) är baserad på handlingsbarhet och har undersökts som metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. För att pröva aktivitetsteori som kompletterande designteori till handlingsbarhet har det undersökts hur aktivitetsteori skulle kunna användas för att vidareutveckla VIBA till en metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Metodutvecklingen har gjorts genom att jämföra VIBA med en metod för arbetsutveckling som är baserad på aktivitetsteori. Detta har genererat ett metodförslag som sedan har prövats praktiskt genom tillämpning i två IT-utvecklingsprojekt. Båda projekten har handlat om utveckling av mobilt IT-stöd för vård och omsorgsverksamhet. Jämförelsen mellan handlingsbarhet och aktivitetsteori visade på att teorierna delvis hade gemensamma begrepp och delvis hade begrepp som enbart fanns inom respektive teori. Detta visar att aktivitetsteori skulle kunna vidareutveckla handlingsbarhet inom dessa begrepp, både som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd och som sådan. Metodförslaget gick att tillämpa praktiskt. För att styrka dess användbarhet måste dock ytterligare prövning och validering göras.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

3

Broberg, Hanna. "Verksamhetsanpassade IT-stöd : designteori och metod /". Linköping : institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-7938.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

4

Petersson, Rikard y Jonas Englund. "E-handelsbarhet : En designteori skapad för e-handel". Thesis, University of Kalmar, School of Communication and Design, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2504.

Texto completo

Resumen

Studien syftade till att genom aktionsforskning undersöka hur det kan skapas användbarhet i en e-handelslösning. Bakgrunden till detta ligger i författarnas eget antagande kring att det spelar in fler faktorer än endast användbarhet när ett gränssnitt skall skapas för en webbplats som erbjuder e-handel. Faktorerna identifierades till användbarhet, handlingsbarhet samt teori kring sambandet mellan förtrogenhet, tillit och lojalitet, ur vilka det gjordes ett urval för denna studie. Genom att sätta ihop dessa faktorer skapades en egen designteori, kallad e-handelsbarhet. E-handelsbarhet applicerades på en webbplats med e-handel i syfte att utföra en praktisk omarbetning av ett existerande gränssnitt. Detta utfördes genom heuristisk utvärdering samt en kontrollista och blev därigenom en applicerad designmetod. Utöver detta genomfördes användartester i syfte att empiriskt påvisa att designteorin hittade problem med gränssnittet och därav praktiskt fungerar. Användartester utfördes även för att finna ytterligare problem utöver de som designteorin hittade. Resultatet av den heuristiska utvärderingen och kontrollistan var ett antal problem med gränssnittet. De problem som designteorin samt användartester hittade åtgärdades efter samma designteori och resulterade därigenom i ett förbättrat gränssnitt på e-handelswebbplatsen. Resultatet presenteras i form av statiska mockuper på gränssnittet. Den frågeställning och problemformulering som ställdes uppfylldes via den definition av användbarhet som gjordes utifrån den egna designteorin.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

5

Broberg, Hanna. "DEVIS: Design av verksamhetsstödjande IT-system : En designteori och metod". Doctoral thesis, Linköpings universitet, VITS - Laboratoriet för verksamhetsinriktad systemutveckling, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-17851.

Texto completo

Resumen

Det finns IT-system i verksamheter som inte är verksamhetsstödjande. Dessa ITsystem fungerar mer som hinder än stöd för personalen i utförande av arbetet. Det finns därmed behov av utveckling av IT-system så att de blir verksamhetsstödjande. Denna forsknings förslag är att denna utveckling bör ske med en designteori och metod. Designteorin och metoden har konstruerats genom en eklektisk och kumulativ kunskapsutveckling. Teoretiska komponenter från designteorierna handlingsbarhetsteori och aktivitetsteori har integrerats till en designteori för verksamhetsstödjande IT-system. Metodkomponenter från metoder för verksamhetsutveckling, systemutveckling och utvärdering baserade på handlingsbarhetsteori eller aktivitetsteori har integrerats till en metod för utveckling av verksamhetsstödjande IT-system. Designteorin och metoden har validerats empiriskt genom tillämpning i tre olika utvecklingsprojekt, vilka har studerats. Resultatet och kunskapsbidraget är ett förslag på en designteori och metod för design av verksamhetsstödjande IT-system, DEVIS. Designteorin beskriver och förklarar IT-system, verksamheter och deras relationer och innehåller designprinciper som föreskriver hur verksamhetsstödjande IT-system bör utvecklas. Metoden kan användas för både nyutveckling och vidareutveckling av IT-system och verksamheter och innehåller en arbetsprocess med ett antal olika tekniker och notationer för att studera och beskriva IT-system och verksamheter, analysera problem och förändringar, värdera verksamhetsstödjande och ge förslag på utveckling av IT-system och verksamhet.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

6

Broberg, Hanna. "DEVIS: Design av verksamhetsstödjande IT-system : en designteori och metod /". Linköping : Linköpings universitet, Institutionen för Industriell och Ekonomisk Utveckling, LiU tr.), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-17851.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

7

Gerhardsson, Pär. "Operationsdesign vid nationella operationer : Linjär kausalitet vid dynamisk krigföring?" Thesis, Försvarshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-5850.

Texto completo

Resumen

Operationsdesignen ska ge chefen och planeringslaget en helhetsbild av uppdragets problem och operationens väg fram till en acceptabel lösning. Operationsdesignen utgör det viktigaste underlaget för framtagande av handlingsalternativ och måste därför vara tydlig och enkel att förstå så att en gemensam bild finns hos chefen och planeringslaget. Operationsdesignens planeringselement bildar ett logiskt samband mellan uppdrag och målsättningar. Detta samband bygger på att ett avgörande förhållande bör uppnås innan operationen fortsätter mot nästa avgörande förhållande och så vidare. En grundförutsättning för detta logiska samband är att operationen äger initiativet och tiden, vilket innebär att vid planering av en operation inom ramen för nationellt försvar, där angriparen besitter dessa grundförutsättningar, faller logiken. Denna uppsats syftar till att undersöka användbarheten med operationsdesignen och de processer som leder fram till den vid planering av nationella operationer. Genom en analys av tre stycken planeringmetoder undersöks på vilka grunder operationsdesignen som verktyg står samt vilken typ av konflikt som dagens planeringsmetoder är inriktade mot. Resultatet visar att operationsdesignen inte kan tillämpas som planeringsmetoderna föreskriver vid reguljär krigföring i ett svenskt perspektiv.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

8

Antonsson, Victoria. "Den interaktiva tavlan : "Ett konstigt verktyg där framme som man kan klicka på" eller ett pedagogiskt hjälpmedel?" Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7912.

Texto completo

Resumen

En interaktiv tavla är en teknisk utrustning med en rörelsekänslig skärm kopplad till en dator, projektor och ett nätverk. Med hjälp av den interaktiva tavlan får läraren lätt tillgång till internet, interaktiva program och kan göra undervisningen mer tydlig och strukturerad. Nya medier ställer nya krav på hur undervisningen utformas och syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare förhåller sig till detta. De forskningsfrågor som utreds i undersökningen är: Vilka problem och möjligheter identifierar lärare med den interaktiva tavlan och hur förhåller de sig till dessa? Uppstår nya krav på läraren när möjligheter och problem identifieras? Undersökningen är kvalitativ och fokusgruppintervju med öppna frågor har används som metod. Metoden är lämplig för att få fram hur en viss grupp resonerar kring ett visst fenomen. I denna undersökning resonerade en grupp lärare kring sin användning av en interaktiv tavla. Som teoretisk utgångspunkt i undersökningen används det designteoretiska perspektivet eftersom det ramar in den interaktiva tavlans specifika egenskaper och de nya begrepp nya medier skapat för lärande. En slutsats i undersökningen är att den interaktiva tavlan gör det möjligt för lärare att göra undervisningen överskådlig, tydlig och mer estetiskt tilltalande. Interaktivitet och elevers delaktighet är ytterligare fördelar som nämns men resultaten visar att den möjligheten inte utnyttjas fullt ut. Tillgången till internet och därmed också filmer, musik, kommunikationsverktyg (såsom Skype) och spel uppskattar lärarna mycket. De problem och nackdelar som lärarna identifierar är bristande utbildning, tekniska problem och en svårighet i att ta tillvara och vidarebefordra de kunskaper en lärare besitter när det gäller användning av den interaktiva tavlan. Mer reflektion över användningen av den interaktiva tavlan är en annan slutsats undersökningen genererat.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

9

Cedergren, Elza y Lavendell Emma Landén. "Förpackningsdesign- mediet som räddar klimatet? : Ett explorativt experiment om hållbarhetskommunikation i förpackningsdesign". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84728.

Texto completo

Resumen

People's need for consumption has led to rapidly escalating problems affecting animals and nature. The market's response to environmental threats includes increased interest in sustainability and, as far as possible, the exclusion of toxic products. A vast part of marketing occurs through packaging design where great opportunities to emphasize sustainable aspects exist. This problem sparked a desire to investigate how to optimize the communication of sustainability messages. This study thus aims to investigate how one can market sustainable aspects through packaging design, in order to establish guidelines that generate the greatest success in communication. The study treats packaging, cleaning agents, design and is carried out through an experiment based on semiotics. The stimuli in the experiments took the shape of a packaging design, the design of which was crystallized through an initial design process. Trusted theories, previous research and the experiment formed the foundation of the guidelines presented in the conclusion. The results show that the type of communication that works best varies depending on message, context and prior knowledge.
Människors behov av konsumtion har lett till hastigt eskalerande problem som påverkar djur och natur. Marknadens svar på miljöhoten är bland annat ökat intresse för hållbarhet och, i den mån det är möjligt, exkluderandet av toxiska produkter. En stor del av marknadsföringen sker genom förpackningsdesign där stora möjligheter att betona hållbara aspekter finns. Ur denna problematik föddes lusten att vilja ta reda på hur en optimerar kommunikationen av hållbarhetsbudskap. Den här studien syftar således till att undersöka hur en kan marknadsföra hållbara aspekter genom förpackningsdesign, för att sedan fastställa riktlinjer som genererar störst framgång i kommunikationen. Studien behandlar förpackningar, rengöringsmedel, design och utförs genom ett experiment med grund i semiotik. Experimentens stimuli tog formen av en förpackning, vars utformning utkristalliserades genom en inledande designprocess. Betrodda teorier, tidigare forskning och experimentet ligger till grund för de riktlinjer som presenteras i slutsatsen. Resultatet visar att kommunikationstypen som fungerar bäst varierar beroende på budskap, kontext och förkunskaper.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

10

Ahnberg, Samuel. "Programmering i bildämnet : En kvalitativ intervjustudie om potentialer med programmering i åk 4-6". Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29937.

Texto completo

Resumen

Syftet med den här studien är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på möjligheter och svårigheter med programmering i bildämnet. De frågeställningar min studie ämnar besvara är Hur beskriver och förhåller sig läraren till programmering i bildämnet?, Vilka möjligheter och utmaningar ser läraren på skolan med programmering i bildundervisningen? och Hur lägger läraren upp sin undervisning? Studien behandlas utifrån dessa frågeställningar i kombination med det multimodala perspektivet och det designteoretiska perspektivet. Undersökningen visar på de intervjuade lärarnas förhållningssätt till programmering i bildämnet och exempel på hur de använder och arbetar med programmering. Resultatet visar bland annat att de intervjuade lärarna ser positivt på programmering i bildämnet men att den egna kunskapen om programmering är något som måste utvecklas för att kunna bedriva en bra undervisning.

Bild

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

11

Widén, Kalle. "Speltekniska framsteg : En självstudie i elgitarrteknik". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38387.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att undersöka olika gitarrtekniker samt min egen tekniska utveckling med tonvikt på metodik och progression. Studiens teoretiska perspektiv är designteori och dess frågeställningar lyder: Vilka resurser använder jag när jag övar på några specifikt utvalda gitarrtekniker? På vilka sätt kan jag använda dessa resurser i undervisning? Under 8 veckor fokuserade jag intensivt på min egen teknikutveckling och att övningen skulle vara kvalitativ. Jag använde mig av loggbok, metronom, video och uppsatta mål för att nå en teknisk utveckling. Resultatet presenteras med hjälp av två teman: Resurser för kvalitativ teknikövning och Resurser för undervisning i elgitarrteknik. Under dessa teman beskrivs hur tekniska tillkortakommanden synliggörs och hanteras samt hur jag kan använda denna kunskap för att bidra till en utveckling av elevers eventuella tekniska problem. I diskussionen beskrivs resurser för att öva teknik samt resurser för elevanalys.
The purpose of this study is to examine the different guitar techniques as well as my own technological development with emphasis on methodology and progression. The theoretical perspective is design theory and the research questions are: What resources do I use when practicing some specifically selected guitar techniques? How can I use these resources in teaching? During the eight weeks, I intensely focused on my own technology development using logbook, metronome and video, with the goal to achieve technological development. The results are presented by two themes: Resources for the qualitative technique training and Resources for the teaching of guitar technique. These themes describe how my own technical shortcomings become visible and managed and how I can use this kind of knowledge to contribute to the development of students' potential technical problems. The discussion describes the resources to practice techniques and resources for student analysis.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

12

Shams, Anahid. "Bildsal eller klassrum, det är frågan! : En observationsstudie om fysisk lärmiljö i grundskolans bildundervisning utifrån ett designteoretiskt perspektiv". Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36477.

Texto completo

Resumen

Syftet med den här studien har varit att studera den fysiska lärmiljön i grundskolansbildundervisning, genom att undersöka lärmiljöns design och tillgänglig utrustning,för att förstå hur dessa aspekter kan möjliggöra eller hindra eleversbildframställning. Syftet har också varit att fördjupa kunskapen om lärmiljöns roll ielevers kunskapsutveckling. De frågeställningar som den här studien är ämnade attbesvara är: Hur framträder skillnader mellan bildsalarna och klassrummen som ingåri den här studien samt hur ser en genomsnittlig bildsal i de undersökta materialen ut?På vilket sätt kan lärmiljöns design och utformning bidra till eller hindra eleversbildskapande, det vill säga, vilka möjligheter och begränsningar kan lärmiljönsdesign få gällande elevers kunskapsutveckling?Undersökningen utgick från designteoretiskt perspektiv. Studien byggde på enkvalitativ metodansats där observation användes som metod. Det empiriskamaterialet består av fotografier på bildundervisningens lärmiljöer, vilka analyseradesmed hjälp av en semistrukturerad observationsguide. Resultatet, som anslöt tilltidigare studier, visar bland annat att bildundervisning bedrivs i ändamålsenligabildsalar i två av skolorna medan de andra är förlagda i klassrummet. Det innebär attelever inte får undervisning med samma kvalité. Följaktligen ges elever som fårbildundervisning i bildsal, möjlighet till djupare förståelse för bildämnet medanelever som har bildundervisning i ordinarie klassrum har begränsade möjligheter tillkunskapsutveckling i bild.

Bild

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

13

Elvå, Tony. "Take-off : – En flygplatsmöbel utformad med flygplansestetik för att passa in i sin rätta kontext". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design, DE, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12069.

Texto completo

Resumen

Syftet med mitt examensprojekt har varit att genom min designprocess försöka arbeta fram en terminalmöbel där flygplatsen har stått i fokus då det fungerat som min tilltänkta kontext. I min möbel har jag även försökt tillämpa det formspråk som finns hos flygplan, för att på så sätt försöka skapa en möbel som är väl anpassad för sin tänkta kontext. Genomgående i hela projektet har hållbarhet, vardagens estetik samt användning varit centrala begrepp då dessa var de tilldelade ledord som vi fick i början av projektet. I processen arbetade jag först fram tre olika idékoncept som jag valde att kalla ”väskor med sittyta”, modulmöbler samt flygplansinspirerade möbler. Av dessa tre valde jag sedan att gå vidare med de flygplansinspirerade möblerna. Förutom användandet av metoder så som observationer på Kalmar Airport, Arlanda Airport samt Helsingfors Airport, ITK (Identity Tool Kit), Stateboard och Futureboard, för att på så sätt beskriva min syn på dagens terminalmöbler. Så har jag även för att stärka min möbels utformning gjort research på olika typer av sittställningar som är anpassade vid olika typer av användning. Jag har under arbetets gång även fört dialoger med ergonomer, personer från arbetsmiljöverket, flygplatspersonal samt andra tillfrågade för att på så sätt ytterligare försöka stärka min utformning.
Take-off

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

14

Berggren, Johannes. "Ni tittar mer på namnen som står på papperet : Vad lärare och elever i bedömningshandlingar erkänner i elevers kunskapsrepresentationer: En fallstudie ur ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-116303.

Texto completo

Resumen

I ett historiskt perspektiv kan skolmatematiken betraktas som traditionstyngd. Forskning visar att lektionstid ofta ägnas åt elevers eget arbete och att elever förlorar sin lust att lära matematik. Detta står i kontrast till forskning om bl.a. resonemangs- och kommunikationskompetens, samt kamrat- och självbedömning som kan öka motivation och vara viktigt för lärande. Uppsatsen vill öka kunskapen om kommunikationen som sker när elever och lärare samtalar om problemlösningar i matematik samt vilka aspekter av elevernas lösningar som erkänns i samtalet. Undersökningen har ett socialsemiotiskt och multimodalt perspektiv på kommunikation, samt ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Datan har samlats in genom videografi av två matematiklektioner i en skolklass med 14 elever i årskurs 4. Den multimodala kommunikation har transkriberats. Resultatet visar att elever och lärare använder semiotiska resurser i samspel i sin kommunikation som blottlägger aktörernas meningsskapande. Analysen sker med hjälp av begreppen erkännande och erkännandekultur. Tre kategorier av erkännande skapas och visar hur elever och lärare betonar olika men också samma aspekter under bedömningen. Slutsatserna är att lärare bör vara uppmärksamma på vilka erkännandekulturer eleverna och lärarna själv ger uttryck för, att enkla bedömningsaktiviteter kan bygga upp positiva sociomatematiska normer, hjälpa eleverna resonera och kommunicera i matematik, bidra till att utveckla kamratbedömning och att eleverna kan (och bör) vara delaktiga i framtagandet av bedömningskriterier.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

15

Coco, Sandra y Mina Engman. "App app app, är den verkligen pedagogisk? : En kvalitativ studie om barns användning av applikationer marknadsförda som pedagogiska". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39518.

Texto completo

Resumen

Detta arbete syftar till att undersöka vilka möjligheter för lärande applikationer marknadsförda som pedagogiska erbjuder samt hur dessa används av barn. Detta sker med utgångspunkt i de fyra kriterierna för att avgöra applikationernas pedagogiska värde, framtagna av Hirsh-Pasek, Zosh, Golinkoff, Gray, Robb och Kaufman (2015). De applikationer vi valt att undersöka är Jaramba samt Tripp trapp träd, vilka ligger på App Stores topplista och marknadsförs som pedagogiska. Då vi ville undersöka relationen mellan applikationers innehåll och barns användning utav dessa, valde vi att utgå från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med utgångspunkt i multimodal designteori. Arbetet har en kvalitativ ansats och datainsamlingen utgörs av två delar, vilka är innehållsanalyser och videoobservationer. Resultatet visade att den didaktiska designen gav upphov till meningsskapande aktiviteter vilket uttrycktes i de sociala interaktionerna men också i barnens handlingar. Däremot uppnådde inte applikationerna de höga värdena av pedagogiskt innehåll när de enbart användes av barnen. Det är därför av vikt med en närvarande pedagog som kan vägleda barnen i användningen av applikationer. En pedagog har dessutom möjligheten att utmana barnen i att använda multimodala uttryck i sociala interaktioner, något som applikationerna själva inte kunde erbjuda i någon större utsträckning.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

16

Eriksson, Alma. "Gehörsinlärning – hur går det till? : En självobservationsstudie i en folkmusikers inlärning på gehör". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71682.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

17

Olsson, Per. "Att memorera eller inte memorera, det är frågan? : En självobservationsstudie om musikmemorering". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-46460.

Texto completo

Resumen

Syftet med detta arbete är att utifrån ett designteoretiskt perspektiv, utforska hur tre olika memoreringsprocesser av ett pianostycke prövas och tar form. Till detta hör frågeställningen: Hur designar jag tre olika memoreringsprocesser av Etyd op. 10 nr. 2 av Chopin? De tre olika sätten att memorera musik baserades på tidigare litteratur och forskning. Under en period av fem veckor har jag med videodokumentation och loggbok kartlagt denna process. Det teoretiska perspektiv som användes för att synliggöra lärandeprocessen var ett designteoretiskt perspektiv. Resultatet visade att metod ett, ”repetitionsmemorering”, genom materiella och kroppsliga resurser skapade en koreografi för händerna – ett kinestetiskt minne. För metod två, ”visualization”, designades memoreringsprocessen under två transformationscykler. För den tredje metoden, ”konceptuell memorering”, var analys och ”tvåstolstekniken” två övergripande designer. I diskussionen sätts dessa resultat i förhållande till litteratur, tidigare forskning och utifrån det teoretiska perspektivet.
The purpose of this study is, from a design theoretical perspective, to study how three different memorizing strategies of a piano piece takes shape. This includes the question: How do I design three different strategies for memorization of Etude op. 10 no. 2 by Chopin? The three different ways to memorize the music was based on previous literature and research. During a time period of five weeks, I used logbook and video documentation as a method to study this process. The theoretical perspective that was used to describe the process was the design theoretical perspective. The results showed that method one, “Memorizing by rote”, created a choreography of the hands – a kinesthetic memory. This by using different physical and material resources. Method two, “Visualization” designed the learning through two transformation cycles. For the third method, “Conceptual memorization”, Analysis and the Two-Chair technique was two overall designs. In the discussion these results are put in relation to the literature, previous research and from the theoretical perspective.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

18

Larsson, Emma. "Hur övar jag? : En observationsstudie med fokus på det egna lärandet av ett solo av Niels-Henning Ørsted Pedersen". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-37891.

Texto completo

Resumen

I detta självständiga arbete beskrivs och utforskas lärandet av ett solo av jazzbasisten Niels-Henning Ørsted Pedersen. Solot är på låten Stella by Starlight från Art of the Duo-skivan med Philip Catherine från 1993. Syftet med arbetet är att undersöka hur den egna lärprocessen designas vid instudering av detta solo. Studien baseras på observationer av mig själv i form av loggbok och videoinspelningar som gjordes under totalt 20 övningstillfällen under hösten 2014. Arbetet utgår ifrån ett multimodalt designteoretiskt perspektiv. I resultatet visas hur jag använder mig av olika semiotiska resurser i lärandet av solot: olika kroppsliga resurser i form av röst och rörelser, betänketid och nedbrytning, basens strängar, kombinationer av olika resurser, men även tekniska resurser i form av olika musik-appar. Slutligen diskuteras, i relation till det designteoretiska perspektivet och tidigare forskning, de förutsättningar som skapades för lärandet av solot samt de övningsstrategier som användes.
In this independent project my learning process of a solo by the jazz bass player Niels-Henning Ørsted Pedersen is described and explored. The solo is from the song Stella by Starlight from the Art of the Duo album with Philip Catherine from 1993. The purpose is to explore how my own learning process is designed when studying this solo. It is based on observations of myself in the form of a logbook and video recordings of 20 practicing sessions in the fall of 2014. The starting point is a multimodal and design theoretical perspective. The result show how I use different resources when learning this solo: Different bodily resources in terms of voice and movements, consideration and decomposition, the other strings of the bass, combinations of different resources, but also technical resources in terms of music apps. Finally I discuss, in relation to the design theoretical perspective and earlier research, the conditions for learning the solo, and the strategies of exercises.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

19

Happstadius, Eva-Lena. "Kommunikation i matematikundervisningen : Lärares skilda uppfattningar av uppdraget att utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematik". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17980.

Texto completo

Resumen

SammanfattningI den nya läroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste årens studier rörande matematisk kommunikation har främst behandlat språklig progression, interaktion och matematiska diskurser. Däremot saknas forskning kring hur lärare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lärares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmåga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgår från en enkätundersökning och tre intervjuer. Studien använder en fenomenografisk ansats och ett variationsteoretiskt perspektiv. Selanders och Kress designteoretiska multimodala perspektiv utgör ett teoretiskt ramverk. I resultatet framkommer tre olika metodiska förhållningssätt till kommunikation i matematikundervisning. En multimodal, en traditionell och en läroplansstyrd metodsyn utgör utfallsrummet i studien. Metodsynen påverkar lärares didaktiska design i arbetet med att utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematik. Lärarnas uppfattningar om hur man som lärare på bästa sätt utvecklar elevers kommunikationsförmåga skiljer sig i flera avseenden. Studien visar att många lärare upplever sig ha otillräckligt med metoder och idéer för hur de kan utveckla elevers kommunikativa förmåga. Det framkommer att problemlösning i grupp samt lärarens genomgångar är de kommunikationsutvecklande metoder som dominerar i klassrummen, oavsett metodiskt förhållningssätt. Lärarna använder därutöver få kommunikationsutvecklande metoder som fokuserar på och tränar elevers begreppsförståelse, resonemangsförmåga och argumentationsförmåga.
Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

20

Molnar, Istvan. "En inblick i Utkik – Tillgänglighetsanpassning av digitala läromedel för döva elever". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35912.

Texto completo

Resumen

I det här arbetet undersöker jag vad som krävs för att göra ett digitalt läromedel tillgängligt för elever i specialskolans senare åldrar. Jag har valt att utgå från ett redan existerande digitalt läromedel som heter Utkik och ställt materialet mot en rad forskningsslutsatser. Detta arbete lutar sig därför mot två typer av forskningsfält, varav det ena fältet berör hur döva och hörselskadade elever som har teckenspråk som sitt första språk, bäst tillgodogör sig ny kunskap. Det andra forskningsfältet rör sådant som handlar om digitala läromedel.Dessa två fält har i nuläget en ganska spridd och spretig forskning. När det gäller dövas inlärning i en skolsituation så finns det verkligen mer att önska av det fältet, även om den forskning som finns är av väldigt god kvalité.Då det handlar om digitala läromedel finns det däremot mer forskning, men en intressant aspekt är, vilket jag upptäckte under arbetets gång, att det inte finns en samlad uppfattning kring just exakt vad som definierar ett digitalt läromedel. I några sammanhang talas det om lärverktyg och i andra talas det om läromedel och i vissa sammanhang har jag insett hur jag själv benämner det för digital lärplattform.Att utgå från Utkik har varit ett tacksamt sätt att kunna förena de olika forskningsfälten och applicera de olika forskningsresultaten i ett material som finns. För att förstärka om forskningen var förenlig med Utkik tog jag hjälp av expertis utifrån i form av en intervju. Denna genomfördes med Ingela Holmström, fil.dr. i pedagogik samt biträdande lektor vid Institutionen för Lingvistik vid Stockholms universitet, som har mångårig pedagogisk erfarenhet av att arbeta med elever i specialskolan men även i SPSM. Till henne vill jag passa på att ge ett stort tack för hennes medverkan.I arbetet med uppsatsen har jag kommit fram till att det går att tillgänglighetsanpassa digitala läromedel för målgruppen och har i och med detta tagit fram kriterier som utvecklare bör ta hänsyn till i sin framställning av sådana.Jag hoppas att denna uppsats kan ge läsaren inspiration till att ta fram ett sammanhållet tillgänglighetsanpassat digitalt läromedel som tillmötesgår de krav som gruppen ställer på innehållet.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

21

Sköld, Peter. "Att vara där : designaspekter av ett VR-system för användning i en arkitektpraktik". Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1335.

Texto completo

Resumen

I denna studie undersöktes designöverväganden för ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk designprocess. Dagens användning av VR-system inom arkitektur är inte särskilt utbredd men anses vara ett stort framtida användningsområde för VR-teknik. Större delen av den forsk-ning som bedrivs inom VR-området fokuserar på tekniken i sig. VR-system skapade i demonstrationssyfte används till att undersöka fenomen som avståndsbedömning och navigeringsförmåga i virtuella världar. Denna forskning är viktig, men är inte tillräcklig för att ge vägledning i hur man bör designa ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk process.

Denna studie genomfördes istället som en tolkande fältstudie av ett större byggprojekt där ett VR-system användes i designprocessen. Resultatet av studien består dels av ett antal teman som beskriver hur deltagarna upplevde och interagerade med systemet. Utifrån dessa teman ges fem viktiga designöverväganden för ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk designprocess. Slutligen ges också förslag på ett system som tar hänsyn till dessa designöverväganden. På detta sätt föreslås exempelvis att ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk designprocess bör vara uppbyggt av standardiserad PC-teknik och erbjuda sätt att interagera modellen som efterliknar vanliga sätt att navigera i den verkliga världen, så som cykla, promenera och så vidare. Vidare bör systemet ta hänsyn till att flera användare använder det samtidigt. Denna typ av kollektiv interak-tion med systemet som observerades kan beskrivas som"baksätesåkning". Denna form av interaktion innebär att en person sköter den direkta interaktionen med systemet samtidigt som de andra deltagarna ger önskemål om vad som ska göras i den virtuella världen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

22

Koch, Pierre. "Från tomt blad till musikaliskt verk : En självstudie om lärprocessen i att komponera". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-34877.

Texto completo

Resumen

I detta självständiga arbete utforskas en lärandeprocess i tonsättningen av ett kortare musikaliskt verk för sång och piano, vilket beskrivs utifrån ett designteoretiskt lärande- perspektiv. Studien baseras på videoinspelade självobservationer som pågått under 3 månaders tid. Analysen av lärandeprocessen sker med hjälp av designteoretiska be- grepp som lärandets resurser och transformationscykler. Resultatet är redovisat i tre olika teman, Tonsättningens begynnelse, Kompositionsprocessens andra fas och Proces- sens slutskede. I resultatet framkom det att ett flertal resurser används såsom leken, ge- höret, seendet, notskrivningsprogrammet etcetera för att nå en tillfredställande pro- gression. Avslutningsvis diskuteras resultatanalysen i relation till vald litteratur som utgår från tidigare forskning samt från det designteoretiska perspektivet.
In this independent work my learning process in the composing of a short music piece for soprano and piano is explored and described from a design theory perspective. The study is based on video recorded self-observations, which lasted 3 months. The result of the analysis shows how the learning process takes place with the help of concepts from the design theory perspective like resources of learning and two kinds of transformation cycles. The result is represented in three different themes, which are The beginning of the compositional process, Second faze of the compositional process and Ending of the compositional process. In the result it showed that a plural resources, for instance playing as a resource, listening, seeing, notation program etcetera were used to reach a satisfied progression. Finally I discuss my results in relation to chosen literature that proceeds from previous relevant research and the design theoretical perspective.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

23

Bergendahl, Jonathan. "Planerad övning : Jakten på effektivitet i övningsrummet". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68350.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna studie är att se hur planering påverkar effektiviteten vid instudering av ny repertoar. Denna studie har ett designteoretiskt perspektiv och är baserad på idéer från personer så som Robert Schenck, Gunnar Lif, Harald Jørgensen, Johannes L. Hatfield och Roger Säljö. Jag använde mig av videoobservation samt loggbok för att dokumentera och analysera läroprocessen. I resultatet beskrivs vilka teckenvärldar och resurser som använts, vilka didaktiska metoder som använts samt vilken av de två strukturer som jämförts som fick bäst resultat. Några av de teckenvärldar och resurser som användes var kroppen, rösten, piano, iPhone och appen iReal, nothäfte, notställ och spegel. Skillnaderna mellan teckenvärldar och resurser i de olika strukturerna var främst hur tiden disponerades och de verktyg som behövdes för att hålla tiderna. De didaktiska metoder som användes var uppsjungning, repetition, scaffolding, ökande svårighetsgrad och instudering av harmonik. De skillnader som fanns var bland annat hur tiden disponerades och hur melodin instuderades. Den planerade övningen gjorde att låten blev instuderad snabbare och gjorde slutresultatet av låten bättre. I diskussionen problematiseras resultatet för att komma fram till för- och nackdelar med de olika strukturerna.
The purpose of this study is to watch how planning affects the efficiency of the studying of new repertoire. This study has a design theoretical perspective and is based on ideas from persons as Robert Schenck, Gunnar Lif, Harald Jørgensen, Johannes L. Hatfield and Roger Säljö. I have used video observation and a logbook to document and analyze the learning process. In the results, it is described which modes and resources that have been used as well as which didactic methods that have been used. Also, which of the two structures that was compared got the best results.Some of the modes and resources that were used was the body, voice, piano, iPhone and the app iReal, sheet music book, music stand and a mirror. The differences in modes and resources between the two structures was primarily how the time was disposed and the tools needed to keep the time. The didactic methods used were a singing warm-up, repetition, scaffolding, an increasing difficulty and studying of the harmony. The differences that existed were among other things, how the time were distributed and the way the melody was learnt. The planned practice made the studying of the song faster and made the end result better. In the discussion, the results are problematized to understand the pros and cons of the two structures.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

24

Guo, Björn. "Att kräva eller inte kräva... det är frågan : - en kvalitativ intervjustudie om lärares hantering av elevers övning". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36759.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att undersöka musiklärares syn på och hantering av elevers övning. Data har samlats in genom intervjuer med fyra instrumentalpedagoger som arbetar på kulturskola/gymnasiet/folkhögskola eller musikhögskola. Två av informanterna arbetar i huvudsak inom den klassiska genren och två arbetar inom både den klassiska och afro-genren. Intervjuformen var kvalitativ med en övergripande huvudfråga och sedan öppna följdfrågor. Analysen av data är gjord utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att alla informanter använder flera resurser parallellt för att skapa förutsättningar för att elever ska lära sig öva. Hur balansen mellan resurserna ser ut varierar både beroende på vilken arbetsplats informanterna befinner sig på samt i vilken ålder eleverna är. Resultatet visar även att informanterna ser spelandet på instrumentet som ett hantverk och att övning krävs för att bli bättre på hantverket. I diskussionen jämförs lärarnas önskemål med utbildningarnas krav och riktlinjer samt elevernas sociala omgivning. Diskussionen belyser även övning i relation till design och multimodala resurser.
The purpose of this study is to examine music teachers’ views of and management of pupils’ exercise. Data were collected through interviews with four instrumental teachers working in arts school/high school/college or university. Two of the informants work mainly in the classical genre and two in both the classical genre and the Afro-genre. The interview method was qualitative, with an overall main question and then with open follow-up questions. The analysis of the data was performed from a perspective of design theory. The result shows that the respondents use multiple resources simultaneously to create the conditions for the students to learn how to practice. How the balance between resources looks vary both depending on the workplace of the informants and the age of the pupils. The result also shows that the informants see the playing of an instrument as a craft and that practice is necessary to becoming better at the craft. The discussion compares teachers’ preferences with the educational program requirements and guidelines as well as the pupils’ social environment. The discussion furthermore highlights exercise in relation to the design and multimodal resources.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

25

Bengtsson, Henrik. "”Hur 17 ska jag öva?” : En studie om olika tillvägagångssätt för övning för slagverkare". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-37021.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att utforska hur några utvalda tillvägagångssätt för lärande, förmedlade av ledande slagverkare och slagverkslärare, används av och fungerar för en lärarstudents instudering av ett musikverk. Dessa tre tillvägagångssätt användes för att studera in Concerto for marimba and strings av Emanuel Sejourné. Ljudinspelningar och loggbok låg till grund för analysen om vad som fungerade bra för mig i min egen övning och hur jag upplevde de olika metoderna under pågående övning. I resultatet framkommer att framförallt trivselfaktorn är en bidragande orsak till ett lyckat övande. Andra viktiga faktorer som redovisas är vikten av att ha kontroll på musiken innan jag som musikutövare börjar öva samt vikten av att öva som en konsert i förebyggande syfte. Avslutningsvis diskuteras arbetets resultat i relation till den presenterade litteraturen och tidigare forskningen inom området.
The aim of this study is to explore how some selected approaches of learning, mediated by leading percussionist and percussion teachers, is used by and works for one students rehearsal of a musical work. These three approaches were used when practicing the Concerto for Marimba and Strings of Emanuel Sejourné. Audio recordings and log book was the basis for the analysis of what worked well for me in my own practice and how I experienced the different methods during exercise. The result shows that above all enjoyment factor is a contributor to a successful practicing. Other important factors reported are the importance of knowledge and the music before you start to practice and the importance of preventively practicing as a real concert. At the end, the results of the study is discussed in relation to the presented literature and previous research in the subject.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

26

Gunnarsson, Andreas. "Hur får man tyst på en gitarrist? : En observationsstudie i a-°©‐vistaläsning". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33162.

Texto completo

Resumen

Studiens syfte är att se ifall det är möjligt att under en kortare tid bli en bättre a-vistaläsare. För att undersöka detta har jag under en åttaveckorsperiod övat a-vista 15 minuter per dag, med hjälp av en bok just för a-vistaläsning. Ett urval av dessa övningstillfällen har jag videofilmat. Jag har också använt mig av loggbok för att dokumentera mina upplevelser av min egen process. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt ett multimodalt designteoretiskt perspektiv. I resultatet visas hur olika resurser hanteras, samt hur progression i lärandet har varit. Det framkommer att jag under denna period har lärt mig att läsa a-vista bättre än innan. Jag använde mig av kroppsliga resurser i ganska stor utsträckning då jag övade a-vistaläsning. I diskussionen beskriver jag utifrån det designteoretiska perspektivet hur förutsättningarna utifrån den valda boken har varit, samt vilka resurser som användes vid lärandet.
The purpose of this study is to find out if it is possible to become better at sight-reading melodies during a shorter period, in this case eight weeks with 15 minutes of daily training. With a video recorder, I have documented a selection of daily training sessions based on a book that specifically focuses on sight-reading melodies. Furthermore, I have written a logbook to document my personal experiences during the process. Theoretical perspective is design theory. The results shows how different resources are handled, and the learning progression of the process are described. It appears that I during this period, have become better at sight-reading melodies and it is also clear that I use bodily resources quite a lot while practicing sight-reading. Lastly, in the last chapter I discuss the preconditions given by the book and what resources that has been created during my learning period.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

27

Bjuvenstedt, Håkan. "Hjälp! Var är min capo? : En observationsstudie om transponering på piano". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-46887.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att utifrån ett designteoretiskt perspektiv utforska vilka resurser jag använder mig av för att transponera en jazzlåt till olika tonarter. Forskningsfrågorna är: Vilka resurser använder jag mig av för att transponera en utvald jazzlåt till olika tonarter? På vilka sätt samverkar resurserna? För att studera min lärandeprocess har jag använt mig av loggbok och videodokumentation som metoder, och studiens teoretiska perspektiv är designteori. Resultatet visar att min lärandeprocess kan beskrivas i två olika transformationscykler. Dessa cykler har jag valt att benämna som transformationscykel 1a och 1b. Transformationscykel 1a beskriver de resurser som används vid transkribering och Transformationscykel 1b beskriver de resurser som används vid transponering. Den första cykeln 1a, presenteras med hjälp av tre teman: Iscensättning, Från dator till öra och Från öra till hand. Den andra, 1b, presenteras med hjälp av fyra teman: Transponering ifrån A-dur till C-dur, Problem under transponering, Transponering till fler tonarter och Transformering av tidigare kunskap. I diskussionskapitlet diskuteras resultatet ur ett designteoretiskt perspektiv. Där vidrörs även frågan om strategier vid transponering varvid dessa jämförs med tidigare litteratur och forskning inom området. Slutligen redogörs för mina egna reflektioner kring arbetet, arbetets betydelse och fortsatta forsknings - och utvecklingsarbeten.
The purpose of this study is based on a design theoretic perspective, exploring what resources I use when transposing jazz tunes to different keys. The research questions are: What resources do I use to transpose a selected jazz tune to different keys? In what ways interact the resources? To study my learning process, I have used the logbook and video documentation, and the study's theoretical perspective is the design theory. The result shows that my learning process can be described in two different transformation cycles. These cycles, I have chosen to call the transformation cycle 1a and 1b. Transformation cycle 1a describes the resources used for transcription, and Transformation cycle 1b describes the resources used for transposing. The first transformation cycle 1a is presented by means of three themes: Staging, From the PC to the ear and From ear to hand. The other cycle, 1b, is presented by means of four themes: Transposing from A-flat major to C major, Problems during the transposing, Transposing to other keys and Transformation of previous knowledge. The discussion chapter discusses the results from a design theoretic perspective. The discussion also touches questions of strategy about transposing, which these being compared with the previous literature and research in the area. Finally, an account is given of my own reflections on the work, the importance of work and further research and development work.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

28

Nordblom, Mattias. "Produktionens Progression : En självstudie i musikmakarens förtrollade resa". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77903.

Texto completo

Resumen

In this independent work, an exploration of a learning process takes place in the creation and developing of three different musical compositions. The study originates in the design theoretical perspective with support from literature and research related to music making and composition. The study is based on observation through video documentation during autumn 2019. The result is divided into three themes: Initial of the production, Development of the production and Final phase of the production. The result then presents the answer of the framing of a question this study is designed for. In conclusion the result is set in relation to selected literature, research and design theoretical perspective through a discussion chapter.
I detta självständiga arbete utforskas en lärandeprocess i skapandet och utvecklandet av tre olika musikaliska kompositioner. Studien utgår utifrån ett designteoretiskt perspektiv med stöd i litteratur och forskning relaterat till musikskapande och komposition. Studien baseras på observation genom videodokumentation under hösten 2019. Resultatet delas upp i tre teman: Produktionens begynnelse, Utvecklandet av produktionen och Produktionens slutfas. I resultatet presenteras svaret på de frågeställningar studien är utformat efter. Avslutningsvis sätts resultatet i relation till vald litteratur, forskning och designteoretiskt perspektiv i ett diskussionskapitel.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

29

Hultkrantz-Bremler, Birgitta. "Läsförståelse eller litterära föreställningsvärldar : Litteraturpedagogisk diskurs inom gymnasieämnet engelska". Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3476.

Texto completo

Resumen

Reading and analyzing literature has a long tradition of being an essential part of the teaching of English in Sweden. As the offers of entertainment have increased in popular culture with the introduction of computer games, internet and other media, interest in reading novels has decreased. Literature is still a compulsory part of English teaching and the question is how teachers of today use literature and what kind of literary instruction they use.

The aim of this study is to explore and discuss the literary instruction discourse in pedagogical texts, lessons, created by and for English teachers of Swedish Upper Secondary Schools. The lessons have been collected from the site lektion.se, where teachers are able to share knowledge and lessons. The study uses an analytical method based on Norman Fairclough´s Critical Discourse Analysis in order to analyze the lessons. In the analysis aspects of language, intertextuality and assumptions are discussed. As a theoretical base, Louise M. Rosenblatt´s and Judith Langer´s ideas of reader centered literary instruction is used as well as Design Theory.

The result of the study shows that the overall discourse is text orientated and, with few exceptions, there is little room for students to contribute to a creative, personal experience of literature. Furthermore, it is shown that literary texts are often used as an exercise of reading comprehension and specific literary reading is scarce. The study postulates that more effort should be put into involving the students in the reading, and less effort on literary terminology.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

30

Kopp, Karin. "Undervisa i grupp : En observationsstudie om hur kontrabaslärare designar sina lektioner i gruppundervisning". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36444.

Texto completo

Resumen

Syftet med arbetet är att bidra till ökad kunskap om hur kontrabaspedagoger utformar gruppundervisning i sitt arbete med kontrabaselever. Det tycks finnas en stor brist på studier som behandlar gruppundervisning på kontrabas. I bakgrundskapitlet belyses därför gruppundervisning med dess för- och nackdelar, olika gruppundervisningsmetoder för stråkpedagoger samt forskning som visar positiva effekter av gruppundervisning. Föreliggande studie grundar sig på det designteoretiska och multimodala perspektivet. Datamaterialet består av två videodokumentationer från två olika kontrabaslärare. I resultatet redovisas hur lärarna använder tal, sång, specifika kontrabasord, gester och instrumentet kontrabas som resurser i undervisningen. Resultatet visar även att lärarna designar sina lektioner på olika sätt samt att de använder sig av olika tekniker vid spel. I det avslutande diskussionskapitlet lyfts de olika resurser lärarna använder sig av och hur de designar sina lektioner i relation till det designteoretiska och multimodala perspektivet. En av slutsatserna i diskussionen är att lärarens position gentemot eleven har betydelse för elevernas förmåga att imitera och transformera lärarens gester.
The purpose of this study is to contribute to further knowledge of how double bass teachers design their group lessons for double bass students. There seems to be a lack of studies that treat group tuition for double bass. The background chapter therefore provides pros and cons about group tuition, different methods for group tuition used by string teachers and previous research in the field that shows the positive effects of group tuition. The theoretical starting point of this study is based upon the design theoretical and multimodal perspective. The collected data material consists of two video documentations from two different double bass teachers. The result chapter describes how the teachers use speech, song, double bass words, gestures and the double bass as resources in teaching. The result also shows that the teachers design their lessons differently and use different kinds of techniques when playing. In the concluding discussion chapter the teachers’ different resources and how they design their lessons is lifted as the main topics according to the design theoretical and multimodal perspective. One of the conclusions in the discussion is that the teachers’ position towards the students is significant for the students’ ability to imitate and transform gestures from the teacher.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

31

Antonér, Jakob. "Hur svårt ska det vara med lite text? : En självobservationsstudie av textinlärning i sång". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-46386.

Texto completo

Resumen

Syftet med arbetet är att identifiera olika typer av resurser för lärande. I detta självständiga arbete beskrivs tre olika typer av strategier för instudering med fokus på textinlärning, och vid varje ny strategi användes en ny sång. Studien baseras på mig själv i form av loggbok och videoinspelningar, som gjordes över tre veckor med totalt 15 loggboksinlägg och sex videoinspelningar under hösten 2015. Arbetet utgår från ett multimodalt designteoretiskt perspektiv. Resultatet visar hur jag använder mig av olika resurser för att studera in tre olika sångtexter, som studerades in utifrån tre olika textinlärningsstrategier. Slutligen diskuteras resultatet i relation till det designteoretiska perspektivet och tidigare forskning.
In this independent project three kinds of strategies for learning with focus on learning lyrics is described and explored. For every new strategy a new song is used. The purpose is to explore and identify different kinds of resources when learning. The study is based on observations of myself in form of a logbook and video recordings over three weeks with a total of 15 practicing sessions in the fall of 2015. The starting point is a multimodal and design theoretical perspective. The result show how I use different resources when learning different lyrics by using three kinds of strategies for learning lyrics. Finally I discuss, in relation to the design theoretical perspective and earlier research.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

32

Nord, Charlie. "Motivation är som en sommarflört : En självstudie om övningsmotivation". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77960.

Texto completo

Resumen

Denna studie undersöker hur en övningsplanering kan designas och vilken påverkan en planering har på övningsmotivation. Motivationen till denna studie grundar sig i en försvunnen motivation för övning som jag eftersträvar att finna igen. Studien är baserad på det designteoretiska perspektivet. Materialet till analysen samlades in genom videoobservationer och en loggbok, och analyserades sedan i förhållande till frågeställningar baserade på det designteoretiska perspektivet. Resultatet av studien visade på att jag använder mig av många olika typer av semiotiska resurser i min övning. Den visar även på att en planering påverkar min övning positivt, då jag har en tydligare bild av vad jag ska öva på.
This study examines how planning can be designed and how planning of practice affects practice motivation. The motivation for the study is based on a lost motivation for practice that I strive to find again. The study is based on the design theory perspective. The material for the study was collected through video observations and a journal, and the material was analysed relative to questions based on the design theory perspective. The result of the study shows that I use many different kinds of semiotic resources in my practice. It also shows that planning of my practice affects my practice positively, as I have a clearer view of what I should practice.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

33

Pettersson, Anna. "Kan jag röra på mig när jag spelar? : En observationsstudie av kroppsliga resurser i orkesterspel". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-37068.

Texto completo

Resumen

Studiens syfte är att utforska en musikers kroppsspråk vid instuderingen av en orkesterstämma. Detta har observerats under instuderingen av förstaflöjtstämman i fjärde satsen av Brahms andra symfoni. Studien har sin utgångspunkt i det designteoretiska perspektivet och har genomförts med hjälp av videoobservationer under repetitionsperioden av verket. Jag har även fört loggbok under processen av självobservationen. Resultatet av studien visar att de kroppsliga resurserna kan hjälpa, men också stjälpa, den musikaliska processen och dess uttryck. I diskussionen tar jag bland annat upp hur resurserna används sett ur det designteoretiska perspektivet.
The purpose of this study is to explore a musician's body language when studying an orchestral part. The observation took place during my own practice of the first flute part in the fourth movement of Brahms' second symphony and also during the rehearsal with the orchestra. The study has its basis in the perspective of design theory and I have used video observations during the rehearsal period of the work. I have also written a logbook during the process of self-observation. The result shows that the physical resources can help, but also hinder the musical process and its expression. In the end I discuss among other things how resources are used, seen from the design theory perspective.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

34

Hellsten, Eli. "Långstråkigt : En självstudie i inlärning av ny repertoar på kontrabas". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73418.

Texto completo

Resumen

Den föreliggande studien är en självobservation med syfte att studera hur min inlärningsprocess tar form vid instuderingen av stycket Old French Song för solokontrabas, och studien utgår ifrån ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Instuderingsprocessen fortgick under fem veckor hösten 2018 med sammanlagt 22 övningspass. Av dessa dokumenterades fem med hjälp av videoinspelning. I resultatet presenteras de resurser som användes vid designen av inlärningen, och på vilket sätt de användes. Resultatet visar också på vilket sätt resurser kombinerades för att göra inlärningsprocessen multimodal. I diskussionen diskuteras resultatet med utgångspunkt i tidigare forskning om instudering samt i relation till det designteoretiska perspektivet på lärande.
The present study is a self-observation meant to study how my learning process takes shape during the studying of the piece Old French Song, played on the double bass. The study is based on a design theoretical perspective on learning. The learning process proceeded for five weeks during the autumn of 2018, making for a total of 22 separate practice occasions of which five was documented using video recording. The result shows the different resources used in the design of my learning process, and the different ways they were used. It also shows in what way different resources were combined to form a multimodal learning process. The last section discusses the result based on previous research on the studying of musical pieces, and in relation to a design theoretical perspective on learning.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

35

Eklund, Larsson Erik. "När ska jag sjunga vad? : En självstudie om minnestekniker kring textligt lärande i musikaliskt utövande". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77719.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna självobservationsstudie är att undersöka hur olika förutbestämda övningsdesigner, baserade på auditivt, visuellt och imaginärt förhållningssätt, används för att lära in text utantill i musikaliska sammanhang. Studien är baserad på ett designteoretiskt perspektiv med fokus på hur semiotiska resurser används i lärandet. Under sex veckor övade jag en timme varje dag. Varje övningspass dokumenterades i loggboken och cirka 15 minuter av varje övningspass spelades in. I resultatet visas hur jag använder övningsdesignerna både enskilt och kombinerat och hur de genomförs med noter, piano och en krympande text som resurser. Slutligen diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning
The purpose of this self-observation study is to investigate how various predetermined practice designs, based on auditory, visual and imaginary approaches, are used to learn text by heart in musical contexts. The study is based on a design-theoretical perspective focusing on how semiotic resources are used for learning. For six weeks, I practiced an hour every day. Each practice session was documented in a logbook and about 15 minutes was were video recorded. Finally, I discuss the result in relation to previous research

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

36

Masreliez, Marie-Louise. "Digital Humaniora Pedagogik : Digitalisering av text och konsekvenser för lärande". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-91987.

Texto completo

Resumen

Den här studien undersöker hur förutsättningar för lärande förändras genom digital humanities.Utgångspunkt för lärande hämtas ur designteoretiskt multimodalt perspektiv. Teoretiskutgångspunkt för att uppnå förståelse inom digital humanities är hermeneutisk teori. Studien hargenomförts med den öppna metoden litteraturanalys och analyserar antologin DigitalHumanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics. Studien belyser digital humanities utifrånolika kunskapsskapande aktiviteter inom lärande och hur lärande kan främjas genom digitalaverktyg och inlärningsmiljöer. Studien belyser exempel på hur digital humanities ställer nyakrav på undervisning och den lärande samt att digitala öppna universitet med fri tillgång tillmaterial och undervisning, förändrar förutsättningarna för institutioner.
New digital open universitites with free access to knowledge change the conditions of how learning occurs. This is a study into the new conditions of learning through the digital humanities. A designtheoretical multimodal perspective as well as hermeneutic thoery have been deployed to problematize the digital humanities. The study has been performed with the open method of literature analyses and the anthology Digital Humanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics has been the object of study. The study questions the digital humanities from knowledge creating activities within learning and, at the same time, how learning may benefit from interacting with the digital. The study concludes what the effects of the digital humanities may be on theories of learning, on the student and on the institutions

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

37

Lestander, Eva. "Att designa en sånglektion : En studie av sångundervisning på högstadie- och gymnasienivå utifrån ett multimodalt, designteoretiskt perspektiv". Thesis, Karlstads universitet, Musikhögskolan Ingesund, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28921.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna studie är att få fördjupade kunskaper om hur sångpedagoger med hjälp av kommunikativa resurser hanterar sin sångundervisning. I bakgrundskapitlet presenteras forskning inom områdena kommunikation genom kroppsliga resurser, elevers tillägnande och förhållande till kunskap samt lärares val av undervisningsinnehåll. Vidare presenteras multimodalitet och designteori som teoretiska utgångspunkter. Undersökningen är genomförd med hjälp av stimulated recall interview och videoinspelningar. Fyra sångpedagoger som undervisar på högstadie- och gymnasienivå deltar i undersökningen. Sånglektioner har videoinspelats och sångpedagogerna har intervjuats. I resultatet beskrivs vilka hjälpmedel och resurser de använder i undervisningen samt hur de kommunicerar med eleven. Sångpedagogerna använder sig själva som förebildare för att visa olika sätt att använda rösten. Dator är ett verktyg som används frekvent för att hitta repertoar samt spela upp bakgrundskomp. En del sångpedagoger ställer frågor till eleverna för att uppmuntra dem till att reflektera över sitt lärande. Sångpedagogerna lägger ned förhållandevis lite tid på interpretation och ger istället större utrymme till teknik. Notläsning används mycket sällan under sånglektionerna. I diskussionen förs ett resonemang kring förutsättning för lärande och hur ramarna för undervisningen sätts.
The purpose of this study is to gain further insight into how voice teachers, through the help of communicative resources, address voice lessons. The background chapter presents research within the fields of communication through body language, the pupils’ acquisition and relationship to knowledge, in addition to the teachers’ choice of educational content. Furthermore, multimodality and design theory are presented as points of departure. The study was made using stimulated recall interview and video recordings. Four voice teachers, who teach in Swedish high schools, participated in the study. Voice lessons were videotaped and the voice teachers were interviewed. In the result chapter, the means and recourses applied are described, as well as the ways through which they communicate with the pupils. As role models, the voice teachers have demonstrated various ways in using the voice. Computers are often used during the voice lessons in choosing repertoire and backgrounds. A few voice teachers direct questions to the pupils in order to help them reflect on their own learning process. The voice teachers devoted more time on vocal techniques than interpretation. Fewer resources were spent on sight reading. In the chapter on discussion, the premises of learning and the framework for teaching are discussed.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

38

Hoglert, Anders. "Bättre än jag trodde : En studie om att prestera bättre med hjälp av mental träning". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-46885.

Texto completo

Resumen

Syftet med detta självständiga arbete är att utifrån ett designteoretiskt perspektiv, utforska hur jag med olika resursers hjälp designar mina mentala förberedelser inför framträdanden eller provspelningar. Forskningsfrågorna lyder: Vilka semiotiska resurser använder jag när jag mentalt tränar inför musikaliska framträdanden och provspelningar? På vilka sätt transformeras mina tankar, känslor och mitt beteende under en period av mental träning? Studien baseras på självobservationer i form av loggboksskrivande och videoobservation av den mentala lärandeprocessen som pågått under tre månaders tid. Analysen av lärandeprocessen redovisas i resultatet i två teman, Stöd och resurser i min mentala träning som visar vilka hjälpmedel jag använt mig av i min mentala träning och Transformationer som visar hur mina tankar, känslor och mitt beteende har förändrats under lärandeprocessen. Avslutningsvis diskuteras det analyserade resultatet i relation till litteratur som utgår från det designteoretiska perspektivet och tidigare forskning inom området.
The purpose with this self-observation study, based on the design theory, is to explore how my mental preparations in front of a concert or audition is designed with help of different resources. The research questions read as follows: Which semiotic resources do I use during mental training before a concert or audition? How do my thoughts, feelings and behaviour transforms during a period of mental training? The study is based on self-observations consisting of logbook writing and video recordings during a three-month period of mental training. The result of the analysis is presented in two different themes, Support and resources in mental training which describes the different resources in my mental training and how the resources cooperate with each other. The other theme Transformations shows how my thoughts, feelings and behaviour changes and transforms during my process. Finally, I discuss the result of the analysis in relation to literature based on the design theoretical perspective and previous research in the field of mental training.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

39

Svenstedt, Karin. "Hur skapas musiken? : En självstudie om lärprocessen i komposition". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68369.

Texto completo

Resumen

I detta självständiga arbete utforskar jag min egen lärandeprocess i en komposition för violin, flöjt och piano. Studien utgår utifrån ett designteoretiskt perspektiv och grundar sig även i litteratur och forskning inom ämnet komposition och musikskapande. Denna självstudie baserar sig på observationer från flera videofilmade, ljudinspelade och loggbokförda kompositionstillfällen under höstterminen 2017. Resultatet är indelat i tre olika faser av kompositionsprocessen: Kompositionens början, Utvecklingen av kompositionen ochSlutskedet av kompositionen. I resultatet presenteras svaret på mina frågeställningar om vilka resurser jag använder när jag skriver musik och hur själva kompositionsprocessen ser ut för mig. I diskussionen sätts dessa resultat i relation till vald litteratur, forskning och det designteoretiska perspektivet.
In this self-study, I explore my own learning process while writing a composition for violin, flute and piano. The study is based on the perspective of design theory and is also based on literature and research in the subject of composition and music-making. This self-study is also based on observations from several video, sound and log recorded compositional events during autumn 2017. The result chapter is divided into three different stages of the process of the composition: The beginning of the composition, The development of the compositionand The final phase of the composition. The result answers the two research questions and the purpose of this study: What resources do I use when writing music and how the actual process of my composition takes place. In the discussion, these results are set in relation to the selected literature, research and the design theory perspective.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

40

Johansson, Karin. "Brassundervisning på internet : En kvalitativ studie om innehållet i instruktionsvideor på YouTube". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-54924.

Texto completo

Resumen

Syftet med föreliggande studie är att från ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv undersöka hur instruktionsvideor i brassinstrumentspel på YouTube designas. Fem videor valdes ut, transkriberades och analyserades. Analysen visade att samtliga videor hade ett liknande innehåll med fokus på bland annat buzzing och tonbildning. Ämnesinnehållet i videorna stämde ganska väl överens med litteratur på området. Framförallt användes talet som resurs för att kommunicera innehållet. Kroppen och instrumentet användes i mindre utsträckning och framförallt tillsammans med talet. De tekniska resurserna i form av exempelvis digitala bilder och text användes i mycket liten omfattning. I diskussionen framkommer olika möjligheter för vad kombinationen av resurser innebär för kommunikationen av innehållet. I videorna förklarades musikaliska och instrumenttekniska begrepp i olika stor utsträckning vilket ställer större eller mindre krav på den som vill använda sig av videon att ha egna kunskaper på området för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Den som vill använda sig av instruktionsvideor på YouTube bör ha ett visst mått av källkritik samt förmågan att kunna jobba självständigt mot ett mål.
The purpose of this study is to from a design theory and multimodal perspective study how instructional videos for brass instrument playing on YouTube are designed. Five videos were selected and transcribed and analyzed. The analysis showed that all videos had a similar content focusing on buzzing and tone production. The content of the videos was quite well matched with literature on the subject. The speech was used as the main resource for communication of the content. The body and instrument were used to a lesser extent, and mostly together with the speech. The technical resources in the form of, for example, digital images and text were used to a very small extent. The discussion reveals different possibilities for what the combination of resources means for the communication of the content. In the videos, musical and instrument-technical concepts were explained to different extent, which places greater or lesser demands on those who want to use the video to have their own knowledge in the field in order to gain from the teaching. Those who want to use YouTube video tutorials should be source-critical and have the ability to work independently towards a goal.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

41

Ferm, August. "Elevassistans som medierande redskap mellan elev och skolorganisation : Rektorers perspektiv på elevassistentuppdraget". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-141884.

Texto completo

Resumen

Elevassistans är en av stödåtgärderna som kan aktiveras för elever i behov av särskilt stöd. Skolans rektor har genom sin tolkning av styrdokumenten stort inflytande över om elevassistenter anställs i den lokala skolverksamheten. Syftet med uppsatsen är att ge en situerad bild av elevassistenter som social praktik. Detta görs genom att belysa anledningar och förutsättningar som påverkar utformandet av det lokala elevassistentuppdraget. Dataunderlaget bygger på kvalitativa intervjuer med sju rektorer på olika kommunala grundskolor inom samma län. De transkriberade intervjuarna har senare bearbetats genom en tillämpning av kvalitativ innehållsanalys. För ytterligare perspektiv förankras uppsatsens begreppsvärld inom ett sociokulturellt kunskapsperspektiv sammanfört med en tillämpning av multimodal designteori. Den tes som skapar riktning i den teoretiska undersökningen är att utforska plan, situerad handling och diskrepansen däremellan. Resultatet visar en variation på hur elevassistenter får plats i organisationen och vilket syfte elevassistans får som stödåtgärd. Två olika anställningsförfaranden för elevassistenter identifieras som påverkar hur elevassistans organiseras. Rektorernas beslut om elevassistans baseras bland annat på tolkningar av lokala förutsättningar, som tillgång till alternativ kompetens samt konstruktiva attityder kring elever i behov av särskilt stöd. Rektorn tillsammans med elevhälsoteamet har enligt styrdokumenten och resultatet stort inflytande över särskilt stöd. Det lokala elevassistentuppdraget skräddarsys efter skolorganisationens tillfälliga behov och formas ytterligare av hur olika aktörer tolkar stödåtgärden. Elevassistentuppdraget blir som en brygga mellan normalitet och avvikelse. Elevassistenterna som har fått tillsvidareanställning beskrivs som skickliga. Deras erfarenhetsbaserade spetskompetens samt konstruktiva attityd gentemot elever i behov av särskilt stöd är eftertraktad hos skolorganisationerna. Elevassistans som stödåtgärd kan samtidigt strukturellt bidra till att negativa strukturer kring elever i behov av särskilt stöd förstärks. Däribland kan elevassistans som stödåtgärd ses som en tydlig markör för vilka elevers stödbehov som den lokala skolorganisationen har svårt att tillgodose.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

42

Olovsson, Mika. "Kroppen och övandet : En observationsstudie om en slagverkares övningsprocess och användande av kroppsliga resurser". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36376.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt en slagverkare använder kroppen som semiotisk resurs samt hur övningsprocessen under en begränsad period är utformad. För att undersöka detta har jag under en femveckorsperiod övat på ett marimbastycke 20 minuter om dagen fem dagar i veckan och dokumenterat detta genom videoobservationer och loggboksskrivande. I analysen utgår jag ifrån ett designteoretiskt perspektiv. I resultatet redovisas att kroppen används både som uttrycksmedel men även som ett substitut för metronomen. Under övningspassen ligger ett stort fokus på tempo och stycket övas i uppdelade avsnitt och sällan som helhet. I diskussionen debatteras mitt användande av kroppen som semiotisk resurs utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Vidare diskuteras i förhållande till relevant litteratur och forskning huruvida min övningsstrategi är fördelaktig för min progression.
The purpose of this study is to examine how a percussionist uses her body as a semiotic resource and how the process of practising during a limited period is designed. In order to realize this I have self-monitored my 20 minute long practice sessions five days a week during a five-week period. This process has been documented by a video recording device and by writing a log after each session. In the analysis I use design theory as a theoretical perspective. The results show that my body is used both as an expressive tool as well as substitute for the metronome. During the practice sessions, tempo appears to be the main focus, and the musical piece is played in separate movements and rarely played from beginning to end. In the last chapter usage of the body as a semiotic resource is discussed from a design theoretical perspective. Lastly the use and quality of my practice strategy is discussed in relation to relevant literature and research.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

43

Nilsson, Jacob y Boimy Phan. "Spelbranschens designprocesser : Teori vs verklighet". Thesis, Högskolan Väst, Avd för medier och design, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8217.

Texto completo

Resumen

The game industry is a fast growing market. What have been seen recently are a high turnovers and a rapid increase of both game companies and their employees. The game market is developing and the game companies are trying to keep up with the market. Both when it comes to the development of games and also to reach new levels in the design process. The design process is unique and the game companies have different ways to develop their products. The methods are different depending on the game company but the basic foundation is to use support in the development process of the product. The question we ask ourselves is: How do game companies proceed in their design process when the surroundings are changing at a rapid pace? This thesis aim to find out how the deigns process function in the Swedish game industry. Focus will be on today´s design process but also on how the development is preceded. Through a quantitative interview and a qualitative survey we analyses the current situation of today‟s Swedish game companies in terms of the design processes. The result shows that all the respondents use their design process with a combination of their own methods and previous research. How to create an idea differs depending on the game companies. The implementation of the idea may vary and some of the methods are retained when they are considered important. The market also has a certain influence of how a design process should be performed. The customers have become more knowledgeable and have higher demands on how the game should perform. Therefore, the gaming companies need to adapt to the market development in order to achieve their success.
Spelbranschen är en bransch som expanderar snabbt med hög omsättning och en snabb ökning av spelföretag och anställda. I och med att spelbranschen och spelutvecklingen går framåt i en hög takt försöker spelföretag hålla samma takt med spelutvecklingen för att nå nya framsteg och utveckling i sina designprocesser. I en designprocess har spelföretag olika tillvägagångssätt för att utveckla sina spelprodukter. Tillvägagångssätt kan se olika ut beroende på vilket spelföretag man arbetar för, men den grundläggande tanken är att använda dem som hjälpmedel vid utvecklingen av en spelprodukt. Men hur går spelföretag tillväga med sina designprocesser när omgivningen förändras i en rask takt? Vårt examensarbete går ut på att undersöka hur en designprocess ser ut i dagsläget av den svenska spelbranschen och hur de går tillväga. Genom en kvalitativ intervju och en kvalitativ enkät har vi fått en bild av hur det ser ut för dagens svenska spelföretag när det gäller deras designprocesser. Resultatet visar att samtliga respondenter som vi har fått in, utför sin designprocess med en kombination av sina tillvägagångssätt med tidigare forskning. Idéskapande kan vara olika från olika spelföretag, genomförande av idé kan variera, men en del av metoder behålls då de anses vara viktiga. Marknaden har även en viss påverka på hur en designprocess utförs. Kunderna bli mer kunnig och har höga krav på hur spelet ska se ut, därför måste spelföretagen anpassa sig efter marknadens utveckling för att kunna nå sina framgångar.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

44

Ekeberg, Erik. "En musikstudents övande : En läroprocess i två cykler". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33156.

Texto completo

Resumen

I detta självständiga arbete utforskas och beskrivs utifrån ett designteoretiskt perspektiv, en instuderingsprocess av Rhapsodie för soloklarinett skriven av Giacomo Miluccio. Studien baseras på självobservationer som pågått under ca 6 månader och insamlad data utgörs av loggboksskrivande och videoinspelningar. Analysresultaten visar hur lärandet sker med hjälp av olika semiotiska resurser och i form av två transformationscykler där den första kännetecknas av En strävan efter mimesis, och den andra av Vägen till ett eget uttryck. Som en övergång mellan dessa två cykler förekommer ett tillfälle där representation sker i form av en Masterclass. Avslutningsvis diskuteras mitt resultat i relation till litteratur som både utgår från det designteoretiska perspektivet och från annan tidigare forskning inom området lärande.
In this independent work my rehearsal process of Rhapsody for solo clarinet written by Giacomo Miluccio is explored and described from a design theory perspective. The study is based on self-observations that lasted for about 6 months and collected data consists of logbook writing and video recordings. The result of the analysis show how the learning is done with the help of various semiotic resources, and in the form of two transformation cycles, where the first is characterized by a Desire for mimesis, and the other by The way to my own expression. As a bridge between these two cycles will be an occasion where the representation takes the form of a Masterclass. Finally, I discuss my results in relation to literature based on the design theoretical perspective and other previous research in the field of learning.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

45

Matslova, Wiktor. "Ta lektioner och öva : En självstudie i hur man lär sig spela saxofon". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72289.

Texto completo

Resumen

Syftet med arbetet är att hjälpa lärare och elever att bättre förstå hur man lär sig spela ett nytt instrument. Med hjälp av videodokumenterade tillfällen och loggboksanteckningar granskas lärandet under tio veckor där målet är att bemästra saxofon så bra som möjligt. Studien grundar sig i ett designteoretiskt perspektiv med fokus på olika semiotiska resurser samt hur dessa påverkar lärandet. Lärandet sker i två kategorier där den ena är egen övning och den andra är lärarledda lektioner. Dessa två jämförs därefter mot varandra för att se på likheter och skillnader samt hur de påverkar inlärningen.
This study is conducted on the basis of improving students and teachers understanding of how to play a new instrument. And is done with the help of notes and video recorded practice sessions. The instrument is saxophone and the practice period are ten weeks. Design theory is the theoretical perspective of choice and a focus is set on how different semiotic resources affect learning. The project is structured around lessons with a teacher and self-practice, with the hopes of comparing the different processes against each other.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

46

Svanström, Oscar. "Känsla för improvisation eller improvisation för känsla : En självstudie av improvisationsövning i historisk västerländsk konstmusikalisk kontext". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84952.

Texto completo

Resumen

Denna självstudie undersöker en lärprocess i improvisation med avstamp i historisk västerländsk konstmusikalisk repertoar och två sonater av Domenico Scarlatti. Syftet med projektet var att se hur min förmåga att improvisera påverkades av övning och att studera historisk improvisation. Under studiens övningsperiod utforskades improvisation med utgångspunkt i historiska improvisationstekniker och nutida forskning. Utforskningen ägde rum under tio veckor och dokumenterades med videoobservation och loggbok som sedan transkriberades och analyserades utifrån tematisk analys. I resultatet beskriver jag designen av min improvisationsövning och konsekvenserna av den designen. Utforskningen av improvisation gick från fri utforskning mot att begränsningar lades till under övningstidens gång. I resultatet kunde ett antal tecken på utveckling av improvisationsförmåga ses. Det framkom också att mina improvisationer blev mer stringenta, med stabilare flöde och med fler musikaliska idéer under projektets gång. I diskussionen diskuteras olika perspektiv på improvisation i relation till resultatet.
This study examines a learning process in improvisation based on historical western art music repertoire and two sonatas by Domenico Scarlatti. The purpose of this project was to see how my ability to improvise was affected by practice and study of historical improvisation. Improvisation was explored on basis of historical improvisation techniques and contemporary research during the practice period of this study. The practice period took place over ten weeks and was documented with video observation and a logbook, which then was transcribed and analyzed using thematic analysis. In the result section I describe my design of my improvisation practice and the consequences of that design. The exploration of improvisation went from free to exploration to a more restricted exploration by the end of the practice period. A number of signs of development of my ability to improvise could be observed by the end of the practice period. I also found that my improvisations became more stringent, with a more stable flow and with more musical ideas during the project. The discussion section discusses different perspectives of improvisation in relation to the result.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

47

Persson, Josefine. "Att skapa musik där 1+1=3 : Att arrangera och komponera flöjtmusik med interferenstoner". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-79098.

Texto completo

Resumen

I denna studie undersöks hur arrangering och komponering av flöjtmusik med interferenstoner kan gå till. Syftet med studien har varit att undersöka skapandeprocessen. I studien beskrivs vad interferenstoner är och hur de fungerar på tvärflöjt. Under studien skapades tre arrangemang och åtta kompositioner som är skrivna antingen för två flöjtister som spelar tillsammans eller för en sjungande flöjtist. Studien identifierar olika resurser som har använts under arrangerings-, och komponeringsprocessen och förklarar även hur de användes. I studien beskrivs också hur arrangemangen och kompositionerna har designats för att interferenstonerna ska uppmärksam- mas.
This study investigates the process of arranging and composing music with difference notes for flute. The purpose of the study was to investigate the creative process. The study also describes what a difference note is and how it works on a flute. During the study three arrangements and eight compositions were created and the pieces are either for two flutists playing together or for one singing flutist. The study identifies different resources that are being used during the arranging and composing process and explains how they are being used. The study further describes how the arrangements and compositions have been designed so that the difference notes will be audible.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

48

Andréasson, Martin. "Tekniskt sett : En självstudie av teknikövning på elgitarr". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-48488.

Texto completo

Resumen

Syftet med arbetet är att studera min egen läroprocess och hur mitt spel påverkas då jag fokuserar på teknikövningar för elgitarr. Med hjälp av videofilmning dokumenterade jag ett övningspass i veckan under den bestämda övningsperioden. Jag förde även loggbok som komplement för att dokumentera vad som hände under läroprocessen. Ett designteoretiskt perspektiv låg till grund för studien. I resultatet beskrivs hur jag designade min övning samt vilka konsekvenser detta hade för mitt spel. Användandet av många olika teckenskapande resurser visade sig ge positiva resultat. Med tiden utvecklade jag struktur och noggrannhet kring min övning. I diskussionsdelen diskuteras hur min orkestrering av olika resurser skapade möjligheter till instrumentaltekniskt övande och hur denna orkestrering förändrades med tiden. Jag diskuterar också betydelsen av att starta all övning i ett behagligt tempo samt vikten av struktur och noggrannhet vid övning.
The purpose of this study is to examine my own learning process and how my playing is affected when practicing guitar technique. I documented one practice session every week during the appointed practice period, using the help of video documentation. I also used a logbook as a compliment to document what happened during the learning process. A design theoretical perspective was used as a basis for the study. In the result section, I describe how I designed my practicing and what consequences this had for my playing. The use of many different types of resources for learning turned out to provide positive results. Over time I developed structure and accuracy in my practice. In the last section I discuss how my orchestration of resources created opportunities to practice guitar technique, and how this orchestration changed over time. I also discuss the importance to begin all practice in a pleasant tempo as well as the importance to practice with structure and accuracy.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

49

Hoogland, Anna. "När övningen blir meningsfull : En självobservationsstudie av instuderingsprocessen av en modern operaaria". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67095.

Texto completo

Resumen

Syftet med föreliggande studie är att studera min lärandeprocess vid instuderingen av en modern operaaria. Studien utgår från ett designteoretiskt perspektiv på lärande med begreppen design, multimodalitet och semiotiska resurser i fokus. Processen pågick under tre veckor under hösten 2017 med totalt 14 övningspass. För att dokumentera lärandeprocessen under dessa övningspass användes metoderna videoobservation och loggbok. I resultatet beskrivs lärandeprocessens design med hjälp av två teman: Kreativt ostrukturerad och Strävan efter helhetsupplevelsen. Resultatet visar också att kroppsliga resurser användes under lärandeprocessens gång för att förkroppsliga musikaliska parametrar, medan materiella resurser användes för att på ett konkret sätt komplettera de kroppsliga resurserna. I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till ett designteoretiskt perspektiv på lärande samt till tidigare forskning om övning och instudering. Några aspekter som berörs är betydelsen av en ljudande förlaga att lyssna till kopplat till helhetsaspekten samt den kreativt ostrukturerade lärandeprocessens inverkan på progressionen i övningen.
The purpose of the present study is to examine my own learning process with a modern opera aria. The study is based on a design theoretical perspective on learning with focus on the concepts design, multimodality and semiotic resources. The process went on for three weeks during the autumn 2017 with a total of 14 practising sessions. To be able to document the learning process during these practising sessions, the methods video observation and logbook were used. The design of the learning process is described in the result by two different themes; Creatively unstructured and The endeavour to the overall experience. The result also shows that physical resources were used during the learning process to embody musical parameters, while material resources became a complement to the physical resources in a concrete way. In the last section, the result is discussed relative to a design theoretical perspective on learning and to previous research on practise and rehearsal methods. Some aspects are the meaning of a sounding example to listen to relative to the aspect of the overall experience, and the creatively unstructured learning process and its impact on the practice progression.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

50

Yang, Halvardsson Chenfei. "Hur minns du allt? : -En självobservationsstudie om memorering inom klassiskt piano". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67257.

Texto completo

Resumen

Att spela ett stycke utan noter är en viktig aspekt i musicerandet, men trots detta finns få konkreta riktlinjer för hur memoreringsprocessen optimeras, och musiker hittar ofta sin egen väg. Syftet med denna studie var därmed att, ur ett designteoretiskt perspektiv, undersöka vilka resurser som ligger till grund för effektiv memorering. För att undersöka detta testades två memoreringsmetoder, konstruerade i linje med tidigare litteratur och forskning, på två Intermezzo av Brahms. Metod ett baserades på mekanisk inlärning utan analys, och metod två baserades på harmonikanalys. Videoobservation och loggbok användes för att dokumentera arbetet för varje metod, och effektiviteten mättes genom antal använda timmar. Resultatet visade att metod två i större utsträckning utnyttjade konceptuellt ramverk jämfört med metod ett, men att metoderna i övrigt liknade varandra i använda resurser. Metod två (5 timmar 15 minuter) var dessutom mer tidseffektiv jämfört med metod ett (14 timmar 20 minuter). I tillägg till den förbättrade effektiviteten bidrog dessutom metod två till större medvetenhet i musicerandet, vilket i sin tur ledde till ökad motivation för memorering. I diskussionen undersöks studiens resultat i relation till tidigare litteratur och forskning.
Playing a piece by heart is an important aspect of being a musician, despite this there are few concrete guidelines for how the memorization process is optimized, and musicians often find their own way. The purpose of this study was therefore to, from a design theory perspective, investigate which resources underlie effective memorization. To investigate this, two memorization methods, constructed in line with previous literature and research, were tested on two Intermezzo by Brahms. Method one was based on mechanical learning without analysis, method two was based on harmonics analysis. Video observation and logbook were used to document the process, efficiency was measured by utilized hours. Results showed that method two depended more on conceptual framework compared to method one, the methods were however similar in other used resources. Method two (5 hours 15 minutes) was more time-efficient than method one (14 hours 20 minutes). In addition to the improved efficiency, method two contributed to greater awareness in the memorization process, which in turn led to increased motivation for memorization. The discussion examines the study's results in relation to previous literature and research.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Tesis sobre el tema "Designteorier"

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros