Literatura académica sobre el tema "Fekal inkontinens"

Trauma pada dasar tulang panggul selama persalinan sekarang diketahui sebagai faktor etiologi utama terhadap kelainan otot dasar panggul seperti inkontinensia urin, prolaps organ pelvis, dan inkontinensia fekal. Penelititan ini bertujan menganalisis perbedaan rerata selisih kekuatan otot dasar panggul sebelum dan sesudah persalinan spontan antara kelompok stress inkontinensia urin dengan kelompok normal. Penelitian dilakukan dengan metode analitik dengan desain cross sectional pada 13 wanita dengan stress inkontinensia urin, dan 17 wanita dengan kelompok normal. Subjek penelitian dikumpulkan di RSUD Pariaman, dari bulan Juli sampai Oktober 2014. Pemeriksaan kekuatan otot dasar panggul dilakukan dengan alat perineometer. Perbedaan rerata selisih kekuatan otot dasar panggul sebelum dan sesudah persalinan spontan antara kedua kelompok dianalisis menggunakan uji t independent. Diperoleh hasil rerata selisih kekuatan otot dasar panggul sebelum dan sesudah persalinan spontan pada kelompok stress inkontinensia urine lebihbesar daripada kelompok normal (3,85 + 1,281 cmH2O vs 2,00 + 1,173 cmH2O, p = 0,000). Dapat disimpulkan bahwa rerata selisih kekuatan otot dasar panggul sebelum dan sesudah persalinan spontan pada kelompok stress inkontinensia urine lebih besar secara bermakna daripada kelompok normal.

Trauma to the pelvic floor during delivery is now recognized as a major etiological factor against PFM disorders such as urinary incontinence, pelvic organ prolapse and fecal incontinence. This study was conducted to analyze the differences in mean levels of differences of pelvic muscle strength before and after spontanous labor between stress urinary inconti-nence group and normal group. This research was done using analytic method with cross sectional design in 13 women with stress urinary incontinence, and 17 women with normal group. Subjects were collected in hospitals of Pariaman, Padang from May to December 2014. Examination of the pelvic floor muscle strength was performed with a perineometer. Differences between the mean difference in the strength of the pelvic floor muscles before and after spontaneous delivery between the two groups were analyzed using independent t test. The mean difference between the strength of the pelvic floor muscles before and after spontaneous labor in stress urinary incontinence group was larger than normal group (3.85 + 1.281 cmH2O vs 2,00 + 1.173 cmH2O, p = 0.000). The mean difference between the strength of the pelvic floor muscles before and after spontaneous labor in stress urinary incontinence group was significantly greater than the normal group.Keywords: Pelvic Floor Muscle, Urinary Incontinence, Spontaneous Labor

Bakgrund: Enligt Eriksson är vårdandets mål att skapa förutsättningar för välbefinnande genom att lindra eller förhindra ett lidande. Fekal inkontinens kan innebära ett sjukdomslidande, livslidande och ett vårdlidande. Syfte: Beskriva livskvalitet hos kvinnor och män med fekal inkontinens. Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes. Databassökningar utfördes i PubMed, Cinahl och PsycINFO. Tio kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar inkluderades varav sju var kvantitativa och tre var kvalitativa. Textanalys användes som hjälp vid tolkning och analys, vilket innebär att jämföra likheter och skillnader. Resultatet diskuterades i förhållande till Erikssons omvårdnadsteori. Resultat: Tre kategorier hittades. I kategorin fysisk hälsa framkom att planering och hantering av fekal inkontinens var ett genomgripande inslag som påverkade individernas hela livssituation. I kategorin psykisk hälsa framkom genans, skuld- och skamkänslor, osäkerhet, ensamhet, oro, ångest och depression. Känslor av främlingskap inför sina egna kroppar och självbilden förändrades. I kategorin sociala relationer omgivning och miljö framkom att det sociala livet begränsades påtagligt och det sexuella livet var försämrat. Det framkom att personer med fekal inkontinens undvek att söka vård för sina besvär. Slutsats: Fekal inkontinens är ett dolt problem som försämrar livskvalitet. För att sjuksköterskor bättre ska uppmärksamma problemet behövs kunskap och lyhördhet för att kunna identifiera och hjälpa patienterna till en förbättrad livskvalitet. Nyckelord: Fekal inkontinens, anal inkontinens, livskvalitet, kroppsuppfattning

Syftet med studien var att belysa upplevelser av att leva med fekal inkontinens. Fekal inkontinens, även kallat FI, är ett symtom som uppemot 15 % av den globala befolkningen lider av. Symtomet är fysiskt men kan även ha negativ inverkan på livskvaliteten, både på ett emotionellt och ett socialt plan. Stigmatiseringen av FI gör att många individer lider i det tysta. Litteraturstudiens resultat grundar sig på elva vetenskapliga artiklar, där resultatet av studien utföll i sju kategorier: Förlust av kontroll, Social isolering, Kroppsbild och självkänsla, Längtan efter bekräftelse, Livsbegränsningar, Bristande bemötande av hälso-och sjukvården, Känslor av skam, Förnedring samt Att hemlighålla fekal inkontinens. Resultatet visade att tabun kring FI ledde till skam hos de som levde med symtomet. Vidare framkom det i studien att individer med FI vanligtvis begränsade sitt sociala liv, vilket medförde en försämrad livskvalitet och självkänsla. Den skamfulla upplevelsen av FI korrelerar med bristande kunskap om symtomet. Mer kunskap medför i regel att skamkänslorna minskar. Hälso- och sjukvården kan tillhandahålla individen information och insikt om sina symtom. För att fler individer ska få hjälp att hantera känslan av skam som symtomet kan orsaka, är det av vikt att hälso- och sjukvårdspersonal har adekvat utbildning om uppkomsten av negativa känslor. På så vis kan de bemöta och stötta individerna på en individanpassad nivå. Därav behövs vidare forskning bedrivas i ämnet.
The purpose of this study was to illustrate experiences of living with fecal incontinence. Fecal incontinence, also known as FI, is a symptom that up to 15% of the population suffers from. The symptom is physical, but can also have a negative impact on quality of life, both on an emotional and social level. The stigmatization of FI makes many individuals suffer in silence. The results from the literature study is based on eleven scientific articles, and resulted into seven categories: Loss of control, Social isolation, Body image and self-esteem, Desire for affirmation, Life limitations, Inadequate treatment of health care, Feelings of shame, humiliation and To keep fecal incontinence a secret. The results showed that the taboo surrounding FI led to feelings of shame of those who lives with the symptom. The results also showed that individuals with FI usually limited their social life, resulting in a reduced quality of life and self-esteem. The shameful experience of FI correlates with lack of knowledge about the symptom. More knowledge generally leads to reduced feelings of shame. The health care may provide the individual with information and insight about their symptoms. It is important for the health professionals to have adequate education about the appearance of negative feelings, in order to help individuals with FI managing their feelings of shame. In this way, the health professionals can treat and support individuals on an individualized level. Hence the need for further research conducted on the subject.

Bakgrund: Fekal inkontinens innebär en ofrivillig förlust av lös/fast avföring. Fekal inkontinens är ett relativt vanligt förekommande tillstånd, och mörkertalet anses vara stort. Stigmat kring tarmsjukdomar och eliminering gör tillståndet till ett tabubelagt ämne. Att lida av fekal inkontinens försvårar många aspekter av livet och forskning har visat att tillståndet har negativ inverkan på kvinnors livskvalitet. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att leva med fekal inkontinens. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att svara an på syftet. Tio kvalitativa artiklar analyserades med fokus på likheter och skillnader i kvinnornas upplevelser. Dessa blev till teman och subteman som utgör litteraturöversiktens resultat. Resultat: Resultatet presenteras i fem teman och nio subteman. Resultatets fem teman är: Begränsningar, Ett förändrat jag, Möte med vården, Strategier att hantera fekal inkontinens och Hinder och möjligheter att tala om fekal inkontinens. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån livsvärldsteorin. Fekal inkontinens hade stor inverkan på kvinnornas liv och begränsade deras tillgång till världen. Trots att tillståndet endast är ett kroppsligt symtom påverkade det alla dimensioner av kvinnornas liv. Stigmatiseringen kring tarmfunktion och eliminering skapar svårigheter i kontakten med sjukvården. Vidare beskrivs hur ett livsvärldsperspektiv kan användas för att få en djupare förståelse av kvinnornas upplevelser av att leva med fekal inkontinens.