Literatura académica sobre el tema "Flerspråkig samverkan"

Flerspråkiga elever börjar skolan med skilda språkliga förutsättningar vilket kan påverka deras skriftspråkstillägnande eftersom eleverna förväntas att lära sig att läsa och skriva på svenska i första hand. För att ge eleverna goda möjligheter att tillägna sig skriftspråket betonas förebyggande arbete för att undvika läs- och skrivproblematik vilket är något som modersmålslärare och specialpedagoger har erfarenheter av och kan samverkan kring. Studien syftar därför till att utveckla innebörder av specialpedagogers och modersmålslärares uppfattningar av att samverka samt undersöka om ett flerspråkigt kartläggningsredskap kan ge stöd i samverkan och bidra till förståelse av flerspråkiga elevers skriftspråkstillägnande. Studiens teoretiska del beskriver läsning och skrivning ur ett andraspråksperspektiv samt förutsättningar för samverkan mellan specialpedagoger och modersmålslärare. Studiens empiriska del visar resultat från en kvalitativ intervjuundersökning och med frågeformulär från 23 specialpedagoger och 27 modersmålslärare. Resultatet visar att det finns en variation av uppfattningar av att samverka eftersom samverkan i sig är ett komplext fenomen. Samverkan uppfattas på olika sätt vilket ger olika konsekvenser för dem som ska samverka. Samverkan kan uppfattas som situationsbunden vilket medför att det kan vara svårt att uppfatta möjligheter till samverkan. Samverkan kan också uppfattas som relationsbunden vilket innebär att samverkan utvecklas på olika sätt beroende på vilken relation som skapas. Om samverkan uppfattas utgöras av ambition innebär det att drivkraften till att söka svar kring de gemensamma flerspråkiga elevernas läsning och skrivning utvecklar samverkan i olika riktningar. Resultatet av kartläggningsredskapets stödjande funktion visar att redskapet inbjuder till samtal och diskussioner och ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper kring eleverna. En övergripande slutsats som dras av studiens resultat är att för att specialpedagoger och modersmålslärare ska kunna samverka kring och arbeta förebyggande med sina elevers läsning och skrivning behöver de ges möjligheter att mötas, samtala och diskutera utifrån sina specifika kompetenser i ett flerspråkigt perspektiv. Det flerspråkiga kartläggningsredskapet kan bidra till samtal och diskussioner kring de gemensamma elevernas läsning och skrivning på olika språk och på så sätt öka förståelse för flerspråkiga elevers skriftspråkstillägnande.

Vår studie handlar om samverkan med vårdnadshavare som talar andra modersmål än svenska. I studien visar vi på den komplexitet som samverkansarbete innebär för fem förskol-lärare som arbetar på olika förskolor i en stor stad i Mellansverige. Studien har genomförts inom ett socialkonstruktionistiskt ramverk, genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien har varit att synliggöra förskollärares uppfattningar kring samverkan med vårdnadshavare som talar andra modersmål än svenska. De förskollärare vi har intervjuat har uttryckt både positiva och negativa uppfattningar om samverkan med vårdnadshavare med andra modersmål än svenska. Vår studies resultat visar en mångfacetterad bild av samver-kansarbete mellan hem och förskola. Vidare visar vår studie en stor kontrast mellan olika för-skollärares attityder och uppfattningar kring samverkan med vårdnadshavare med andra mo-dersmål än svenska, och att detta i sin tur skulle kunna påverka samverkansarbetet. Resultatet av vår studie visar även att avsaknaden av översatta styrdokument får negativa konsekvenser för förskollärares möjligheter att förmedla förskolan syfte och uppdrag till vårdnadshavare som inte talar svenska som modersmål. Våra resultat pekar på att förskollärares kulturella kompetens och förmåga att arbeta interkulturellt har stor påverkan på hur de uttrycker sig om samverkan med vårdnadshavare med andra modersmål än svenska.

Följande studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar specialpedagoger och förskollärare har gällande hur de samverkar för att skapa förutsättningar för flerspråkiga barns språkutveckling. Empiri har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och förskollärare som arbetar i förskoleenheter med många flerspråkiga barn. Resultatet tyder på att det finns en rad utmaningar vad gäller förskolans uppdrag att utveckla barnens modersmål och att språkutveckling hos flerspråkiga barn främst handlar om att utveckla det svenska språket. Strategier för att utveckla barnens svenska bygger främst på att kontextualisera och skapa förståelse i kommunikationen genom olika typer av multimodala hjälpmedel. Då det gäller att utveckla barnens modersmål handlar strategier främst om att samverka med andra aktörer så som processtödjare, brobyggare och föräldrar. Specialpedagoger samverkar med förskollärare då det uppstår problem gällande barnens utveckling av svenska språket. Specialpedagogerna ger då förskollärarna stöd genom handledning och i vissa fall avlastning. Det är tydligt att pedagogerna vill ha ett kritiskt perspektiv på barn i behov av särskilt stöd men då det handlar om språkstörning framträder det kompensatoriska perspektivet. Vilka perspektiv som får råda beror på etiska aspekter och vem som har makten att bestämma. Här förefaller politiker, arbetsgivare, föräldrar och logopeder ha stor inverkan på förskolans arbete.

Syftet med vår studie var att öka förståelsen för vad en god samverkan kan vara och hur förskollärare kan arbeta gällande samverkan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Intresset till denna studie grundade sig i de erfarenheter vi samlat på oss under vår verksamhetsförlagda utbildning där vi uppmärksammat en problematik men även en stor flexibilitet i förskollärarnas arbete gällande samverkan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. För att nå vårt syfte användes kvalitativa intervjuer som metod. Detta gav oss en uppfattning om hur verksamma förskollärare upplevde och arbetade för att skapa en god samverkan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. I analysen har vi tagit stöd i sociokulturell teori samt interkulturellt perspektiv med fokus på begreppen redskap, mediering, kommunikation, förhållningssätt samt språklig- och kulturell mångfald. Analysarbetet har lett till att vi fått större insikt och förståelse för hur förskollärare resonerar och kan arbeta för en god samverkan med vårdnadshavare som har annat modersmål än svenska. Resultatet i vår studie visar att samverkan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska kan ses som ett komplext arbete där flera faktorer har en påverkan för hur en god samverkan kan skapas. Det handlar om faktorer som kommunikation, förskollärarens kompetens samt samhällets påverkan på både förskollärare och vårdnadshavare, men det handlar även om vilka förutsättningar som förskollärarna ges och hur de tar sig an dem. Denna studie är därför ett kunskapsbidrag till kommande och redan verksamma förskollärare i förskolan.

Syftet med denna studie var att synliggöra hur man arbetar med flerspråkighet i förskolan. Åtta förskollärare deltog i enskilda semi-strukturerade intervjuer för att synliggöra hur man arbetade med inkludering av flerspråkighet i förskolan. Resultatet visade att det finns en liknande grundsyn hos förskollärare kring hur man arbetar med barns språkutveckling och flerspråkighet, hur man använder sig av olika språkliga verktyg för att inkludera flerspråkighet. Resultatet visar även att föräldrasamverkan är en viktig del och att omgivningen påverkar barnets språkutveckling. Slutsatsen visade på omgivningens betydelse för barnets språkutveckling, samt att samverkan med hemmet kan innebära vissa svårigheter.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare samt få en djupare förståelse för hur förskollärare arbetar med att skapa bra samverkan. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med förskollärare. Intervjuerna gav mig en uppfattning om de möjligheter samt utmaningar som förskollärarna såg med att skapa en god samverkan. Jag fick även en större förståelse för arbetet med att skapa en god samverkan. I analysarbetet har jag tagit stöd i den sociokulturella teorin och det interkulturella perspektivet med fokus på begreppen: mediering och redskap. Resultatet av studien visar att förskollärarna ser vikten av att skapa goda relationer med vårdnadshavarna och att vara tydlig i kommunikationen för att skapa en god samverkan. Förskollärarna ser utmaningar i att det kan skapas svårigheter med kommunikationen och problematik när det gäller förskolans rutiner. I kommunikationen använder förskollärarna olika slags hjälpmedel till exempel tolk och översättningsapplikationer. Studien kan förhoppningsvis bidra till en ökad förståelse för de utmaningar som blivande och yrkesverksamma förskollärare ställs inför när det gäller samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare. Studien kan också bidra till en större förståelse för hur förskollärare kan arbeta för att skapa en god samverkan.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka strategier förskollärarna använder sig av för att stimulera och stödja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Metoden vi har valt för att ta reda på detta är intervjuer. Den teoretiska ansats vi har valt för vår studie är språkteorin och det sociokulturella perspektivet, där språk, kommunikation och samspel är i fokus. Huvudresultatet som framkommit i vår studie är att majoriteten av förskolorna främst fokuserar på att barnen ska lära sig svenska. Resultatet visar även att förskolorna använder sig av liknande hjälpmedel för att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling. Samtliga förskollärare nämner att de har en viktig roll i förskolan där de behöver lyssna, vara närvarande och tydliga i arbetet med barnen. De nämner även att konkret material, små grupper och att stötta samt utmana barnen är viktigt för att de ska utvecklas och lära sig. I arbetet utgår de alltid från barnens intresse, förståelse och behov.