Bibliografías temáticas / Förskollärarens förhållningssätt / Tesis
Siga este enlace para ver otros tipos de publicaciones sobre el tema: Förskollärarens förhållningssätt.

Tesis sobre el tema "Förskollärarens förhållningssätt"

Autor: Grafiati
Publicado: 4 de junio de 2021
Última modificación: 6 de febrero de 2022

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros

Elija tipo de fuente:

Consulte los 50 mejores tesis para su investigación sobre el tema "Förskollärarens förhållningssätt".

Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.

Explore tesis sobre una amplia variedad de disciplinas y organice su bibliografía correctamente.

1

Jamora, Susan. "Förskollärarens förhållningssätt till barns språkutveckling". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28054.

Texto completo
Resumen
Syftet med den här studien var att synliggöra förskollärarens föreställningar om språk-stimulering och få djupare kunskap om hur förskollärare stimulerar och bemöter barnen för att främja språkutvecklingen. Studiens utgångspunkt var Vygotskijs sociokulturella perspektiv som framställer att lärande sker i samspel med omgivningen. I undersök-ningen använde jag observation och intervju som metoder där jag tog reda på hur för-skollärarna förhåller sig till barns språkutveckling i sitt arbete och hur de resonerar om språkstimulering. Resultaten visade att förskollärarna hade ett medvetet och engagerat förhållningssätt i hur de kan hjälpa barnen för att stimulera deras språk. Språkstimuleringen för dem var allt som händer i vardagen, det vill säga inte bara de planerande aktiviteterna utan också de vardagliga. Samtalet var förskollärarnas viktiga stimulansfaktor.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Monika, Nordenrot. "Förskollärarens förhållningssätt : En studie om bemötande av barn under samlingen". Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29461.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Ekeroth, Nina y Josefin Kotz. "Konflikthantering i förskolan : En studie om förskollärarens roll och strategier". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-313276.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Östlund, Thomas. "Utomhuspedagogik i förskolan : En kvalitativ intervjustudie om förskollärarens förhållningssätt till utomhuspedagogik". Thesis, Högskolan i Gävle, Pedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34645.

Texto completo
Resumen
Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på utomhuspedagogik. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem förskollärare på fyra olika förskolor. Fyra av intervjuerna genomfördes via telefonintervju eller Skype och en på plats på förskolan. Varje förskollärare fick svara på sex öppna frågor. Svaren transkriberades, och kodades in i fem olika teman utifrån respondentens svar. Resultatet av undersökning visar att de intervjuade förskollärarna ser att barn tar till sig utomhuspedagogik om förskolläraren är närvarande, nyfiken och engagerad. Enligt förskollärarna är utomhusmiljön ett bra sätt att röra sig i eftersom det finns fria ytor och större möjligheter att röra sig i än inomhus. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade förskollärarna ser fördelar med utomhuspedagogik. I utemiljön leker och samspelar barn bättre mellan varandra. De intervjuade förskollärarna kan se vädret som en nackdel i utomhuspedagogiken. Slutsatser från studien är att utomhuspedagogik har stor betydelse för barn och förskollärarens roll har stor inverkan på barns upplevelse av utomhuspedagogiken.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Gustafsson, Linda y Carolina Söderlund. "Barns inflytande i förskolan : Förskollärarens didaktiska val". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19209.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Abukar, Hassan Saafi. "Vikten av förskollärarens förhållningssätt i konflikthantering, när det gäller konflikter mellan barnen". Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24799.

Texto completo
Resumen
Syftet med den här studien är att bidra till kunskap om hur förskollärare i förskolan arbetar med konflikt och konflikthantering vid samlingar. Till min undersökning har jag använt mig av olika kvalitativa forskningsmetoder, observation och intervjuer för att få inblick i hur förskolläraren hanterar barnens konflikter. Resultatet visar hur förskollärarna betonar vikten av att kommunicera med barnen, samt att skapandet av goda relationer är avgörande för att förebygga och lösa konflikter. Resultatet visade också att vissa barn klarar av att lösa konflikter på egen hand men att de även behöver stöd och hjälp från förskolläraren i vissa situationer. Min slutsats är att förskollärarnas generella strategier för konfliktlösning är att lyssna på alla inblandade och bekräfta barnens känslor för att sedan hjälpa dem att lösa konflikten.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Andersson, Jenny y Guje Norberg. "Fri lek och frisk luft – behövs mer? : En kvantitativ studie om förskollärares förhållningssätt till lärtillfällen i förskolans utemiljö". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35822.

Texto completo
Resumen
Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares medvetenhet om, samt tillämpning av, utemiljöns pedagogiska möjligheter. Vi har via en webbaserad enkätundersökning tagit del av förskollärares åsikter och förhållningssätt kring arbetet på förskolegården. Resultatet visade en osäkerhet kring arbetet med gården som ett uterum. Ju mer positiv förskolläraren känner att det är på förskolegården desto mer lustfyllt blir det att vara där! Det finns en viss osäkerhet hos förskollärarna i vad som kan göras på förskolans gård, den beror dels på hur man uppfattar sig själv och vilken inställning man har till utevistelsen.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Daniels, Caroline. "Matematikundervisningen i förskolan – Ett komplext uppdrag : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares uppfattningar". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42440.

Texto completo
Resumen
Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån intervjuer beskriva och analysera förskollärares syn och förhållningssätt till matematikundervisningen i förskolan. Genom tidigare forskning i detta ämne visas det på att det är vanligt att förskollärare ser matematiken som problematisk och svårt att inkludera i det dagliga arbetet. I studien intervjuades fem förskollärare med olika geografiska positioner i landet. Resultatet i studien visar på både svårigheter men även på goda förhållningssätt mot matematikundervisningen. Svårigheterna tar jag även upp i diskussionen då förskollärarna uttrycker brister i deras kunskap att se barns matematiska lärande i förskolan. Därför har det varit extra intresseväckande att få möjlighet att utforska förskollärarens syn samt förhållningssätt och se vilka faktorer som påverkar.

Betyg i Ladok 210606.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Jakobsson, Caroline y Therese Nygård. "Det pedagogiska samtalet : - en studie av förskollärares samtal med barn". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12473.

Texto completo
Resumen
Studiens syfte har varit att studera hur några förskollärare förhåller sig och bemöter barnen i det pedagogiska samtalet samt hur förskolläraren kan göra för att skapa ett gott samtal. Studien har tagit utgångspunkt ifrån observationer, där även intervjuer har använts som ett komplement för att identifiera förskollärarnas edagogiska samtal med barn. Förskollärarna i studien har ett medvetet örhållningssätt gentemot barnen där de aktivt lyssnar och är engagerade i det arnen har att säga och där de strävar efter ett givande samtal med barnen. För att på ett bra pedagogiskt samtal med barnen behövs ett bra förhållningssätt hos örskolläraren där de har förmågan att balansera sitt sätt att bemöta barnen utifrån en dominans de har som vuxna och den tid som finns i verksamheten.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Lagesson, Johan y Victoria Malmgren. "Det står väl i läroplanen - en kvalitativ studie om förskollärarens förhållningssätt under måltidssituationen i förskolan". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31193.

Texto completo
Resumen
Syftet med denna studie grundar sig i ett intresse för fenomenet pedagogisk måltid i förskolan och syftar till att med studien undersöka hur förskollärares förhållningssätt under måltiden påverkar dess utformning. Forskarna vill med studien undersöka komplexiteten kring utformningen av den pedagogiska måltiden i syfte att uppmärksamma måltidens pedagogiska potential för verksamhetens utveckling. Resultatet av videoobservationerna analyseras utifrån studiens tidigare forskning samt utifrån ett postmodernistiskt och utvecklingspedagogiskt perspektiv.Utifrån studiens syfte och frågeställning valde forskarna att med en kvalitativ metod utföra videoobservationer av den pedagogiska måltiden på två förskolor i Malmö, med en förskollärare i respektive situation, för att synliggöra och analysera deras pedagogiska förhållningssätt. Utifrån studiens teoretiska referensram resulterade analysen av videoobservationerna två skilda pedagogiska förhållningssätt som i sin tur återspeglas i måltidssituationens utformning. Utifrån studiens analys har forskarna kunnat synliggöra sambandet mellan förskollärarnas förhållningssätt och måltidssituationens utformning. Studien syftar till att uppmärksamma betydelsen av medvetenheten kring den pedagogiska rollen i förskolan genom ett kritiskt förhållningssätt för att främja individuell, barns och verksamhetens utveckling.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
11

Lantz, Zabina y Camilla Persson. ""Ja det här gick ju inte så bra" : En kvalitativ studie om förskollärarens förhållningssätt ur ett genusperspektiv". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29044.

Texto completo
Resumen
Studiens undersökningsområde baseras på genuspedagogiken då det framgår att förskollärarens förhållningssätt brister i bemötandet av flickor respektive pojkar. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt barnen påverkas av att förskolläraren förhåller sig olika beroende på barnets könstillhörighet. Observationerna genomfördes på två kommunala förskolor där barnen som deltog var i åldrarna tre till sex år. På respektive förskola observerades hur förskolläraren förhåller sig till flickor och pojkar i planerade aktiviteter samt i den fria leken. Studien omfattar även intervjuer med förskollärare angående genusarbetet i förskolan. De planerade aktiviteterna observerades genom videoinspelning samt anteckningar medan den fria leken och intervjuerna endast antecknades. Resultatet som framkom delades upp i tre kategorier och kopplades därefter till relevant litteratur. Utifrån studien har det framkommit att förskolläraren bemöter flickor och pojkar olika i ett flertal situationer. Det förekommer främst skillnader i bemötandet vid förskollärarens tillrättavisningar av barnen samt genom att barnen ges olika förutsättningar till att samtala i grupp. Resultaten som synliggjorts har dock varierat på förskolorna eftersom att förskollärarna arbetade utifrån olika metoder samt att barngrupperna skiljde sig åt. Generellt gavs pojkar mer talutrymme samt tillrättavisades oftare än flickorna samtidigt som resultatet även visar att förskollärarna har högre förväntningar på flickorna. Slutligen beskrivs att när förskollärarna gör skillnad på barnen efter könstillhörighet kommer förutfattade normer och värderingar att fortsätta forma barnen. Det bli problematiskt eftersom att barnen ges olika förutsättningar till utveckling och lärande samtidigt som det begränsar barnens identitetsutveckling.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
12

Lundin, Linda y Linn Karlsson. "Barns olikheter på lika villkor i förskolan". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36209.

Texto completo
Resumen
Vi är två förskollärarstudenter som tillsammans undersökt sex förskollärares syn på barngruppens olikheter i förskolan. Studien syftar framför allt till hur förskollärarna beskriver deras arbetssätt kring barngruppens olikheter, hur förskollärarna tar till vara på och främjar barngruppens olikheter och likheter. Vi anser att barns tidigare erfarenheter hela tiden utmanas i samspel med andra barn och därför har vi valt att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv i studien. Barn får i samspel med andra ta del av olika erfarenheter, på så vis kan barn utvecklas och lära sig nya kunskaper. Vi har i studien undersökt hur förskollärare tar hänsyn till barns olikheter och hur man kan utmana barngruppen så att alla barn bli inkluderade och ses som tillgångar i förskolan.Vi kom i studien fram till att de sex olika förskollärarna som vi intervjuat hade olika förhållningssätt till olikheter, förskollärarna beskriver hur de individuellt arbetar för att skapa förutsättningar för alla barn i verksamheten. Flera av förskollärarna har beskrivit att det kan vara svårt att tillgodose olikheter i en barngrupp och att de inte alltid hinner med alla barnen. Med hjälp av studien har flera förskollärare ifrågasätt sitt eget förhållningssätt och flera har fått tankar om hur verksamheten kan arbeta för att alla barns olikheter tillgodoses.Vi har använt oss av en pilotstudie, kvalitativa intervjuer och vi har slutligen bearbetat och sammanställt en sammanfattning av resultatet. Sammanfattningen av resultatet visar att barns olikheter behöver synliggöras mer i förskolan, barns olikheter och likheter är förutsättningar som borde ses som tillgångar då vi utvecklas och lär i samspel med andra individer.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
13

Andersson, Susanne y Åse Hansson. "Barns språkutveckling i förskolans innelärmiljöer". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-102956.

Texto completo
Resumen
Studiens syfte är att bidra till kunskaper om hur förskollärare använder sig av innelärmiljön för att utveckla barns språk. Barn behöver en god innelärmiljö där de erbjuds en variation av material som bidrar till barns språkutveckling. Studiens frågeställningar handlar om hur förskolans innelärmiljö och förskollärares förhållningssätt kan bidra till barns språkutveckling. De betydelsebärande begreppen i studien är innelärmiljön, förhållningssätt och språkutveckling. Den föreliggande studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod där fyra semistrukturerade intervjuer har använts som forskningsverktyg. Valet av informanter har utgått från ett subjektivt och målinriktat urval för att få tillgång till informanternas erfarenheter och kunskaper. Studiens resultat har analyserats utifrån tre vetenskapsteoretiska perspektiv: Design för lärande, sociokulturellt perspektiv och Barns perspektiv samt tidigare forskning. Resultatet i studien visar på att förskolans material i innelärmiljön och förskollärares förhållningssätt har betydelse för barns språkutveckling. Samtliga informanter belyste de olika materialens betydelse, förutbestämt och icke förutbestämt material, för att det ska kunna ske en språkutveckling hos barnen. Förskollärarens förhållningssätt till innelärmiljön det vill säga det fysiska rummet, innelärmiljön, materialet och förskollärares barnsyn framkom som betydelsefullt för att en språkutveckling ska kunna ske.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
14

Janjons, Anna y Tommi Holmström. "Fysisk aktivitet i förskolan : En studie om förskollärares förhållningssätt till fysisk aktivitet i förskolans verksamhet". Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27164.

Texto completo
Resumen
Syftet med denna studie är att få större förståelse för förskollärares uppfattning om begreppet fysisk aktivitet och vad de gör för att skapa förutsättningar för att stimulera fysisk aktivitet hos förskolebarn. Observation och enkäter har använts som metod i studien kallad fältundersökning. Observationerna genomfördes genom att sex förskollärare observerades under en arbetsdag. Efter observationen delades en enkät ut till förskollärarna. Det material som samlats in analyserades och kategoriserades med hjälp av en teori som belyser fem olika roller som en förskollärare kan anta vid barns utövande av fysisk aktivitet. Dessa roller är lekkamrat, vägledare, åskådare, att leka parallellt samt igångsättare. De resultat som framkommit i studien är att förskollärare definierar fysisk aktivitet på olika sätt. Alla respondenter anser att fysisk aktivitet är ett viktigt ämne. Förskollärarna anger att de genomför fysisk aktivitet tillsammans med barnen såväl inomhus som utomhus varje dag inom förskolans verksamhetstid. Den slutsats det går att dra av resultatet är att de observerade förskollärarna erbjuder barnen fysisk aktivitet i förskolans verksamhet i olika utsträckningar. De roller som förskollärarna intar vid barns utövande av fysisk aktivitet är framförallt igångsättare samt vägledare.
The purpose of this study is to get a greater understanding of the perceptions among preschool teachers regarding the term "physical activity" and what they do to stimulate physical activity among preschool children. The method used in the thesis is a field study through observation and a survey. The observations were conducted through observing six preschool teachers throughout the course of a day. After the observations were concluded, a survey was handed out. The collected data was analyzed and categorized by using a theory that outlines five different roles that a preschool teacher take on in connection to children’s play and physical activity. The five roles are "playmate", "guide", "spectator", "parallel playmate" and "activator". The results of this study are that preschool teachers define physical activity differently. Furthermore, all respondents regard physical activity as important. The preschool teachers state that they carry out physical activity together with the children both indoors and outdoors everyday within their working hours. The conclusions drawn are that the observed preschool teachers offer children physical activity to different extents, and also, the roles that the preschool teachers most frequently take on while engaging children in physical activity are "activator" and "guide".
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
15

Nuhanovic, Mediha y Elin Ridell. "Får jag en trea så hoppar jag tre steg och inte ett – en studie om förskollärarens förhållningssätt till matematik". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31219.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
16

Lindell, Anna. "Fri lek i förskolan : barns valmöjligheter i förskolans inomhusmiljö". Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7864.

Texto completo
Resumen
Förskolan är i dag den plats där många barn möts och där många barn leker tillsammans. Den omgivande miljön talar om för barnen vilka möjligheter till lek som erbjuds. Inomhusmiljön återspeglar vilken typ av lek som förväntas förekomma och vilken som inte är möjlig. Syftet med undersökningen är att redogöra för vilka valmöjligheter som finns, i fråga om förskolebarns tillgång till rum, lekmaterial och en närvarande vuxen, under den tid som är avsatt för fri lek inomhus. De frågor som ställs i arbetet är: Hur beskriver förskollärare barnens tillgång till olika rum, lekmaterial och en närvarande vuxen? Hur menar förskollärare att tiden, rummen och lekmaterialet används? Och: Hur kan det se ut i en förskola under tiden för fri lek, i fråga om barns tillgång till olika rum, lekmaterial och en närvarande vuxen? Den valda metoden för undersökningen är intervju av förskollärare och observation av var barn och vuxna befinner sig i den fysiska inomhusmiljön i en förskola. I undersökningen framkom bland annat att förskolebarnens möjligheter att välja rum och lekmaterial under tiden för fri lek, är begränsad. Tillgängligheten till lekmaterial styrs av förskollärarnas farhågor om att de yngre barnen ska stöka till och kvar blir ett traditionellt lekmaterial som barnen redan är bekanta med. Möjligheten att välja rum för sin lek påverkas av om barnen är beroende av närhet till en vuxen, eller söker sig bort från vuxnas övervakning för att leka ifred.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
17

Steén, Mathilda y Stephanie Hallgren. "Förskollärares uppfattningar om anknytning i förskolan i relation till barns ålder : En kvalitativ studie om åtta förskollärares uppfattningar och förhållningssätt till anknytning utifrån ett åldersrelaterat perspektiv". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53067.

Texto completo
Resumen
Studiens syfte är undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med anknytning utifrån ett åldersrelaterat perspektiv. Studien har analyserats utifrån John Bowlbys och Mary Ainsworth anknytningsteori. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där åtta förskollärare intervjuades med semistrukturerade intervjufrågor. Resultatet visar på förskollärarna arbetar individanpassat utifrån barns individuella förutsättningar och inte specifik ålder. Resultatet visar även att förskollärare anser att omsorg i relation till anknytning sker vid rutinsituationer och lärandesituationer. Slutsatsen är att anknytning är lika viktigt oavsett ålder och att alla barn har behov av en trygg bas på förskolan.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
18

Rejmalm, Madelene y Maria Gruvman. "Högläsning i förskolan - Endast vid vilan? : En intervju. och observationsstudie om förskollärarens förhållningssätt till högläsning i relation till den nya läroplanen". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73400.

Texto completo
Resumen
The purpose of this study is to clarify how pedagogues work with the new curriculum goal regarding reading and talking about text content in order to promote children's language development in various ways. Eight observations have been conducted and four qualitative interviews at four different preschools. Based on the socio-cultural perspective. The results show that preschool teachers have understood that reading aloud and talking about the read is important for children's language development, but the working method between the different preschools has varied.
Syftet med den här studien är att synliggöra hur utbildade förskollärare förhåller sig till och arbetar utifrån målet i den senaste läroplanen (Lpfö18) angående högläsning och samtal kring det lästa för att utveckla språklig medvetenhet  och ordkunskap hos de äldre barnen. Åtta observationer och fyra kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor har genomförts. Studien tar teoretisk utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande som beskrivs av Vygotskij. Resultaten visar att förskollärarna har liknande uppfattningar angående högläsning och samtal kring det lästa avseende värdet för barnens utveckling av språklig medvetenhet. Dock har arbetssättet för att nå detta mål varierat bland de olika förskolorna.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
19

Linder, Stina. "Vi måste börja med barnen! : En kvalitativ studie om förskollärarens beskrivningar och arbetssätt kring barns kroppsliga integritet". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68300.

Texto completo
Resumen
The purpose of this study was to investigate about preschool teacher’s descriptions and working methods regarding the bodily integrity of children. The choice of method became qualitative and five interviews with preschool teachers. The result of this study shows that the child’s bodily integrity is a human right and at the same time important to their self-esteem. When there are routines and a conscious way of working in the preschool, it is possible to prevent children from being offended, both by adults and by other children. In order to teach children about their and others' boundaries, preschool teachers need to be close and provide tools for the children so that they have the possibility to show or say no in their own way. As a preschool teacher, always reflecting on their profession, how to meet, talk and look at the child, it can help to ensure that children's rights are met, and the child is given a sense of value.
Syftet med denna studie var att studera förskollärares beskrivningar och arbetssätt kring barns kroppsliga integritet. Valet av metod blev kvalitativ och fem intervjuer med förskollärare ligger till grund för resultatet. I resultatet framkom det att arbetet med barns kroppsliga integritet är en rättighet för barn och samtidigt viktigt för deras självkänsla. När det finns rutiner och ett medvetet arbetssätt i verksamheten går det att undvika att barn blir kränkta, både av vuxna och av andra barn. För att lära barn om sin och andras gräns gäller det som förskollärare att finnas nära och ge verktyg till barnen så att de har möjligheten att på sitt sätt visa eller säga nej. Genom att som förskollärare alltid reflektera över sin profession, hur man bemöter, talar och ser på barnet kan det bidra till att barns rättigheter blir tillgodosedda och barnet får en känsla av värde.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
20

Stjernqvist, Nina y Lina Wingård. "Barns utveckling och lärande : En studie om förskollärarens och förskolemiljöns betydelse för barns självständighet och tillit till sin egen förmåga i en Reggio Emilia inspirerad verksamhet". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59664.

Texto completo
Resumen
A study of the influence preschool teachers and the preschool environment have for children's independence and confidence in their own ability in Reggio Emilia. Studien behandlar två förskollärares tankar gällande förhållningssätt, didaktik och förskolans miljö samt hur detta står i relation till barns möjlighet att utveckla tillit till sin egen förmåga och självständighet i en Reggio Emilia inspirerad förskola. Syftet är att undersöka förskollärarnas tal om tre presenterade scenarion och hur dessa scenarier kan tolkas och förändras för att barn ska ges möjlighet till att utveckla tillit till sin egen förmåga och självständighet. Studiens frågeställning lyder; Hur talar och diskuterar de intervjuade förskollärarna om studiens tre presenterade scenarierna och de didaktiska val som dessa scenarion erfordrar för att barnet ska ges möjlighet till utveckling av tillit till sin egen förmåga och självständighet. Studien är baserad på en parintervju med två förskollärare som jobbar i en Reggio Emilia inspirerad förskola. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna menar att personalens förhållningssätt och didaktiska val påverkar det sätt som barn ges möjlighet till att utveckla sina förmågor. Enligt de intervjuade förskollärarna kan personalens rädsla för miljö och material sätta stopp för barns utforskande och utveckling. Samstämt menar de intervjuade förskollärarna att ges tilltro till barnet så får barnet möjlighet till att utveckla sin tillit till sin egen förmåga och självständighet.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
21

Lancing, Michaela. ""Hur får jag kontakt med dig?" : en kvalitativ studie om kommunikation och samspel mellan förskollärare och förskolebarn". Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20263.

Texto completo
Resumen
Studiens syfte är att undersöka förskollärarens syn på kommunikationens och samspelets betydelse i mötet med förskolebarn. Den avser att undersöka vad det finns för möjligheter och om det finns några hinder för kommunikation och samspel. Studiens forskningsfrågor är följande: Vad innebär samspel och kommunikation enligt förskolläraren? Hur beskriver förskolläraren sitt förhållningsätt gentemot barnen gällande kommunikation och samspel mellan förskollärare och barn?Vidare undersöks begreppet relation, vad innebär en god relation enligt förskolläraren? Studien sker med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer är metoden. Fyra förskollärare intervjuas. De teoretiska utgångspunkterna som genomsyrar studien är det sociokulturella perspektivet och den relationella pedagogiken. Resultatet visar en ny definition på vad kommunikation kan vara för något. Begreppet lyssna är en kommunikation, likaså är kommunikation också lyssnandet. Relationer mellan förskollärare och förskolebarn anses vara väldigt viktigt och även förskollärarens förhållningssätt. Kommunikation och samspel hänger ihop, att man har ett genuint intresse för den andra. Resultatet visar även att kommunikation kan ske på olika sätt, inte enbart verbalt. Synen på samspel är likvärdiga vilket diskuteras varför det kan vara så. Att vara förskollärare krävs det att du förhåller dig till något i arbetet tillsammans med barnet och det är viktigt att vara välförankrad i förskolans läroplan, att motivering ska finnas till varför du väljer att göra på ett visst sätt. Resultatet visar även vikten av förskollärarens förhållningssätt och att bygga goda relationer, det vill säga ”hur får jag kontakt med dig”?
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
22

Sundqvist, Lina y Eva Danielsson. "Titta här fröken! : En studie av hur möjligheter till spontan naturvetenskaplig undervisning kan tas tillvara". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74892.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
23

Hellgren, Julia y Linnea Klasson. "Anknytning i förskolan : En studie om förskollärares förhållningssätt kring anknytning mellan barn och förskollärare". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21101.

Texto completo
Resumen
Sammanfattning Denna studie handlar om förskollärares syn på anknytning till barnet och hur de arbetar för att skapa trygg anknytning. Studien redogör även för de strategier som förskollärarna har för att skapa denna anknytning. Syfte Syftet med studien är att belysa förskollärares förhållningssätt och hur de resonerar kring anknytning i förskolan. Metod I studien används en kvalitativ metod med intervju som redskap. Sex förskollärare från tre olika förskolor intervjuades och samtliga är verksamma förskollärare. Resultat Det framkom att samtliga förskollärare förknippar anknytning med begreppet trygghet. De strävar efter att barnet ska utveckla trygghet till förskollärarna, kompisarna och förskolan. Förskollärarna använder liknande strategier för att skapa trygg anknytning till barnet. De betonar att man som förskollärare ska vara tillgänglig och närvarande i samspelet med barnet.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
24

Comstad, Jenny y Sureeporn Thoolongpia. "Förskollärares och barnskötares professionella förhållningssätt i förskolan. : - En kvalitativ intervjustudie med fyra förskollärare och fyra barnskötare". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28547.

Texto completo
Resumen
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare respektive barnskötare upplever sina yrkesroller och sitt samarbete emellan varandra i förskolan. Vi använder en kvalitativ metod i vår studie, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra förskollärare och fyra barnskötare. Studien visar att förskollärarna anser att de har större ansvar jämfört med barnskötare, att båda har viktiga roller i arbetslaget, samt att de är medvetna om att samarbetet mellan dem är viktigt och nödvändigt för verksamheten. Resultat visar även att barnskötarna upplever att de har samma arbetsuppgifter som förskollärarna har, trots att förskollärarna har mer ansvarsområden inom förskolans uppdrag. En slutsats av studien är att båda yrkesgrupperna anser att grundläggande för ett bra samarbete i arbetslag är ett professionellt förhållningssätt, såväl som att kompetensskillnader mellan personalen betraktas som positiva redskap inom arbetslaget. Utifrån de tre dimensionerna pedagogisk kompetens, ämneskompetens och didaktisk kompetens framstår det som att förskollärare har en högre ämneskompetens och didaktisk kompetens. Samtidigt upplever båda yrkesgrupperna att de kompletterar varandras kompetenser till ett bra gemensamt arbete.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
25

Andersson, Emelie y Linda Rämgård. "Förskollärares förhållningssätt till genus i barnböcker". Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3764.

Texto completo
Resumen

I förskolan sker det hela tiden möten mellan barn och vuxna och dessa möten har en stor inverkan på barns utveckling. Vi valde att göra denna undersökning då syftet var att se vad förskollärare har för förhållningssätt till genus i barnböcker. Studien har genomförts genom intervjuer med tre förskollärare i två olika kommuner i Mellansverige. Intervjuernas resultat har varit grunden för underlag till vår analys och diskussion. I resultatet framgick det att förskollärares förhållningssätt till genus är viktigt för utvecklandet av barns värderingar och attityder kring könsroller och att barnböcker kan vara ett sätt att överföra dessa värderingar på. Resultatet visade även att barnböcker i samband med genus behövs uppmärksammas mer på vissa förskolor.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
26

Hansson, Jessica y Anna Roth. "Förskollärares förhållningssätt till mångkulturalitet i förskolan". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32186.

Texto completo
Resumen
I Sverige ökar den kulturella mångfalden och den nuvarande Läroplanen för förskolan Lpfö98 (rev. 2016) förespråkar barnens medvetenhet kring sin egna kultur samt andras kulturer. Den nya Läroplanen för förskolan Lpfö18 som träder kraft 1 juli 2019 visar en större medvetenhet kring mångkulturalitet och ett mål i läroplanen är att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla “sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald [...]” (Lpfö18, s. 14). Utifrån detta undrar vi hur pedagoger kan arbeta i förskolans verksamhet för att utveckla mångkultur som kompetens och för att stärka det mångkulturella i samhället. Vidare vill vi studera om förskolans upptagningsområde kan påverka tolkningen av mångkulturalitet. I denna studie är syftet att skapa inblickar i pedagogers förhållningssätt kring mångkulturalitet i förskolans verksamhet. Hur det arbetas med samt om det skiljer sig något mellan förskolor med olika sammansättningar. Våra tre frågeställningar berör hur pedagoger tolkar mångkulturalitet, hur de praktiserar det samt om det syns någon skillnad i pedagogernas arbetssätt på respektive förskola. Vår studie är gjord genom kvalitativa intervjufrågor med verksamma pedagoger på två förskolor som ligger i olika områden, vilket gör att deras sammansättningar av barngrupper skiljer sig åt. Studien utgår från fyra olika teoretiska begrepp som ses som relevanta kring ämnet: Benedict Andersons föreställda gemenskap samt kulturell identitet, mångkulturalitet och interkulturalitet. Studiens resultat visar på en medvetenhet av att arbeta med mångkulturalitet i förskolan men det finns en viss osäkerhet kring hur arbetet ska utföras. I resultatet synliggjordes att en av förskolorna arbetar med interkulturellt medan den andra arbetar med mångkulturalitet. Utifrån förskolornas förhållningssätt ser vi hur detta skapar olika föreställda gemenskaper.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
27

Johansson, Madeleine y Marie Neureuther. "Förskollärares förhållningssätt till matematik i förskolan". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34229.

Texto completo
Resumen
Flera nationella utredningar visar att elevernas kunskap har försämrats generellt sett när det gäller matematik. Skolverket (2003) skriver att intresset för ämnet i skolan har minskat under den senaste tioårsperiod, samt att de mätbara ämneskunskaperna sjunker. Med denna problematik vill vi i denna studie undersöka hur förskollärare förhåller sig till matematik, hur förskollärarna arbetar med matematik och vilka matematiska aktiviter som blir synliga i förskollärarens beskrivning av sitt arbete. Det gör vi med utgångspunkt i förskollärarnas erfarenheter av matematiken för att belysa komplexiteten av matematisering, som bland annat Palmér (2013) problematiserar. Palmer (2013) påtalar att erfarenheter spelar stor roll hur intresset för matematiken kommer att bli senare i livet. Studien har en kvalitativ karaktär och vi har intervjuat åtta förskollärare från två olika förskolor. En av förskolorna har haft en satsning inom matematik. Empirin analyseras utifrån Bishops (1988) sex matematiska aktiviteter som på olika sätt knyter an till förskolans läroplan matematiska mål (Lpfö-98/10). Dessa matematiska mål hjälper den som arbetar i förskolan att på ett tydligare sätt kunna beskriva och förstå hur matematiken skapas och hur den används i vardagen. Detta sätt att se på matematik är en av inspirationskällorna bakom de mål som berör matematik i läroplanen för förskolan och finns återgivna i Förskola i utveckling (Utbildningsdepartementet, 2010). Resultatet i vår studie visar att förskollärarna hade skilda åsikter om hur de förhåller sig till tidigare erfarenheter av matematik. Alla förskollärare refererade till räkna när det gällde en matematisk aktivitet. Pedagoger som ingick i satsningen inom ramen för fortbildning i matematik i vår studie, kunde uppvisa ett ökat intresse för ämnet och deras förhållningssätt hade ändrats på olika sätt. Bland annat handlar det om att dessa förskollärare hade lättare för att uttrycka sig i matematiska termer, men också att de har blivit bättre på att arbeta strategiskt och målinriktat i vardagen.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
28

Ahmad, Bouzan Jehan. "Förskollärares förhållningssätt och arbetssätt för att stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn : En kvalitativ intervjustudie med fyra förskollärare". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93053.

Texto completo
Resumen
Syftet med denna kvalitativa studie är att få kunskap om hur pedagoger arbetar för att främja och utveckla svenska språket hos barn som har svenska som andraspråk. För att uppnå studiens syfte genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från två olika flerspråkiga och mångkulturella förskolor. Det sociokulturella perspektivet har använts för att diskutera studiens resultat. Resultatet av studien visade att förskollärarna använder sig av liknande arbetsmetoder för att främja och stödja flerspråkiga barns språkutvecklingar. Dessa arbetsmetoder är kroppsspråk, bildstod, TAKK (teckenstöd), aktiviteter vid samling (såsom Polyglutt, bilder, böcker, rim och ramsor och konkret material) samt lek och högläsning. Studiens resultat visar att förskollärarnas förhållningsätt i förskolans verksamhet ses som en central del i språkutvecklingen hos barn som har svenska som andraspråk. Pedagogerna inkluderar föräldrarna i verksamheten genom att uppmuntra dem att vara delaktiga i sina barns språkutveckling. Studiens resultat visar även att trygghet är en förutsättning för att utveckla språket hos barn. Därför att det är viktigt att barn får känna trygghet i sin omgivning genom att pedagogen skapar möjligheter och situationer i vardagen där barnet kan utöva både sitt modersmål och det svenska språket. Detta kan ske genom att skapa små grupper och genom att visa barn intresse för deras modersmål.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
29

Nilsson, Lovisa y Sofie Karlsson. "Förskollärares förhållningssätt i den fria leken : En kvalitativ studie om hur förskollärare resonerar om den fria leken". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100324.

Texto completo
Resumen
Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur förskollärare resonerar om den fria leken och deras egen roll i relation till den fria leken. Urvalet innefattar sex förskollärare från två förskolor med olika pedagogiska inriktningar, i samma kommun. Uppsatsen är en kvalitativ studie som genomförs med semistrukturerade intervjuer med hjälp av ljudupptagningar. Den insamlade datan tolkas och analyseras genom tematisering utifrån intervjufrågorna, för att skapa en mer ingående förståelse. I resultat- och analyskapitlet används tidigare forskning och de valda teoretiska begreppen målorienteringen skapas i interaktionen och begränsningar som berikar, för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar. Resultatet synliggör både likheter och skillnader gällande hur förskollärarna resonerar om den fria leken. Det framkommer att den fria leken beskrivs som ett viktigt verktyg för barns utveckling och lärande, där förskollärarens roll framförallt bottnar i barns kunskaper, behov och intressen samt vilka begränsningar det finns i verksamheten.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
30

Azad, Slewa Roua y Ahmed Amina. "Förskollärares förhållningssätt gentemot flerspråkiga barn : En studie om förskollärarnas syn och arbetssätt gentemot flerspråkiga barns språkutveckling i två olika förskolor". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-243473.

Texto completo
Resumen
De senaste åren har det blivit ökade krav på förskollärare utifrån förskolans styrdokument att förhålla sig och arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling och lärande. Samtidigt visa intresse och engagemang för deras kultur och identitet. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera hur förskollärare förhåller sig gentemot flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin där det läggs vikt på interaktion och kommunikation i lärandet. För att undersöka forskningsområdet kommer följande frågeställningar att behandlas: Hur definierar förskole pedagogerna flerspråkighet? Hur beskriver pedagogerna flerspråkiga barns språkutveckling? Vilken syn på flerspråkiga barn uttrycker förskollärare? Hur beskriver pedagogerna arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Hur ska förhållningssätt se ut för flerspråkiga barns språkutveckling enligt förskollärare? Vilka problem och hinder beskriver förskollärare? Vilka åtgärder kan tillämpas för en bättre verksamhet? I undersökningen valde vi att använda kvalitativa intervjuer för att besvara våra frågeställningar. Sex förskollärare på två olika förskolor intervjuades individuellt för att bilda uppfattningar av deras perspektiv. Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades för att kunna fånga upp det centrala i studien. Studien visade ett centralt resultat där alla intervjuade förskollärare hade en positiv syn på flerspråkighet och att de flerspråkiga barnen ansågs berika verksamheterna. I studien framkom det en av förskollärarnas uppfattning kring förhållningsätt och arbetssätt där av, visa intresse för flerspråkiga barn, samt synliggöra flerspråkiga barns kulturer i verksamheten och ta in deras olikheter in i sin undervisning. Ett ytterligare centralt resultat i studien visade att genom interaktion och kommunikation till flerspråkiga barn där verbalt och icke verbalt språk, som talsituationer och skriftspråk främjar barnens språkutveckling.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
31

Tedborn, Malin y Molina Gabriela Soto. "Högläsning, förskolläraren och barnet : Förskollärarnas synsätt gällande högläsningen med fokus på språkutveckling". Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-190513.

Texto completo
Resumen
Syftet med studien är att beskriva och analysera vilka synsätt förskollärare har gentemot högläsning och hur de relaterar högläsningen till förskolebarns språkutveckling. Studiens frågeställningar är följande: Hur arbetar förskollärarna med högläsning? Vilken betydelse ger förskollärare till högläsningen för att stimulera förskolebarns språkutveckling? Vi som format denna studie har valt att använda oss av en enkät med öppna frågor i ett kvalitativt syfte som metodval. Enkäten innehöll 12 frågor kring förskollärarnas uppfattningar, förhållnings- och synsätt gentemot högläsningens funktioner till barns språkutveckling. Frågorna är utformade utefter studiens syfte och frågeställningar. Med hjälp av respondenternas tankar och åsikter kring högläsning har vi som framställt denna studie erövrat en djupare förståelse för högläsningens inflytande för barns språkliga lärande och innebörden av aktivitetens planering, utformande samt innehåll. Slutsatsen är att högläsningen är ett språkfrämjande arbetssätt för att stimulera och utveckla barnens språkliga lärande. Inom högläsningen innefattas det olika metoder såsom: digitala verktyg, QR-koder, läspåsar och varierande barnlitteraturer. Med hjälp av de olika metoderna som beskrivs i resultatkapitlet främjas både förskollärarnas arbetssätt och barnens delaktighet i deras språkliga utveckling.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
32

Nilsson, Annika y Johanna Sarajävi. "Mångkultur i förskolan : - förskollärares förhållningssätt och inställning". Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4741.

Texto completo
Resumen

Syftet med denna uppsats var att undersöka åtta förskollärares inställning och förhållningssätt till mångkultur i förskolan. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes och totalt intervjuades åtta stycken förskollärare från en homogen- och en heterogen förskola. Resultatet visade att förskollärarna var positivt inställda till mångkultur men att de hade svårt att lyfta fram mångkulturen i verksamheten. Ingen av förskollärarna tog tillvara på barns kulturella olikheter i vardagen utan endast vid planerade tillfällen. Resultatet visade också att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan de två förskolorna när det gällde att ta tillvara på barns olika kulturella bakgrund. Vi kunde dock se att förskollärarna på den heterogena förskolan kommit längre i sin förståelse om mångkultur än de på den homogena förskolan. En slutsats som kan dras är att ett interkulturellt arbetssätt inte kan infinna sig om man endast är positiv till mångkultur. Inte heller om mångkulturen sätts i ett rum för sig. För att blivande lärare ska kunna tillgodose sig ett interkulturellt synsätt är det viktigt att lärarutbildningen tar upp dessa frågor.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
33

Karlsson, Emma y Malin Konradsson. "Förskollärares förhållningssätt till barns lek och lekmiljö". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30833.

Texto completo
Resumen
Syftet med denna studie är att ta reda på förskollärarnas förhållningssätt till barns lek och lekmiljö genom observationer och intervjuer. Observationerna skedde på åtta avdelningar på flera olika förskolor i mellan Sverige. Åtta verksamma förskollärare intervjuades. Resultatet visar att förskollärare som arbetar med yngre barn är mer närvarande i barnens lekmiljö än de förskollärare som arbetar med äldre barn. Samtidigt är förskollärarna som arbetar med de äldre barnen mer tillåtande avseende barnens lekmiljö och ger barnen mer utrymme att leka fritt, än vad förskollärare som arbetar med de yngre barnen gör. Resultatet visar också att barns inflytande och lekmiljöer har betydelse för deras lek genom att förskollärarna visar intresse och engagemang i barnens lek och lekmiljö. En slutsats är att förskollärarna är medvetna om hur deras förhållningssätt till barnens lek och lekmiljö påverkar barnen i deras lek, men att de ändå ibland styr leken omedvetet.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
34

Svensson, Anna. "Matematik i förskolan : Förskollärares förhållningssätt till matematik". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218452.

Texto completo
Resumen
Sammanfattning Studien avser att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt till och hur de arbetar med matematik i förskolan. Studien bygger på intervjuer med sex  förskollärare från tre olika förskolor samt tre observationer på var och en av förskolorna där intervjuerna genomfördes. Det insamlade materialet har analyserats utifrån studiens frågeställningar vilka innefattar vilket värde förskollärare anser att matematiken har i förskolan, hur de synliggör matematiken för barnen i förskolan, hur de ser på sin delaktighet i barnens matematikutveckling samt deras förhållningssätt till hur matematiken i förskolan blir meningsfull för barnen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att barn lär sig i samspel med andra barn och vuxna. Resultaten visar att förskollärarnas förhållningssätt till matematik i förskolan är att den är värdefull och bör synliggöras för barnen eftersom matematiken finns överallt i barnens vardag. Matematiken i förskolan innehåller grundläggande matematik som rumsuppfattning, jämförelser och geometriska figurer. Förskollärarna uttrycker att matematikbegrepp behöver uttryckas formellt med sina rätta namn. Under observationerna noterades att förskollärarna medvetet räknar barnen i samlingarna samt att de talar om delar och helheter (en hel, en fjärdedel etcetera), medan de i andra situationer många gånger omedvetet använder läges- och riktningsbeskrivningar samt jämförelseord. Förskollärarna uttrycker att de är delaktiga i barnens matematikutvecklig genom att använda matematikbegrepp i barnens vardag. De anser även att de behöver problematisera matematiken för barnen i enlighet med det sociokulturella perspektivet. För att göra detta menar förskollärarna att de själva som förskollärare först måste upptäcka att matematiken finns överallt och att den är en naturlig del av förskolans verksamhet vilket också tidigare forskning pekar på. För att matematiken ska bli meningsfull för barnen hävdar förskollärarna att matematiken bör konkretiseras och utgå från barnens erfarenheter och intressen samt ske på ett glädjefullt och lekfullt sätt.  Slutsatsen är att förskollärarna vill utnyttja den grundläggande matematiken som uppstår i vardagen och lyfta fram den och göra den synlig för barnen. Det uppfattas dock utifrån observationerna att matematiken som medvetet synliggörs är oftast antalsförståelse i samlingarna medan den grundläggande matematiken som de synliggör för barnen i de övriga situationerna oftast framstår som omedvetna handlingar och uttalanden. I samlingarna uppstår det många tillfällen där förskollärarna kan utveckla barnens grundläggande matematikförståelse vilket i majoriteten av samlingarna inte utnyttjas som den skulle kunna utan fokus läggs istället på att barnen ska lära sig antal.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
35

Delic, Gordana. "Matematik i förskolan : Förskollärares förhållningssätt till matematik". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32352.

Texto completo
Resumen
The purpose of this study is to examine the experiences and preferences of preschool teachers in Mathematics, and analyze how they apply their visualization of Mathematics in preschool. The study aims to examine how the teachers' own perceptions form their mathematical subjectivity and mathematical skills. Data collection was done through interviews. Six preschool teachers from two different preschools participated in the survey. The teachers spoke about their own mathematical experiences in school and talked about their experiences in working with preschool children. The results show that the participants have a positive attitude towards preschool mathematics. It also shows how their mathematical subjectivity changed over time due to increased knowledge and experiences that they create through working with children. Before the curriculum was introduced in 1998, the preschool teachers' understanding of mathematics comprise only of children learning to count. With the new curriculum, the preschool teachers were able to have the opportunity to develop their understanding about preschool mathematics. The participants in this study did. All six preschool teachers in this study showed that they have a mathematical awareness with a varying degree in competence development depending on the individual's interests, commitment and experiences.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
36

Arvén, Anneli. "Bildskapande i förskolan : Förskollärares förhållningssätt till bildskapande". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21163.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
37

Thorbjörnson, Minna y Sabina Pintaric. "Förskollärares ansvar för förskolans innemiljö : En kvalitativ studie om hur förskollärare uppfattar utförandet av sitt ansvar för förskolans fysiska innemiljö". Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52169.

Texto completo
Resumen
Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om utförandet av deras ansvar för förskolans fysiska innemiljö. Frågeställningar som har varit behjälpliga i studien är: vilka uppfattningar om genomförandet för förskolans fysiska innemiljö skildras i förskollärares berättelser, samt vilka begränsningar och möjligheter upplever förskollärare i utövandet av ansvaret för förskolans fysiska innemiljö? Metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Analysen har influerats av den fenomenologiska teorin. Studiens resultat indikerar att förskollärarna har varierande uppfattningar om utförandet av sitt ansvar. Genom förskollärarnas berättelser blir det påtagligt att deras arbetslivserfarenheter påverkar uppfattningen, genomförandet och förhållningssättet. Samtidigt är reflektioner, både enskilt och kollegialt, viktiga för ett förändrat förhållningssätt. Även barngruppens åldersspann samt förskolans uppbyggnad bidrar till vilka begränsningar och möjligheter förskollärarna har att förhålla sig till i sitt utövande av ansvaret för innemiljön. Slutsatsen av studiens resultat visar att förskollärares erfarenheter och kompetenser inverkar på hur de uppfattar sitt ansvar samt vad som påverkar utförandet av ansvaret.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
38

Ekbladh, Lisa, Madeleine Friman y Linnéa Ivarsson. "Kulturmöten : förskollärares och barns perspektiv". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10130.

Texto completo
Resumen
InledningI Sverige är 95 procent av alla barn i åldersgruppen tre till fem år är inskrivna i förskolan.Barn träffar andra barn för första gången utan deras föräldrar. Förskolan är en mötesplats därbarn med olika etniska bakgrunder möts i samspel med varandra. På förskolan lär sig barnenatt samsas och interagera med varandra. Ett interkulturellt förhållningssätt behövs påförskolan, där förskollärarna tar tillvara på barns olika kulturella bakgrunder och där allabarns kulturer får synas på ett positivt sätt.SyfteSyftet med studien är att undersöka öppenhet för olika kulturer inom förskolan utifrånförskollärares och barns perspektiv.MetodEn kvalitativ metod har använts där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sjuförskollärare och sju förskolebarn på olika förskolor, med fokus på hur de beskriver öppenhetför olika kulturer inom förskolan. Förskollärarna intervjuades också om hur de arbetar med ettinterkulturellt förhållningssätt på förskolan samt hur de arbetar med barnens olika kulturer iden pedagogiska verksamheten. Intervjuerna skrevs ned efter avlyssning och sammanställdesunder olika teman.ResultatResultatet visar att förskollärare har ett interkulturellt förhållningssätt där olika kulturer sessom en tillgång på förskolan. I förskolebarnens berättelser framkom att barnen hade svårt attse skillnad på olika kulturer utan barnen upplevde deras olika kulturtillhörigheter somnaturliga. Förskollärarna betonade vikten av att vara öppen och lyhörd i samarbetet medfamiljerna. Utbildning och mer kunskap om olika kulturer efterfrågades av förskollärarna,eftersom kulturer är i ständig förändring. Studiens resultat visade på att förskollärare tydligtbehöver synliggöra kulturskillnader på förskolan, samt göra barnen medvetna om människorskulturella olikheter. Förskollärarna arbetade med att utveckla öppenhet för olika kulturer medhjälp av pedagogiskt material, barnens modersmål och olika matkulturer. Att socialisera allabarn, enligt demokratiska former, och visa på alla människors lika värde är ett av förskolansuppdrag, för att barn på sikt ska fungera och kunna delta i samhällslivet.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
39

Hansson, Sofia y Ida Jähi. "Professionellt förhållningssätt mellan förskollärare i förskolan : En kvalitativ intervjustudie med åtta förskollärare". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27370.

Texto completo
Resumen
Syftet är att undersöka vad förskollärare uppfattar att ett professionellt förhållningssätt mellan kollegor innebär. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar att kommunikation är övergripande för att förskollärarna ska kunna upprätthålla ett professionellt förhållningssätt mellan varandra. Resultatet visar även hur förskollärarnas förhållningssätt gentemot varandra påverkar resterande verksamhet. En slutsats är att det finns olika faktorer som kan leda till att förskollärarnas förhållningssätt mellan varandra kan påverka deras profession.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
40

Pettersson, Annie y Maria Vesterlund. "Hur tillvaratas populärkultureni förskolan? : Förskollärares förhållningssätt tillförskolebarns erfarenheter avpopulärkultur". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-203226.

Texto completo
Resumen
Syftet med denna studie har varit att studera förskollärares förhållningsätt till populärkultur iförskolan samt till förskolebarns erfarenheter av populärkultur. Tidigare forskning visar attpopulärkulturens användande kan bidra till barns lärande. Samtidigt visar forskningen att barnserfarenheter av populärkultur inte alltid tillvaratas. Det har även synliggjorts att det inompopulärkulturen kan finnas en hierarkisk ordning, vilket innebär att det finns uppfattningar omvad som är bra respektive mindre bra populärkultur. I denna studie används metodenrespondentundersökning genom samtalsintervju för att samla in empiri. Totalt intervjuades tioförskollärare. Det teoretiska perspektivet ”Funds of knowledge” används som analysverktyg tillden insamlade empirin. ”Funds of knowledge” innebär kortfattat att goda lärandesituationerskapas när fokusering ligger på barns intressen. Resultat och analys av studien visar att samtligaförskollärare på olika sätt märker av populärkulturens närvaro hos barnen iförskoleverksamheten. Övervägande antal förskollärare tillvaratar dock inte förskolebarnspopulärkulturella intressen på ett medvetet sätt, de tillvaratas istället spontant och förskollärarnakan därför i olika utsträckning säga använda populärkulturen som ”Funds of knowledge”, det villsäga som en potentiell källa till inlärning. Studiens slutsatser visar även att förskollärares attityd tillpopulärkultur speglar hur den används i verksamheten.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
41

Ölander, Caroline y Johansson Maria Olausson. "Förskollärares förhållningssätt till inkludering av barn med Downs syndrom". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-239052.

Texto completo
Resumen
Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna såg på sitt förhållningssätt samt hur de arbetade för att få en fungerande inkludering för barn med Downs syndrom. Vi ville se vilka svårigheter som kunde förekomma samt hur pedagogen förhöll sig till denna inkludering undersöktes också. I denna studie beskrivs olika hjälpmedel som används i verksamheten för att stödja och förenkla inkluderingen för barn med Downs syndrom. De metoder som användes i detta arbete var semistrukturerade samt strukturerad intervjuer samt strukturerade observationer. Vår teoretiska utgångspunkt i detta arbeta har varit inkludering och Vygotskijs teori har varit vägledande i denna studie. I denna studie har vi kommit fram till att pedagogerna har en betydande roll för inkluderingen mellan barnen. Andra faktorer som spelar en stor roll för inkluderingen är även den pedagogiska miljön samt den sociala samvaron.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
42

Tempte, Maria y Susanne Strid. "Lärarens yrkesroll – ur ett specialpedagogiskt perspektiv med förskollärares förhållningssätt". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32324.

Texto completo
Resumen
Strid, Susanne & Tempte, Maria (2016). Lärarens yrkesroll - ur ett specialpedagogiskt perspektiv med förskollärares förhållningssätt. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola.Syfte och preciserade frågeställningar:Syftet med vår studie är att studera hur nio lärare som undervisar i grundskolans år F-6 resonerar om vilka arbetsuppgifter de har. Vi vill även undersöka om lärarna har särskilda strategier i sitt arbete med eleverna då problem uppstår. Vi har även ett bisyfte vilket är att belysa lärarnas syn på den egna rollen i perspektiv av forskning om förskollärare.Vilka arbetsuppgifter anser de intervjuade lärarna att de har?Vilka förmågor behöver de intervjuade lärarna ha för att kunna utföra sitt arbete?Vilka problem möter de intervjuade lärarna i arbetet med eleverna?Hur ser de intervjuade lärarnas tillvägagångssätt ut när det uppstår problematiska situationer?Tidigare forskning och teoretisk förankring: Studien utgår ifrån tidigare forskning inom de olika rollerna som krävs av lärarna.(Brante, 2008 m.fl.) Den utgår även ifrån vad forskningen säger om lärarens strategier när dilemma uppstår i klassrummet. (Greene, 2011 m.fl.). Studien tar även avstamp i organisationsteori (Berg, 2003 m.fl.) där skolans komplexitet lyfts fram. Vidare tar den även stöd i specialpedagogisk teori (Nilholm, 2007 m.fl.), men även om förskollärarens yrkesroll Sandberg (2009). Inom specialpedagogisk forskning urskiljs ofta olika perspektiv, kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet. Den forskning som vi hittat bygger på lärare, förskollärare och elevers relationer. Vi har även medvetet valt att ta del av vad forskningen säger om specialpedagogens roll som ett förebyggande arbete.Metod: Vi har valt att utföra en kvalitativ studie som vi har delat upp i två delstudier. Dels en kring lärarens yrkesroll med halvstrukturerade intervjuer och dels en med en casestudie för att ta del av lärarens strategier kring elever i problematik. Till grund för intervjuerna ligger en intervjuguide och ett färdigt case.Resultat: Genom analys av vårt empiriska material har vi funnit fyra teman. Första temat är relationer som handlar om att skapa bra relationer till eleverna. Andra temat är samarbete vilket innebär vikten av samarbete mellan elev och lärare men även mellan lärarna. Tredje temat handlar om anpassningar och inkludering i klassrummet. Hur lärarna arbetar på olika sätt för att alla elever ska nå sina mål. Det fjärde och sista temat är dilemma där lärarna har fått ta del av ett case och sedan fått beskriva vilka strategier de har för att möta eleven. Under dessa teman visar sig en del likheter som vikten av samtal och kommunikation för att nå framgång.Specialpedagogiska implikationer: Specialpedagogen med sin övergripande kompetens används i alla nivåer i organisationen och behövs finnas tillgänglig i skolan för att alla elever ska gynnas. Det går inte att se elever, lärare och specialpedagoger var för sig utan att alla måste ses tillsammans i ett sammanhang. En reflektion vi gör, utifrån våra intervjuer är vikten av att huvudman beskriver specialpedagogens yrkesroll och blir tydlig i skolans organisation. Där kan vi se utifrån vår studie att vi kan vara bra förändringsledare, stötta lärare och få till tidigare insatser som gör att fler elever fångas upp. Nilholm (2007) och Ahlberg (2013) menar att samspelet mellan olika aktörer är viktiga för att eleverna ska nå sina mål. Det måste finnas bra relationer mellan alla parter.Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, förskollärare, grundskollärarens yrkesroll, organisationsteori, relationellt perspektiv, specialpedagog.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
43

Harrysson, Pernilla y Sofie Johansson. "Lika förutsättningar, olika förhållningssätt? : En studie om hur styrdokument, pedagogisk grundsyn och kultur påverkar förskollärares förhållningssätt". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-71509.

Texto completo
Resumen
Syftet med studien är att öka förståelsen för olika förskollärares förhållningssätt, i relation till styrdokument, pedagogisk grundsyn och kultur. Under våren 2017 gjorde vi vår verksamhetsförlagda utbildning på en skandinavisk skola där det arbetade både svenska och engelska förskollärare. Det vi upptäckte var märkbara skillnader i förhållningssätt och ville undersöka vilka faktorer som låg till grund för dessa skillnader. Vi har intervjuat fem förskollärare från skolan, tre engelska och två svenska. Studien bygger på kvalitativ metod, genom intervjuer och observationer. Resultatet visade att de yttre faktorerna, mestadels styrdokument, var de som hade störst påverkan på förskollärarnas förhållningssätt genom att den engelska gruppen utöver svensk läroplan för förskola, även måste förhålla sig till den engelska motsvarigheten vilket bidrog med svårigheter i arbetet eftersom de behöver kombinera de båda läroplanerna.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
44

Erzurum, Ahmet y Christine Bassous. "Flerspråkiga barn : En studie om förskollärarnas förhållningssätt till flerspråkighet". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27615.

Texto completo
Resumen
Studiens syfte är att undersöka förskolelärarnas förhållningssätt gentemot flerspråkighet, analysera de utmaningar lärarna möter i arbetet och hur förskollärarna kan samverka med och involvera föräldrarna i barnens språkutveckling. Studiens forskningsfrågor var: I) Hur ser förhållningssätten ut hos förskollärare vad gäller språkutveckling hos flerspråkiga barn? II) Vilka utmaningar möter förskolelärarna i arbetet med språkinlärning och språkutveckling hos flerspråkiga barn? och III) Hur kan förskollärarna samverka med och involvera föräldrarna i barnens språkutveckling? För att genomföra studien använde vi oss utav en kvalitativ forskningsansats och genomförde 11 semistrukturerade intervjuer. Studien visade att nio utav 11 lärare hade en mycket positiv inställning till flerspråkighet medans två lärare hade en lite mer negativ inställning. Det var framför allt tre svårigheter som blev tydliga i studien; I) föräldrasamverkan, I) att arbetet var tidskrävande och III) svårigheter vid inskolning. Konkret visar studien att flerspråkiga barns möjligheter att utveckla sitt modersmål och det svenska språket samtidigt kan vara bunden till lärarnas förhållningssätt gentemot flerspråkighet. Då förskollärarnas förhållningssätt avspeglar deras praktik påverkar även detta barnen. Studien visar också att de utmaningar som förskollärarna möter i vardagen är väldigt typiska men att dessa svårigheter också kan vara kopplade till förskollärarnas förhållningssätt och praktik.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
45

Ottosson, Emelie y Beatrice Johansson. "Språkstörning i förskolan : förskollärarnas förhållningssätt till barn med språkstörning". Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20267.

Texto completo
Resumen
Denna studie syftar till att undersöka hur fyra olika förskollärare med olika erfarenheter i förskolan upplever arbetet med barn som har en språkstörning. Vi var nyfikna på hur arbetssättet i förskolan kan se ut när man arbetar med barn som har en språkstörning men även om förskollärarna upplever att det finns några skillnader på barn som har ett eller flera språk i kombination med språkstörning. Vi har valt att använda oss av det sociokulturella och relationella perspektivet samt Jim Cummins perspektiv på flerspråkighet för att analysera vårt resultat. För att kunna besvara studiens frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare i mellersta Skåne.  Det som framgår i intervjuerna med förskollärarna är att de alla anser att ett inkluderande arbetssätt verkar vara det bästa för att främja språkutvecklingen även hos barn som inte har en språkstörning.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
46

Beijbom, Tora y Sofia Williamsson. "Fysisk aktivitet, morotik och lärande : Några förskollärares erfarenheter och förhållningssätt". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12715.

Texto completo
Resumen
Syftet med vår studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemområdet motorik, utveckling och lärande med utgångspunkt från några pedagogers arbete med och förhållningssätt till fysiska aktiviteter och lärande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, där vi intervjuade sex verksamma förskollärare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lärande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lärande. Resultatet av studien visade att också verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lärande. Samtidigt visade studien andra faktorer som påverkar barns fysiska aktivitet och lärande, exempelvis miljön och sinnesorganen. Många av pedagogerna framhäver utomhusmiljön som en tillgång i arbetet med fysiska aktiviteter. Vid tillfällen som dessa, menar pedagogerna, tränas och stimuleras barns motoriska utveckling på ett naturligt sätt. Sammanfattningsvis upplever pedagogerna att motorik påverkar barn positivt; barnen blir rörligare, friskare och gladare.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
47

Ericsson, Anna y Anton Hjort. "Förskollärares förhållningssätt till musik : En kvalitativ studie gällandemusikundervisning i förskolan". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21095.

Texto completo
Resumen
Bakgrund Undersökningen har sin grund i relevant forskning, litteratur samt styrdokument för förskolan. Fokusområdet för undersökningen berör förskollärares förhållningssätt gällande musikanvändning i förskolan. Vid sökningsprocessen observerades det att tidigare forskning som identifierades inom ämnet inte behandlade konkreta arbetssätt i samband med musik som estetisk lärprocess samt hur förskollärare kan stärkas i att vilja använda musik i förskolan. Genom intervjuer i förhållande till relevant forskning berör undersökningen det förhållningssätt förskollärare har gällande musikanvändning i förskolan samt konkretisering av arbetssätt med musikundervisning i fokus.          Syfte Syftet med studien är att synliggöra förskollärares förhållningssätt till musik i förskolan. Vi vill genom studien tydliggöra vilka lärandemål som sker vid musiksituationer i förskolan med fokus på musik som estetisk lärprocess. Metod Den metod som använts under studiens gång har varit halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes med fem förskollärare som arbetar inom förskoleverksamheten. Resultat Resultatet av denna studie betonar att musikundervisning kan gynna barns lärande på ett flertal plan genom ett ämnesöverskridande förhållningssätt till musik. I resultatet lyfts förskollärarnas rekommendationer fram till pedagoger som vill arbeta med musik i förskolan genom exempelvis användandet av enkla rytmikinstrument som trummor och klaves. Samtliga förskollärare i studien betonar vikten av musik under lärsituationer i verksamheten om det finns ett tydligt syfte med undervisningssituationen. I resultatet lyfts även fram forskning och litteratur som förskollärarna förhåller sig till när de undervisar musik i förskolan. Den slutsats som resultatet framhåller är att musik är en viktig aspekt av barnens lärande i förskolans verksamhet och lärandet sker i samspel med barn och pedagoger.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
48

Johansson, Ida y Jonna Järvenpää. "Digital teknik i förskolans vardag : Användandet, artefakterna och förskollärares förhållningssätt". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21115.

Texto completo
Resumen
Inledning Den digitala tekniken är i ständig utveckling, samhället är idag mer digitaliserat och den digitala tekniken används på ett helt annat sätt än tidigare. Läroplanen har reviderats med tydligare må lgällande användandet av digital teknik och det har blivit obligatoriskt för förskollärare att arbeta med digital teknik. Vår studie baseras på den sociokulturella teorin, där barn lär sig i sociala sammanhang tillsammans med andra. Syfte Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur verksamma förskollärare arbetar med digital teknik i förskolans vardag för att främja barns utveckling och lärande. Vi vill också ta reda på vilken digital teknik som används på de utvalda förskolorna samt vilket förhållningssätt förskollärare har till digital teknik. Metod För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av den kvalitativa metoden och semistrukturerade intervjuer. Vårt urval består av sju förskollärare på fyra olika förskolor. Vi har gjort ett slags bekvämlighetsurval som kallas för snöbolls- eller kedjeurval. Resultat Vårt resultat visar att det finns ett varierat förhållningssätt till digital teknik. Förskollärarnas upplevelser är att det finns både positiva och negativa förhållningssätt. Resultatet visar också att förskollärarnas eget intresse styr undervisningen kring digital teknik. Artefakter som majoriteten av förskollärarna använder sig av är Ipad och projektor. Ett fåtal förskollärare använder sig av Penpals, smartboard och blue-bot/ bee-bot. Resultatet visar även att samtliga förskollärare använder digital teknik mest till dokumentation. Samtliga förskollärare arbetar i olika gruppkonstellationer för att utveckla barns lärande.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
49

Berglund, Malin y Martina Lagergren. "Mångkultur i förskolan : En studie med fokus på förskollärares förhållningssätt". Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18896.

Texto completo
Resumen
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet mångkultur samt hur de förhåller sig relationellt till lärandeobjektet. Studiens forskningsfrågor är: Hur tolkar förskollärare begreppet mångkultur? Vilken betydelse anser förskollärare att det relationella arbetet har för deras intentioner gällande mångkultur i förskolan? Vi har utgått från kvalitativ metod i form av intervjuer. Insamlad empiri har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell. Tidigare forskning (Lunneblad, 2013 Lahdenperä, 2008 Björn-Willens, 2006 Ljungberg, 2005) visar på att begreppet mångkultur är komplext för förskollärare att förhålla sig till i sitt uppdrag utifrån läroplanens mål och riktlinjer. Resultatet av studien visar att det finns olika synvinklar att förhålla sig till kring begreppet mångkultur. I den fenomenografiska analysen utgick vi från ett utvecklingspedagogiskt perspektiv samt ett relationellt perspektiv. Vi upptäckte att perspektiven kan i samspel utveckla varandra. Analysen kategoriserades in i teman vi fann i intervjuerna, komplexiteten i begreppet, relation till föräldrar samt utvecklingsmöjligheter. Slutsats för denna studie är att mångkultur kan bidra till gemenskap och samspel beroende på hur förskollärare tolkar begreppet och värdesätter relationer. Förskollärarens medvetenhet kring sina egna värderingar och tankar om mångkultur är betydelsefull för att kunna möta andra människor och därmed utveckla den mångkulturella verksamheten.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
50

Kåks, Karin y Sandra Skoglund. "I riktning mot hållbarhet? : Förskollärares förhållningssätt tillhållbar utveckling i förskolan". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155316.

Texto completo
Resumen
Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares förhållningssätt till arbete medhållbar utveckling i förskolan. Studien tar avstamp i frågor som rör vilka innebörderförskollärare lägger i begreppet hållbar utveckling och hur dessa innebörder relateras tillvarandra, samt hur förskollärarna resonerar kring barnens lärande för hållbar utveckling.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare och utgår frånutvecklingspedagogik som teoretiskt ramverk. Resultatet av studien visar att hållbarutveckling i förskolan ges en mängd olika innebörder i relation till förskolans verksamhet.Förskollärarna arbetar med ett brett undervisningsinnehåll kopplat till hållbarhet, men stortonvikt läggs vid arbetet med återvinning och återbruk. Barns delaktighet, både idiskussioner och i praktiska aktiviteter, framstår som en viktig faktor för att främja lärandeför hållbar utveckling. Genom samtal, kommunikation, material och miljö kan pedagogernafå barnen att erfara specifika aspekter av en situation eller en aktivitet, och på så sätt riktabarnens uppmärksamhet mot hållbarhet som lärandeobjekt.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Ofrecemos descuentos en todos los planes premium para autores cuyas obras están incluidas en selecciones literarias temáticas. ¡Contáctenos para obtener un código promocional único!

Pasar a la bibliografía