Bibliografías temáticas / Funktionsnedsättning

Índice

  1. Artículos de revistas
  2. Tesis
  3. Libros
  4. Informes

Literatura académica sobre el tema "Funktionsnedsättning"

Autor: Grafiati
Publicado: 4 de junio de 2021
Última modificación: 31 de enero de 2023

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros

Elija tipo de fuente:

Consulte las listas temáticas de artículos, libros, tesis, actas de conferencias y otras fuentes académicas sobre el tema "Funktionsnedsättning".

Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.

Artículos de revistas sobre el tema "Funktionsnedsättning"

1

Borgström, Åsa. "Unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning." Socialvetenskaplig tidskrift 29, no. 1 (2022): 91–110. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2022.29.1.4416.

Texto completo
Resumen
Tidigare forskning visar att unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver ges möjlighet att utforska och uttrycka olika sociala identiteter, som idag sker på en rad olika arenor. Samtidigt saknas studier som särskilt belyser unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och identitetsskapande på digitala arenor. Det övergripande syftet med den här studien är således att studera erfarenheter av självpresentationer som unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning gör på internet. Ett särskilt fokus riktas åt hur internet och sociala medier kan skapa förutsättningar för alternativa identitetskonstruktioner och hur dessa kan ta sig uttryck för dem. Studien baseras på intervjuer (individuella intervjuer, par-intervjuer och fokusgrupper) med unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning (n=17). Intervjuerna genomfördes under 2017 och 2018 och intervjupersonerna var mellan 16-21 år. Analysen av materialet är inspirerad av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative phenomenological analyses - IPA) och mynnar ut i fyra teman: ”vara sig själv”, ”vara försiktig och undvika visa kroppen”, ”i andras ögon: om låtsasidentitet och att försköna” och ”när bilden inte stämmer överens”. Resultatet tolkas utifrån ett interaktionistiskt perspektiv och synliggör förhandlingar på olika nivåer inom olika områden. Mest framträdande är förhandlingen mellan risk och möjlighet, arenorna online och offline och normalitet och avvikelse. Slutsatsen är att unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning ger intryck av att befinna sig i ett spänningsfält mellan risk och möjlighet. Det är tydlig att internet å ena sidan utgör en möjlighet att utforska olika identitetsuttryck i samspel med andra. Å andra sidan kan internet liknas vid ett ”minfält” där det gäller att navigera mellan riskerna. Detta leder till en försiktighet som är relevant, men som kan upplevas som hämmande. Sammantaget ställer det stora krav på omgivningen: föräldrar och professionella. De praktiska implikationerna diskuteras utifrån begreppen dialektisk delaktighet och positivt risktagande.
 
 
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Arvidsson, Jessica, Carin Staland-Nyman, Stephen Wildén, and Magnus Tideman. "Sysselsättning för unga med intellektuell funktionsnedsättning." Socialvetenskaplig tidskrift 27, no. 1 (2020): 25–49. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3411.

Texto completo
Resumen
Studien analyserar sambanden mellan sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som gått i gymnasiesärskolan och deras sociala bakgrund, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå och geografiska härkomst. 
 Den här registerstudien baseras på Halmstad university register on pupils with intellectual disabilities (HURPID), Longitudinell integrationsdatabas för arbetsmarknads- och sjukförsäkringsstudier (LISA) samt LSS-registret. Studien omfattar 12 269 unga med intellektuell funktionsnedsättning som gick ut gymnasiesärskolan mellan 2001 och 2011. De samband som studeras analyseras genom multipla logistiska regressioner. 
 Resultaten visar att föräldrars utbildningsnivå har viss betydelse för före detta gymnasiesärskoleelevers sysselsättning. Barn till högutbildade föräldrar har med större sannolikhet en sysselsättning inom daglig verksamhet och barn till lågutbildade föräldrar har med större sannolikhet ett förvärvsarbete. Sannolikheten för att ha någon av sysselsättningskategorierna daglig verksamhet eller förvärvsarbete är lägst bland barn till föräldrar som är födda i länder utanför Norden. Högutbildade föräldrar antas ha en högre grad av den ”välfärdskompetens” som krävs för att hantera dagens välfärdssystem och härigenom kunna påverka de ungas möjligheter att få insatser likt daglig verksamhet. Lågutbildade föräldrar antas ha egna erfarenheter av, och kontakter med, arbetsplatser där det finns arbetsuppgifter utan (eller med låga) formella kompetenskrav. 
 Samhällets kunskaper och medvetenhet om den sociala bakgrundens betydelse för efter(sär)gymnasial sysselsättning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver öka. Detta i syfte att bättre möta varierande individuella förutsättningar och främja etablering i arbetslivet för fler unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning vid övergången från skoltid till arbetsliv.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Tsilingaridis, Georgios, and Leif Jansson. "Parodontal hälsa hos patienter med sjukdom eller funktionsnedsättning." Aktuel Nordisk Odontologi 41, no. 01 (2016): 57–72. http://dx.doi.org/10.18261/issn2058-7538-2016-01-06.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Arvidsson, Jessica, Carin Staland-Nyman, Stephen Widén, and Magnus Tideman. "Sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning – boendegeografiska skillnader." Tidsskrift for velferdsforskning 19, no. 03 (2016): 241–60. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2464-3076-2016-03-03.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Anderson, Lotta, Hanna Egard, Camilla Nordgren, and Patricia Staaf. "Breddat deltagande för studenter med funktionsnedsättning – En utmaning för den högre utbildningen." Högre utbildning 8, no. 1 (2018): 33. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v8.1141.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Berthén, Diana, Anna Backman Bister, and Viveca Lindberg. "Musikundervisning för grundsärskolan? – en forskningsöversikt." Nordic Research in Music Education 3, no. 2022 (2022): 21–50. http://dx.doi.org/10.23865/nrme.v3.3729.

Texto completo
Resumen
Det övergripande syftet med denna artikel är att bidra med en översikt som kartlägger internationell forskning om musikundervisning för barn och ungdomar (F–9) med intellektuell funktionsnedsättning (IF). I Sverige får elever som bedöms inte kunna nå grundskolans lärandemål vanligen sin utbildning i den skilda skolformen grundsärskolan. En konfigurativ översikt har genomförts och 26 utvalda artiklar har analyserats med fokus på musikundervisningens mål. Resultatet redovisas i tre teman: Attityder och förhållningssätt, Undervisning och lärande samt Kritiska studier för empowerment och diskuteras mot kulturhistorisk teori och begrepp såsom musical becoming. Artikeln bekräftar tidigare översikters resultat: behovet av klassrumsstudier i grundsärskolan.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Norderyd, Johanna, and Rebecca Gahn. "Special Olympics – tandvårdens bidrag till bättre oral hälsa hos personer med intellektuell funktionsnedsättning." Aktuel Nordisk Odontologi 48, no. 1 (2023): 172–85. http://dx.doi.org/10.18261/ano.48.1.12.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Olofsson, Jonas, Per Germundsson, and Maria Norstedt. "Företagare med funktionsnedsättning i Sverige – en ”bortglömd” grupp i gränslandet mellan arbetslinjen och funktionshinderspolitiken." Nordisk välfärdsforskning | Nordic Welfare Research 7, no. 2 (2022): 108–20. http://dx.doi.org/10.18261/nwr.7.2.3.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Olsson, Ingrid. "Hur skolor kan utveckla elevers funktionella kunskaper – en nordisk forskningsöversikt om undervisning av elever med intellektuell funktionsnedsättning." Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk 8 (2022): 156. http://dx.doi.org/10.23865/ntpk.v8.3409.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Tideman, Magnus, and Jenny Aspling. "Covid-19-pandemins påverkan på personer med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige." Socialvetenskaplig tidskrift 28, no. 4 (2022). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.4.4366.

Texto completo
Resumen
Personer med intellektuell funktionsnedsättning har sämre levnadsvillkor än befolkningen i övrigt och är ofta beroende av andras stöd för ett gott liv. Kunskap saknas om hur deras vardagsliv, hälsa och stödinsatser påverkas av den välfärdsutmaning som covid-19-pandemin innebär. I denna artikel redovisas och diskuteras anhörigas och personals bedömningar av pandemins påverkan på personer med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige efter sex månaders pandemi i september 2020, det vill säga efter första vågen. 919 personer, 340 anhöriga och 579 anställda har anonymt besvarat en webbaserad enkät. Syftet med studien var att belysa hälsorelaterade och sociala effekter med fokus på vilka restriktioner som förekommit och vilka konsekvenser de bedöms ha fått för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visar att begränsningar i sociala relationer och inskränkningar i sysselsättning och aktiviteter har förekommit under covid-19-pandemin för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Såväl anhöriga som personal noterar markant ökade problem avseende viktökning, stereotypa beteenden, humör/ångest, sömn, utåtagerande och självdestruktivt beteende liksom aggressioner. Smittskyddsinsatser i form av skyddsutrustning och social distansering har tillämpats men anpassad information som förklarar coronaviruset och restriktionerna har inte erbjudits alla. Flertalet som lever med intellektuell funktionsnedsättning är kontinuerligt beroende av stöd i sitt vardagsliv och möter därför dagligen många personer och riskerar i och med det att utsättas för smitta. För att kunna utveckla strategier för framtida pandemier eller kriser behövs mer kunskap om hur en pandemi som covid-19 påverkar personer med intellektuell funktionsnedsättning, fysiskt, psykiskt och socialt. Denna studie betonar vikten av att utveckla kunskaper och förberedelser för framtida pandemier för att förhindra social isolering och negativa hälsoeffekter för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Tesis sobre el tema "Funktionsnedsättning"

1

Ekengren, Kerstin. "Vuxenstuderande med funktionsnedsättning." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Övrig skolnära forskning, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-22097.

Texto completo
Resumen
More and more people in our society take part in adult education. In this study, eight students in adult education, the majority with a diagnosis such as ADHD and/or reading- and writing disorders/dyslexia,have been interviewed about their current study situation. The interviews have so party treated topics related to earlier schooling and the future. Earlier studies and available literature is to a large extent written from the perspective of children’s and adolescents’ study situation and the question is if this is applicable to students in adult education. In different policy documentsit is pointed out that it is necessary to take disabilities into account, andin a recently published commission report regarding municipal primary level adulteducation (SOU 2013:20), it was argued that a more individual-based perspectiveis needed. In the current study it becomes clear that the individual students’ needs are specific and that the support from teachers of special education or general teachers is of importance. The factors which the interviewees especially mention are the need for individualization, treatment and time. For some of the students, the pace is too slow, whereas others need additional time as well as reading in their spare time.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Fors, Margaretha, and Sepideh Mosleh. "Samspel och kommunikation med elever med intellektuell funktionsnedsättning och ytterligare funktionsnedsättningar : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169809.

Texto completo
Resumen
I denna systematiska litteraturstudie ville vi undersöka modern forskning kring kommunikation och delaktighet för elever med flerfunktionsnedsättningar och intellektuella funktionshinder. Ämnet delaktighet för elever med flerfunktionsnedsättningar som ingår i grundsärskolans inriktning träningsskola är ett komplicerat ämne att bearbeta. Elevernas olika förmågor, förutsättningar och svårigheter att uttrycka sig gör det svårt att få insikt i elevernas egna uppfattningar. Konsekvensen av detta blir att personer med flera funktionsnedsättningar ofta blir exkluderade från forskningen. Syftet med studien är att sammanställa forskning som handlar om kommunikation och samspel med elever med flera funktionsnedsättningar på tidig utvecklingsnivå. För att samla in data till vår litteraturstudie gjorde vi vår artikelsökning i Stockholms universitetsbiblioteks (SUB) databas-samling och denna studie omfattar 12 artiklar som berörde vårt ämne. Våra urvalskriterier var att artiklarna skulle handla om elever med flera funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter samt vara kopplade till lärande och skolmiljö. Kvalitetsgranskning och metodanalys samt resultatanalys av dessa kvantitativa artiklar har dels redovisats i tabellform, som bilaga och ett mer omfattande resultat återfinns i löpande text. Det sammanfattande resultatet visar att omgivningens värdegrund och attityder samt pedagogers förhållningssätt är avgörande för elevernas utveckling och lärande. Undervisningen måste individanpassas utifrån elevernas förmågor och förutsättningar med tillgänglig AKK samt med stöd av partners och mentorer för att skapa de bästa premisserna för samspel och kommunikation.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Sohlman, Katarina. "Psykisk funktionsnedsättning och arbetsmarknaden." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14142.

Texto completo
Resumen
Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personers arbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den låga andelen psykiskt funktionsnedsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod där intervjuer med deltagare från den dagliga verksamheten samt med representanter från företag genomförts. Analysmetoden som användes är hermeneutik, där det är den enskilda personens tolkningar som är i centrala samt att sätta in dem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade att intervjupersonerna från den dagliga verksamheten hade få antal vänner på fritiden, samt att de vänner som de hade, även hade en funktionsnedsättning, vilket kan innebära en försvåring att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen på deras arbetsplatser kan vara stressig vilket försvårar en anställning av funktionsnedsatta personer. Men företagen försökte ändå anpassa sig till de olika funktionsnedsättningarnas behov.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Lönn, Nordin Klara, and Petra Zingmark. "Omvårdnad vid intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42277.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Bergström, Johan, and Ivan Berg. "Mobilapplikationsutveckling för människor med kognitiv funktionsnedsättning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226776.

Texto completo
Resumen
Många människor lider av kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan försämraförmågan att använda teknik och leda till att människor går miste om många verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hänsyn till kognitiva funktionsnedsättningar i utvecklingen avmobilapplikationer är utmanande då vissa gränssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebär design som möjliggör användande föralla människor. Designmönstren har nåtts genom kvalitativ metod. Intervjuer med sakkunniga inomkognitiva funktionsnedsättningar och tekniska hjälpmedel har varit den huvudsakligadatainsamlingsmetodiken.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Nelson, Rebecka. "Reklambildens berättelse om personer med funktionsnedsättning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21432.

Texto completo
Resumen
Denna uppsats syftar till att öka kunskapen om hur personer med funktionsnedsättning framställs i reklambilden. Uppsatsen presenterar en kritisk, kvalitativ studie av tre reklambilder där personer med funktionsnedsättning har inkluderats. I en trestegsanalys har bildernas visuella retorik analyserats utifrån bildens natur, bildens funktion och värderingen av bilden. De klassiska retoriska begreppen, logos, etos och patos spelar en central roll för analysen liksom de fyra huvutroperna inom retoriken, metonymi, metafor, synekdoke och ironi. För att förstå ämnets komplexitet har jag relaterat mina resultat till tidigare forskning inom visuell retorik, inom stereotyp reklam och inom bilden av personer med funktionsnedsättning. Resultatet visar att retoriken i de tre reklambilderna domineras av patosargument och av metaforer för att förmedla sina budskap. Värderingen av bilderna kopplat till personerna med funktionsnedsättning visar att endast en av de tre reklambilderna framställer personen med funktionsnedsättning som i första hand en självständig individ - inte en funktionsnedsatt person. Det är samtidigt samma reklambild som använt flest metaforer i sin retorik. I slutdiskussionen förs ett resonemang om betydelsen av att vara kritisk och kunnig som visuell kommunikatör för att undvika att utnyttja eller förstärka stereotypa uppfattningar om olika sociala kategorier.<br>This essay aims at increasing knowledge about how people with disabilities are put forward in advertising images. The essay presents a critical, qualitative study of three advertising images images where people with disabilities have been included. In a three-step analysis, the visual rhetoric of the images has been analyzed based on the nature of the image, the function of the image and the evaluation of the image. The classical rhetorical concepts, logos, ethos and pathos, play a central role in the analysis as well as the four main tropes in rhetoric; metonymy, metaphors, syncdok and irony. In order to understand the complexity of the subject, I have related my findings to previous research in visual rhetoric, in stereotype advertising and in the image of people with disabilities. The result shows that rhetoric in the three commercials is dominated by pathos arguments and metaphors to convey their messages. The evaluation of the pictures linked to the disabled people shows that only one of the three advertising images presents the person with disabilities, primarily as an independent individual - not a disabled person. At the same time, it is the same advertising image that used most metaphors in its rhetoric. In the final discussion, a reasoning about the importance of being critical and knowledgeable as a visual communicator is conducted to avoid utilizing or reinforcing stereotypical perceptions of different social categories.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Hansson, Nicklas, and Christian Lundell-Bauhn. "Patienters upplevelser av funktionsnedsättning efter stroke." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25666.

Texto completo
Resumen
Bakgrund: Stroke har så hög prevalens i Sverige att det klassas som en folksjukdom. Följderna kan innebära kognitiva och fysiska funktionshinder och det blir även en omställning i livet för de drabbade. Den grundutbildad sjuksköterska kan möta patienter som drabbats av stroke på många olika vårdinstanser och en ökad förståelse av patienternas upplevelsers kan förbättra möjligheten till en holistisk omvårdnad. Syfte: Att beskriva hur patienter upplever funktionsnedsättning efter stroke. Metod: En litteraturstudie baserat på 10 kvalitativa artiklar med vetenskaplig grund. Analysen av artiklarna genomfördes med innehållsanalys. Begränsad autonomi, Utmaningar vid rehabilitering samt Ett behov av att hantera funktionsnedsättningen. Begränsad autonomi utmärkte sig både som den fysiska inskränkningen men även som grunden till nedsatt psykiskt mående. Utmaningar i rehabilitering kantades av såväl framtidstro som orealistiska förväntningar vilket gjorde många sårbara för motgångar. Behovet av att hantera funktionsnedsättningen var utmärkande hos samtliga patienter, vissa behöver mer stöd från omgivningen och andra litade mer på sin egen styrka. Konklusion: Upplevelserna av funktionsnedsättning för patientgruppen var initialt beroende av hur autonomin påverkats efter stroken. Sekundärt till det fanns det variationer i patienternas upplevda styrkor, sociala skyddsnät och vilja att återhämta sig. Den grundutbildade sjuksköterskan behöver känna till lika mycket om sin patient som dennes specifika funktionsnedsättning efter stroke. Vidare forskning krävs för att ge en djupare bild i dessa skillnader mellan patienternas subjektiva inställning till återhämtning från funktionsnedsättning efter stroke.<br>Background: Stroke has such a high prevalence in Sweden that it is classified as a national disease. The consequences can involve cognitive and physical disabilities with a need for life changing adaption of those affected. The nurse can encounter patients affected by a stroke at many various health care facilities and an increased understanding of patient’s experiences can improve the possibility of holistic nursing care. Aim: To describe how patients experience disability following a stroke. Method: A literature review based on 10 scientific articles with qualitative study design. The articles were analysed with content analysis. Result: Three themes and six categories are included in the result. Themes include: Limited autonomy, Challenges in rehabilitation and A need to be able to handle the disability. Limited autonomy distinguished itself both as the physical restriction but also as the basis for impaired mental feeling. Rehabilitation challenges were fraught with both belief in the future and unrealistic expectations, which made many vulnerable to adversity. The need to be able to handle their disability was characteristic for all patients, some needed more support from the surroundings and others relied more on their own strengths. Conclusion: The experiences of disability for the group of patients who suffered a stroke was initially dependent on the degree it had affected their autonomy. Secondary to that, there were variations in the patients perceived strengths, social and environmental factors and the will to rehabilitate. The inexperienced nurse needs to know as much about his or her patient as it need to have knowledge about the patient’s specific disability post-stroke. Further research is required to give a more in depth in the differences between the patient’s subjective attitudes and disposition in the recovery from disability post-stroke.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Stambolovski, Tommy. "Representationen av funktionsnedsättning i TV-spel." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42176.

Texto completo
Resumen
Tidigare forskning har visat att individer med funktionsnedsättning oftast representeras på ett nedsättande och stereotypt sätt i massmedier. Detta kan i sin tur påverka allmänhetens förståelse för funktionsnedsättning och hur de bemöter funktionsnedsatta individer i det verkliga samhället. Lite forskning har dock bedrivits om hur funktionsnedsättning representeras TV-spel, som är ett medium på frammarsch och som konsumeras av en stor del av jordens befolkning. Syftet med den här uppsatsen är att bidra med att fylla den vetenskapliga kunskapsluckan som finns genom att analysera hur sex karaktärer med olika funktionsnedsättningar representeras i fyra TV-spel. Detta görs utifrån socialkonstruktivistiska perspektiv och två metodologiska paradigm, i närspelning och multimodal kritisk diskursanalys. Resultatet visar att de flesta karaktärerna representeras utifrån sociala konstruktioner om deras specifika funktionsnedsättning. Frekvent förekommande stereotyper om funktionsnedsättning i andra massmedier kunde också kopplas till karaktärerna i TV-spelen. Spelarna av spelen får därmed en övergripande bild av de funktionsnedsatta karaktärerna som avvikande samhällsmedborgare, som i sin tur kan minska möjligheterna för funktionsnedsatta individer att bli inkluderade i samhället. Det konkluderas också att det finns ett behov av mer forskning om hur funktionsnedsättning representeras i TV-spel, men också forskning som undersöker vilken effekt som representationerna kan ha på människorna som spelar spelen.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Aust, Christina, and Anna Tallkvist. "Idrott för barn och ungdomar med funktionsnedsättning." Thesis, Stockholm University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8177.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Nystedt, Johanna. "MatGlad : En app för personer med funktionsnedsättning." Thesis, Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-52122.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Libros sobre el tema "Funktionsnedsättning"

1

1972-, Lindbäck Johanna, ed. Vi måste sluta ses på det här sättet. Gilla Böcker, 2015.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Inclusive creative movement and dance. Human Kinetics, 2006.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Westwood, Peter S. Commonsense methods for children with special educational needs. 6th ed. Routledge, 2011.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Dell, Amy G. Assistive technology in the classroom: Enhancing the school experiences of students with disabilities. Pearson, 2017.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Routledge handbook of disability studies. Routledge, 2012.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Inclusion : 450 strategies for success: A pratical guide for all educators who teach students with disabilities. Peytral Publications, 2000.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Torri, Lienemann, ed. Strategy instruction for students with learning disabilities. Guilford Press, 2006.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Roffey, Sue. Special needs in the early years: Collaboration, communication, and coordination. D. Fulton Publisher, 1999.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Alfredsson Ågren, Kristin. Internet och delaktighet: Hur unga med intellektuell funktionsnedsättning använder internet. Linköping University Electronic Press, 2021. http://dx.doi.org/10.3384/book-175874.

Texto completo
Resumen
Vad handlar boken om? Den här boken är en lättläst version och handlar om hur unga med IF i Sverige använder internet. IF betyder intellektuell funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning. Kunskapen i boken kommer från forskning. Jag som har forskat heter Kristin Alfredsson Ågren. Jag har också haft två handledare som har hjälpt mig med forskningen. Sammanfattning: Unga med IF använder internet ganska mycket. Vår forskning visar att unga med IF använder internet ganska mycket. Men andra ungdomar använder internet mer. Många unga med IF spelar spel på internet. De använder oftast mobil eller surfplatta. Föräldrar till unga med IF är inte så oroliga för att det kan finnas risker med internet. Många behöver mer stöd för att delta på internet Många unga med IF tycker ändå det är svårt att till exempel använda dator. De kan också ha svårt att hitta information på internet. De flesta unga med IF behöver stöd för att använda internet. Ungdomar, föräldrar och personal kan tillsammans skapa nya stöd som gör det enklare att använda internet. Internet måste bli mer tillgängligt och information måste bli enklare att förstå. Då kan ungdomar med IF bli mer delaktiga i samhället.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

1970-, Jimenez Terese C., and Graf Victoria L. 1951-, eds. Education for all: Preparing for the next 30 years of special education. Jossey-Bass, 2008.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Informes sobre el tema "Funktionsnedsättning"

1

Lindberg, Lars. Individanpassat stöd och service för personer med funktionsnedsättning – modeller i Norden. Nordens välfärdscenter, 2021. http://dx.doi.org/10.52746/pnhs7819.

Texto completo
Resumen
På vilket sätt och hur kan modeller för individanpassat stöd som personlig budget stärka genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning? Med personlig budget avses en penningsumma som beviljas den enskilde på basis av en bedömning av servicebehovet och kalkylering av en budget för ändamålet. Den enskilda kan för sin budget köpa den service hen behöver. Personlig budget är i bruk inom social- och hälsovården i flera länder. I Norden är personlig assistans främsta exemplet på sådana lösningar, men även andra modeller har prövats och tagits in inom social- och hälsovården, till exempel valfrihetssystem och ökade möjligheter för brukare att välja leverantör. I rapporten presenteras ett antal system för individanpassat stöd till personer med funktionsnedsättning som har genomförts i Norden och erfarenheterna av dessa. Kartläggningen har gjorts gemensamt av Nordens välfärdscenter och Institutet för hälsa och välfärd, THL, i Finland. Rapporten kommer att vara ett underlag i ett förslag till en kommande reform av stöd och service för personer med funktionsnedsättning i Finland.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Montefusco, Maria. Ett nordiskt samarbete för alla – Funktionshindersintegrering i Nordiska ministerrådets verksamhet 2021. Nordens välfärdscenter, 2021. http://dx.doi.org/10.52746/zdjo7646.

Texto completo
Resumen
Det nordiska samarbetet ska vara tillgängligt och inkluderande, och den politik som genereras ska vara relevant för alla nordbor oavsett funktionsförmåga. I den här rapporten presenteras hur arbetet går, och vad som händer område för område. Att integrera ett funktionshindersperspektiv handlar för Nordiska ministerrådet om att synlig- och tydliggöra situation och behov hos personer med funktionsnedsättning samt att främja inkludering genom universell utformning och tillgänglighet. Det kan gälla praktiska saker, så som att politiska möten ska vara tillgängliga och det ska gå att ta del av ministerrådets rapporter och hemsida även med digitala hjälpmedel. Det handlar också om att främja inkludering av personer med olika typer av funktionsnedsättning i den politik som utvecklas genom samarbetet. Målet är att alla relevanta politikområden, administration och institutioner inom det nordiska samarbetet ska ha ett integrerat funktionshindersperspektiv. I den här statusrapporten går vi igenom allt arbete som skett under 2021, område för område. De olika områdena blickar också framåt och ser vad nästa steg är för att blir ännu mer inkluderande och tillgängliga.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Sjöland Kozlovic, Martina, and Morten Frisch. Etableringshinder, diskriminering och missgynnande: En litteraturöversikt över samband mellan etablering på hyresbostadsmarknaden och arbetsmarknaden. Malmö University, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178770953.

Texto completo
Resumen
Den här litteraturöversikten fokuserar på missgynnande och diskriminering på hyresbostadsmarknaden och deras respektive kopplingar till etableringshinder på arbetsmarknaden. Genom en scoping review genomfördes sex intervjuer med forskare knutna till fältet, 1100 artiklar identifierades i en initial litteratursökning och 32 artiklar ansågs uppfylla kriterierna för litteraturöversikten. Av översikten kan vi dra slutsatsen att missgynnande och diskriminering förekommer på hyresbostadsmarknaden och utgör etableringshinder som i förlängningen försvårar arbetsmarknadsetablering. Det rör sig såväl om direkt diskriminering i ansökningsprocesser som om missgynnande till följd av socioekonomisk ojämlikhet och effekter av policyer. Vidare framkommer att det saknas forskning på direkt diskriminering på grund av religion, könsidentitet, ålder eller funktionsnedsättning. Även adresseffekter måste anses vara ett outforskat område i Sverige.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Ofrecemos descuentos en todos los planes premium para autores cuyas obras están incluidas en selecciones literarias temáticas. ¡Contáctenos para obtener un código promocional único!

Pasar a la bibliografía