Literatura académica sobre el tema "Genus bilderböcker könsstereotyper"

I detta arbetet har jag analyserat tio bilderböcker som är utgivna på 1950-talet och tio böcker som är utgivna i början på 2000-talet. Jag har i min analys använt mig av en metod som bygger på att jag använt mig av ett abstrakt schema. Detta schema delar upp könsstereotypa drag beroende på om det ses som maskulint eller feminint. Jag har också läst forskning som bedrivits inom några närliggande områden, läseböcker, reklam, feministiska sagor och bilderböcker. Jag har studerat på hur kön konstrueras i bilderböcker från 1950-talet respektive 2000-talet. Könsrollerna i böckerna från 1950-talet är oftast tydligare än i böckerna från 2000-talet. Det jag kommit fram till är att bilderböckerna ofta avspeglar det samhälle som existerar då de är skrivna. Detta gäller särskilt de böcker som är utgivna under 1950-talet. De böcker som är skrivna under 2000-talet fjärmar sig ofta lite mer från verkligheten, för att istället visa upp en fantasivärld i högre utsträckning. Men även synen på barn lyser igenom. Barnböcker av idag är något mer könsneutrala än för ca.50 år sedan. Dock gestaltas många karaktärer i böckerna med könsstereotypa drag, även om dessa inte är lika framträdande som i bilderböckerna från 1950-talet. Det som jag också har uppmärksammat när jag har bedrivit denna undersökning är att könsstereotyper är något som förändras. Vi har alltså inte samma könsstereotyper som på 1950-talet, men det betyder inte att de inte existerar.

Litteraturen har genom alla tider återspeglat sin tids samhälle och värderingar. Få sociologiska studier har gjorts kring hur barnlitteratur påverkar barns uppfattning om kön och könsroller. Däremot finns flera teorier kring hur och om barn får sin könsuppfattning och sedermera också tar på sig könsroller. Det har även bedrivits forskning för att se om barnlitteraturen är könsstereotyp eller inte, och en del forskare har i samband med sådana studier väckt frågan om könsrollerna skulle blekna om barnlitteraturen inte är lika könsstereotyp. Den här uppsatsen avser att analysera moderna bilderböcker i syfte att undersöka om dagens barnlitteratur är lika könsstereotyp som äldre litteratur, eller om de frångår de traditionella könsrollerna. Utifrån en utgivningslista har sammanlagt åtta bilderböcker valts ut, och därefter analyserats i linje med en lista med egenskaper som sagts vara pojkiga respektive flickiga.  Till hjälp för analysen finns ett flertal teorier kring hur könsroller och könsskillnader uppkommer, samt en egenskapslista. Tidigare forskning har visat att barnlitteratur i stor utsträckning tenderar att vara könsstereotyp. Man har även funnit att kvinnliga karaktärer tidigare varit underrepresenterade i barnlitteraturen, såväl som att fäder oftare är frånvarande än mödrar. Liksom den tidigare forskningen visat, är en del av de för uppsatsen aktuella bilderböckerna varit könsstereotypa i färg och karaktärsegenskaper. Analysen i uppsatsen har lett till slutsatsen att barnlitteraturen i viss utsträckning frångår de traditionella könsstereotyperna. Uppsatsen har även lett till slutsatsen att så kallade pojk- och flickböcker i ungefär samma utsträckning frångår könsstereotyperna.

Syftet med denna studie är att visuellt undersöka om det finns könsroller eller könsstereotyper i bilderböcker med förmänskligade djur. För hjälpa till att undersöka syftet har tre frågeställningar formulerats. Har karaktärerna på bilderna könskodade kläder, färger eller attribut? Om ja, på vilket sätt syns detta i bilderböckerna? Hur kan karaktärernas aktivitet kopplas till könsroller? Hur kan karaktärernas objekt kopplas samman med könsroller?   Metoden som användes är en kvalitativ bildanalys där fyra bilderböcker från åren 1995-2014 granskades och analyserades. Den teori som genomsyrar hela uppsatsen är genusteorin.  Resultatet av studien visade att könsroller och könsstereotyper är ett vanligt förekommande fenomen i böcker med förmänskligade djur. I tre av fyra utav de analyserade böckerna upptäcktes stereotypa könsmönster. De könsmönster som framträdde var en uppdelning mellan könen inom områdena kläder, färger, aktiviteter och artefakter. De böcker som har analyserats i uppsatsen är Bu och Bä i blåsväder, Kottens hemlighet, Familjen Nalle åker bil och Pite och Palt leker kurragömma.   Nyckelord: Genus, könsstereotyper, barnlitteratur, förmänskligade djur.

I förskolan har förskollärare ett komplext uppdrag där de både har som uppgift att erbjuda högläsning för barn och att motverka könsmönster som begränsar barns val, utveckling och lärande. Tidigare forskning har visat att bilderböcker förmedlar traditionella könsmönster och att barn får förståelse för hur pojkar och flickor förväntas agera utifrån detta. Syftet med vår studie var att studera hur barn gestaltas i bilderböcker ur ett genusperspektiv. Mer specifikt studerades vilka könsstereotypiska drag som barn i förskolan kom i kontakt med genom barnkaraktärer i bilderböcker. Detta har vi studerat genom en kvalitativ metod där vi genomförde en visuell textanalys av sex stycken bilderböcker, där text och bild analyseras som en helhet. Det resultat vi kom fram till var att barnkaraktärerna, i de bilderböcker som vi analyserat, inte bara har traditionella könsmönster. Resultatet visar på att samtliga karaktärer både bryter och följer könsstereotypiska drag. Den slutsats vi kom fram till var att barn i förskolan idag möter karaktärer som både följer och bryter de könsnormer som samhället har idag. Medvetna pedagoger kan använda litteratur för att belysa olika genuskonstruktioner och ge alla barn samma möjligheter att utforska och skapa sin egen identitet.

Syftet med uppsatsen är att se hur huvudkaraktärernas genus framställs och därmed bidra till diskussionen om bilderböckernas reproduktion av genus i samhället. Vi har genomfört en historisk jämförelse för att se vilken förändring som har skett med tanke på införandet av genus som begrepp samt feminismens utveckling i Sverige. Vi har använt oss av kvalitativ textanalys som metod. Vi har kritiskt granskat utvalda bilderböcker ur ett genusperspektiv och gjort en historik jämförelse. Böckerna vi har analyserat består av tio frekvent utlånade böcker. Fem böcker utgivna före 1985 samt fem böcker utgivna 2010 eller senare. Till hjälp vid analyserna har vi använt en av oss utökad version av Nikolajevas abstrakta schema över manliga och kvinnliga egenskaper. Begreppen i utökningen har vi hämtat i annan litteratur. Resultatet är uppdelat i två tidperioder. Vi har först analyserat de tidigare utgivna böckerna. Resultatet av dessa analyser visar att böckerna främst är normbekräftande, med några normbrytande undantag. Resultatet av analyserna av de senare utgivna böckerna visar på liknande tendenser. Normerna bryts oftare gällande huvudkaraktärernas egenskaper än deras attribut i de båda tidsnedlagen. Detta innebär att vår undersökning inte visar någon större förändring över tid.

Bilderboken är ett naturligt inslag i vardagen på förskolan i barns identitetsskapande. Genom bilderboken förmedlas olika normer och värderingar. Förskolans litterära utbud kan påverka genom att medvetet ge positiva förebilder och välja bort stereotyper. I denna studie har vi undersökt vilka karaktärer som finns att uttyda i bilderböcker när det gäller genus, samt vilka stereotypa egenskaper dessa tillskrivs, då syftet med studien är att undersöka möjliga genusnormer i bilderböcker och hur de har förändrats över tid. Studien omfattar tre bilderböcker från respektive tidsperiod, vilket sammanlagt ger sex bilderböcker. Analysen är utförd med en kvalitativ innehållsanalys och semiotisk text- och bildanalys, som utgår från Yvonne Hirdmanns teori om ett genussystem samt ett normkritiskt perspektiv. Studiens resultat visar att de valda bilderböckerna från 1970- och 1980-talet befäster traditionella stereotypa mönster och roller. Bilderböckerna utgivna 2016 utmanar samhällets normer när det gäller stereotypa egenskaper. Den föränderlighet angående genusnormer som blivit synlig i vårt resultat kan visa på att samhällets värderingar har förändrats. Vi hoppas att vårt arbete bidrar till att pedagoger i förskolan i framtiden gör medvetna val av bilderböcker samt reflekterar kring stereotypa roller som kan tänkas finnas i dem.

Syftet med denna kvalitativa forskningsstudie är att analysera hur genus framställs i några utvalda bilderböcker som har djur och icke-mänskliga karaktärer. En bakgrund till genomförandet av studien är läroplanen för förskolans (2018, s. 7) skrivningar om att motverka könsmönster bland barnen i förskolan. I denna studie skildras hur genus synliggörs genom att undersöka hur flickor och pojkars egenskaper framställs, hur traditionella könsroller skildras eller utmanas, och om det finns detaljer i bilderboken som synliggör eller bryter könsstereotyper. Studien grundas på en text- och bildanalys där framförallt Nikolajevas (2017) egenskapsschema är centralt och har vidgats med Josefson (2005), Davies (2003) och Connells (2009) arbeten. Vår teoretiska utgångspunkt i analysen är Hirdmans (2001) teori om genuskontraktet och isärhållande-principen. Studiens resultat visar att traditionella egenskaper för hur flickor och pojkar förväntas vara skildras i majoriteten av de valda bilderböckerna. Vidare visar analysen att stora delar av samtliga bilderböcker synliggör traditionella könsroller. Detaljer som synliggör könsstereotyper är karaktärernas namn och attribut. En slutsats som vi drar av studiens bilderböcker är att de kan bidra till ett förstärkt genusskapande genom att visa traditionella egenskaper, könsroller och könsstereotyper. Ytterligare en slutsats för delar av studiens bilderböcker är att egenskaper, könsroller och könsstereotyper utmanas, men i liten skala. I analysen har vi dock funnit aspekter som den tidigare forskningen inte har belyst.