Tesis sobre el tema "Global reporting initative (GRI)"

Bakgrund Allmänhetens intresse för hållbarhet har ökat drastiskt de senaste åren vilket även har medfört ett större fokus än tidigare på livsmedelsproducenter och dess påverkan på hållbar utveckling. Företagen har ett stort ansvar gällande deras påverkan på jordens resurser där de genom sin verksamhet förväntas bidra till en hållbar utveckling utifrån de tre aspekterna: social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Detta väljer många mindre företag att redovisa genom att upprätta en hållbarhetsredovisning, men det är även många mindre företag som avstår från att hållbarhetsredovisa. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur mindre företag inom livsmedelsbranschen arbetar med hållbarhet utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter samt om det föreligger någon skillnad mellan de företag som väljer att hållbarhetsredovisa och de som inte gör det. Studien syftar även till att belysa anledningar till att mindre företag inom livsmedelsbranschen väljer att inte upprätta en hållbarhetsredovisning. Metod Metoden som har använts i studien är en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer med fem olika företag inom livsmedelsbranschen samt en dokumentstudie. Det insamlade empirin har tillsammans med den teoretiska referensramen, där bland annat intressentteorin och legitimitetsteorin ingår, hjälpt till att analysera ifall det föreligger några skillnader mellan de företag som hållbarhetsredovisar och de som inte gör det olika gällande deras hållbarhetsarbete. Slutsats Studiens resultat visar att det föreligger en skillnad i hållbarhetsarbetet mellan mindre företag inom livsmedelsbranschen som hållbarhetsredovisar och mindre företag som inte hållbarhetsredovisar. Dessa skillnader förekommer främst i arbetet med det ekonomiska hållbarhetsarbetet, men kan även urskiljas i det sociala och miljömässiga hållbarhetsarbetet där företag som hållbarhetsredovisar tenderar att arbeta mer systematiskt och utförligt vad gäller hållbarhet. De främsta anledningarna till att mindre företag inom livsmedelsbranschen väljer att inte upprätta en hållbarhetsredovisning är brist på resurser samt att de anser att fokus snarare borde ligga på att man faktiskt arbetar med hållbarhet i stället för att redovisa det.
Background The public's interest in sustainability has increased drastically in recent years, which must also have led to a greater focus than before on food producers and its impact on sustainable development. Companies have a great responsibility regarding their impact on the earth's resources, where through their operations they are expected to contribute to sustainable development based on the three aspects: social, economic and environmental sustainability. Many smaller companies have to report this by preparing a sustainability report, but there arealso many smaller companies that refrain from preparing a sustainability report. Purpose The purpose of the work is to investigate how smaller companies in the food industry work with sustainability based on social, economic and environmental aspects and whether there is any difference between the companies that choose to report sustainability and those that don’t. The study also aims to shed light on reasons why smaller companies in the food industry choose not to prepare a sustainability report. Method The method used in the study is a qualitative research method. The data collection consisted of semi-structured interviews with five different companies in the food industry and a document study. The collected empirical data, together with the theoretical frame of reference, which includes stakeholder theory and legitimacy theory, have helped to analyze whether there are any differences between the companies that report sustainability and those that don’t do differently regarding their sustainability work. Conclusion The results of the study show that there is a difference in sustainability work between smaller companies in the food industry that report sustainability and smaller companies that do not report sustainability. These differences occur mainly in the work with economic sustainability work but can also be distinguished in the social and environmental sustainability work where companies that prepare a sustainability report tend to work more systematically and extensively in terms of sustainability. The main reasons why smaller companies in the food industry choose not to draw up a sustainability report are a lack of resources and that they believe that the focus should rather be on actually working with sustainability instead of reporting it.

With sustainability means taking responsibility for the reality that you live and operate in. The concept sustainable development is defined as “development that meets the needs of the present world without compromising the ability of future generations to meet their own needs” (Elkington, 1999, p, 55).

Sustainable reporting means to extend the ordinary financial reporting to include both the environmental and social/ethical impacts that the organisation have, so called triple bottom line. We are in our essay discussing the element of sustainability reporting and how to perform one. Today there are an increased pressure from stakeholders on companies to express their values and ethical responsibility. This forces the organisations to extend their ordinary financial reporting to include environmental and social impacts that their operations have.

We have in our essay looked at the global ethical guidelines for sustainability reporting, the Global Compact and the Global Reporting Initiative and from these tried to examine how companies can establish a sustainability report. Global Compact and the Global Reporting Initiative are two voluntary codes that companies can draw inspire from when creating a sustainability report.

Our purpose with this essay is to examine the concept of sustainability reporting on the basis of observing three financial institutions and their sustainability reports. We have chosen to look at the three different banks, Rabobank Group, the Co-operative Financial Services and Swedbank, to compare how they have constructed their sustainability reports, and to see how they have drawn inspiration from the Global Compact and the Global Reporting Initiative.

The investigation is of a qualitative approach where the examined source is the companies’ sustainability reports. The reports have been analyzed and from the analysis have conclusions been drawn to try and interpret how the companies have acted towards the guidelines. Mainly we have been looking at the organisations and the existing balance between the economical, social and environmental aspects. Further we have also been looking at the organisational structure and the management’s attitude towards Corporate Social Responsibility, CSR, and the progress to implement it within the organisations. Finally we have tried to observe the relationship between the organisations and stakeholders and the transparency in communicating about the measures being taken.

We have come to the conclusion that both Rabobank and Co-operative Financial Services, CFS, have a more developed sustainability report compared to Swedbank.

We believe the reason why can be found in many different aspects, since there is not just one component that makes a sustainability report. Both Rabobank and CFS are co-operative organisations that are being owned and controlled by its members, compared to Swedbank who is a public company that have obligations towards its shareholders. The managements’ attitude towards sustainability also has an effect of the outcome of the reports as well as attitudes from the society in which the company is operating.

Sustainability reporting today is an important tool for companies to show how they work with sustainable development. The design of the companies' sustainability reports can vary since the regulations can be seen as somewhat vague. GRI provides a framework and standards that create a common language for organizations and its reporting of current economic, environmental, and social aspects. However, GRI is voluntary to follow which creates a possibility for both similarities and differences in companies' sustainability reporting. The study was conducted with a qualitative research strategy and a comparative design. The purpose of this study is to investigate the sustainability work of selected companies based on sustainability reporting according to GRI based on stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory. The aim of the study is to compare companies active in the trade and real estate industry to distinguish any similarities and differences. To shed light on the purpose of the study, an analysis of the companies' sustainability reports of four selected years has been carried out, as well as an interview from one of the real estate companies. A comparison has then been made between the companies to point out potential similarities or differences. The analysis of the empirical material indicates that there are some similarities and differences between the surveyed industries' reporting of GRI standards. The main differences are found in the social part of GRI reporting, while the financial and environmental reporting appears to be equally similar. Development over time of GRI reporting also differs between industries. These similarities and differences have been analyzed with the use of stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory.

Kring millennieskiftet och framåt offentliggjordes en rad företagsskandaler världen över. Skandalerna grundandes i ett ansvarslöst företagande, där strävan efter ekonomisk tillväxt fick bli på bekostnad av både samhället och miljön. Etiken och moralen hos aktörerna bakom skandalerna ifrågasattes och intressenternas krav på företagens sociala ansvarstagande fick ökad fokus. Det handlade inte längre om att enbart redogöra för den ekonomiska redovisningen utan även för sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande.

Global Reporting Initiative (GRI) är en organisation som framkommit i syfte att främja detta och utveckla hållbarhetsrapporter för företag världen över. Deras ramverk innefattar både ekonomiska aspekter såsom sociala och miljömässiga. Organisationen är sammansatt av ett nätverk av tusentals experter från många olika intressentgrupper. Kommunikation och dialog dessa emellan hålls kontinuerligt vilket bidrar till att ramverket ständigt förbättras och att trovärdigheten för GRI är mycket stor.

I vår undersökning har vi riktat in oss på tre energibolag; DONG energy, E.ON och Vattenfall för att sedan granska deras hållbarhetsredovisningar. Syftet med uppsatsen är att studera hur och i vilken utsträckning de tre företagen inom energibranschen följer GRI:s riktlinjer. För att avgränsa undersökningen har vi endast utgått från de ekonomiska, miljömässiga och sociala resultatindikatorerna.

Efter undersökningen har vi kommit fram till att energibolagen redovisat resultatindikatorerna i relativt olika utsträckning. De mest väsentliga skillnaderna som uppstått, tror vi har och göra med storleken på företagen, den geografiska utbredning samt olika ägarstrukturer.

L'enjeu de la normalisation du reporting RSE occupe une place croissante dans la communication des entreprises à l'égard de leurs parties prenantes. La norme GRI constitue, à l'heure actuelle, le référentiel de reporting RSE le plus utilisé à l'échelle internationale pour la rédaction des rapports RSE. Le corpus G3C constitué est représentatif du genre discursif « rapport RSE normalisé selon le référentiel GRI ». Ainsi, à partir de la théorie des réseaux collocationnels de Williams (1998) et de l'outil d'analyse lexicale Sketchengine, nous procédons à une analyse collocationnelle de G3C afin de détecter les régularités et les patrons prototypiques qui caractérisent les variables linguistiques, géographiques et sectorielles du corpus analysé
CSR reporting standardisation has become an increasing issue for companies when they address their stakeholders. GRI standards are, at the moment, the most widely-used standards for CSR reporting. G3C corpus has been built to be representative of the genre " GRI standardised CSR reports ". The adopted methodology is based upon the collocational network theory of Williams (1998) and the lexical analysis tool Sketchengine of Kilgariff (2004). The study aims at detecting the most significant regularities and prototypical patterns which characterize the linguistic, geographical and sector-specific dimensions of the corpus

Vi lever i ett samhälle där arbete för en hållbar utveckling uppmärksammas allt mer. Företag kan påverka samhället och miljön omkring dem både positivt och negativt. Genom en hållbarhetsredovisning kan företagen att redovisa sin påverkan på sin omgivning. En hållbarhetsredovisning är en sammanställning över företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter. Global Reporting Initiative (GRI) är en organisation och de tillhandahåller världens mest använda riktlinjer för upprättandet av hållbarhetsredovisningar. Uppsatsens syfte är att skapa en djupare förståelse för om GRI:s riktlinjer för upprättandet av hållbarhetsredovisningar bidrar till hållbar utveckling i företagen. Den teoretiska referensramen innehåller relevanta teorier och begrepp som förklarar varför företag upprättar hållbarhetsredovisningar, samt en sammanfattning av GRI:s riktlinjer. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer använts för att samla in data. I urvalet av respondenter har vi använt oss av ett målstyrt urval och kontaktat den person som är ansvarig för hållbarhetsrelaterade frågor och/eller upprättandet av hållbarhetsredovisningen i respektive företag. Alla tillfrågade företagen upprättar sin hållbarhetsredovisning enligt de senaste riktlinjerna utgivna av GRI. Data som samlats in har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorierna i den teoretiska referensramen. Slutsatsen visar att GRI:s riktlinjer kan vara komplicerade att använda i företag som är verksamma inom andra branscher än tillverkningsbranschen men att riktlinjerna bidrar till hållbar utveckling i företagen.

Kraven från omvärlden om att företag ska ta ett aktivt ansvar för ett hållbart samhälle ökar hela tiden. Företagen ansvarar inte längre bara för att generera en god avkastning till sina aktieägare utan också för att agera för en hållbar utveckling. EU-direktivet som kom 2014 med krav på hållbarhetsredovisning i medlemsländerna införlivades i svensk lag den 1 december 2016 med start för räkenskapsåret 2017. Hållbarhetsredovisningen ska redogöra för hur företag arbetar med miljö, mänskliga rättigheter, sociala förhållanden och motverkande av korruption. Detta berör alla större företag i Sverige som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyller två av tre kriterier att ha överstigit; 350 miljoner kronor (40 miljoner Euro) i nettoomsättning, medeltalet anställda med 250 och en balansomslutning på 175 miljoner kronor (20 miljoner Euro). Wästbygg är ett entreprenad- och projektutvecklingsbolag som bygger och utvecklar logistikanläggningar, kommersiella fastigheter och bostäder. Företaget växer stadigt och har idag cirka 230 anställda. Nettoomsättningen uppnår till drygt 2 miljarder kronor. Inom de närmaste åren kommer man enligt lagen att behöva hållbarhetsredovisa. Syftet med magisteruppsatsen är att hjälpa Wästbygg att genomföra en intressentdialog och väsentlighetsanalys som är det inledande steget i en hållbarhetsredovisning enligt det internationella ramverket GRI. Resultatet ska visa på vilka hållbarhetsfrågor som intressenterna anser ska högst prioriteras och adresseras av Wästbygg. Detta kommer ligga till grund för Wästbyggs första hållbarhetsredovisning med ramverket GRI. Intressentdialogen genomfördes under våren 2017 genom webbaserad enkät, personliga intervjuer och dialog med blivande byggingenjörsstudenter. I väsentlighetsanalysen framkom det enhälligt att intressenterna anser att sociala aspekten hälsa och arbetsmiljö bör vara den högst prioriterade frågan för Wästbygg. Redan idag är frågan prioriterad då Wästbygg är ISO-certifierade enligt standarden för arbetsmiljö: OHSAS 18001. Andra hållbarhetsfrågor som intressenterna anser bör prioriteras av Wästbygg är de ekologiska aspekterna; utfasning av miljö- och hälsofarliga byggnadsmaterial och energieffektiva byggnader och byggarbetsplatser samt sociala aspekten etik och antikorruption.

 

Sustainability reporting has emerged as an outcome of corporate social responsibility, giving companies an opportunity to show transparency towards their stakeholders. The Global Reporting Initiative, a largely voluntary sustainability reporting standard, has become increasingly popular, providing a framework making reports consistent and comparable. However, Holmen, SAS, SKF, Vattenfall and Vin & Sprit were the only Swedish companies complying with application level A, the highest level of compliance, of the GRI framework in their 2007 sustainability reports. The purpose of this thesis is therefore to analyze why these five Swedish companies are sustainability reporting and why they are doing so according to the GRI standard.

A theoretical background regarding CSR, sustainability and GRI is provided in order to get a basic understanding of the context of the thesis. The theoretical framework for the study is based on the stakeholder concept and the legitimacy theory, utilizing the internal marketing and brand identity theories for the analysis. Semi-structured interviews were conducted with the five managers of the companies in order to gather the relevant data.

The study showed that the five companies investigated are sustainability and GRI reporting as a result of their company size, industry type, reporting tradition, ownership structure and various stakeholder-driven motives. The motives were found to be specific to either sustainability or GRI reporting, where the majority were linked to the practice of sustainability reporting.

I dagens samhälle där vi förbrukar allt mer resurser har frågorna om hur vi ska göra för att få en hållbar utveckling blivit allt viktigare. Det finns ett stort intresse för dessa frågor och många ställer krav på företagen att ta ansvar för sin påverkan på samhället och att arbeta för en hållbar utveckling. Detta har lett till att många företag idag arbetar med och även redovisar hur de arbetar med ansvars- och hållbarhetsfrågor.  Regeringen har ställt kravet att alla statliga bolag från och med räkenskapsåret 2008 ska upprätta en hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiative (GRI). GRI är ett ramverk för hållbarhetsredovisning som kan användas som ett verktyg för att redovisa, utveckla och styra hålllbarhetsarbetet med. Syftet med denna studie är att undersöka om företag använder GRI som ett verktyg för att förbättra hållbarhetsarbetet samt hur företagen använder det. Studien genomfördes som en fallstudie där kvalitativ data samlades in genom intervjuer. Datainsamlingen bestod främst av intervjuer med de hållbarhetsansvarige på fyra företag i Stockholm. Genom studien kunde slutsatsen dras att de fyra undersökta företagen inte använder GRI som ett verktyg för att förbättra hållbarhetsarbetet i direkt mening. Däremot använder företagen GRI indirekt då ramverket behandlar områden som företagen redan har arbetat med. Hållbarhetsredovisningen används främst som ett renodlat redovisningsverktyg. En trolig förklaring till detta är att företagen redan hade väl utvecklade hållbarhetsarbeten samt att företagen såg svårigheter med att arbeta med GRI. En möjlig förklaring kunde även finnas i anledningarna till att företagen började använda GRI. Studien visade att företagen hade svårigheter med att urskilja vad som lett till en viss förändring, vilket gjorde det svårt för dem att veta om GRI var orsaken till den. En annan slutsats som kunde dras var att hållbarhetsredovisningen inte lett till många och stora konkreta förändringar i företagen. De förändringar som gick att urskilja var vissa förändringar i de interna rutinerna, ändrat fokus på hållbarhetsfrågorna och bättre struktur på hållbarhetsredovisningen. Genom studien kunde även slutsatsen dras att inget av företagen direkt använde indikatorerna som utgångspunkt för hållbarhetsarbetet. Samtliga företagen använde sig av olika styrtal och nyckeltal som de redan innan GRI tagit fram och arbetat med. En del av dessa var desamma som vissa indikatorer vilket innebar att indikatorerna indirekt blev en utgångspunkt i hållbarhetsarbetet. Slutligen kunde slutsatsen drag att företagen använder hållbarhetsredovisningen i andra former än som ett verktyg för att utforma hållbarhetsarbetet,  så som att lyfta hållbarhetsfrågorna på företaget.

In this day and age sustainability is gaining increasing importance seeing as this is of utmost importance to stakeholders. Yet, very few people are aware of the true meaning of sustainability. Stakeholders, also being the users of the annual report, need to be aware of the impact a company has on the environment and the society as well as their financial performance in order, among others, to make informed decisions regarding investments. For all financial years ending on or after 1 March 2010, all companies listed on the JSE have to report on sustainability (this is a JSE listing requirement). Yet, no statutory requirement for adherence to reporting standards relating to sustainability exists. This creates the risk that sustainability reports will omit negative impacts or be otherwise misleading, yet the company is still seen as adhering to listing and thus statutory requirements. The Global Reporting Initiative (GRI) developed their Sustainability Reporting Framework in order to serve as a benchmark for measuring sustainability. This Framework includes the Sustainability Reporting Guidelines (including basic principles and standard disclosures that need to be included in the report), Sector Supplements (including sector specific issues) as well as the Technical Protocol (which guides the entity in defining the content of the report). This is currently the only formal guideline available and is widely used around the world. Given the importance of the mining industry in South Africa, this article considers the quality of integrated reporting of the South African mining industry. This is done by undertaking a quantitative, applied, descriptive methodology in order to answer the research questions. Thus compliance with the globally accepted GRI Sustainability Framework has been evaluated and analysed. Using a sample of 13 of the mining companies included in the JSE Top 40 companies, the results show that these companies use the GRI G3.1 Guidelines in producing their sustainability report and that adherence improves annually. Some companies, however, do not apply the Sector Supplements which was designed to include industry-specific impacts.
Thesis (MCom (Management Accountancy))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2013

Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen.

Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer.

Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Vår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet. Hållbarhetsredovisningen befinner sig ännu i sin linda, men fallföretagen är överrens om att redovisning i flera dimensioner är här för att stanna.

The objective of the thesis is to investigate the need for extern auditing, the bank’s expectations and the accounting firm’s condition of auditing sustainability information. The authors also touch upon whether national and international lobbying has affected the sustainability reporting.

The method used is case studies with semi structured interviews.

Case study: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG and Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Our study showed that sustainability reporting is negligible from the banks perspective. The reporting today is classified as a complement to the traditional annual report, an important prerequisite to increase the acceptance is external auditing. The auditing would be facilitated by a harmonisation of the accounting rules, as a problem today is the great variations in company’s criterion and guidelines, a harmonisation would also lead to increased comparability between companies. EU has taken the first step towards international harmonisation by their modernization directive. Sustainability reporting is still in its infancy, but the case companies all agree that reporting in several dimensions is here to stay.

Title: Global Reporting Initiative - A comparative study on compliance with the initiative's guidelines between Ericsson and Vattenfall.

Authors: Peter Leidhammar, Mattias ThorénSupervisor: Bo EnquistExaminer: Margareta BjurkloSeminar Date: 2009-01-14

Background and problem formulation: The interest and the requirements that stakeholders have for companies sustainability issues are becoming increasingly important. Thus more companies are increasing their work on their sustainability reports. As there are no laws governing how these are to be designed, standards have been created by various organizations that companies voluntarily can follow. Now, after the Swedish government gave them the directive to follow the GRI's guidelines the Swedish public companies have started to follow this trend. The question then stand how much the private companies' sustainability reports differ from state companies and whether this can be traced to the differences in the companies' ownership and their stakeholders picture.

Objective: The purpose of the paper is:· analyze how the GRI's guidelines are followed by the two organizations· highlight differences between them from a theoretical perspective

Limitations: This paper is limited to two companies, one company owned by the government and one privately-owned company. The companies are Vattenfall and Ericsson, both report in accordance with the GRI guidelines.

Methodology: The study is a case study made on the basis of an abductive approach. The empirical collection was done through a qualitative approach in which the two companies’ reports are examined to demonstrate how well they meet the GRI's indicators. Empirical datashows whether they meet, partially m eets or does not meet the GRI's indicators.

Results and conclusions: The differences between the two companies are not very apparent when only the total numbers of indicators that are fulfilled, partially fulfilled and not fulfilled are presented. It is within each of the areas of GRI that differences are revealed. The study has found that most of the dissimilarities between the companies cannot be derived from thedifferences in the ownership conditions, but from differences in the business operations of each organization and differences in the market for each organization.

Den ökade globaliseringen och den stigande medvetenheten om hur vi påverkas av vår omvärld har gjort att fler företag insett vikten av att arbeta med hållbar utvecklig, inte bara ekonomiskt och inom företaget utan också för samhället där de verkar. 1994 myntades uttrycket ”The Tripple Bottom Line” av John Elkington. The Tripple Bottom Line innebär att företags prestationer ska mätas utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala grunder. Trenden är att rapportera dessa perspektiv i en hållbarhetsredovisning. Många företag väljer att göra hållbarhetsredovisningen i enlighet med Global Reporting Initiatives riktlinjer. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara hur väl fem svenska företag följer GRI:s riktlinjer i deras hållbarhetsredovisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört en fallstudie, vi har vidare gjort en kvalitativ innehållsanalys på de utvalda företagens hållbarhetsredovisningar. Samtliga företag i urvalet redovisar utvalda delar av GRI:s riktlinjer. Vi har i vår studie sett tendenser på att hållbarhetsredovisningar för företag i vissa branscher är mer omfattande än andra. Vidare är alla rekommendationer inte applicerbara för alla företag.

Hållbar utveckling är en viktig fråga för samhället där företag har en betydande roll vad gäller arbetet med att möta framtida utmaningar. Miljöpåverkan, fattigdom och finansiella kriser är några problem som samhället, företag och konsumenter blivit medvetna om och tillsammans kan göra en insats för. Företag är stora aktörer runt om i världen och därför är det viktigt ta ansvar, varför studien ämnar uppmärksamma insatser företag gör. Ett hjälpmedel för att mäta och kommunicera hållbar utveckling är riktlinjerna som Global Reporting Initiative (GRI) bistår med. I Sverige är det ännu endast lagstadgat för statliga bolag att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Trots detta är tillämpningen av dessa riktlinjer bland svenska börsnoterade företag hela 91 procent. GRI har utvecklat riktlinjerna under åren och har publicerat sin fjärde version, G4. Under våren år 2014 har ett antal svenska börsnoterade företag offentliggjort hållbarhetsredovisningar enligt version G4. Största skillnaderna sedan tidigare är att fokusera rapporteringen på endast det som anses väsentligt. För att bestämma redovisningens innehåll ska en väsentlighetsanalys tillsammans med intressenterna upprättas. Denna studie har undersökt hur förändringarna, med fokus på principen om väsentlighet, i riktlinjerna upplevs av företag, samt jämfört hur de två senaste årens hållbarhetsredovisningar skiljer sig åt. Syftet är att förstå dessa förändringar, samt att resultatet ska fungera som underlag till utvecklingsmöjligheter för studiens företag. Dessutom bidrar arbetet som ett hjälpmedel för företag som ännu inte upprättat en hållbarhetsredovisning enligt G4. De två forskningsmetoder som använts för att uppnå syftet är innehållsanalyser av hållbarhetsredovisningar och intervjuer med ansvariga för hållbarhetsredovisningar på företag. Första steget var att skapa en fördjupad kunskap om förändringarna i riktlinjerna, för att därefter förstå hur dessa i sin tur påverkat företags upprättande av deras hållbarhetsredovisningar. Därefter har vi med hjälp av intervjuerna samlat in kunskap om hur förändringarna upplevs internt hos företag som implementerat G4. Resultatet av studien visar att företag är positiva till de förändringar som G4 medfört. Vidare visar studien att största förändringen upplevs vara väsentlighetsanalysen, som kan genomföras på olika sätt. Genom vår studie har vi funnit metoder som kan användas för att effektivisera väsentlighetsanalysen och hållbarhetsredovisningen i det stora hela. Denna studie ligger till grund för att fortsätta fylla det forskningsgap inom hållbarhetsredovisning som G4 medfört. Dessutom har studien fokuserat på samtliga perspektiv av hållbarhet - ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Dessa tre perspektiv har i få tidigare studier undersökts tillsammans. Slutligen, företag bör involvera sina intressenter mer i redovisningen för att säkerställa att innehållet är väsentligt för alla berörda.

This Master´s Thesis is focused on reporting of Corporate Social Responsibility (CSR reporting). The purpose of this thesis is to create CSR report for company Siemens Czech Republic for the year 2014. Theoretical part is dedicated to introduce the concept of Corporate Social Responsibility and Stakeholder concept. The next part is focused on relation between CSR concept and CSR reporting, its benefits and trends. The last theoretical part introduces applicable standards regarding CSR reporting, the attention is put on company GRI and its reporting framework. Practical part deals with Siemens Czech Republic, there is described process of reporting with disclosed CSR report for this chosen company. The version G3.0 of GRI standard was used for create this report.

Syftet är att utifrån GRI:s riktlinjer undersöka ICA:s hållbarhetsredovisning samt jämföra den med den generella uppfattningen som intressentgruppen leverantörer har om hållbarhetsredovisningar.

ICA tar GRI:s riktlinjer på stort allvar vid tillämpning av dessa vid upprättandet av sin hållbarhetsredovisning. Leverantörernas intresse påverkar ett flertal resultatindikatorer som ICA inte har definierat som resultatindikatorer valda utifrån leverantörernas intresse.

Fokus på hållbarhet i företag ökat kraftigt på senare år. Ett resultat av denna hållbarhetsutveckling är GRI (Global Reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vägledning för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen på initiativ av Maud Olofsson var först i världen med att kräva att alla svenska statliga företag, från och med räkenskapsåret 2008, ska upprätta en externt granskad hållbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3.  Den här studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har påverkats av regeringens nya krav.

 

Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hållbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har använts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslås att det nya regeringskravet till viss del är en kostsam process. Det kan även konstateras att redovisning enligt GRI:s riktlinjer medför positiva förändringar i företagens interna processer. Företagen har även blivit mer medvetna om vilken påverkan de har på den hållbara utvecklingen.

Focus on sustainability in companies has increased sharply the last couple of years. A result of this development in sustainability is GRI (Global Reporting Initiative), an organization that develops frames and gives guidance for sustainability reports in the companies. The Swedish government on the initiative of Minister Maud Olofsson was first in the world to demand that all Swedish state-owned companies, from the fiscal year 2008, shall establish an externally audited sustainability reports in agreement with the GRI guidelines G3. This study aims to examine how the Swedish state-owned companies have been affected by the new government requirements.

 

The study includes an examination of seven state-owned companies, which today reports sustainability in agreement with GRI guidelines. A qualitative case study has been used for the thesis. After interviews with companies it can be stated that the new governmental requirement in some extent is a costly process. It can also be noted that accounting in accordance to GRI guidelines leads to positive changes in the companies internal processes. The companies have also become more aware of the impact they have on sustainable development.

Made available in DSpace on 2016-08-29T11:13:24Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese_5247_.pdf: 1361029 bytes, checksum: cd95883d2d5d1b6800a3945ba911920d (MD5) Previous issue date: 2012-08-15
A iniciativa da ONG internacional Global Reporting Initiative (GRI) se destaca mundialmente, no intuito de minimizar problemas percebidos na qualidade das informações divulgadas em Relatórios de Sustentabilidade. Dentre as iniciativas da GRI, tem-se a elaboração de indicadores relacionados a aspectos ambientais. No contexto de crescente preocupação em relação aos impactos da atividade humana no meio ambiente, e considerando que a relevância dessa ferramenta de evidenciação ambiental depende da percepção por parte dos usuários da relevância das informações nela contidas, o objetivo deste trabalho é: analisar a percepção de organizações não governamentais (ONGs) ambientalistas atuantes no Espírito Santo acerca da relevância dos indicadores ambientais essenciais na terceira versão do modelo GRI. Para tanto, um questionário foi encaminhado a 52 ONGs, obtendo-se 24 respostas. Indicadores e respondentes foram analisados de acordo com os perfis de respostas atribuídas. Verificou-se que todos os indicadores ambientais considerados essenciais pela GRI foram julgados, majoritariamente, como de significativa relevância, pelas ONGs respondentes, ou seja, o modelo GRI tem capacidade de atender a anseios desse segmento da sociedade, atuante no Espírito Santo. Os resultados sinalizam a importância dos indicadores ambientais essenciais da GRI nos relatórios de sustentabilidade, e que a crescente internacionalização de padrões para evidenciação de aspectos relacionados a problemáticas globais relativas ao meio ambiente não diminui, necessariamente, a sua relevância para usuários em localidades específicas.

More and more companies and organizations around the world are aiming towards a sustainable path for their businesses. Pressure from stakeholders and society pushes companies to report on their sustainability performance; however, companies are also seeing the opportunities which arise with these reports and especially large companies are embracing the sustainable path according to prior studies. With an increasing number of sustainability reports produced around the world, the need for measuring the performance indicators within these reports is increasing.With the expansion of sustainability reports among companies, the use of the Global Reporting Initiatives (GRI) Guidelines becomes a popular framework for companies to adopt. GRI is widely used around the world, as their comprehensive framework includes many performance indicators for companies to report on.It has also been proved that the use of sustainability reports and the number of indicators disclosed in these reports are depending on several criteria among which the size of the company, its sector of activity, and its nationality.As master students studying in Sweden, we considered it would be interesting to know more about the sustainability reporting inside the country we are studying in. Large-size companies tend to disclose use more sustainability reporting and to disclose more information. Some sectors as the industrial sector are in need of sustainability reporting. As no prior studies were found in our search for showing which GRI indicators companies of the industrial sector preferably report on, we decided to embrace the challenge and fill the research gap by conducting a research of large Swedish companies within the industrial sector.This thesis adopted a quantitative approach. We collected data from 30 large Swedish companies within the industrial sector. We also conducted five hypotheses for our analysis in order to make conclusions on our work, and our main findings show that among the Swedish large-size companies belonging to the industrial sector, the largest report more on sustainability using the GRI. Besides, among the large companies which disclose on the GRI the largest disclose on more indicators than the smallest. Finally, we succeeded in identifying indicators of the GRI which are largely and poorly disclosed by the Swedish large-size companies belonging to the industrial sector.

Kandidatuppsats, Ekonomprogrammet online, 15 hp, 2FE93E, VT 2017 Ekonomihögskolan - Linnéuniversitetet i Växjö Författare: Tove Sjöstedt, Kristina Johansson och Sandra Aldin Handledare: Yuliya Ponomareva Examinator: Pia Nylinder Titel: Hållbarhetsredovisning - En studie om hur sex klädföretag balanserar positiv och negativ information enligt GRI:s princip balans. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, CSR, GRI, Global Reporting Initiative, Balans, Strategier, Legitimitet. Bakgrund: Hållbarhetsredovisning handlar om redovisning som omfattar miljö, social och ekonomisk påverkan. Klädbranschen är utsatt för mycket press av både media och konsumenter som ställer höga krav när det gäller hållbarhetsfrågor och därför är det viktigt att kommunicera informationen öppet. Som ett stöd för att kunna kommunicera CSR öppet finns det globala ramverket GRI som består av riktlinjer för att få en jämförbar rapportering inom hållbarhetsredovisning. En princip som hör till GRI:s riktlinjer handlar om balans där företag ska redovisa både bra och dåliga resultat. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka innehållet i svenska klädföretags hållbarhetsredovisningar som redovisar enligt GRI:s riktlinjer för att se hur svenska klädföretag redovisar negativ information och förhåller sig till GRI:s princip balans där både positiv och negativ information ska redovisas. Metod: Studien är genomförd i form av en multipel fallstudie. Datainsamlingen består av sekundärdata där sex klädföretags hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar har studerats. Slutsats: Studien visar att samtliga klädföretag redovisar både positiv och negativ information i sina rapporter, men det är övervägande positiv information. Det framkom även att klädföretagen använder sig av olika strategier när de presenterar negativ information i sina rapporter vilket gör att informationen ändå kan uppfattas som positiv.
Bachelor thesis, 15 hp, 2FE93E, Spring 2017 School of Business and Economics – Linnaeus University in Växjö Authors: Tove Sjöstedt, Kristina Johansson and Sandra Aldin Tutor: Yuliya Ponomareva Examiner: Pia Nylinder Title: Sustainability Report - A study on how six clothing companies balance positive and negative information according to GRI’s principle balance. Keyword: Sustainability Report, CSR, GRI, Global Reporting Initiative, Balance, Strategies, Legitimacy Background: Sustainability Report is about accounting that includes environmental, social and economic impact. The clothing industry is exposed to heavy pressure from both the media and consumers who have high demands on sustainability issues, and it is therefore important to openly communicate the information. As a support to openly communicate the CSR information, the global GRI framework contains guidelines for obtaining comparable reporting in sustainability reporting. A principle that is part of GRI's guidelines is about balance where companies should report both good and bad results. Purpose: The purpose of this study is to investigate the content of Swedish clothing companies' sustainability reports, which report according to GRI's guidelines to see how Swedish clothing companies report negative information and relate to GRI's principle balance in which both positive and negative information should be reported. Method: The study is conducted in the form of a multiple case study. The data collection consists of secondary data where six clothing companies' sustainability reports and annual reports have been examined. Conclusions: The study shows that all clothing companies report both positive and negative information in their reports, but it is predominantly positive information. It also emerged that clothing companies use different strategies when presenting negative information in their reports, which means that the information still can be perceived as positive.

Ett av de viktigaste målen med redovisning är att informationen är jämförbar över tid och mellan företag, detta möjliggör bland annat för investerare att fatta rationella beslut. Idag är det lagstadgat att stora företag ska hållbarhetsredovisa men denna rapportering är flexibel vilket försvårar jämförelser. För att utveckla riktlinjer för hållbarhetsredovisning bildades 1997 Global Reporting Initiative, GRI. En av GRIs principer för att uppnå hållbarhetsredovisning av hög kvalitet är jämförbarhet och syftet med denna studie är därför att undersöka om svenska industriföretags rapportering av företagens miljömässiga påverkan är jämförbar över tid samt företag emellan enligt GRIs princip om jämförbarhet. För att undersöka detta har en analytisk modell tagits fram med hjälp av tidigare forskning. Enligt denna modell finns det fyra faktorer som påverkar hållbarhetsredovisningars jämförbarhet - använda riktlinjer, rapporterade indikatorer, måttenheter samt absoluta och relativa tal. Studien utgick från intressentteorin som innebär att alla intressenter ska behandlas likvärdigt och att företagsledningen ska se till dessa intressenters bästa. En innehållsanalys gjordes av sju företags hållbarhetsredovisningar tre år i rad och rapporterna kodades med hjälp av ett kodningsschema och en kodningsmanual som utformats med utgångspunkt i den analytiska modellen. Dataanalysen visade att hållbarhetsredovisningarna till viss del är jämförbara över tid. Företagen rapporterar i stor utsträckning samma indikatorer och med samma måttenheter från år till år, men rapporterna saknar ofta relativa tal som beskriver förändringen från föregående år. Jämförbarheten mellan företag är något lägre då det skiljer sig åt vilka indikatorer som rapporteras och framförallt vilka måttenheter som används.
One of the most important objectives with accounting is that the information is comparable, both from one year to another and also between companies. This enables stakeholders to make rational decisions. Today, the law requires all large companies to report sustainability data but the requirements are flexible which makes it hard to compare data. To develop sustainability reporting guidelines, Global Reporting Initiative (GRI) was established in 1997. One of GRI’s principles to achieve high quality sustainability reporting is comparability. The aim of this study is to examine whether swedish industry companies’ reporting of their environmental impact is comparable from one year to another and between companies according to GRI’s principle of comparability. To examine this, an analytical model has been developed using previous research. According to this model there are four factors that affect the comparability of sustainability reports - the guidelines used, the reported indicators, the units of measurements, and absolute and relative numbers. The study was based on the stakeholder theory, which says that all stakeholder should be treated equally and that the managements should look to the best interest of the stakeholders. A content analysis of sustainability reports of seven companies over three years was made and the reports was encoded using a coding scheme and a coding manual that had been developed based on the analytical model. The data analysis showed that the sustainability reports partially is comparable from one year to another. The companies report the same indicators and with the same units of measurements from one year to another to a great extent, but often the reports lack relative number that describe the change from the previous year. The comparability between companies is slightly lower because the indicators reported and especially the units of measurements used vary.

Made available in DSpace on 2016-12-23T13:42:11Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Patricia Krauss Serrano.pdf: 1564474 bytes, checksum: 60351ac85983d55077adee196bddc250 (MD5) Previous issue date: 2012-08-15
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior
The Global Reporting Initiative (GRI) stands out worldwide in order to minimize perceived quality problems in Sustainability Reports. One of GRI s initiatives is the development of environmental indicators. In the context of growing concern about environmental impacts of human activity, and considering environmental disclosure tool relevance for users depends on their relevance perception on the information it contains, the purpose of this study is: to analyze the perceived relevance by environmentalists non-governmental organizations (NGOs) in Espírito Santo (Brazilian state) on the essential environmental indicators in GRI s third version. Questionnaires were sent to 52 NGOs, resulting in 24 responses. Indicators and respondents were analyzed according to their responses profiles. It was found that all the environmental indicators considered essential by GRI were mostly indicated as being of significant importance, by respondents, what means GRI has the ability to meet this segment of Brazilian society s expectations. The results signalize the GRI essential environmental indicators importance on sustainability reports, and that disclosure standards internationalization for basic global issues related to the environment does not diminish its importance to users, in specific locations
A iniciativa da ONG internacional Global Reporting Initiative (GRI) se destaca mundialmente, no intuito de minimizar problemas percebidos na qualidade das informações divulgadas em Relatórios de Sustentabilidade. Dentre as iniciativas da GRI, tem-se a elaboração de indicadores relacionados a aspectos ambientais. No contexto de crescente preocupação em relação aos impactos da atividade humana no meio ambiente, e considerando que a relevância dessa ferramenta de evidenciação ambiental depende da percepção por parte dos usuários da relevância das informações nela contidas, o objetivo deste trabalho é: analisar a percepção de organizações não governamentais (ONGs) ambientalistas atuantes no Espírito Santo acerca da relevância dos indicadores ambientais essenciais na terceira versão do modelo GRI. Para tanto, um questionário foi encaminhado a 52 ONGs, obtendo-se 24 respostas. Indicadores e respondentes foram analisados de acordo com os perfis de respostas atribuídas. Verificou-se que todos os indicadores ambientais considerados essenciais pela GRI foram julgados, majoritariamente, como de significativa relevância, pelas ONGs respondentes, ou seja, o modelo GRI tem capacidade de atender a anseios desse segmento da sociedade, atuante no Espírito Santo. Os resultados sinalizam a importância dos indicadores ambientais essenciais da GRI nos relatórios de sustentabilidade, e que a crescente internacionalização de padrões para evidenciação de aspectos relacionados a problemáticas globais relativas ao meio ambiente não diminui, necessariamente, a sua relevância para usuários em localidades específicas

Bakgrund : Det har inte alltid varit en given förutsättning att företag antas fundera kring etiska, miljömässiga och moraliska åtagande. Företeelsen har i allt större utsträckning vuxit fram under de senaste decennierna, samtidigt som en oundviklig medvetenhet om att både privatpersoner och företag måste börja förhålla sig till jordens begränsningar blivit allt starkare. Ett verktyg som delvis uppkommit till följd av ovanstående omständigheter är hållbarhetsredovisning, som i grunden är kompletterande redovisningsinformation rörande etik, miljö och samhällsengagemang. Syfte : Syftet med studien är att upplysa kring hållbarhetsområdet, med fokus på hållbarhetsredovisning enligt GRI. Samtidigt ska studien mer ingående undersöka hur och varför företag är benägna att upprätthålla och vidareutveckla sin hållbarhetsredovisning enligt GRI:s ramverk. Slutligen är studiens syfte att framföra företagens uppfattning kring det förväntade mervärdet av ett vidareutvecklande av hållbarhetsredovisningen enligt GRI.

Background and Problem: Sustainability reporting is a growing trend in the society. One of the most exposed industries to environmental matters is the oil and gas industry, which commit to sustainability reporting in order to deal with the industry’s destructive operations. The Global Reporting Initiative (GRI) provides voluntary guidelines in sustainability reporting, which increase transparency for the company’s stakeholders. However, it is controversial that the oil and gas industry put a great effort into sustainability reporting even though the industry is environmentally destructive. This gap is interesting to investigate and will contribute to the academic discussion. Therefore, this thesis will focus on the sustainability reporting in the oil and gas industry and to what extent the industry actually discloses material environmental information about their operations. Purpose: The purpose of this thesis is to examine how the sustainability reporting has changed in the oil and gas industry in Europe. This is performed from a stakeholder perspective. Further, it aims to investigate how oil and gas companies have followed the GRI guidelines and how the reporting has changed over time. Method: A quantitative method is used in order to answer the research questions. The data sample is based on oil and gas companies reporting according to the GRI framework during year 2012 to year 2014. The empirical data is gathered from the studied companies’ environmental category in their sustainability reports. Further, a content analysis technique, with a coding scheme, was set up to interpret and analyse the information. To enable an easy overview of the findings, the relevant data is presented in tables and diagrams. Empirical Findings and Conclusion: The majority of the studied companies have increased their level of compliance in the environmental category. Although, the majority of the companies have increased their reporting, the compliance level differs between the companies. The most reported sectors are the; “Water”, “Biodiversity”, “Emissions”, “Effluents and Waste”, “Compliance”, and “Overall”. Further, the empirical findings show that there is an overall increase in the amount of disclosed information per indicator. The conclusion of this thesis is that the environmental disclosures have increased in the oil and gas industry from year 2012 to 2014.

This paper critically evaluates Transnational Corporations' (TNCs) claimed adherence to the Global Reporting Initiative (GRI)'s "labour" and "human rights" reporting guidelines and examines how successful the GRI has been in enhancing comparability and transparency. We found limited evidence of TNCs discharging their accountability to their workforce and, rather, we found evidence to suggest that disclosure was motivated more by enhancing their legitimacy. TNCs failed to adhere to the guidelines, which meant that material information items were often missing, rendering comparability of information meaningless. Instead, TNCs reported large volumes of generic/anecdotal information without acknowledging the impediments they faced in practice.

Esta pesquisa teve como objetivo descrever a priorização de stakeholders em empresas brasileiras e a sua relação com a indústria (setor econômico). Para atingir o objetivo principal da pesquisa, foram estabelecidos dois objetivos específicos: descrever a priorização de stakeholders nas empresas pesquisadas; e investigar a relação entre a priorização de stakeholders e a variável indústria. Nesta pesquisa, a priorização é definida operacionalmente como o atendimento preferencial dos interesses de um stakeholder em relação a outro. A fundamentação teórica aborda a teoria dos stakeholders, a priorização de stakeholders, os modelos de saliência e dominância de stakeholders, a performance social corporativa e o disclosure social, embasando-se também na voluntary disclosure theory. A amostra pesquisada é composta por 90 empresas que divulgaram relatórios anuais e/ou de sustentabilidade adotando a estrutura da GRI, referente ao ano de 2010. Calculou-se medidas de atendimento dos interesses dos stakeholders a partir da análise de 73 indicadores de desempenho GRI, associados a cinco stakeholders: compradores, direitos humanos, funcionários, meio ambiente e sociedade. Utilizou-se de análises descritivas para hierarquização dos stakeholders e das técnicas de análise de agrupamentos, ANOVA e qui-quadrado para investigar a relação entre a priorização e a variável indústria. Os resultados encontrados mostram que a hierarquia de priorização na amostra estudada tem a seguinte ordem: funcionários, sociedade e compradores, direitos humanos e meio ambiente. Os resultados apontam diferenças na hierarquia de priorização de stakeholders por indústria, e indicam uma influência da indústria no nível de atendimento dos interesses dos stakeholders. Desta forma, este estudo busca contribuir apresentando evidências empíricas da priorização de stakeholders no contexto brasileiro.
This study aimed to describe the stakeholder prioritization in Brazilian companies and their relationship with industry. The two specific objectives are: to describe the stakeholder prioritization across the surveyed firms and investigate the relationship between the stakeholder prioritization and the industry variable. In this research, prioritization is operationally defined as the preferential treatment to the interests of one stakeholder over another. The literature review is based on the stakeholder theory, stakeholder prioritization, stakeholder salience and dominance, corporate social performance, and social disclosure, basing also on voluntary disclosure theory. The sample is made by 90 companies with sustainability reporting adopting the GRI framework, in the year 2010. Measures of the treatment to the stakeholder interests were calculated from the analysis of 73 GRI performance indicators associated with five stakeholders: customers, human rights, employees, environment and society. It was used descriptive analysis, cluster analysis, ANOVA and chi-square techniques to investigate the relationship between the prioritization and the industry. The results show that the hierarchy of prioritization in the sample has the following order: employees, customers and society, human rights and environment. The results show differences in the hierarchy of stakeholder prioritization by industry, and indicate an influence of the industry on the level of treatment to the stakeholder interests. Thus, this study wants to contribute with empirical evidence of stakeholder prioritization in the Brazilian context.

Made available in DSpace on 2016-08-29T11:12:21Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese_7433_Dissertação Final - Felipe Cavatti.pdf: 1247282 bytes, checksum: 94cf8d83d77b9f5d38abf60bab596c5f (MD5) Previous issue date: 2014-12-11
O presente trabalho objetivou efetuar um estudo prospectivo sobre a possibilidade de adoção de Relatório de Sustentabilidade, baseado nas diretrizes da Global Reporting Initiative (GRI). Para tanto, buscou-se diagnosticar a atual situação institucional relativa à condução da gestão pública de programas, projetos e ações desenvolvidas pela Universidade Federal do Espírito Santo em prol do Desenvolvimento Sustentável. A temática em que se insere é a do Desenvolvimento Sustentável (DS), com especial foco para o DS nas universidades. No Brasil, é a Agenda Ambiental na Administração Pública (A3P), criado em 1999, que norteia institucionalmente estas ações. Nestes termos, proveu-se uma explicação Teórico-conceitual sobre a sustentabilidade do desenvolvimento, a legislação ambiental, a gestão ambiental e a Responsabilidade Socioambiental (RSA). Foi realizada, também, uma consulta a especialistas, por meio de entrevistas semiestruturadas com a equipe de técnicos da Proplan - Pró-reitoria de Planejamento e Desenvolvimento Institucional e com pesquisadores da universidade que atuam no campo do Desenvolvimento Sustentável, buscando-se verificar acerca do conhecimento dos participantes diante da temática apresentada, assim como ouvir a sugestão sobre indicadores de sustentabilidade possíveis de serem utilizados em um relatório. Os estudos indicaram que a questão da sustentabilidade na universidade ainda é muito tímida, haja vista a ausência de uma inserção das ações sustentáveis no cotidiano da gestão organizacional, da mesma maneira que se verifica uma fragmentação das ações institucionais. Quanto ao desenvolvimento de um Relatório de Sustentabilidade, baseado nas Diretrizes criadas pela Global Reporting Initiative constatou-se sua viabilidade, considerando-se determinadas adaptações no relato do Perfil da Organização e dos Indicadores de Desempenho Ambientais, Econômicos e Sociais.
This research aimed to carry out a prospective study on the possibility of adopting Sustainability Report, based on the guidelines of the Global Reporting Initiative (GRI). Therefore, sought-up to diagnose the current institutional situation about the conduct of public management programs, projects and actions developed by the Federal University of Espírito Santo for Sustainable Development. The theme to which it belongs is the Sustainable Development (SD), with special focus to the SD in universities. In Brazil, the Agenda Ambiental na Administração Pública (A3P), created in 1999, that institutionally guides these actions. Accordingly the theoretical-conceptual, framework was advanced on issues such as sustainable development, environmental laws, environmental management and Social and Environmental Responsibility. It was also carried out a semi-estructured interviews with experts, and with team of Proplan - Pró-reitoria de Planejamento e Desenvolvimento Institucional and with university researchers who study sustainable development, seeking to check on the knowledge of the participants about the theme presented, as well as hear the suggestion of possible sustainability indicators to be used in a report. Studies have indicated that the issue of sustainability at the university is still very low, given the lack of integration of sustainable actions in everyday organizational management, just as there is a fragmentation of institutional actions. Regarding the development of a sustainability report based on guidelines established by the Global Reporting Initiative. As the main result, considering certain adjustments for reporting of Profile of Organization and Environmental, Economic and Social Performance Indicators, it is argued that the elaboration of sustainable report for UFES using the Global Reporting Initiative (GRI) guidelines is feasible and useful. Despite some adaptation on GRI Guidelines concerning Organization Profile and Economic, Social and Environmental Performance Indicator is required.

Bakgrunden till denna uppsats handlar om högre utbildning och dess viktiga roll i relation till hållbar utveckling. Forskning visar att högre utbildning ligger efter i implementering av hållbarhetsredovisning och det var därför intressant att studera svensk högre utbildning utifrån detta.Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och skapa en djupare förståelse kring hur högre utbildning redovisar arbetet med att främja hållbar utveckling i den egna organisa-tionen. Syftet var också att beskriva eventuella skillnader i hållbarhetsredovisning mellan lärosäten.Den metod som användes för studien var en kombinerad kvalitativ och kvantitativ innehålls-analys. Utifrån ett stratifierat sannolikhetsurval undersöktes årsredovisningar för åtta lärosäten avseende hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiatives ramverk och riktlinjer användes som utgångspunkt för den analysmodell som utvecklades för att bättre passa den sektor som studerades, högre utbildning.Resultatet visar att det pågår ett omfattande arbete med att främja hållbar utveckling i den egna organisationen inom svensk högre utbildning. Lärosätenas hållbarhetsredovisning utifrån den sociala dimensionen pekar tydligt på detta, medan den ekologiska dimensionen har ett begränsat utrymme i årsredovisningarna. Resultatet visar också att det finns skillnader mellan lärosäten avseende både innehåll och omfattning av hållbarhetsredovisning. Enskilda utbildningsanordnare redovisar klart mest följt av universiteten, högskolorna och konstnärliga högskolor.
The background to this essay is the important role higher education hold in relation to sustainable development. Research shows that higher education is at an early stage regarding implementation of sustainability reporting and it is therefore interesting to study Swedish higher education based on this.The purpose of this study was to investigate, describe and create a deeper understanding of how higher education is reporting its work to promote sustainable development in its own organization. The purpose was also to describe possible differences in sustainability reporting between institutions.The method used for the study was a combined qualitative and quantitative content analysis. Based on a stratified probability survey, annual reports for eight institutions were examined regarding sustainability reporting. The Global Reporting Initiative framework and guidelines were used as a basis for the analysis and a model was developed to better fit the sector studied, higher education.The findings show that there is extensive work going on in promoting sustainable develop-ment in the own organization within Swedish higher education. Sustainability reporting in higher education institutions based on the social dimension clearly points to this, while the ecological dimension has limited scope in the annual reports. The findings also show that there are differences between the institutions regarding content and scope of sustainability reporting. Private institutions clearly reports the most followed by universities, colleges and artistic colleges.This paper is written in Swedish.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnaden i hållbarhetsredovisningens väsentlighet över tid innan hållbarhetsredovisning var obligatorisk (2013) och efter att den blev obligatorisk (2020). De tio valda hållbarhetsredovisningarna återfinns bland de fem största företagen i den svenska skogsindustrin. Den teoretiska ram som valts för att undersöka denna studie är legitimitetsteorin och intressentteorin. För att utforska rapporterna har vi använt oss av innehållsanalys med kategorisering. Kategoriseringen baseras på obligatorisk information och icke-obligatorisk information, baserad på CSR-terminologi. Resultatet presenteras som procentandelen av den totala rapporten. En kvalitativ metod användes för att tolka resultatet och analysera andelen väsentlig information i rapporterna. Resultatet av denna studie indikerar att en del av informationen har ökat och annan information har minskat i omfattning sedan lagstiftningen. Det innebär också att det är avgörande att företag använder riktlinjer för att sammanställa en hållbarhetsrapport. Studien indikerar också att företagen bedömde samma områden som väsentliga under samma jämförda år.
The aim of this study is to explore the difference in the materiality of sustainability reports over time, before sustainability reporting was mandatory (in 2013) and during (in 2020). The ten sustainability reports analyzed are found among the five biggest companies in the Swedish forest industry. The theoretical framework chosen to investigate this study is the Legitimacy Theory and the Stakeholder Theory. To explore the reports, we have used Content analysis with categorization. The categorization is based on mandatory information and non-mandatory information, based on CSR terminology. The result is presented as a percentage share of the total report. A qualitative approach was used in order to interpret the result and analyze the share of material information in the reports. The result of this study indicates that some of the information has increased, and other information has decreased since the law regulation. It also implies that it is crucial that companies use guidelines in order to assemble a sustainability report. The study also indicates that the companies assessed the same areas as material during the same compared years.

Este estudo realizou um exame crítico sobre os relatórios de sustentabilidade, com base na Global Reporting Initiative (GRI), elaborados pelas empresas do setor de geração de energia elétrica por hidroeletricidade no Brasil e avaliou a significância destes documentos em prestar informações claras sobre a eficácia do desempenho socioambiental. Os estudos acadêmicos relacionados com os relatórios de sustentabilidade, e especificamente com os relatórios da GRI, demonstram que há problemas na qualidade da informação com relação à completeza, padronização e credibilidade do conteúdo, porém sem aprofundar nas causas potenciais. Trata-se de um estudo com abordagem quali-quantitativa, com o emprego de pesquisa do tipo descritiva e a utilização de procedimentos bibliográfico e documental, por meio de análise de conteúdo. A quantificação das evidências foi desenvolvida com base nas informações contidas nos relatórios de sustentabilidade das empresas CPFL, EDP e Tractebel, que possuíam o nível mais alto de aplicação da GRI, associadas com as informações de seus desempenhos socioambientais disponíveis por outras fontes de consulta independentes. Os resultados da análise de conteúdo dos relatórios de sustentabilidade demonstraram que nenhuma das empresas atingiu o atendimento pleno de evidência da informação solicitada nas Unidades de Informação avaliadas. Esta constatação indica que todas as empresas avaliadas apresentaram falhas na validação das informações antes do início da elaboração propriamente dita do relatório, como determina a etapa de validação da GRI, sugerindo que os testes disponíveis nos princípios da GRI, provavelmente, não foram empregados ou foram adotados sem eficácia, afetando a qualidade da informação com relação à completeza e credibilidade do conteúdo. Questões que merecem ser aprofundadas em futuros trabalhos são: a influência dos limites da auditoria independente no resultado da verificação do relatório e a extensão da pesquisa de análise de conteúdo para outros setores industriais formados por grandes empresas e com elevado impacto ambiental potencial. O estudo contribui para o aumento de conhecimento sobre o tema, em destaque na atualidade, seja pelos esforços de normalização mundial do relatório de sustentabilidade GRI, e, principalmente, com a recomendação para o fomento destes relatórios incluída no documento final The Future We Want- O Futuro que Queremos da Conferência das Nações Unidas sobre Desenvolvimento Sustentável (Rio+20), no parágrafo 47, com potencial regulamentação brasileira compulsória dos mesmos.
This study undertook a critical examination on the sustainability reports, based on the Global Reporting Initiative (GRI), prepared by companies in the sector of electric power generation by hydropower in Brazil and assessed the significance of these documents provide clear information on the effectiveness of the social and environmental performance. Academic studies relating to sustainability reports, and specifically with the GRI reports, show that there are problems in the quality of information regarding the completeness, standardization and credibility of the content, but without deepening the potential causes. This is a study with qualiquantitative approach, with the use of descriptive research and use of bibliographic and documentary procedures, through content analysis. The quantification of the evidence was developed on the basis of the information contained in the sustainability reports of CPFL, EDP and Tractebel, which had the highest level of application of GRI, associated with the socio-environmental performance information available in other independent reference sources. The results of the content analysis of sustainability reports have shown that none of the companies has reached the full service of evidence of information requested in the Information evaluated. This finding indicates that all companies assessed failed validation of the information before the start of the preparation of the report itself, as determines the validation step of GRI, suggesting that the tests available in the GRI principles probably were not employed or have been adopted without effectiveness, affecting the quality of information regarding the completeness and credibility of the content. Issues that deserve to be deepened in futures studies are: the influence of the limits of independent audit on the result of the verification of the report and the extent of content analysis research for others industrial sectors formed by large companies with potential high environmental impact. The study contributes to the increase of knowledge on the subject, highlighted today, either by the world standardization efforts of GRI sustainability report, and, mainly, with the recommendation for the promotion of these reports included in the final document "The Future We Want" of the United Nations Conference on Sustainable Development (Rio + 20), paragraph 47, with potential brazilian regulations compulsory.

Inledning: De senaste åren har det blivit allt viktigare för företagen att ta mer ansvar och att vara mer genomsynliga för alla intressenter. För att vara mer transparent kan företagen upprätta en speciell hållbarhetsredovisning som består av tre delar; miljö, socialt ansvar samt finansiell rapportering. De flesta av de stora och mest välkända företagen i Sverige har påbörjat någon form av hållbarhetsarbete. Det vanligaste ramverket med riktlinjer är i idag GRI (Global Reporting Initiative).

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om hållbarhetsredovisningar upprättade av företag som är anslutna till GRI är av bättre kvalitet än andra hållbarhetsredovisningar som är upprättade av företag som inte är anslutna till GRI, samt hur väl riktlinjerna följs av de anslutna företagen.

Metod: I den här studien används en kvantitativ metod för att få en bred studie där generella samband kan hittas. Den data som används är sekundärdata i form av årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar. Analysen sker med hjälp av beskrivande statistik, konfidensintervall samt Spearman’s rho.

Resultat: Studien kom fram till att de företag som är anslutna till GRI generellt sett upprättar hållbarhetsredovisningar av bättre kvalitet än de företag som inte är anslutna till GRI. Det varierar dock kraftigt i vilken utsträckning de anslutna företagen följer GRI:s riktlinjer. Några av de anslutna företagen redovisar mycket bra men flera av de anslutna företagen redovisar väldigt dåligt. Studien av företagens hållbarhetsredovisningar delades in i tre olika delar. Det visade sig då att de GRI anslutna företagen inte redovisar bättre på alla delar, utan de ekonomiska rapporterna redovisades bättre av de företag som inte är anslutna till GRI. Det sociala och miljömässiga ansvaret redovisades bättre av de GRI anslutna företagen. Undersökningen visade också att det finns ett samband mellan dels företagens storlek och hållbarhetsredovisningens kvalitet och dels även antal sidor som hållbarhetsredovisningen omfattar gentemot hållbarhetsredovisningens kvalitet.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:26:16Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2011-01-14Bitstream added on 2014-06-13T19:54:24Z : No. of bitstreams: 1 machado_cg_me_bauru.pdf: 1497021 bytes, checksum: 245786ce11ee984d9fd56a3ea259740e (MD5)
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)
Diante das novas demandas em prol do desenvolvimento sustentável, é comum ouvir as empresas falando em produtos sustentáveis, em produção verde. Mas para que essas afirmações sejam realidade existe a necessidade urgente de que as empresas compreendam e incorporem a visão da sustentabilidade aos seus negócios. O objetivo dessa dissertação é apresentar e relacionar os princípios e escopo da Manufatura Sustentável, alinhando-os aos indicadores do Global Reporting Initiative (GRI), demonstrando a viabilidade das empresas utilizarem os indicadores para a gestão das operações com foco sustentável. A dissertação tem como base a revisão bibliográfica sobre a Manufatura Sustentável e de alguns instrumentos que auxiliam a sua implementação, como o Ecodesing, a Produção Mais Limpa e a Avaliação do Ciclo de Vida. O estudo de caso fornece indicadores que evidenciam que o processo de implementação de um processo de produção sustentável é possível, quando realizado de forma estruturada e com a liderança da alta direção na condução desse processo gradual e contínuo. Os resultados obtidos com o cruzamento do estudo de caso com os indicadores, evidenciam que o processo analisado tem potencial para ser efetivamente uma manufatura sustentável, além de estar apto a realizar e divulgar o seu relatório de sustentabilidade, com base no GRI. Os dados obtidos são reforçados numa tabela de indicadores (essenciais e adicionais) com potencial de atendimento. Com isso, essa dissertação demonstra que os indicadores de sustentabilidade também podem ser utilizados como norteadores para a manufatura sustentável
Due to the new demands when it comes to sustainable development, it has become very usual for companies to discuss sustainable products, in Green production. In order to make these statements true, however, companies need urgently to understand and incorporate the vision of sustainability into their own business. The objective of this dissertation is to present and relate the principles and the scope of the Sustainable Manufacturing, thus aligning them with the indicators of the Goal Reporting Initiative (GRI), demonstating the corporate feasibility in using such indicators to the management of sustainable focus operations. This dissertation is based on the bibliographical review on Sustainable Manufacturing and some instruments which help its implementation, such as: Ecodesing, the Cleaner Production and the Life Cycle Assessment. The case study of a re-refining process provides indicators evidencing that the implementations process of a sustainable production process is possible - when performed in a structured manner and led by the company's high management. This process is gradual and continuous. The results otained when crossing the case study with the indicators show that the process analysis has potential to effectively become a sustainable manufacturing, in addition to being able to perform and divulge its sustainbility report, based on GRI. The data obtained are reinforced in a scorecard (essential and additional) and have attendance potential. This way, this dissertation demonstration that the sustainability indicators can also be utilized as guidelines for the sustainable manufacturing

Made available in DSpace on 2016-08-18T17:23:42Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DISSERTACAO_ELISIO CESAR BESSA.pdf: 7679908 bytes, checksum: 2086b86c3e39b9dbfe8570c57a2b124f (MD5) Previous issue date: 2015-08-29
Sustainability reports are an important means of corporate communication with its stakeholders. However, the disclosure of environmental indicators in these reports is still considered low. The GRI sustainability reporting model was designed to help organizations better report their performance in economic, social and environmental areas, but studies show that many companies declared themselves followers of this standard but in practice the disclosure is still low. This study aims to analyze the sustainability reports for the energy sector companies, listed in the Dow Jones Sustainability Index (DJSI), comparing the disclosure of core environmental indicators with GRI standards. For this, it was made an exploratory and documentary research, in the organizations sustainability reports for three consecutive years. It was developed a criteria to classify the indicators as well as an index to represent the company disclosure level, called Environmental Disclosure Index (IEVA). After that, it was made an analysis of all data and information provided by companies in the sample, comparing what was evidenced with what is required by the GRI model, when was possible to observe that despite belonging to the same sector, with the same difficulties and complexities, companies are at different stages of environmental disclosure, regardless of country or geographic region. No organization fully meets GRI model requirements, even those who declared themselves at the highest level of guidelines application. Companies in Europe, have better environmental disclosure, followed by companies from South America, North America and Asia. There is a tendency to improve environmental disclosure in the three years analyzed in this research. An important contribution of this research was the development a method to classify the indicators as well as the calculation of the Environmental Disclosure Index (IEVA) that can be used in other dimensions of sustainability reports and in the analysis of other industrial sectors.
Os relatórios de sustentabilidade são um importante meio de comunicação das empresas com seus stakeholders. Entretanto, a evidenciação dos indicadores ambientais nesses relatórios ainda é considerada baixa. O modelo de relatórios de sustentabilidade da GRI foi desenvolvido para ajudar as organizações a melhor relatarem seus desempenhos nas áreas econômica, social e ambiental, mas estudos demonstram que muitas empresas se autodeclaram seguidoras do padrão e, entretanto na prática a evidenciação ainda é baixa. Este estudo tem como objetivo analisar os relatórios de sustentabilidade das empresas de energia, listadas no Índice Dow Jones de Sustentabilidade (DJSI), comparando a evidenciação dos indicadores ambientais essenciais com os padrões da GRI. Para isso, foi feita uma pesquisa exploratória, documental nos relatórios de sustentabilidade de três anos consecutivos das organizações que utilizam o modelo GRI. Foi desenvolvido um critério de classificação dos indicadores e um índice representativo da evidenciação da organização, chamado de Índice de Evidenciação Ambiental (IEVA). Posteriormente, fez-se uma análise dos dados e informações disponibilizadas pelas empresas da amostra comparando o que foi evidenciado com o que é requerido pelo modelo GRI. Foi possível verificar que apesar de pertencerem ao mesmo setor, com as mesmas dificuldades e complexidades, as empresas estão em estágios diferentes de evidenciação ambiental, independente de países ou região geográfica. Nenhuma organização atende de forma plena aos requisitos da GRI, mesmo aquelas que se autodeclaram no nível mais alto de aplicação das diretrizes. As empresas da Europa possuem uma melhor evidenciação ambiental, seguidas das empresas da América do Sul, América do Norte e Ásia. Por fim, foi observado que existe uma tendência de melhoria da evidenciação ambiental no período de três anos analisados nessa pesquisa. Uma importante contribuição dessa pesquisa foi o desenvolvimento do método de classificação dos indicadores e cálculo do Índice de Evidenciação Ambiental (IEVA) que podem ser utilizados nas outras dimensões dos relatórios de sustentabilidade assim como na análise de outros setores industriais.

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2017-10-26T13:14:11Z No. of bitstreams: 1 Adriana Rodrigues Balardim.pdf: 1292351 bytes, checksum: 59ab448843dfdfdfe6be4c3be3e95d62 (MD5)
Made available in DSpace on 2017-10-26T13:14:11Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Adriana Rodrigues Balardim.pdf: 1292351 bytes, checksum: 59ab448843dfdfdfe6be4c3be3e95d62 (MD5) Previous issue date: 2017-10-09
Transparency and the commitment of organizations to the dissemination of their economic, social and environmental results are increasingly important to meet the needs of stakeholders. This study analyzed the integrated reports, also identified as an annual report or sustainability report, published by companies with the objective of verifying adherence to the GRI guidelines and presented a summary with the pillars of sustainability: economic, social and environmental. The database initially considered 34 companies, which are listed in B3's Business Sustainability Index (ISE). Of these, 18 companies were analyzed, considering those that published their reports in the period of 5 years (2012 to 2016). The scope of the analysis was based on the report released in 2016 and it was concluded that 14 companies declare that they comply with the GRI guidelines, which represents 41% of the total sample and 78% of the total companies that were analyzed. This was evidenced by the positive opinion of the Limited Assurance Report issued by independent bodies
A transparência e o comprometimento das organizações em relação à divulgação de seus resultados, econômicos, sociais e ambientais, são cada vez mais importantes para atender às necessidades dos stakeholders. Este estudo analisou os relatos integrados, também identificados como relatório anual ou relatório de sustentabilidade, divulgados pelas empresas com o objetivo de verificar se os Relatos Integrados estão de acordo com às diretrizes GRI, apresentou um resumo com os pilares da sustentabilidade: econômica, social e ambiental e identificou a aderência ao tipo de divulgação, Relato ou Relatório. A base de dados levou em conta inicialmente 34 empresas, as quais estão listadas no Índice de Sustentabilidade Empresarial (ISE) da B3. Dentre estas, 18 empresas foram analisadas, considerando aquelas que divulgaram seus relatórios no período de 5 anos (2012 a 2016). O escopo da análise foi com base no relatório divulgado em 2016 e concluiu-se que 14 empresas declararam que estão de acordo com as diretrizes GRI, o que representa 41% do total da amostra e 78% do total de empresas que foram analisadas. Isto foi constatado pelo parecer positivo do Relatório de Asseguração Limitada emitido por órgãos independentes e identificou o tipo de publicação, Relatório ou Relato descrevendo as características de cada um

Submitted by Silvania Ribas (silvania@mackenzie.br) on 2018-04-10T19:06:09Z No. of bitstreams: 1 VIVIANE MARGIOTA.pdf: 2486860 bytes, checksum: ad0767ec804dd9e7e222ddde7c781d94 (MD5)
Approved for entry into archive by Paola Damato (repositorio@mackenzie.br) on 2018-05-30T14:39:25Z (GMT) No. of bitstreams: 1 VIVIANE MARGIOTA.pdf: 2486860 bytes, checksum: ad0767ec804dd9e7e222ddde7c781d94 (MD5)
Made available in DSpace on 2018-05-30T14:39:25Z (GMT). No. of bitstreams: 1 VIVIANE MARGIOTA.pdf: 2486860 bytes, checksum: ad0767ec804dd9e7e222ddde7c781d94 (MD5) Previous issue date: 2017-06-19
The present study concentrates on an analysis of the sustainability disclosure of the main companies of the chemical and petrochemical sector according to GRI’s sustainability reporting guidelines. The survey was based on 34 companies of the chemical and petrochemical sector, published in the 2016 Maiores & Melhores (biggest & best) ranking by Brazilian magazine Revista Exame. It intended to verify if those companies adequately disclose environmental, social and economic events in their annual reports and/or sustainability reports. In order to carry out the analysis, a documental research was performed, using the aforementioned reports published by the targeted companies on their websites for the years 2013, 2014 and 2015. Qualitative research and the literature review method were used. As a basis, the following subjects, among others, were studied: the theory of voluntary disclosure, sustainability, GRI, chemical and petrochemical sector. The information disclosed on the sustainability reports by the analyzed companies was compared to the guidelines proposed by the GRI referring to economic, environmental and social categories of the G4 standard, applicable in 2016. A Checklist was designed to establish a baseline for assigning an adequacy concept based on the number of guidelines to which there were answers on the reports, to verify how the disclosure of sustainability information is carried out by the companies. Also, the companies were financially analyzed according to Ebitda. This indicator was used because it represents the cash generation potential of a business in a given period of time. This was done to verify if the increase or decrease of the annual disclosures of each company has any relation with the growth or decrease of Ebitda. In general, it was not possible to infer a relationship between Ebitda and the increase or decrease in the adequacy of the responses to the GRI guidelines given by the companies during the years in question, nor may it be said that companies individually had increased their sustainability disclosure during the analyzed period. What may be concluded is that in general there was an increase in answering the items of GRI guidelines in the three years, thus showing that the companies achieved an increase in sustainability disclosure during that period, and that they are adequately disclosing environmental, social and economic events on their sustainability reports.
O presente trabalho tem como tema a análise da divulgação de sustentabilidade das principais empresas do setor químico e petroquímico segundo as diretrizes da GRI. A pesquisa partiu de uma população de 34 empresas inseridas no setor químico e petroquímico, divulgadas no ranking Maiores & Melhores da Revista Exame do ano de 2016 e buscou saber se essas empresas divulgam adequadamente em seus relatórios anuais e/ou relatórios de sustentabilidade os eventos de natureza ambiental, social e econômica. Para realizar a análise foi feita uma pesquisa documental, utilizando os mencionados relatórios divulgados pelas empresas visadas em seus websites referentes aos anos de 2013, 2014 e 2015. A pesquisa empregada no trabalho foi qualitativa e utilizou-se o método de revisão de literatura. Para embasar o trabalho, efetuou-se um estudo dos seguintes temas, entre outros: teoria da divulgação voluntária, sustentabilidade, GRI, setor químico e petroquímico. As informações divulgadas nos relatórios de sustentabilidade das empresas analisadas foram comparadas às diretrizes propostas pela GRI, referentes às categorias econômica, ambiental e social, do padrão G4, vigentes no ano de 2016. Foi elaborada uma Checklist com o objetivo de estabelecer um parâmetro para atribuição de um conceito de adequação com base no número de diretrizes respondidas nos relatórios, para verificar como está sendo feita a divulgação de informações de sustentabilidade por parte das empresas. Foi também feita uma análise financeira das empresas com utilização do Ebitda. Este indicador foi utilizado por representar o potencial de geração de caixa do negócio em um dado período de tempo. Com isso, quis se saber se o aumento ou diminuição das divulgações anuais de cada empresa têm alguma relação com o crescimento ou diminuição do Ebitda. No geral, não foi possível inferir uma relação entre o Ebitda e o aumento ou diminuição de adequação das respostas das diretrizes da GRI dadas pelas empresas nos anos analisados. Tampouco se pode afirmar que, individualmente, as empresas tenham obtido um aumento de divulgação de sustentabilidade nos anos analisados. O que se pode concluir é que, no geral, houve um aumento de respostas dos itens das diretrizes da GRI nos três anos, mostrando, dessa forma, que as empresas obtiveram um aumento divulgação de sustentabilidade no decorrer desse período e que estão divulgando adequadamente em seus relatórios de sustentabilidade os eventos de natureza ambiental, social e econômica.

Bakgrund & Problemdiskussion: Hållbarhet är ett aktuellt och omdiskuterat ämne i det moderna samhället. I den hållbara utvecklingen bär företag ett stort ansvar där energibranschen har uppmärksammats för dess betydande inverkan på miljön. Företag tillhandahåller hållbarhetsredovisningar för att kommunicera hur de arbetar för att bidra till den hållbara utvecklingen. En intressentgrupp som efterfrågar information om detta är investerare då de är i behov av att kunna jämföra företags redovisningar vid investeringsbeslut. Trots tillämpning av samma riktlinjer förekommer det skillnader mellan företagens hållbarhetsredovisningar, vilket hämmar jämförbarheten. Tidigare forskning har visat att det är vanligt att företag upprättar hållbarhetsredovisningar enligt Global Reporting Initiative (GRI) vars riktlinjer och standarder skall främja både mätbarhet och jämförbarhet.  Syfte: Utifrån det institutionella begreppet isomorfism bör företag som tillämpar samma riktlinjer bli mer jämförbara. Därav syftar denna studie till att undersöka hur jämförbarheten mellan svenska energiföretags hållbarhetsredovisningar har utvecklats över tid vid tillämpning av GRI.  Metod: Studien har en kvalitativ ansats men omfattas även av kvantitativa inslag. En komparativ forskningsdesign har tillämpats då studien ämnar till att undersöka hur jämförbarheten mellan energiföretags hållbarhetsredovisningar har utvecklats över tid. Primärdata i form av hållbarhetsredovisningar för åren 2016 och 2019 har samlats in från sju energiföretag som följer GRI. Innehållet i hållbarhetsredovisningarna har analyserats utifrån en innehållsanalys som går under benämningen Consolidate Narrivate Interogation (CONI). Slutsats: Studiens resultat visar att jämförbarheten mellan hållbarhetsredovisningar av svenska energiföretag som följer GRI har ökat över tid. Däremot förekommer det skillnader gällande hur detaljerad information som tillhandahålls samt vad de anser är viktigast att informera om. Detta påvisar att även om jämförbarheten har ökat är företagens hållbarhetsredovisningar fortfarande inte jämförbara.
Background & Problem: Sustainability is a current and debated topic in modern society. Companies are held responsible to carry out the development of their goods and services in a sustainable way. The energy sector has been noticed for its considerable impact on the climate and the environment. Companies are providing sustainability reports to communicate their work to contribute to a more sustainable future. Investors are requesting sustainability reports to be able to compare the sustainable work within companies before making decisions regarding investments. There are guidelines to follow but despite that it is hard to compare the sustainability reports between companies. Research has found that it is common that the Global Reporting Initiative (GRI) guidelines are used by companies and the guidelines aim to make the comparison between companies easier. Purpose: Companies using the same guidelines should be more comparable according to the institutional concept of isomorphism. The purpose of this study is to investigate if Swedish companies within the energy sector who use the GRI guidelines have become more comparable over time. Method: The study has a qualitative approach but do also contain qualitative elements. A comparative research design has been applied as the study aims to investigate how the comparability between energy companies’ sustainability reports have developed over time. Sustainability reports for the years 2016 and 2019 have been collected as the primary data from seven companies that follow the GRI guidelines within the energy sector. The content of the sustainability reports has been analysed based on a content analysis model called Consolidate Narrivate Interogation (CONI).  Conclusion: The comparability between the companies sustainability reports have increased over time according to the findings of the study. There is still a difference though in the level of details provided and which topic that is the most important to provide information about. The conclusion of the study is that the companies are not comparable even if the comparability has increased over time.

Submitted by SBI Biblioteca Digital (sbi.bibliotecadigital@puc-campinas.edu.br) on 2018-04-06T18:03:10Z No. of bitstreams: 1 TADEU COELHO GON?ALVES DE SOUZA.pdf: 7896670 bytes, checksum: 16675da62ff8734c193931e7c3b6713e (MD5)
Made available in DSpace on 2018-04-06T18:03:11Z (GMT). No. of bitstreams: 1 TADEU COELHO GON?ALVES DE SOUZA.pdf: 7896670 bytes, checksum: 16675da62ff8734c193931e7c3b6713e (MD5) Previous issue date: 2018-02-07
Sustainability has become an important tool in relation to market competitiveness. As in all areas, sustainability must also be seen as a strategy for Higher Education Institutions (HEIs).Therefore, the relevance of sustainability reports, which disseminate information about the impacts of a given HEI on the environment, the economy and society. The reports give tangible and concrete form to the abstract questions, helping to better understand and manage the effects of the development of sustainability on its activities and strategies. This new idea of integrating strategic information on sustainability with other financial and material data represents a significant and positive development. The big impasse is how to kick-start? How to start sustainability reporting in a simpler and easier way, so that organizations or HEIs are more interested in creating their reports? This study is anchored in the guidelines of the Global Reporting Initiative (GRI), considered the main instrument of communication of environmental, economic and social performance of organizations. For GRI, sustainability can only be achieved through a balance between environmental, economic and social needs, as long as it doesn?t compromise its future development. The present work has the objective of carrying out a case study in a nonprofit oriented Communal IES, located in the interior of the state of S?o Paulo, to verify the possibility of elaboration and implementation of a sustainability report, based on the guidelines developed by GRI. Sustainability indicators related to the economic, social and environmental dimensions of sustainability were divided into: factors extracted from the University's PDI; factors adopted by the University that are not included in the PDI and factors included in the GRI booklet - not adopted by th University. The data collected allow us to state that the guidelines of a sustainability report, as they are included in the GRI booklet, can be applied in the HEI studied, since they are universally applicable to companies of all sizes, types and sectors of the market. However, in order to be able to produce its own sustainability report, the HEI studied needs to take some actions, such as: the decision making to produce its own sustainability report; organization of the information, reporting on its deliberate and emerging strategic actions in documents, as mentioned previously; training of people to organize information and report production; awareness and mobilization of the academic community for engagement in sustainable actions; publication of the sustainability report; adoption of strategies so that the sustainable actions are inserted and practiced more and more, becoming part of the culture in the campuses of the institution, and; annual sustainability targets so that, each year, the sustainability report is expanded and improved according to the instructions of the GRI booklet. The elaboration of its own sustainability report will allow the studied University benefits that add up to positive values, increase the chances of loyalty to the market, and also allow the periodic analysis of the data to compare performance with other organizations.
A sustentabilidade tem se tornado uma importante ferramenta frente ? competitividade de mercado. Assim como em todas as ?reas, a sustentabilidade tamb?m deve ser vista como uma estrat?gia para as Institui??es de Ensino Superior (IES). Da?, ent?o, a relev?ncia dos relat?rios de sustentabilidade, os quais divulgam informa??es sobre os impactos de uma determinada IES no meio ambiente, na economia e na sociedade. Os relat?rios d?o forma tang?vel e concreta ?s quest?es abstratas, ajudando a compreender e gerir melhor os efeitos do desenvolvimento da sustentabilidade sobre suas atividades e estrat?gias. Essa nova ideia de integrar informa??es estrat?gicas sobre sustentabilidade a outros dados financeiros e materiais representa uma evolu??o significativa e positiva. O grande impasse ?: como dar o pontap? inicial? Como iniciar os relatos de sustentabilidade de uma maneira mais simples e f?cil, de forma que as organiza??es ou IES tenham maior interesse em criar seus respectivos relat?rios? Este estudo est? ancorado nas diretrizes da Global Reporting Initiative (GRI), considerada como o principal instrumento de comunica??o do desempenho ambiental, econ?mico e social das organiza??es. Para a GRI, a sustentabilidade s? pode ser alcan?ada por meio de um equil?brio entre as necessidades ambientais, econ?micas e sociais, desde que n?o comprometa o seu desenvolvimento futuro. O presente trabalho tem o objetivo realizar de um estudo de caso em uma IES Comunit?ria, sem fins lucrativos, situada no interior do estado de S?o Paulo, para verificar a possibilidade de elabora??o e implanta??o de um relat?rio de sustentabilidade, baseado nas diretrizes desenvolvidas pela GRI. Foram elencados indicadores de sustentabilidade voltados ?s dimens?es econ?mica, social e ambiental da sustentabilidade, divididos em: Fatores extra?dos do PDI da Universidade; Fatores adotados pela Universidade que n?o constam no PDI e Fatores constantes da cartilha GRI - n?o adotados pela Universidade. Os dados coletados permitem afirmar que as diretrizes de um relat?rio de sustentabilidade, conforme constam na cartilha GRI, podem ser aplicados na IES estudada, uma vez que s?o universalmente aplic?veis a empresas de todos os tamanhos, tipos e setores do mercado. Entretanto, para estar em condi??o de produzir o seu pr?prio relat?rio de sustentabilidade, a IES estudada precisa realizar algumas a??es, tais como: tomada de decis?o para produzir o seu pr?prio relat?rio de sustentabilidade; organiza??o das informa??es relatando as suas a??es estrat?gicas, deliberadas e emergentes, em documentos, conforme j? mencionado anteriormente; treinamento de pessoas para organiza??o das informa??es e produ??o do relat?rio; conscientiza??o e mobiliza??o da comunidade acad?mica para o engajamento em a??es sustent?veis; publica??o do relat?rio de sustentabilidade; ado??o de estrat?gias para que as a??es sustent?veis sejam inseridas e praticadas cada vez mais, tornando-se parte da cultura nos campi da institui??o, e; estabelecimento de metas sustent?veis anuais para que, a cada ano, o relat?rio de sustentabilidade seja ampliado e aprimorado, de acordo com as instru??es da cartilha GRI. A elabora??o do seu pr?prio relat?rio de sustentabilidade permitir? ? Universidade estudada auferir benef?cios que somam valores positivos, proporcionam o aumento das chances de fideliza??o junto ao mercado e, tamb?m, possibilitam a an?lise peri?dica dos dados para compara??o de desempenho junto ? outras organiza??es.

Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie beskriva och analysera vilka effekter hållbarhetsredovisningen fått för Systembolaget, samt undersöka Systembolagets anpassning av hållbarhetsredovisningen till den egna verksamheten. Den teoretiska referensram som presenteras utgår från ett tredelat perspektiv; institutionell teori, översättnings- och redigeringsteori samt teorier om redovisning och hållbarhetsredovisning.  Uppsatsen baseras på intervjuer vid Systembolaget och kompletteras med sekundärdata från organisationen. Resultaten och slutsatserna visar att det har varit svårt att anpassa GRI:s ramverk till organisationens verksamhet. Tillsynes sker dock anpassningen i enlighet med omgivningens krav. Vi finner en särkoppling mellan ramverket och den lokala kontexten, vilket medför att en kompromiss rörande anpassningen mellan organisationen och ramverket föreligger på grund av Systembolagets särdrag. Det kan bidra till att anpassningen blir diffus, men resultaten tyder på att organisationens redigering sker inom ramverkets riktlinjer samtidigt som redigeringen är en kontinuerlig läroprocess. En effekt av hållbarhetsredovisningen är att en tydligare uppföljning av organisationens hållbarhetsarbete kan möjliggöras. Hållbarhetsredovisningen är å andra sidan resurskrävande på grund av den manuella bearbetningen av hållbarhetsinformation och den stundtals bristfälliga informationsprocessen inom organisationen.

I samband med att en rådande överkonsumtion av planetens resurser identifierats har hållbarhet vuxit fram som ett centralt ämne i samhället. Företag klassas som kritiska aktörer i ett globalt strävande efter åtgärder mot överkonsumtionen och har därmed mötts med hårdare krav på att bidra till en hållbar utveckling. Många företag väljer därmed att frivilligt upprätta och publicera resurskrävande hållbarhetsredovisningar för att informera intressenter om hur de arbetar med sociala och miljömässiga frågor. Uppsatsens syfte är att bidra med en ökad kunskap kring varför de företag som deltagit i arbetets undersökning fattat ett beslut att redovisa sitt hållbarhetsarbete, samt att bidra med en ökad kunskap om vilken funktion hållbarhetsredovisningen har för dessa företag. I teoriavsnittet presenteras flertalet teoretiska utgångspunkter och ramverk som kan förklara bakomliggande skäl till att företag hållbarhetsredovisar. I empiridelen framförs en fallstudie i form av djupintervju med två hållbarhetsansvariga på ett företag angående hållbarhetsredovisningens innebörd, nytta och funktion för företaget. Sedan undersöks också sexton andra företag i form av en bredare studie där representanter för företagen förklarar varför företagen hållbarhetsredovisar. Skälen till att företagen i undersökningen hållbarhetsredovisar är att tillfredsställa intressenters behov, att företagen vill vara transparenta, och att det finns en intern-relaterad nytta i form av förbättring av arbetsprocesser. Bortsett från det förstnämnda skälet, som bestäms av intressenter, grundas resterande skäl på en etisk inställning till socialt ansvar hos företaget eller ett strävande efter legitimitet. Dessa drivkrafter formar också de funktioner som uppstår i samband med skälen, vilka är en kommunikativ funktion, en marknadsföringsfunktion, och en intern funktion. De tre funktionerna kan i praktiken kopplas till varandra och har gemensamt att de också fyller en affärsmässig funktion för hållbarhetsredovisningen att göra hållbar utveckling lönsam för företag. Uppsatsen avslutas med en modell som utförligt förklarar vilka drivkrafter som finns hos företagen, hur dessa influerar de skäl som ges till att företagen hållbarhetsredovisar samt hur denna relation formar hållbarhetsredovisningens funktion för företagen.

This study aims to establish an understanding of corporate sustainability and how companies communicate their sustainability. It also evaluates how sustainability reporting is addressed by various corporate companies by using GRI reporting guidelines and ISO standards, and also how these standards and guidelines are helping the companies to achieve Sustainable Development Goals. A literature review was conducted to understand the various approaches to developing a sustainability report. A theoretical relationship matrix was carried out to establish the relationship of ISO standard (clauses are the section in ISO standard which defines the action or requirements to be carried out, ISO in this research is used to represent the various important areas in a company) with the GRI guidelines (disclosure, are the section used to report contextual information about an organization and its sustainability reporting practices), and a list of the number of SDGs which each GRI disclosure and ISO standard achieves was developed. Four industrial sectors were selected and one company in each sector was used as a case study. The SDG impact assessment web-based tool was used to represent the information provided by the companies in their sustainability report/annual report. From the case studies, it was understood that, out of 4 companies, two companies employed GRI reporting guidelines i.e 2 companies used twin approaches for reporting their sustainability and 2 companies used inside-out reporting approaches. Whereas all the companies had ISO 14001:2015 certification, 3 out of 4 companies had ISO 9001:2015 certification and 2 out of 4 had companies ISO 45001:2018 certified. With this, we can understand a broad picture of corporate sustainability, and in-depth sustainability analysis of one industrial sector from the companies point of view has to be carried out in future.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka faktorer som kan förklara att svenska noterade SME frivilligt hållbarhetsrapporterar.   Metod: Den här studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi och tillämpar en deduktiv ansats. För att besvara syftet i studien har en kvantitativ metod tillämpats genom en innehållsanalys och hypotesprövningar via en logistisk regressionsanalys. Data inhämtas från räkenskapsåret 2016 och består av både primärdata från företags årsredovisningar samt sekundärdata från databasen Retriever. Populationen i studien är 188 stycken noterade SME:s på segmenten Small- och MidCap på Nasdaq Stockholm varav det är 49 antal företag som hållbarhetsrapporterar.   Resultat och slutsats: Resultatet av studien visar att storlek spelar en viss roll till SME:s benägenhet att frivilligt hållbarhetsrapportera. Studien fann att det råder ett svagt positivt samband med statistisk signifikans mellan storlek och frivillig hållbarhetsrapportering bland företagen på segmentet SmallCap. Dessvärre fann inte denna studie någon statistisk signifikans för de oberoende variablerna tillväxt, lönsamhet och skuldsättningsgrad samt kontrollvariabeln bransch mellan dem och frivillig hållbarhetsrapportering.      Uppsatsens bidrag: Studiens praktiska bidrag ger företagsledare hos noterade SME:s i Sverige en utökad kunskap om området och en insikt i hur olika faktorer kan ge en förklaring till att SME:s hållbarhetsrapporterar. Det teoretiska bidraget delger ett svar på syftet i studien och visar på att faktorn storlek till viss del kan förklara att noterade SME:s i Sverige frivilligt hållbarhetsrapporterar. Faktorerna tillväxt, lönsamhet och skuldsättningsgrad kan till skillnad från storlek inte förklara något då inga samband visats denna studie.    Förslag till fortsatt forskning: En begränsning är att det enbart var 49 stycken som hållbarhetsrapporterar av studiens population om 188 stycken företag från år 2016. Denna studie kodade sin beroende variabel med 1 om ett företag hållbarhetsrapporterar och med 0 om det inte gör det. En begränsning blir att det enbart går att se om de hållbarhetsrapportar eller inte efter de kriterier som studien har vid kodningen. Det vill säga att det inte går att urskilja hur mycket företagen hållbarhetsrapporterar.   Förslag till vidare forskning är att göra en ny studie när lagändringarna gällande stora företags tvång till hållbarhetsrapportering har fått effekt på dem som inte ställs under lagen, det vill säga mindre företag som frivilligt hållbarhetsrapporterar. Förhoppningsvis blir det fler företag på segmenten Small- och MidCap som frivilligt hållbarhetsrapporterar. Ett förslag är att utforma ett index med hjälp av en innehållsanalys för att kunna gradera dem efter hur mycket de hållbarhetsrapporterar. Dessutom gick denna studie till största del inte i linje med de utformade hypoteserna eller till stor del med vad den tidigare forskningen har visat, vilket sig bland annat att kan bero på hur variablerna blivit mätta. Ytterligare förslag till den vidare forskningen är att eventuellt välja andra faktorer utifrån den tidigare forskningen eller att använda sig av samma faktorer men mäta dem på annat sätt.
Aim: The purpose of this study is to investigate determinant factors that can explain why some Swedish listed SME:s sustainability reports voluntary.   Method: This study is based on positivist research philosophy and applies a deductive approach. In order to respond to the purpose of the study a quantitative method has been used through a content analysis and hypothesis tests through a logistic regression analysis. The collection of data was from 2016 and consists of both primary data from company annual reports and secondary data from the database Retriever. The population of the study is 188 listed SME:s in the Small- and MidCap segment of Nasdaq Stockholm.   Result & Conclusions: The result of the study shows that size plays a certain role in SME:s inclination to report sustainability voluntarily. The study found that there was a positive correlation with statistical significance between size and sustainability reporting voluntary among the companies in the SmallCap segment. Unfortunately, this study did not find any statistical significance for the independent variables growth, profitability and debt ratio as well as the control variable business sector between them and sustainability reporting voluntary.   Contribution of the thesis: The practical contribution from this study gives business leaders in Swedish listed SME:s an expanded knowledge of the area and an insight into how different determinant factors can explain that SME:s sustainability reports voluntary . The theoretical contribution gives an answer to the purpose of the study and shows that the size partly can explain that Swedish listed SME:s sustainability reports voluntary. The determinant factors growth, profitability and debt ratio, unlike to size do not explain anything since no relationship has been found. Suggestions for future research: One limitation is that there were only 49 out of 188 companies from 2016 that sustainability reports voluntarily. This study encoded its dependent variable by 1 point if companies sustainability reports or with 0 point if it did not. A further limitation is that it is only possible to see the sustainability reports or not, according to the criteria during the encoding process. Therefore, it is not possible to distinguish how much companies report sustainability.   Suggestions for further research is to undertake a new study when the changes in the law regarding large companies compulsion to sustainability reporting have impacted on those not subject to the law, that is smaller companies as voluntary sustainability reports. Hopefully, there will be more companies in the Small- and MidCap segments who sustainability reports voluntary. One suggestion is to design an index by using a content analysis to grade them according to the amount of sustainability reports. In addition, this study was largely not in line with the assumptions or largely based on what the previous research has shown, which may be due to how the variables have been measured. Additional suggestions for the further research to possibly choose other factors or choose the same but measure them differently.

Made available in DSpace on 2016-12-01T19:18:38Z (GMT). No. of bitstreams: 1 118386.pdf: 3562637 bytes, checksum: 59c7c675fdfe946b54e6371b25a6b7ed (MD5) Previous issue date: 2014-04-23
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior
The aim of this study was to analyze the principles and environmental indicators presented by the generation of electricity from Santa Catarina companies in their sustainability reports and that they meet the requirements of GRI. Initially we sought to know the GRI and its environmental indicators. Then, companies generating electricity type HPP (HPP) to participate in the research were selected. Depending on the selection criteria used, only four remained in the study sustainability reports for the following companies: Tractebel Energia, CELESC, BAESA and Machadinho Consortium and Maesa. Next, we determined whether the principles established by the GRI were present in sustainability reports of companies. For this, we used the set of tests relevant factors proposed by the GRI. To process the data collected adopted the methodology of content analysis and to assist in analyzing the Atlas.ti software was chosen. Subsequently, we sought to identify the level of compliance by enterprises to key environmental indicators of the GRI. Initially, there was a comparison of what the company informed about the environmental performance indicator of what the GRI protocol provided for that indicator. Then calculate the extent of the essential GRI indicators using a formula developed by Dias. Siqueira e Rossi. (2006. The results showed that the reports of the companies surveyed have snippets corresponding to most relevant factors related to the GRI principles, the principles of both the content and quality text. Other findings show that the level of application of the Reporting Framework influence at the principles and stages of maturity in relation to the use of indicators reflected in the use of the principles. The degree of compliance, it was found that Tractebel Energia was ranked first in the ranking of the core environmental indicators GRI, followed by CELESC, BAESA and Machadinho Consortium and Maesa grip. Based on these, we conclude that the applicability of the GRI reporting framework still needs to evolve enough so that stakeholders can have access to the actual level of economic, social and environmental responsibility of organizations.
O objetivo deste estudo foi analisar os princípios e os indicadores ambientais apresentados pelas empresas de geração de energia elétrica de Santa Catarina nos seus relatórios de sustentabilidade em relação aos requisitos da GRI. Inicialmente buscou-se conhecer a GRI e os seus indicadores ambientais. Em seguida, foram selecionadas as empresas de geração de energia elétrica do tipo UHE (Usina Hidrelétrica) que participariam da pesquisa. Em função dos critérios de seleção utilizados, permaneceram no estudo somente quatro relatórios de sustentabilidade, referentes às seguintes empresas: Tractebel Energia, Celesc, BAESA e Consórcio Machadinho e Maesa. Posteriormente, foi verificado se os princípios estabelecidos pela GRI estavam presentes nos relatórios de sustentabilidade das empresas. Para isso, utilizou-se o conjunto de testes com fatores de relevância propostos pela própria GRI. Para tratar os dados coletados adotou-se a metodologia da Análise de Conteúdo e para auxiliar na análise o software Atlas. ti foi escolhido. Após, buscou-se identificar o grau de aderência das empresas aos indicadores ambientais essenciais da GRI. Inicialmente, fez-se uma comparação do que a empresa informou sobre o indicador de desempenho ambiental da GRI com o que o protocolo da GRI previa para aquele indicador. Em seguida, fez-se o cálculo do grau de aderência aos indicadores essenciais da GRI utilizando-se uma fórmula desenvolvida por Dias, Siqueira e Rossi (2006). A análise dos resultados demonstrou que os relatórios das empresas pesquisadas apresentam trechos de texto correspondentes à maioria dos fatores de relevância vinculados aos princípios da GRI, tanto aos princípios de conteúdo quanto aos de qualidade. Outras constatações demonstram que o nível de aplicação da Estrutura de Relatórios influencia no atendimento aos princípios e que as fases de amadurecimento em relação ao uso dos indicadores refletem-se no uso dos princípios. Quanto ao grau de aderência, verificou-se que a Tractebel Energia foi classificada como a primeira no ranking de aderência aos indicadores ambientais essenciais da GRI, seguida pela Celesc, BAESA e Consórcio Machadinho e Maesa. Frente ao exposto, conclui-se que a aplicabilidade da estrutura de relatório da GRI ainda precisa evoluir bastante para que os stakeholders possam ter acesso ao real nível de responsabilidade econômica e socioambiental das organizações.

Sammanfattning Examensarbete, turismekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE40E, HT 2011 Författare: Christopher Dahl och Benita Johansson Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Krister Bredmar Titel: Dags att hållbarhetsredovisa - Polyplank AB, en fallstudie   Bakgrund: Studier har påvisat att vi överkonsumerar jordens resurser i en allt snabbare takt. En ökad medvetenhet kring dagens miljöproblem har bidragit till att företag i större utsträckning aktivt arbetar för en hållbar utveckling samt för att ta ansvar i samhället. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) behandlar företags samhällsansvar utifrån tre perspektiv; miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Arbetet inom dessa områden presenteras av många stora företag idag i en hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) är den organisation som bistår med riktlinjer för upprättning av den här typen av redovisningar.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad GRI:s riktlinjer och rådande begrepp säger om hållbarhetsredovisning samt att utifrån vårt fallföretag Polyplank AB:s förutsättningar rekommendera lämpligt innehåll i en eventuell hållbarhetsredovisning.   Metod: Vårt fallobjekt, Polyplank AB, är ett företag som verkar inom tillverkningsbranschen och utmärks genom deras miljövänliga produkter. Det empiriska materialet till denna studie har erhållits genom intervjuer med nyckelpersoner inom företaget samt genom observation av företagets verksamhet.   Analys och diskussion: Resultatet av denna studie visar de faktorer som ligger bakom vår rekommendation för vilka indikatorer som Polyplank AB bör rapportera i en eventuell hållbarhetsredovisning. Exempelvis har intressenternas synpunkter och önskemål en stor del i vilken information som bör tas med i en redovisning, men det förekommer även andra krav som bör beaktas.   Slutsats: Avslutningsvis rekommenderas Polyplank AB tillämpa GRI:s redovisningsnivå C, vilket vi menar att företaget har goda förutsättningar för att göra. Vi tror att upprättandet av en hållbarhetsredovisning skulle kunna leda till positiva konsekvenser för företaget, utan att vara för resurskrävande.   Nyckelord: Hållbar utveckling, Hållbarhetsredovisning, Corporate Social Responsibility (CSR), Global Reporting Initiative (GRI), Polyplank AB.

Hållbarhetsredovisning bland företag har ökat markant de senaste åren. Organisationen GlobalReporting Initiative påbörjade 1997 arbetet med att ta fram riktlinjer för företags hållbarhetsredovisning.Nu, drygt ett decennium senare, har dessa riktlinjer fått stor acceptans bland företag och dess intressenter. Företag har fått ett betydelsefullt verktyg att använda i sin rapportering av det hållbarhetsarbete som utförs. Tidigare forskning inom närliggande ämnen, till exempel Corporate Social Responsibility och frivilliga upplysningar, har visat variationer i företags redovisning av icke-finansiell information. Med GRI-riktlinjernas ökning i popularitet ville vi undersöka vad som påverkar innehåll i rapporter framtagna enbart enligt detta regelverk. Sex olika faktorer härledda från teorier och tidigare forskning testades genom hypotesprövning. Tre av dessa – storlek, bransch och lönsamhet – förekommer frekvent i tidigare forskning. Vi valde dessutom att titta på faktorer som förekommer i mer begränsad omfattning. Dessa faktorer är ägaridentitet, externgranskning och tid. Hållbarhetsredovisningar för 2008 från 80 svenska företag analyserades. Av dessa företag var 38 statligt ägda och 42 var privatägda. Med hjälp av en bedömningsmall baserad på tidigare studier, analyserades innehållet i hållbarhetsredovisningarna i tre dimensioner, generell dimension, social dimension och miljödimension. En fjärde dimension användes även, den totala dimensionen, som är en summering av de tre. För varje dimension bedömdes och poängsattes ett visst antal mätfaktorer. För den sociala dimensionen och miljödimensionen gjordes dessutom en bedömning av omfattningen enligt bestämda kriterier. Med hjälp av statistisk bearbetning gjordes en multipel regressionsanalys där de sex förklarande variablerna testades mot varje dimension av innehållet i hållbarhetsredovisningen. Resultatet av analysen visade att variablerna storlek, bransch och tid påverkar innehållet mest, i tre eller fler av dimensionerna. Lönsamhet och externgranskning visade en signifikant påverkan på innehåll avseende den generella dimensionen. Ägaridentitet visade inget signifikant samband med innehåll, dock kunde en tendens ses att statliga bolag redovisar mindre än privata.

Sustainability reporting has become increasingly popular among companies in recent years. The Global Reporting Initiative started to develop guidelines to support companies in their sustainability reporting practice in 1997. Now, a decade later, these guidelines have begun to reach great acceptance among companies and their stakeholders. Companies have been given a useful tool in their reporting of sustainability issues. Previous research in nearby subjects, such as Corporate Social Responsibility and voluntary disclosures, has shown variation between companies’ reports of non-financial disclosures. With the increase in popularity of the GRI-guidelines we wanted to examine what explains content in reports based only on this framework. Six independent variables, derived from theories and previous research, were tried in hypothesis testing. Three of these variables –size, industry and profitability – have commonly been used in previous research. We also chose to look at factors that have had somewhat more limited use in studies. These variables are owner identity, external audit and time. The 2008 sustainability reports from 80 Swedish companies were analyzed whereof 38 were state owned and 42 privately owned. By using a modified assessment chart, based on earlier studies, content of the reports were analyzed into three different dimensions of sustainability, the general dimension, the social dimension and the environmental dimension. A fourth dimension was also used, the total dimension, that summarizes the results from the other three. Each dimension contained a number of measure values that were individually scored. The social and environmental dimensions were also assessed, using specific criteria, according to the extent of information that was reported. With the help of statistical testing, multiple regression analysis was performed where the six independent variables were tested towards each dimension of sustainability reporting. The results showed that size, industry and time had the strongest explanatory effect in three or more of the dimensions. Profitability and external audit showed a significant positive relationship for the content in sustainability reports of the general dimension. There was no significant relationship between owner identity and content, although a tendency could be seen that state owned companies report less than privately owned companies.

I årsredovisningslagen (1995:1554) tillkom en ändring (2016:947) som medför att större svenska företag blir tvingade till att upprätta en hållbarhetsredovisning. I en tidigare undersökning framkommer det att nio av tio företag upplever det nya lagkravet som utmanande. Denna studie bidrar därför med kunskap om vilka dessa utmaningar kan vara och vad de kan bero på. Syftet med studien är att uppmärksamma vilka faktorer som ligger till grund för att företag uppfattar implementering av lag (2016:947) som utmanande. Genom detta kan studien bidra med förståelse för det praktiska arbetet vid upprättandet av hållbarhetsredovisningar. Det kan vara användbart för företag som går över från frivillig till lagstadgad hållbarhetsredovisning eller företag som upprättar en hållbarhetsredovisning för första gången i samband med ett lagkrav.För att uppnå syftet har studien utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Det har utförts åtta intervjuer med hållbarhetsansvariga på företag inom modebranschen samt sport- och fritidsbranschen. För att erhålla empiri kring det praktiska arbetet ansågs en kvalitativ metod vara bäst lämpad då det önskades praktiska exempel från informanterna.Studiens resultat kan förklaras med hjälp av implementeringsteorin där egenskaperna förstå, kan och vill presenteras. För att uppmärksamma svårigheter vid implementeringen kommer studien att undersöka om företagen besitter dessa tre egenskaper. Vid implementering av ett beslut är det väsentligt att veta vilka egenskaper företagen har för att förstå styrningenseffekter. Inom implementeringsteorin framgår det att det är mest problematiskt ifall viljan inte finns vid en implementering. Resultatet från studien visar att det finns utmaningar hos företagen som kan kopplas till egenskaperna förstå och kan. Egenskapen vill visar sig i denna studie inte kunna kopplas till företagens utmaningar.
The Annual Account Act (1995:1554) introduced a change (2016:947) which implies that larger Swedish companies are forced to establish a sustainability report. In a previous survey it appears that nine out of ten companies experience the new legal requirement as challenging. This study therefore contributes with knowledge of which these challenges could be and what they may depend on. The purpose of the study is to observe what factors that are the reasons why companies perceive implementation of law (2016:947) as challenging. By this, the study can contribute to understand the practical work in the preparation of sustainability reports. It can be useful for companies that switch from voluntary to statutory sustainability reporting or companies that establish a sustainability report for the first time in a connection with a legal requirement. To achieve the aim, the study has been based on a qualitative research method in the form of interviews. There have been eight interviews with sustainability managers in companies within the fashion industry as well as the sports-and leisure industry. In order to gain empirical knowledge about the practical work, a qualitative method was considered most appropriate because it was desired that the informants provided practical examples. The result of the study can be explained by using the implementation theory where the properties understand, can and will are presented. In order to pay attention to difficulties with implementation, the study will investigate whether the companies process these three properties. When implementing a decision, it is essential to know what properties companies have in order to understand the effects of the control. In implementation theory, it appears that it is most problematic if there is no willingness to implement. The result from the study shows that there is challenges within the companies that can be linked to the properties understandand can. The property will appear in this study unable to connect to the challenges in the companies.

Fokus i denna uppsats ligger i att jämföra fyra organisationers hållbarhetsredovisningar och se i vilken utsträckning de uppfyller GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan. De fyra organisationer som granskas är Sveriges storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Eftersom att de agerar inom den finansiella sektorn har en avgränsning gjorts till det ekonomiska ansvaret eftersom det är det mest relevanta och intressanta att titta närmare på.  Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt, i sina hållbarhetsredovisningar, tillämpar Sveriges fyra storbanker GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan?  Syftet är att se hur bankerna har presenterat sin ekonomiska påverkan enligt GRI:s riktlinjer och jämföra dessa med varandra. För att få fram information om detta har respektive banks hållbarhetsredovisning för år 2010 granskats och tolkats. Den teoretiska referensramen som uppsatsen har utgått ifrån är CSR , ett begrepp som beskriver de tre ansvarsområdena ekonomi, socialt och miljö. Dessa tre områden är i grunden TBL (tripple bottom line). En stor del av teoridelen består av GRI:s riktlinjer och ramverk som även de bygger på TBL:s tre byggstenar.

Abstract Sustainability has been one of the most discussed topics among the business world and society for the last decade. The globally growing concern about sustainability related issues has led to businesses and non-businesses meet the demand of their stakeholders by producing a sustainability report to demonstrate their work and development in sustainability and how they have measured it. There has been a fast-growing trend of sustainability reporting in few years and there are a number of different initiatives and requirements that define what kind of sustainability reports are produced. From the different sustainability initiatives, the largest principle-based initiative is the United Nations Global Compact (UNGC) with almost 13 000 signatories and the largest reporting-based initiative is the Global reporting initiative (GRI). These two initiatives entered in to a partnership in 2010 with the aim of the GRI providing guidance for the signatories on how to disclose information from different areas in sustainability in their sustainability reports. There has been previous research that criticized the UNGC to be too broad and the principles difficult to translate in to sustainability reporting despite the existing partnership with the GRI. These previous studies expressed the lack of qualitative studies about the subject especially from the signatories’ perspective and the importance of approaching the topic from a practical point of view. The purpose of our research study was to create an understanding of the practicalities in UNGC signatories’ sustainability reporting, the challenges they face in the progress and how are they approaching those challenges. The thesis focuses on the Nordic region and the two research questions are:   How are the UNGC signatories practically translating the 10 principles into their sustainability reporting? What challenges do UNGC signatories find in sustainability reporting in general and how have they approached these challenges?   To answer these research questions the authors conducted a qualitative study by semi-structured interviews with company representatives from different Nordic UNGC signatories. The research study identified how do they practically identify what to report about the principles which is determined by materiality assessment provided by the GRI framework. This determines what is material for the company and its industry and focus on those areas in their sustainability report. Legal requirements, internal regulations and other commitments were also identified guiding sustainability reporting. The main challenges related to the sustainability reporting were mainly about data related issues, satisfying the stakeholders and the high number of different frameworks and regulations that are not necessarily interrelated. Majority of the participants approached these challenges by carrying out the materiality assessment as accurate and clear as possible in order to avoid data related difficulties. Some participants offer their different stakeholders with sustainability related information by different forms in order to make the sustainability reporting easier to read and understand. For the high number of frameworks and regulations, the participants have expectations for alignment among them in the future in order to make the reporting easier for everyone involved with sustainability reporting. The results of our findings were supported by theories and concepts such as the stakeholder’s theory, signalling theory and the CSR concept. Previous studies about sustainability reporting and UNGC were also compared to our findings in the analysis.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och systematisera vilka drivkrafter som är aktuella idag gentemot tidigare framtagna drivkrafter, för publika företag, för att upprätta en hållbarhetsredovisning. Metod: I denna uppsats har den kvalitativa arbetsmetoden tillämpats. Vi ansåg att den kvalitativa metoden var mer tillämpbart på vår studie då vi hade avsikt att på en djupare förståelse för företagens drivkrafter bakom hållbarhetsredovisningen. Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer i form utav både ett personligt möte och via telefon. Empiri: Det sammanställda resultatet från vår undersökning är att det finns en hel del olika drivkrafter bakom företagens hållbarhetsredovisningar. Majoriteten utav företagens drivkrafter är likadana, skillnaden är inte betydande.. Många utav drivkrafterna från tidigare gjord forskning är inte förekommande idag. Slutsats: Slutsatsen med denna studie är att drivkrafterna till varför publika företag upprättar en hållbarhetsredovisning till en viss del skiljer sig gentemot tidigare framtagna drivkrafter. De främsta aktuella drivkrafterna bakom publika företags hållbarhetsredovisningar är att företagen skapar en legitimitet genom att ha en transparens emellan företaget och dess intressenter, det föreligger en efterfrågan från ägare och nya potentiella investerare och förbättra interna processer och den interna organisationen för att skapa en långsiktighet.

Orientador: Vagner Cavenaghi
Banca: Aldo Roberto Ometto
Banca: Otávio José de Oliveira
Resumo: Diante das novas demandas em prol do desenvolvimento sustentável, é comum ouvir as empresas falando em produtos sustentáveis, em produção "verde". Mas para que essas afirmações sejam realidade existe a necessidade urgente de que as empresas compreendam e incorporem a visão da sustentabilidade aos seus negócios. O objetivo dessa dissertação é apresentar e relacionar os princípios e escopo da Manufatura Sustentável, alinhando-os aos indicadores do Global Reporting Initiative (GRI), demonstrando a viabilidade das empresas utilizarem os indicadores para a gestão das operações com foco sustentável. A dissertação tem como base a revisão bibliográfica sobre a Manufatura Sustentável e de alguns instrumentos que auxiliam a sua implementação, como o Ecodesing, a Produção Mais Limpa e a Avaliação do Ciclo de Vida. O estudo de caso fornece indicadores que evidenciam que o processo de implementação de um processo de produção sustentável é possível, quando realizado de forma estruturada e com a liderança da alta direção na condução desse processo gradual e contínuo. Os resultados obtidos com o cruzamento do estudo de caso com os indicadores, evidenciam que o processo analisado tem potencial para ser efetivamente uma manufatura sustentável, além de estar apto a realizar e divulgar o seu relatório de sustentabilidade, com base no GRI. Os dados obtidos são reforçados numa tabela de indicadores (essenciais e adicionais) com potencial de atendimento. Com isso, essa dissertação demonstra que os indicadores de sustentabilidade também podem ser utilizados como norteadores para a manufatura sustentável
Abstract: Due to the new demands when it comes to sustainable development, it has become very usual for companies to discuss sustainable products, in "Green" production. In order to make these statements true, however, companies need urgently to understand and incorporate the vision of sustainability into their own business. The objective of this dissertation is to present and relate the principles and the scope of the Sustainable Manufacturing, thus aligning them with the indicators of the Goal Reporting Initiative (GRI), demonstating the corporate feasibility in using such indicators to the management of sustainable focus operations. This dissertation is based on the bibliographical review on Sustainable Manufacturing and some instruments which help its implementation, such as: Ecodesing, the Cleaner Production and the Life Cycle Assessment. The case study of a re-refining process provides indicators evidencing that the implementations process of a sustainable production process is possible - when performed in a structured manner and led by the company's high management. This process is gradual and continuous. The results otained when crossing the case study with the indicators show that the process analysis has potential to effectively become a sustainable manufacturing, in addition to being able to perform and divulge its sustainbility report, based on GRI. The data obtained are reinforced in a scorecard (essential and additional) and have attendance potential. This way, this dissertation demonstration that the sustainability indicators can also be utilized as guidelines for the sustainable manufacturing
Mestre

The Master's thesis deals with the analysis of performance requirements of the standard GRI (Global Reporting Initiative) in selected companies. Standard GRI is considered as an internationally recognized tool for creating reports on corporate social responsibility (CSR). The theoretical part is initially focused on the characteristics of the concept of corporate social responsibility and the included areas, afterwards it describes variety of options how to assess CSR activities. The largest space is devoted to the GRI standard and its most current version of guidelines for reporting G3.1. These guidelines are the background for analysis and evaluation of CSR reports. The result of the analysis is to find shortages and to summarize important steps which should be a guide for companies how to approach to the reporting in better and more efficient way.