Tesis sobre el tema "ICA"

Hur framställs kvinnor respektive män i Icas reklamfilmer? Har det skett någon förändring från år 2006 till 2016? Är varorna som visas i reklamfilmerna avsedda för kvinnor, män eller båda?   Vi har utgått från teorier som vi anser är relevanta för vår undersökning. Vi har delat in teorierna i tre olika områden: Genus Medier och identitet Reklam och media. För att genomföra undersökningen har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys på 15 olika reklamfilmer. Vi har avgränsat oss till reklamfilmer som har visats på TV under tre olika högtider i Sverige: jul, midsommar och påsk. Vi har sedan gjort en kvalitativ innehållsanalys på fem filmer som vi anser lockar fram olika stereotyper.   Resultatet vi fann i vår undersökning var att männen dominerar i ICAs reklamfilmer, och med det menar vi att det bland annat är fler manliga karaktärer som är med och har en slags ledarroll. Vårt resultat skiljer sig något mot vad teorierna kring ämnet påstår, nämligen att kvinnor ofta dominerar reklambranschen.
Abstract The purpose of our survey was to study the gender perspective in ICA's commercials. We have specified whether the male or female gender appears more or less in the movies, if there has been any change in gender perspective from 2006 to 2016 and if the items featured in the movies are more or less directed to any of the sexes. We have limited ourselves to commercials that have been shown on television during three different festivals in Sweden: Christmas, Midsummer and Easter.   Question:
How are women and men produced in Ica's commercials? Has there been any change from 2006 to 2016? Are the items shown in the commercials intended for women, men or both?   We have assumed theories that we consider relevant to our survey. We have divided the theories into three different areas: Gender Media and identity Advertising and the media. In order to conduct the survey, we have made a quantitative content analysis of 15 different commercials. We have limited ourselves to commercials that have been shown on television during three different festivals in Sweden: Christmas, Midsummer and Easter. We have then made a qualitative content analysis on five films that we consider attracting different stereotypes.   The result we found in our survey was that the men dominate ICA's commercials, and we mean that among other things there are more male characters that are in and have a sort of leadership role. Our results differ slightly from the theory of the subject, namely that women often dominate the advertising industry.

Uppsatsen behandlar ICA:s egna märkesvaror (EMV) och dess senaste satsning på lokalproducerat: ”Smak på lokalt”. I uppsatsen undersöks hur ICA kan förstärka sitt varumärke genom just EMV och lokalproducerat.

Kvalitativa intervjuer har genomförts med olika personer inom ICA-koncernen, dessa personer har valts ut utifrån deras expertisområden; EMV, Sortiment & Inköp, Kategori och ”Smak på lokalt”.

Resultatet visar på att ICA arbetar aktivt med att stärka lojaliteten till företaget, dess varumärke samt att öka kundlojaliteten. Detta sker genom kontinuerlig lansering av nya produkter, unika produktlinjer samt satsningen ”Smak på lokalt” som har visat sig vara mycket framgångsrik. ICA:s senaste EMV satsning; ICA I Love Eco har även den fått mycket positiv respons.

ICA är noggranna med kvalitetssäkring av deras produkter och kräver att producenterna skall använda sig av ICA, godkänd standard. ICA försöker ständigt att förbättra kvalitén och priset på sina produkter för att öka kundlojaliteten till EMV. Satsningen på ”Smak på lokalt” har flera utgångspunkter. Det handlar om att man möter olika behov hos konsumenten, bra erbjudanden som kan stärka varumärket.

Problemfrågeställning: Hur yttrar sig den interna kommunikationen på den utvalda ICA Kvantum butiken med fokus på ledarskap och makt?

Syfte: Vårt syfte med den här studien är att undersöka, beskriva och förklara om det går att utläsa olika hierarkier och maktutövning i organisationens interna kommunikation och ledarskap.

Teori: Den teoretiska bakgrunden handlar om intern kommunikation, ledarskap och makt i organisationssammanhang.

Metod: Kvalitativa intervjuer, semistrukturerade som följer en intervjuguide i samtalsform.

Empiri: ICA Kvantum som är en livsmedelsbutik där empirin är hämtad från kvalitativa intervjuer.

Slutsatser: I denna ICA Kvantum butik råder en vertikal hierarki med demokratiska ledare där cheferna uppmuntrar till samarbete och tillhörighet. Chefen har det största ansvaret och därmed mest makt. Dock är det ledarskapet som avgör om den interna kommunikationen uppfattas positivt.

Konsumtionen har under de senaste årtiondena ökat drastiskt. Till viss del kan den ökade konsumtionen förklaras i den ökade folkmängden i världen, men än mer är ökningen relaterad till att vi människor har förändrat vårt konsumtionsmönster. För att skapa en hållbar konsumtion krävs att konsumenterna handlar på ett mer miljömedvetet sätt. Marknadsföring är en av flera faktorer som har kommit att skuldsättas för jordens miljöförstöring. Mycket visar på att marknadsföringen spelat en central roll vid grundandet av den ohållbara konsumtionen och därmed också varit en stor bidragande faktor till miljöproblemen vi har idag. Även om marknadsföringen kan anses ha grundat för den ohållbara konsumtionen och varit en bidragande faktor till miljöproblemen som vi har idag, argumenterar forskare för att marknadsföringen på ett motsvarande sätt kan vara lösningen till miljöproblemen.

I och med att samhället har kommit att bli allt mer miljömedvetet har en ökad press på de större företagen uppdagats. Det finns numera ett tryck från allmänheten om att företag skall vara miljövänliga och utveckla miljövänligare produkter för att bevara en renare, hälsosammare och en rikare miljö för konsumenterna och de nästkommande generationerna. Antalet företag som i dagsläget visar sitt engagemang för miljöfrågor upplever vi också har ökat. Detta engagemang yttrar sig delvis i företagens marknadsföring vilken benämns som ”grön marknadsföring” och definieras som ”en organisations insatser att bevara och därmed inte skada miljön genom design, prissättning, distribution och marknadsföring”. Ett verktyg inom den gröna marknadsföringen som används flitigt är ekologisk märkning. Ett företag som tillämpat och utvecklat ekologisk märkning i sitt sortiment är ICA som nyligen lanserade sitt ekologiska varumärke ICA I love eco.

Den huvudsakliga frågan som vi ställer oss är huruvida reklambudskapet når konsumenterna. Vårt huvudsakliga syfte med studien är att redogöra för konsumenters uppfattningar kring ICA:s ekologiska reklamkampanj om ICA I love eco.

De teoretiska huvudområdena som vi tillämpat för denna studie är: grön marknadsföring, kommunikationsprocessen, kommunikationskanaler, framgångsrik reklam, attityder och utvärdering av reklam.

Studien har genomförts genom en surveyundersökning, detta eftersom vi ämnar göra är en form av marknadsundersökning där vi strävar efter att kunna standardisera informationen och använda mer än en metod för att samla in den. Vi genomförde även en förstudie i form av en intervju till vilken vi valde att tillämpa en kvalitativ metod. Syftet med förstudien handlade om tolka och uppfatta vilket budskap och syfte ICA hade med reklamkampanjen.

Resultatet från studien visar att både personliga fördelar och miljömässiga fördelar skulle, med framgång, kunna framhävas genom reklamkommunikationen för att påverka fler kunder till att få en positiv respons till reklamen och varumärket. Detta skulle även kunna öka troligheten att kunder utför den avsiktliga handlingen med reklam och köper varor från ICA I love eco sortimentet.

Purpose: The purpose of this thesis is to investigate if and how the presence of Fairtrade promotion can change the attitude towards the stores, ICA and Lidl.

Background: People‟s attitude towards the brand Fairtrade is predominantly positive and by providing these socially beneficial products, stores wish to strengthen their brand image by communicating their social responsibility through the message of Fairtrade. Previous research has shown that the socially responsible actions of a company can result in an enhanced brand attitude, but also in some cases, the actions taken have had a diminished effect on the attitude towards a brand. It is therefore of interest to research which stores that can gain from Fairtrade promotions in terms of an improved attitude towards the brand.

Method: To answer the purpose, a mixed method sequential explanatory design was applied, by collecting quantitative data from an experiment, and qualitative data from a follow-up interview. The emphasis was put on the quantitative phase, where four different experimental groups were manipulated with different internet advertisement; ICA and Lidl, with the presence and absence of Fairtrade promotion.

Conclusion: The outcome of the study signified that the attitude towards Lidl was somewhat negative with the absence of Fairtrade and declined with the presence of Fairtrade promotion while the attitude towards ICA did not change regardless of promotion. The results indicate that Fairtrade can not be successfully used as a system of changing brand attitude of a store, if customers do not consider it to be congruent with the initial brand image. It is supported that consistency is the key to success for a brand to be believable and enhance the brand attitude.

Through interaction with customers, companies can acquire knowledge about- and satisfy the needs of customers. In retailing, the ranges of products are standardized and staffing numbers are scarce. How do companies in retailing deal with adaptation towards their customers given the small staffing numbers? The purpose of this study is to examine if and if so, how companies in the Swedish retailing industry are making adaptations towards their customers and also why these adaptations are being made. To answer this purpose, observations in the retailing industry are conducted and the results show that companies adapt to customers’ needs. However, this is not done through personalization. Finally, this study shows that companies in the retailing industry adapt to their customers mainly through mass-customization.

Genom interaktion med kunder kan företag skaffa sig kunskap om kundernas behov och tillgodose dessa. Inom dagligvaruhandeln är sortimenten standardiserade och personalstyrkan liten, något som torde missgynna interaktionen mellan parterna. Hur arbetar företag i dagligvaruhandeln med anpassningar till sina kunders behov när personaltätheten är förhållandevis låg? Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur ett företag inom den svenska dagligvaruhandeln anpassar sig till sina kunders behov, samt varför detta sker. För att besvara syftet görs observationer inom dagligvaruhandeln och resultaten visar att anpassning görs, dock ej personlig anpassning till enskilda kunders behov. Avslutningsvis visar studien att anpassning sker inom dagligvaruhandeln och att detta främst sker genom massanpassning.

Avsikten med arbetet är att undersöka om Junibackens sätt att rekrytera i grupp (det vill säga flera kandidater och flera representanter från företaget vid samma tillfälle) är tillämpningsbart i rekryteringsprocessen av traineer på ICA och då i vilken utsträckning. Att rekrytera i grupp har fått allt större utrymme och metoden har gett positiva effekter. På Junibacken har man lyckats sänka personalomsättningen och samtidigt få medarbetarna mer delaktiga och engagerade. ICA använder det vanliga förfarandet vid rekrytering av traineer. (det vill säga en kandidat och en rekryterare alternativt en kandidat och flera representanter från företaget). Rekrytering till denna typ av tjänst är annorlunda i jämförelse med tillsättning av en vanlig tjänsteman på grund av att man vid rekrytering av traineer letar efter en person som är gångbar inom flera olika områden och som har en speciell potential. Med denna bakgrund anser jag att arbetets syfte är relevant och intressant.

För att kunna göra detta genomförde jag två fallstudier, dels på Junibacken, som rekryterar i grupp och dels på ICA, som använder det vanliga sättet vid rekrytering av traineer. För att få en bredare förståelse för hur rekryteringsprocesserna såg ut på respektive företag intervjuade jag personer med stor inblick inom området: personalansvariga på respektive företag samt en anställd på Junibacken och en blivande trainee på ICA.

Som teoretisk ram använde jag mig av relevant litteratur som behandlar rekryteringsprocessen. Jag har även använt mig av artiklar som ett komplement till litteraturen för att få en djupare förståelse och bredd.

Genom undersökningen kom jag fram till att Junibackens sätt att rekrytera på till viss del är tillämpningsbart vid rekryteringsprocessen av traineer på ICA, då främst när det gäller medarbetarnas engagemang och delaktighet i urvalsprocessen. De kan till exempel inneha en informativ roll eller medverka i beslutsprocessen av vem som ska få tjänsten. Jag tror inte att det är lämpligt att genomföra intervjuer med flera kandidater samtidigt.