Tesis sobre el tema "Immortality (Philosophy) Faith and reason Philosophy and religion"

Thesis (Ph.D.)--Indiana University, Dept. of Political Science, 2008.
Title from PDF t.p. (viewed on May 11, 2009). Source: Dissertation Abstracts International, Volume: 69-08, Section: A, page: 3302. Adviser: Jeffrey C. Isaac.

Political philosophers widely assume that public reason liberalism is hostile to religious contributions to liberal politics. My dissertation argues that this assumption is a mistake. Properly understood, public reason liberalism does not privilege religious or secular reasoning; a compelling conception of public reason liberalism can balance the claims of secular citizens and citizens of faith. I develop a framework that can resolve the tensions between liberalism and faith not only at a theoretical level but in the practical matters of dialogue, public policy, institutional design and constitutional law.

Submitted by Biblioteca Central (biblioteca@unicap.br) on 2018-06-19T18:20:17Z No. of bitstreams: 2 rosana_delane_campelo.pdf: 1000416 bytes, checksum: a21c1b4b4cc640362011e13f22791414 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5)
Made available in DSpace on 2018-06-19T18:20:17Z (GMT). No. of bitstreams: 2 rosana_delane_campelo.pdf: 1000416 bytes, checksum: a21c1b4b4cc640362011e13f22791414 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2018-05-09
Kierkegaard’s thinking is placed in the context of the philosophical critique of religion, which started with Hegel. Kierkegaard is opposed to the perspective of Hegel’s Philosophy of Religion, reducing Christianity to a system dominated by logic, as well as the union between religion and philosophy, where philosophical speculation justifies and explains faith in a rational manner. The problem of the relationship between reason and faith is the starting point for the defence of faith as passion. In the book Fear and Trembling, Kierkegaard analyses the essence of the Christian faith in the biblical passage of the sacrifice of Isaac, asked by God to Abraham, in Genesis 22. Faith is understood as a dimension of subjectivity and, for Kierkegaard, “subjectivity is truth”. Such truth is attained in interiority and must make sense in the individual's life. It is from this emphasis on interiority that the philosopher establishes the discussion of authenticity and its criticism of Christianity. The objective of this paper is to outline the essence of the Christian faith in Kierkegaard, the passion of faith, to deepen the reflection on the meaning of Christianity and being a Christian today – in face of the confusion and crisis of values in contemporary society, the religious mercantilism of the Christian faith, the inconsistencies of fundamentalism and religious intolerance – giving directions to the discussion of otherness and Christian faith nowadays.
O pensamento de Kierkegaard está inserido no contexto da crítica filosófica da religião iniciada com Hegel. Kierkegaard opõe-se à perspectiva da Filosofia da Religião de Hegel de redução do cristianismo a um sistema dominado pela lógica. Ele discorda igualmente da junção entre religião e filosofia, em que a especulação filosófica justifica e explica racionalmente a fé. O problema da relação entre a razão e a fé é o ponto de partida da defesa da fé como paixão. No livro Temor e Tremor, Kierkegaard analisa a essência da fé cristã na passagem bíblica da história do sacrifício de Isaac, solicitado por Deus a Abraão, em Gênesis 22. A fé é compreendida como dimensão da subjetividade, e para Kierkegaard a “subjetividade é a verdade”. Essa verdade é apropriada na interioridade e precisa fazer sentido na vida do indivíduo. É a partir dessa ênfase na interioridade que o filósofo estabelece a discussão sobre a autenticidade e fundamenta a sua crítica à cristandade. A perspectiva do presente trabalho é esboçar a essência da fé cristã em Kierkegaard, a paixão da fé, para o aprofundamento da reflexão sobre o significado do cristianismo e do ser cristão hoje – diante da confusão e crise de valores da sociedade contemporânea, do mercantilismo religioso da fé cristã, das incoerências do fundamentalismo e da intolerância religiosa –, apontando direções para a discussão sobre alteridade e fé cristã na contemporaneidade.

Med hjälp av den fenomenologiska metoden visade det sig att fenomenet TV innehåller ångest. Programformen såpa serverar sina tittare en existentiell ångest. I sport bjuds tittaren på patologisk ångest. I ljuset av P. Tillichs existentiella ontologi (1977) framkom det att ångest beror på att samhället har fråntagit oss ödet och döden.

Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Fredriksson".

This work will explore some of the possible relationships between the teachings and spiritual practices of two religious teachers – Brother Lawrence of the Resurrection and Ajahn Sumedho. Brother Lawrence was a Discalced Carmelite brother that lived in France during the 17th century. Ajahn Sumedho is a monk within the Thai Forest Tradition of Theravadan Buddhism, who currently lives in Hertfordshire, UK. This exploration will include even a description of their respective religious heritage, together with a short discussion of the value or shortcomings of the comparative method of research.

Temat för kursen är religion och förändring. Syftet är att undersöka hur religions- och samhällsförändringar påverkar varandra. Denna relation kan även vara ömsesidig. Denna uppsats är ett försök att belysa det komplexa fenomenet graffiti. Jag ska med denna litteraturstudie undersöka graffitimålarens belägenhet i samhället och religionens roll.

Uppsatsens syfte är att göra en deskriptiv beskrivning av två olika föreställningsvärldar samt att förklara och tolka det konfliktladdade mötet mellan dessa. Jag ämnar använda två olika teorier för att belysa samhällets struktur och människans existens. Med detta förfaringssätt vill jag uppnå en förståelse av orsaken till konflikten mellan samhällets- och ungdomarnas föreställningsvärld.

Hegels teori används som analysinstrument 1 för att belysa samhällets struktur och förklara varför samhället jagar ungdomar som utövar graffiti. I ljuset av analysinstrument 2 som utgörs av Karl Jaspers teori vill jag förklara varför ungdomar ritar graffiti trots motståndet från samhället. Jag ska även undersöka religionens roll i dessa två föreställningsvärldar.

Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Fredriksson".

Den här uppsatsen är en studie av läromedel från 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämnesområdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i läroböcker från 1960-talet fram till idag. Det jag kommit fram till utifrån mina frågeställningar är följande: Av alla de läroböcker som jag tagit upp i undersökningen är det bara de två böckerna från 1960-talet som låter ateismen få ha en egen rubrik. I de böcker jag nämner från 70-talet och fram till 90-talet tycker jag att de kapitel som tar upp ateism har en viss negativ laddning i sitt uttryck. Religionslös, religionskritik och frågan: ”Finns Gud? Till skillnad från dessa böcker så har läroböckerna från 1990-talet och framåt kapitel, där man tar upp ateism, som har ett positivare uttryck. ”Livets mening”, ”Sökande efter en livskompass”, ”Livsåskådningar utan Gud” och ”Religioner och livsåskådningar”. Ateismen får även en negativ innerbörd när den förknippas så intimt med marxismen och därmed också med de hemskheter som gjorts i marxismens namn. Det kan bli svårt för elever att skilja på att ateismen inte är likställt med marxismen. Det är i princip bara i böckerna från 60- och 70-talen som det görs en åtskillnad mellan olika former av ateism. Den starka kopplingen till marxismen gör även att begreppet ateism ofta beskrivs ur ett historiskt perspektiv. De senare böckerna beskriver hur det ser ut för den enskilda människan vad det gäller troende och ateism. Man uttrycker här ateismen som ett aktuellt och meningsfullt valalternativ. Efter 1970-talets böcker blir det mindre viktigt att precisera olika former av ateism samt att ateismen får mindre utrymme, det skulle man kunna tolka som att ateismen blir mindre intressant som livsåskådning att lära ut. Genom min undersökning tycker jag att det växer fram en bild av att ateismen får ett allt mindre utrymme i läromedlen för gymnasieskolan. Detta tycks ske i två steg. I ett första steg kan man se att i böckerna efter 1970-talet faller preciseringarna av olika former av ateism bort. I ett andra steg faller den historiska beskrivningen av ateism bort i böckerna från 1990-talet fram till idag.

De troende i USA tycks öka i antal efter den 11 september 2001 och det har fått mig att fundera över varför befolkningen i landet är så beroende av att tro på Gud. För att finna svaret på dessa funderingar presenteras i detta arbete en del av den amerikanska religionshistoriken. Redan när emigranterna kom till det nya landet förde de med sig flera olika trosinriktningar och de ansåg att de fått i uppgift av Gud att bebygga det nya landet. Ett flertal olika församlingar bildades varav några var mer strikta än andra och ur dessa striktare grupper ”föddes” fundamentalismen och den religiösa högern. Än idag är dessa grupper starka och påverkar varje amerikans liv på ett eller annat sätt eftersom de har stark inverkan på den politik som förs i landet.

I Sverige minskar antalet kyrkomedlemmar samtidigt som förbund som Humanisterna märker av en ökning av medlemmar, därför har jag nu tittat lite närmare på vad de sekulära humanisterna i Sverige tror på. För att kunna göra det har jag bland annat intervjuat en tjej som arbetar för förbundet via e-post. Det visade sig att dessa medlemmar inte tror på någon Gud eller något högre väsen utan lever för att förverkliga tron på människan och att alla människor själva bör ta ansvar för sitt eget liv. De arbetar också för att förverkliga demokrati och värna om vår jord till kommande generationer.

Slutligen har en liten jämförelse mellan de sekulära humanisterna och den religiösa högern gjorts. Frågan är om det finns något som förenar dessa två olika inriktningar. Svaret på det blev att jag inte hittade något som förenar dem. Möjligtvis kan det finnas någon fråga som de kan ha en likartad syn på men inte i någon av de frågor som har tagits upp i detta arbete.

Jag ämnar med den här uppsatsen att belysa det teologiska språket som den mänskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte är att fokusera på faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att påskina den revidering jag anser vara nödvändig i det metaforiska språket av Gudsbilden, som är genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till ämnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjälp av vad jag fått fram.

A puzzle about some of the basic commitments of Leibniz's metaphysics is that they fail to come anywhere near approaching the self-evidence one should expect of metaphysical principles. Notwithstanding that Leibniz's adherence to Christian theology has not generally been granted as having had a decisive impact on his metaphysics, the latter, in fact, was largely the result of a life-long project to give a comprehensive rational defense of Christianity. In particular, a close study of four theological commitments and six metaphysical commitments in the context of Leibniz's thought reveals that the former are in a sense more basic than, are motivationally prior to, the latter. Namely: that God the perfect being exists, that Real Presence is true, that the Lutheran, Catholic, and perhaps even Calvinist accounts of the Eucharist are compatible, and that Original Sin is true. Each had a resolute impact on the formation of Leibniz's metaphysical commitments: that the actual world is the best possible world, that teleological explanation is indispensible for scientific understanding, that the substance of body is not its extension but its active principle, that natures are complete concepts, that there are no material atoms, and that actual substances were created all at once. It is not surprising that Leibniz's best-possible-world theory and his commitment to the universal applicability of teleology have their roots in his commitment to the existence of God the perfect being. But it is also the case that his anti-materialist stance on substances was formed in defense of Real Presence and in response to a reconciliatory envisionment of the Eucharist that could resolve denominational disputes; that his commitment to natures as complete concepts and his anti-atomism derive largely from a commitment to God's omniscience; and that his commitment to the all-at-once creation of substances stems from his attempts to understand Original Sin. In short, Leibniz's metaphysics is Revelation-inspired. Yet although there are some good reasons in favor of calling it a "Christian metaphysics", as he had hoped, there are some serious drawbacks to its being considered such.

This dissertation critically reconsiders the dichotomy drawn in modern philosophy between faith and reason, especially as formalized by the German Idealists. The latter, I suggest, continue to influence how the philosophy of religion is conceived and what it is considered to be capable of accomplishing. Though originally used to reconcile religious faith with the philosophical reason that had animated forceful skepticism, this dichotomy also underscores a tension between the conceptualization of a rational public good and private religious values within pluralistic societies. I focus on the efforts of Kant, Hegel, and F.W.J. Schelling to develop a philosophy of religion that distinguished philosophical reason and religious faith as distinct sources of theory while nevertheless establishing meaningful dialogue between each. The first chapter surveys Kant's and Hegel's philosophy of religion and argues that they struggled to maintain the otherness of religious faith relative to philosophical interpretation. The subsequent chapters each focus on a period of Schelling's intellectual development — his early criticisms of Kant, his mature rejection of German Idealism's subjective metaphysics, and his late philosophy of religion — as he developed an alternative philosophical approach to religion. This provides a means of exploring the challenges that a philosophy of religion must navigate to move beyond the problematic opposition of faith and reason. I conclude by considering the university as a promising context for reformulating this problematic dichotomy central to the philosophy of religion. The professional division of faculties embodies the abstract delineation of faith and reason and indicates the social and political dimension of such academic efforts. I argue that Schelling's contributions to the philosophy of religion point to the idea of the university as a vital framework for both reconsidering the opposition of faith and reason and moving beyond this schema in order to conceptualize effectively the contemporary conflicts between rational and religious authority within pluralistic societies.

The sixteenth-century Reformation in Germany is often viewed as having made a radical change by breaking with the thinking of the past and starting something new. One example given is the Reformation's perceived rejection of philosophy (that is, philosophy's method, subject matter, and purpose), although the regard for philosophy has often been assessed only on the basis of second-order data. Past research has looked at various individuals' keeping or breaking with the preceding era and at the question of continuity between individuals within the Reformation movement of the sixteenth century. This interdisciplinary study examines the regard for philosophy and both the keeping and breaking of the whole movement, by considering how philosophy is used in The Book of Concord, which contains Reformation documents from the earlier and later sixteenth-century that were widely accepted and given authoritative status. The specific Book of Concord uses of philosophy considered are second-order statements about philosophy and its cognates and about logic, as well as first-order uses of organization by [ancient Greek topoi] ("topics") or loci ("places") and of argumentation by both induction (namely, example and analogy) and deduction. The study's taking philosophical uses as indicators of regard for philosophy has been called for in previous research and is relatively unique. Another significant contribution of this study is a detailed treatment of syllogisms used in arguing, for example, for the Reformers' position that justification, or righteousness before God, is only on account of faith in Jesus Christ. The study also considers the Reformers' formal distinction between justification and sanctification, or holy living, as a case study for philosophy in service to theology as its handmaiden in a ministerial role. More than finding an inexplicable, eclectic use, the dissertation concludes that The Book of Concord where necessary rejects philosophy and logic but nevertheless at the same time makes use of them, except where the use of such methods contradicts or goes beyond the Reformers' understanding of God's revelation in the Bible. Such rejection but simultaneous use both keeps and breaks with the preceding medieval period and continuous within the Reformation movement of the sixteenth century.

Text in Afrikaans with abstracts in Afrikaans, English and Zulu. Translated title in English supplied
Die hoofdoel van die verhandeling is om die fundamentele aanspraak van die Nederduitse Gereformeerde Kerk aan te spreek dat sy belydenisskrifte, met spesifieke verwysing na daardie leerstellings wat met die vraag oor die ontstaan van die mensdom en die oorsprong van sonde handel en wat in 1619 deur die Sinode van Dordrecht aanvaar is, waar is. Hierdie leerstellings word (teologies) as waarhede voorgehou dat dit op die Bybel as die Woord van God gegrond is. Die vertrekpunt van die verhandeling is dat die betrokke leerstellings vanuit ’n toepaslike historiese konteks benader moet word wanneer die vraag van hulle geldigheid aangespreek word. Nog meer, betoog die verhandeling dat dit vandag epistemologies geregverdig is om te glo dat die betrokke leerstellings deur hedendaagse wetenskaplike bevindings en ander tersaaklike bewyse onwaar gemaak is. Die kwessie van waarheid moet daarom (her-)aangespreek word vanuit ’n perspektief wat moderne wetenskaplike bevindings insluit. Die Nederduitse Gereformeerde Kerk het egter in 2010 suggereer dat sy fundamentele leerstellings met daardie (wetenskaplike) bewyse wat dit onwaar maak, kan medebestaan. Die verhandeling demonstreer dat dit nie moontlik is nie.
Philosophy, Practical and Systematic Theology
M.A. (Philosophy)