Tesis sobre el tema "Internationell demokrati"

FN:s Barnkonvention paragraf 12 säger att barn har rätt att forma egna åsikter  och att fritt uttrycka dessar. Detta blir extra viktigt då barn inte är myndiga och därför saknar formell möjlighet till inflytande. Men hur ofta lyssnar politiker och andra vuxna till vad barn tänker och tycker? Genom mitt designpedagogiska projekt ville jag därför ta reda på: hur och på vilka sätt kan ett designpedagogiskt projekt ge unga medborgare möjlighet att göra sin röst hörd? Projektet avser att barn och ungas röster ges möjlighet att höras, framförallt med hantverk som metod men även genom samtal och text. Deltagarna kreerade stora flaggor fyllda med idéer om vad de önskade fanns för dem i sin stad. Flaggorna har sedan under hösten 2010 i en veckas tid fladdrat i flaggstängerna i anslutning till stadens stadshus. Ett häfte med deltagarnas samlade idéer lämnades över till kommunstyrelsens ordförande (S). Med dess hantverksestetik blev flaggorna ett udda inslag i stadsmiljön vilket förhoppningsvis stärkte möjligheten att höras. I projektet synliggjordes deltagarnas röster till exempel genom de kreerade flaggorna där fotspår i snön intill flaggstängerna visar att de lockat till sig betrakare. Deltagarna kunde, enligt mig, göra sin röst hörd inför varandra under arbetstillfällena. Likväl även genom det häfte med förslag i text och bild som räcktes över. Den kritiska frågan är dock hur de blev, eller snarare om de blev bekräftade. En förhoppning är dock att projektet bidragit till att deltagarna fått en positiv erfarenhet om att deras röster har betydelse. I uppsatsen diskuteras även deltagarnas önskningar utifrån perspektiven att vara hörd, ålder och konsumtion. Det framkom genom samtalen att flera av deltagarna inte tyckte att politikerna lyssnade på dem men att till exempel rösträtt för barn skulle vara ett sätt att ändra på detta. I de textila bilderna var detta perspektiv inte lika synligt. Ålder har betydelse och ämnet skapade ofta debatt och återfanns både i textilierna och i samtalen. Konsumtion var ett tydligt återkommande tema som gav avtryck både i samtal och i de textila bilderna. Fler klädaffärer för barn och sänkt pris på Happy meal var exempel deltagarna tog upp. Under utställningen kommer mitt designpedagogiska projekt att gestaltas genom en affisch, ett häfte och en videosekvens. Affischen illustrerar viktiga delar i projektet. Videosekvensen visar de fyra flaggorna när de vajar i vinden. Till videoverket återfinns det häfte som räcktes över till politikerna. Genom att kombinera affischen, häftet och videosekvensen lyfter jag fram både innehåll och tillvägagångssätt och låter dessa samverka.
BI

Media har en väldigt betydande roll i hur vi uppfattar det som sker runt om i världen. Uppfattningen vi får utifrån en händelse beror till stor del av hur media rapporterar kring den händelsen. Ryssland anses vara ett land som idag kan väcka en del känslor i olika sammanhang, allt från utrikespolitik till idrottsvärlden. I början av 2014 skrevs det mycket om Ryssland i samband med Ukraina konflikten. En konflikt som FN och västvärlden fördömt Ryssland för. Studien syftar till att förstå hur rysktalande och svenska medborgare upplever medierapporteringen kring Ryssland. Målet har varit att ta reda på om media kan ha påverkat människors uppfattning om Ryssland beroende på hur rapporteringen sett ut men även hur relationen mellan Sverige och Ryssland upplevts. Den metod som valdes för studien var kvalitativ intervju där intervjupersonerna var både rysktalande samt svenska medborgare. Resultatet har visat att samtliga respondenter upplevt att medierapporteringen kring Ryssland har varit negativ. Anledningarna till att rapporteringen upplevts negativ har varit olika både bland rysktalande och svenska medborgare. Samtliga respondenter menar även att nyhetsrapporteringen i media kan påverka ens uppfattning om Ryssland på så sätt att läsaren antingen inte är insatt i ämnet eller inte kritiskt granskat informationen som tagits del av och bildat sin uppfattning utifrån det media valt att framhäva. Vidare menar respondenterna att media med all rätt kan ifrågasätta den ryska politiken men menar samtidigt att det inte rättvist att svartmåla Ryssland. Den dåliga relationen mellan Sverige och Ryssland beror säkerligen på staternas olika ideologier, värderingar och intressen som varit en stor påverkan för hur relationen ser ut men även en förklaring till varför medierapporteringen ser ut som den gör.
The media has a significant impact on how we perceive the things that occur around the globe. The perception we receive about a specific incident has a lot to do with the way media reports about that significant incident. Russia is a nation that stirs up emotions in different contexts, it can be anything between politics and sports. In the beginning of 2014, there were a lot of reports about Russia concerning the Crimea crisis and the Ukrainian conflict which ended up with the west and USA condemning Russia. The purpose of this study is to give an insight on how the Russian speaking community and Swedish citizens experience the way the media reports on Russia. The goal is to figure out whether the media has an impact on people’s opinions because of the reports and because of the unstable relations between Sweden and Russia. The method that was used was a qualitative interview with Russian speaking Swedish citizens. The results has shown that all respondents agreed that the media reporting about russia has been negative. The Russian speaking community and the Swedish citizens have different reasons behind those feelings. All the respondents have also indicated that the news reporting in the media can affect a persons perception about russia, especially individuals who hasn’t done their own research because they will form their own opinion from the medias reporting.The respondents feel like the media has a right to question the politics in Russia but it’s not fair to put Russia in a bad light because of that. The bad relations between Russia and Sweden exists because of the different ideologies, values and interests of the two nations, which has had a huge impact on the relationship and it’s also an explanation to why the media reports on russia they way it does.

In subsequent to Post-colonialism the African nations have dilated into different political directions. While some nations have established well-functioning democracies, others are still under authoritarian regimes. The aim of this thesis is to examine if civil society has an impact on democratic development in West Africa. Therefore the theoretical starting point is Putnam’s theory of social capital, but this study will also examine other possible causal explanations for democratic transition. This study will be based on a comparative analysis of Ghana and Guinea. Therefore these following questions will be answered: Does the civil society have any connotation in democratic development in West African countries? Has the military, international influence, socio-economic development and differences in the population affected the democratic development in Ghana and Guinea?  Which of the above factors is most beneficial for a regime change when transcending from an authoritarian rule to a civilian rule, and do they have a greater significance than the civil society? The main conclusion in this study is that civil society does not have any connotation for a regime change from authoritarian rule to a civilian rule in West Africa. The international influence is rather the most beneficial factor for such democratic development.

This essay focus on the European Union and its democracy both from a national perspec­tive and from an international perspective. Furthermore, the essay center on the con­cept of democratic deficit, this in order to study the European Union´s status regarding the democratic legitimacy. This study intends to nuance the problems that previous research and previous researchers have de­fined as democratic deficits in the European Union and ends up in conducting a textual anal­ysis of the latest European Union treaty, the Lisbon Treaty. The aim is that by using previous research on the democratic deficit in the European Union examine whether the Lisbon Treaty has enhanced the EU's position regarding democratic legitimacy. In other words, my study aims to identify what the deficit is and if it exists. The results show that the Lisbon Treaty has been trying to improve the democratic legitimacy and that some practical adjustments have been made, but it also show that there is much that still can be improved before citizens have full democratic rights.

Denna kvalitativa idéanalytiska uppsats har behandlat och analyserat Olof Palmes internationella engagemang och ideologi. Den har beaktat hans främsta politiska idéer och principer: demokrati och mänskliga rättigheter, folkrätten, fred och säkerhet samt jämlikhet ur ett internationellt sammanhang. Dessa universellt erkända politiska idéer och principer som Olof Palme var en anhängare av har var och en belysts i anslutning till hans engagemang i två internationella frågor och företeelser. Demokrati och mänskliga rättigheter har analyserats utifrån diktaturregimerna i Europa och apartheidsregimen i Sydafrika; folkrätten utifrån avkoloniseringen och Vietnamkriget; fred och säkerhet utifrån kalla kriget och konflikten i Mellanöstern; samt jämlikhet utifrån solidaritet med utvecklingsländer och jämlikhet i industriländerna.

Syftet med uppsatsen var att identifiera Olof Palmes internationella ideologi, i anslutning till det besvarades följande frågeställningar:

· Vilken analys gjorde Olof Palme av de internationella frågor och företeelser han engagerade sig i?

· Vilka var de ideologiska motiven till att Olof Palme engagerade sig i just de internationella frågor och företeelser han de facto gjorde?

· Vilken slags världsordningen förespråkade Olof Palme?

Som analysram för att klargöra och kategorisera Olof Palmes internationella ideologi nyttjades de tre mest etablerade teorierna i analysen av internationella relationer och världspolitik: realismen, liberalismen och marxismen. Denna teoretiska analysram bidrog till att tillmötesgå idéanalysen vars hörnstenar utgjordes av begreppen: verklighetsbeskrivning, värdering och handlingsnorm, vilka således var i linje med uppsatsens frågeställningar.

Genom de tre begreppen i idéanalysen och den teoretiska analysramen genererades svaren på frågeställningarna. Där framgick det att Olof Palme i sin analys av de frågor och företeelser han engagerade sig i beklagade över att världssamfundet inte agerade tillräckligt för att uppnå eftertraktat förbättring. För han menade att ett konstruktivt engagemang av omvärlden kunde bära frukt. För honom själv var det relevant att engagera sig i internationella frågor och företeelser eftersom han konstaterade att Sverige och socialdemokratin hade en lång och fruktbar tradition i det. Mer explicit hänvisade han gärna till den socialdemokratiska ideologin och värderingarna som motiv för sitt engagemang. Den samlade bedömningen av Olof Palmes internationalism var att han förespråkade en blandform av liberalistisk och marxistisk världsordning. Det innebar en värld där demokrati och mänskliga rättigheter, folkrätten, fred och säkerhet samt jämlikhet ovedersägligen skulle respekteras och präglade internationella relationer. Således förespråkade han en världsordning bestående av demokratiska stater som respekterade mänskliga rättigheter; att folken som tillhörde ett land fick självbestämmanderätt och utformade sin framtid utan främmande staters inblandning; att stater upphörde med sina militära upprustningar och den misstänksamma hållning visavi varandra och istället upprätthöll dialog och diplomati med varandra för att uppnå försoning och fred; samt att misären och orättvisorna genom solidaritet skulle bekämpas i såväl inom stater som mellan stater.

Sammandrag Lissabonfördraget (2009) gav EU kompetensen att skapa en unionstäckande sportpolicy. Denna policy gjorde det möjligt att kunna reglera europeiska och internationella idrottsförbunds uppbyggnad och transparens. En viktig orsak till att införa policyn var att minska risken för korruption. Genom unionens fastställande av tio principer inom good governance i sport, innehållande riktlinjer för bland annat transparens och demokratisk process, förväntades den europeiska idrotten nå en positiv utveckling. Vid en analys av de båda rapporterna Sports Governance Observer (SGO) från 2015 och 2018 framkom dock att så inte blev fallet. Syftet med den här studien har varit att analysera orsaken till en försämring av SGO:s indexvärde inom good governance i sport under de senaste åren. För att göra detta har det varit intressant att utgå från två frågeställningar vilka analyserar vad det är som orsakat denna försämring samt vilka faktorer som varit drivkraft i denna process. Det empiriska materialet har huvudsakligen bestått av de båda SGO-rapporterna men har kompletterats med lämpliga artiklar inom huvudområdet. Detta för att urskönja drivkrafterna i förändringsprocessen. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ textanalys av rapporterna och tillhörande artiklar. Då förändringsprocessen legat i fokus har jag använt mig av en diakronisk analysmetod vilken objektivt fångar förändringar över tid. Analysen har gjorts i ljuset av ett teoretiskt ramverk bestående av EU:s principer inom good governance i sport samt dess definition av begreppet good governance. Resultatet visade att alla de internationella idrottsförbunden haft ett sjunkande indexvärde inom good governance under de senaste åren. Framförallt visade det sig att graden av transparens och demokratisk process mellan 2015–2018 sjunkit inom förbunden. Transparensen var dock det område som procentuellt minskat mest vilket vid en närmare analys går att härleda till idrottsförbundens informationskultur. Det är framförallt avsaknaden av en tydlig transparens som sänkt SGO:s indexvärde. Slutsatserna visar att det som har gjort att en förändring mellan 2015–2018 har kunnat ske är avsaknaden av publicerade styrelsebeslut, arbetsplaner och ekonomiska transaktioner. De faktorer som har varit drivande i denna process är EU:s låga expertis på huvudområdet, good governance unga ålder inom idrotten samt spänningen mellan NPE och MPE vilket har bidragit till en identitetskris inom unionen. Nyckelord: EU, good governance, sport, korruption, transparens, demokratisk process

Diese Forschung untersucht die lehrplanmäßige, pädagogische und didaktische Entwicklung der staatsbürgerlichen Bildung in Costa Rica im Zeitraum von 1886 bis 2015. Die Analyse wurde unter Berücksichtigung der nationalen Politik durchgeführt, indem unterschiedliche Situationen, Akteure, Tendenzen und politisch-pädagogischen Spannungen in Zusammenhang mit dem Lehrplan und der didaktischen Artikulation der politischen Bildung gesetzt wurden. Es wird angenommen, dass die Perspektive der bildungspolitischen Internationalisierung unterschiedliche Momente, Akteure und transnationale Prozesse bei der Artikulation der staatsbürgerlichen Bildung in Costa Rica einnimmt. Auf Grundlage der Kombination nationaler Politik und transnationalen politisch-pädagogischen Trends können drei Schlüsselmomente in der Entwicklung der Staatsbürgerschaftsbildung in Costa Rica identifiziert werden: Der erste Moment zeichnet sich zwischen 1886 und 1949 ab und ist gekennzeichnet durch die Dominanz republikanischer und liberaler politischer Gruppen in der nationalen Politik, die den staatsbürgerlichen Unterricht an zentraler Stelle im nationalen Lehrplan positionierten und mit französischen Ideen der Bürgerbildung unterfüttern. Auch der Einfluss des Instituto Pedagógico de Chile, in dem in der ersten Hälfte des 20. Jahrhunderts relevante Persönlichkeiten im Bereich des staatsbürgerlichen Unterrichts des Landes ausgebildet wurden, schlägt sich nieder. Der zweite Moment ab 1949 nach dem letzten Bürgerkrieg im Land und der Gründung der zweiten Republik war geprägt von der Dominanz der sozialdemokratischen Ideologie und der nationalen Befreiungspartei in der nationalen Politik. Die politische Bildung orientierte sich in dieser Zeit am demokratischen, antikommunistischen Diskurs und später an der Friedenserziehung aufgrund der Befriedung Mittelamerikas und des Friedensnobelpreises, der 1987 an den ehemaligen Präsidenten Oscar Arias verliehen wurde. Schließlich konzentrierte sich die Forschung auf die Haupttrends in Bezug auf politisch-pädagogische, pädagogische und lehrplanmäßige Transformationen, die in den ersten Jahren des 19. Jahrhunderts bis 2015 stattfanden.
This research studies the curricular, pedagogical, and didactic evolution of Citizenship Education in Costa Rica for the period from 1886 -2015. The analysis has been carried out taking into account national politics, that is, the different situations, actors, tendencies, and political-educational tensions around the curricular and didactic articulation of Civic Education. The perspective of educational political internationalization is also assumed to observe different moments, agents, and transnational processes in the articulation of Citizenship Education in Costa Rica. There are three key moments in the evolution of Costa Rican Citizenship Education, as a result of the combination of national politics and transnational political-educational trends. The process developed between 1886 and 1949, characterized by the dominance in national politics of republican and liberal political groups, who positioned Civic Instruction in a central place in the national curriculum and came into contact with French ideas of citizen education and also with the Pedagogical Institute of Chile, in which relevant figures in the field of Civic Instruction of the country were formed during the first half of the 20th century. The second moment from 1949, after the last Civil War in the country and the founding of the Second Republic, was characterized by the dominance of the social-democratic ideology in national politics and the National Liberation Party. Civic Education was oriented in this period by democratic, anti-communist discourse and later by education for peace due to the pacification of Central America and the Nobel Peace Prize awarded to former president Oscar Arias in 1987. Finally the research focused on the main trends in political-educational, pedagogical, and curricular transformations that occurred during the first years of the 19th century until 2015.
En esta investigación se estudia la evolución curricular, pedagógica y didáctica de la formación para la ciudadanía en Costa Rica durante el periodo 1886-2015. Se asume también la perspectiva de la internacionalización político educativa para observar distintos momentos, agentes y procesos transnacionales en la articulación de la educación para la ciudadanía en Costa Rica. Se distinguen tres momentos claves en la evolución de la educación para la ciudadanía, en los que la politicidad nacional y las tendencias político-educativas transnacionales dieron como resultante histórica distintas versiones de formación para la ciudadanía en Costa Rica. Un primer momento fue el comprendido entre 1886 y 1949, caracterizado por el dominio en la política nacional de las ideas y los grupos políticos republicanos y liberales, quienes posicionaron la Instrucción Cívica en un lugar central del currículo nacional.El segundo momento a partir de 1949, después de la última Guerra Civil del país y la fundación de la Segunda República, se caracterizó por el dominio en la política nacional de la socialdemocracia y del Partido Liberación Nacional. La Educación Cívica estuvo orientada en este período por el discurso democrático, anticomunista y más tarde por la educación para la paz debido a la pacificación de Centroamérica y el premio Nobel de la Paz otorgado al expresidente Oscar Arias en 1987. Un resultado de este proceso fue la implementación de la asignatura de Estudios Sociales procedente de Estados Unidos, asignatura que incluyó las materias de Historia, Geografía y Educación Cívica. Finalmente, se estudian las principales tendencias y transformaciones político-educativas, pedagógicas y curriculares que se produjeron durante los primeros años del siglo XIX hasta 2015.

Fokus i denna uppsats kommer att ligga på de etniska konflikter som fortfarande pågår mellan de tre folkgrupper och den nya konstitutionen i landet sedan Daytonavtalet undertecknades. Vid krigets slut i Bosnien för ca fjorton år sedan då landet låg i spillror implementerades Daytonavtalet. Daytonavtalets  huvuduppgift var att sluta fred mellan de tre konfliktgrupperna samtidigt se till att landet utvecklas utan att minoriteterna skulle förtryckas. Medan Daytonavtalet lyckades stoppa kriget och uppehålla freden misslyckades den med statens sammanhållning och upprätthållning av en fungerande demokrati. Krisen i Bosnien har inte förändrats sedan krigets slut, de nationalistiska partierna av samtliga tre folkslag blir valda gång på gång, fattigdomen är fortfarande ett faktum och landet är fortfarande beroende av utländsk bistånd. Som det ser ut just nu går Bosnien inte en ljus framtid till mötes. 

Analytical research of a migrant's presence in a certain location on election outcomes of populist-nationalist parties is a relatively new phenomena in the field of electoral geography. Media and political interest in migration and refugees has risen rapidly in the last few years and offers a broad opportunity for relevant scientific studies. This thesis stems from existing literature, that have studied such relation and focuses on the case of The Freedom and Direct Democracy - Tomio Okamura Party (SPD) and on the possible influence of the share of migrants on SPD's electoral support at two different scale levels (municipalities with authorized municipal offices and individual municipalities) during the 2017 parliamentary elections. Analysing the most important groups of migrants and additionally a formed group of migrants coming from countries with either dominant or significant Muslim native population can be considered as innovative. The main goal is to discover whether the election outcomes of SPD, which stands strongly opposed to migration, differ based on the share of migrants in a certain area, or if migration does not play any role at all. Furthermore, the electoral geography of SPD is compared to the of Tomio Okamura's former party - Dawn of Direct Democracy, whose rhetoric did not focus...

This thesis deals the phenomenon of globalization in relation to aspects of its origin, content, course and possible further development. It presents the current debate experts, social scientists and theological authorities, aspecially Pope Benedict XVI., in the most important topics of globalization different walks of life: political, economic, social, enviromental and religious. The thesis also presents future scenarios of globalization to the public interpreted contemporary experts. The main emphasis is placed on interpretation of the globalization process secular world view and Catholic social doctrine.