Siga este enlace para ver otros tipos de publicaciones sobre el tema: Intraoperativ omvårdnad.
Tesis sobre el tema "Intraoperativ omvårdnad"
Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros
Consulte los 29 mejores tesis para su investigación sobre el tema "Intraoperativ omvårdnad".
Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.
Explore tesis sobre una amplia variedad de disciplinas y organice su bibliografía correctamente.
1
Eklöv, Sofia y Charlotte Lornell. "Intraoperativ kommunikation". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12822.
Texto completoResumen
Intraoperativ kommunikation är av stor betydelse för patientsäkerheten. Operationsteamet består av flera olika yrkeskategorier som alla har ett gemensamt mål där patienten är i fokus. För att underlätta kommunikationen mellan och inom olika professioner i olika överrapporteringstillfällen finns kommunikationsverktyg att tillgå. SBAR och WHO´s checklista för säker kirurgi är beprövade verktyg. Syftet med studien är att beskriva hur teamet på operationssal kan skapa god kommunikation mellan/inom olika professioner intraoperativt. Metoden i studien är en allmän litteraturöversikt, ett strukturerat arbetssätt för att skapa en bild av det valde området. Resultatet redovisas i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorier är trygghet, samförstånd och dialog. Trygghet beskrivs både för patienten och för personalen där kommunikationen är det centrala. Kommunikationen mellan de olika professionerna och deras uppträdande intraoperativt påverkar patientens trygghet. Familjära team med samarbete, vänlighet och respekt för varandra ger samförstånd och ökad patientsäkerhet. Informationsutbyte med hjälp av SBAR och WHO´s checklista för säker kirurgi ökar patientsäkerheten då risken för att viktig information faller bort minskar. Perioperativa sjuksköterskor har ett gemensamt ansvar att värna om patientens autonomi och individuella behov. Patientens behov är i fokus för den intraoperativa vården. Vårdpersonal bör göras medveten om att kommunikationsbrister kan medföra patientlidande.
2
Lundin, Malin y Petra Lundbäck. "WHO:s Checklista för intraoperativ vård : operationssjuksköterskans erfarenheter". Thesis, Röda Korsets Högskola, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-35.
Texto completoResumen
Bakgrund Antalet kirurgiska ingrepp förväntas öka, och därmed ökar även den totala risken för komplikationer. Världshälsoorganisationen, World Health Organization, WHO, har tagit fram en Checklista att använda i samband med kirurgiska ingrepp för att minska komplikationer och öka patientsäkerheten. Syftet med föreliggande studie är att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av Checklistan. Metod En pilotstudie genomfördes och fem operationssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades ordagrant och en manifest kvalitativ innehållsanalys gjordes med induktiv ansats. Resultatet visar att det fanns hinder vid användning av Checklistan, det fanns en ovana vid de nya rutiner som Checklistan innebär, arbetslagets attityder påverkar användningen och att vissa i operationsteamet visade oförståelse för Checklistans syfte. Osäkerhet rådde bland operationssjuksköterskorna för när Checklistans olika faser skulle utföras samt vem som ska initiera Checklistan. Användning av Checklistan medförde trygghet för så väl patient som personal, liksom en ökad handlingsberedskap för operationssjuksköterskan. Presentation av personalen på operationssalen ansågs vara positiv för ny personal, och negativ då detta tar tid och innebär upprepning. Slutsats WHO:s Checklista är ett bra verktyg för att öka kommunikationen och därmed öka patientsäkerheten. Det fanns ett behov av att anpassa Checklistan till den egna kliniken.Background The number of surgical procedures is expected to increase, and thus also the total number of complications might increase. World Health Organization, WHO, has developed a Checklist for use in connection with surgical procedures to minimize the risk of errors and to enhance patient safety. The aim of this study was to investigate the theatre nurses' experiences of this Checklist. Method A pilot study was performed and five theatre nurses were interviewed. The interviews were transcribed verbatim, and a qualitative manifest content analysis was conducted with an inductive approach. The result shows that there were obstacles in the use of the Checklist, the staff was unaccustomed to the new procedures the Checklist had led to, the surgical team’s attitudes affected the use of the Checklist, and some in the surgical team showed lack of understanding of the purpose of the Checklist. Uncertainty prevailed among theatre nurses when to perform the different phases of the Checklist, and who should be initiating the Checklist. The use of the Checklist led to increased safety for the patients as well as for the staff, and also led to an increased preparedness for theatre nurses. The presentation of the staff in the theatre room was considered to be positive for new staff, and negative since this took time and involved repetition. Conclusion The WHO's Checklist is a useful tool to increase communication and thereby increase patient safety. There was a need to adapt the Checklist to the own clinics.
3
Johansson, Sandra. "Anestesisjuksköterskans upplevelse av oplanerad intraoperativ hypotermi". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-179357.
Texto completoResumen
Bakgrund: Oplanerad intraoperativ hypotermi är en av de vanligaste komplikationerna till anestesi. Komplikationerna som följer påverkar flertalet av kroppens organsystem och kan skapa ett obehag för patienten. Tidigare studier visar att över 70% av alla patienter kan drabbas av oplanerad intraoperativ hypotermi om inga åtgärder vidtas. Motiv: Att undersöka anestesisjuksköterskans syn på oplanerad intraoperativ hypotermi hos vuxna patienter samt de åtgärder de kan tänkas vidta intraoperativt för att motverka oplanerad intraoperativ hypotermi. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av oplanerad intraoperativ hypotermi hos vuxna patienter. Metod: Datainsamling till studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Data samlades in under oktober-november 2020, 12 intervjuer med yrkesverksamma anestesisjuksköterskor vid en operationsavdelning genomfördes. Resultat: Resultatet består av två kategorier; Betydelsen av samarbete och kommunikation i intraoperativa team; Betydelsen av kunskap och medvetenhet om oplanerad intraoperativ hypotermi. Resultatet visar på goda kunskaper om oplanerad intraoperativ hypotermi, dess orsaker och konsekvenser men att det beror på det intraoperativa teamets kommunikation om relevanta åtgärder vidtas eller inte. Konklusion: Forskning visar på att nyckeln till att förebygga oplanerad intraoperativ hypotermi är att reducera effekterna av den redistribution av kroppsvärme som sker i samband med induktion. Det innebär bland annat att tillföra patienten aktiv värme preoperativt, undvika blottade hudytor, tillföra aktiv värme intraoperativt samt tillföra varma vätskor. Det är avgörande med en god och standardiserad kommunikation inom det intraoperativa teamet samt en god förståelse för varandras professioner för att vidta hållbara åtgärder mot oplanerad intraoperativ hypotermi.
4
Adolfsson, Jenny y Maria Lindskog. "Patientens upplevelse av vakenkirurgi". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-411978.
Texto completoResumen
INTRODUKTION:Vid vakenkirurgi är patienten vid medvetande under hela eller delar av den intraoperativa fasen. Detta genererar ett stort informationsbehov från patienten och ställer även höga krav på operationssjuksköterskans förmåga att förmedla trygghet. Det teoretiska begreppet integritet används med en induktiv ansats i arbetet. SYFTE: Syftet med uppsatsen är att beskriva patientens upplevelse av att opereras i vaket tillstånd. METOD: Uppsatsen är en litteraturstudie med induktiv ansats. Litteraturanalys har utförts i fyra steg enligt Evans. RESULTAT: Fyra kategorier framkom. Bemötande var viktigt för att patienten skulle känna sig delaktig. God relation till kirurgen och möjlighet att få uttrycka sina behov under operationens gång bidrog även till en positiv upplevelse. Kvaliteten på den preoperativa informationen resulterade i hur patienten upplevde trygghet under operationen. När patienten inte kunde lita på personalen vittnade de bland annat om att vilja skapa sig en bubbla, att stänga in sig i tills operationen var över. Många upplevde obehag av att kännakroppen domna bort och den upplevdes som overklig, både visuellt och vid beröring. Andra patienter beskrev en positiv känsla av att lämna över ansvaret av kroppen under operationen för att uppnå ett gott kirurgiskt resultat. Miljön på operationssalen kändes ren men också främmande med många konstiga och oroande ljud. SLUTSATS: Situationer som hotar kränka integriteten ter sig som orosmoment för patienten. Genom att operationssjuksköterskan ges möjlighet att bygga en relation till patienten minskar hotet och därmed förbättras kvaliteten på den perioperativa omvårdnaden.
5
Wahlström, Malin y Helén Lestander. "Operationssjuksköterskors användning av intraoperativ kommunikation med patienter : en observationsstudie". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-131399.
Texto completoResumen
Bakgrund: Aktuell forskning visar hur användning av intraoperativ kommunikation kan medföra positiva effekter för både patienter och operationssjuksköterskor. Dock saknas forskning om hur användningen ser ut i praxis. Syfte: Syftet med denna studie var att med stöd i yrkets kompetensbeskrivning observera hur operationssjuksköterskor använder sig av intraoperativ kommunikation med patienter i det kliniska arbetet samt orsaker till att kommunikation eventuellt inte används. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ, etnografisk observationsstudie. 20 observationer av operationssjuksköterskor på ett sjukhus i norra Sverige genomfördes och materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Analysen av materialet utmynnande i tre kategorier: Att kommunicera, Att ge personcentrerad vård samt Att påverkas av arbetsmiljön, och åtta underkategorier: Att ge information, Att föra en intraoperativ dialog, Att bygga en tillfällig relation, Att identifiera omvårdnadsbehov, Att vara engagerad, Att vara frånvarande, Att ha andra arbetsuppgifter och Att påverkas av tid. Slutsats: Resultatet av denna studie tyder på att intraoperativ kommunikation knappt används i klinisk verksamhet idag och att operationssjuksköterskor av olika anledningar oftast backar undan och låter andra teammedlemmar ansvara för det nära omvårdnadsarbetet.Background: Current research shows how the use of intraoperative communication can lead to positive effects for both patients and operating theatre nurses. However, research is missing regarding the use in practice. Aim: The aim of this study was to observe, with the support of the competence description of the profession, how operating theatre nurses use intraoperative communication with patients in their clinical work, and reasons why communication possibly is not used. Method: The study was performed as a qualitative, ethnographic, observational study. 20 observations of operating theatre nurses at a hospital in northern Sweden were made, and the material was analyzed through content analysis. Findings: The analysis of the material led to three categories: To communicate, To perform person-centered care and To be influenced by the working environment, and eight sub-categories: To provide information, To conduct an intraoperative dialogue, To build a temporary relationship, To identify caring needs, To be committed, To be absent, To have other duties and To be affected by time Conclusion: The findings of this study indicate that intraoperative communication is rarely used in clinical work today, and that operating theatre nurses, for different reasons, usually take a step back and let the other team members take responsibility for the intraoperative nursing.
6
Artursson, Borbas Maria y Johanna Bohman. "Den sövda patientens värdighet på operationssalen : En kvalitativ observationsstudie". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353564.
Texto completoResumen
Background: To maintain the patient's dignity is important for the theatre nurse, which becomes extra clear when the patient is anesthetized. However, there are few studies with focus on dignity of the anesthetized patient in the operating room. Aim: The purpose of this study was to observe how the dignity of the anesthetized patient is utilized in the operating room. Method: An ethnographic observational study with a qualitative approach was used. The study was conducted at a university hospital in Sweden. Through a strategic selection, 20 operations were observed for 40 hours. Result: The result shows differences in staff involvement depending on operation. For operations requiring more extensive preparation, a clearer intention to do the best for the patient was observed. Even the importance of teamwork was observed. The result also showed how the communication between the staff affected the view of the patient and the importance of keeping professionalism in order not to compromise the patient's dignity. Conclusion: The dignity of the patient was preserved by the staff. However, there were situations, conversations and actions that showed a violation of the patient's dignity. On occasion, an offense was followed by a preservation by another staff, showing the importance of teamwork in relation to the maintenance of the dignity. The larger and more extensive intervention, the more signs of commitment and care about the patient were observed. This can be explained by the fact that violations of external dignity can be replaced by actions that strengthen internal dignity.Bakgrund: Upprätthållandet av patientens värdighet är en central del i operationssjuksköterskans roll, vilket är extra viktigt då patienten är sövd. Det finns dock få studier inom operationssjukvård som fokuserar på hur den sövda patientens värdighet upprätthålls på operationssalen. Syfte: Syftet med studien var att observera hur den sövda patientens värdighet bevaras på operationssalen och vad i samtal och beteenden som talar för och emot att värdigheten upprätthålls. Metod: En etnografisk observationsstudie med kvalitativ ansats användes. Studien utfördes på en operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige. Genom ett strategiskt urval observerades 20 operationer under 40 timmar. Resultat: Resultatet påvisar olikheter i personalens engagemang beroende på operationens omfattning. Vid operationer som krävde mer omfattande förberedelser observerades en större intention hos personalen att göra det bästa för patienten. Vikten av teamarbete observerades och hur personalen tillsammans kan upprätthålla patientens värdighet. Resultatet visade också hur kommunikationen mellan personalen på salen påverkade synen på patienten och vikten av att bevara sin professionalitet för att inte kränka patientens värdighet. Slutsats: Personal observerades bevara patientens värdighet. Det förekom dock situationer, samtal och ageranden som visade på en kränkning av patientens värdighet. Vid en del tillfällen skedde en kränkning, efterföljt av en bevarande åtgärd av en annan personal, vilket visar betydelsen av teamarbete i relation till upprätthållandet av den sövda patientens värdighet. Ju större ingrepp desto fler tecken på engagemang och omsorg om patienten observerades. Detta kan förklaras med att en kränkning av den yttre värdigheten kan ersättas med ageranden och åtgärder som stärker den inre värdigheten.
7
Byström, Lena y Anneli Nilsson. "Följsamhet till basala hygienrutiner i operationsrummets vårdmiljö : en litteraturöversikt". Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3079.
Texto completoResumen
Vårdrelaterade infektioner är en av de största säkerhetsriskerna inom sjukvården och drabbar patienterna. Att drabbas av detta leder till stora kostnader för sjukvården men även stort lidande för patienten med smärtor och många behandlingar som följd. Operationsrummet är en speciell vårdmiljö med en unik infektionsprevention som ställer höga krav på operationsteamets medlemmar. Det är av vikt att personalens följsamhet till basala hygienrutiner är korrekt utifrån de riktlinjer som finns för att patienter inte ska drabbas av en vårdrelaterad infektion utan återfå hälsan efter sin operation. Syftet var att belysa riktlinjer och faktorer som påverkar följsamheten till basala hygienrutiner hos vårdpersonal i operationsrummets vårdmiljö. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL och totalt inkluderades 16 stycken vetenskapliga original artiklar publicerade mellan 2008–2018 i resultatet. Resultatet visade att följsamhet till riktlinjerna gällande hygienrutiner var låg i operationsrummet av den vårdpersonal som inte ingick i den direkta kirurgiska operationen. Faktorer till den låga följsamheten av riktlinjerna har sammanställts inom olika kategorier. Dessa är att vårdpersonalens kunskap om basala hygienrutiner var bristfälliga, tillämpning av handhygien utfördes inte utifrån WHO:s fem moment inom handhygien, användning av osterila handskar utfördes utan strukturerad rutin som att desinfektera händerna före samt efter användning. Resultatet visade också att beteenden och attityder till handhygien kan förändras efter utbildning i basala hygienrutiner. Slutsatsen är att följsamheten till basala hygienrutiner i operationsrummet var otillräcklig. En patientsäker omvårdnad bygger på goda kunskaper hos vårdpersonalen om faktorer som påverkar basala hygienrutiner och det är av största vikt att dessa kunskaper tillämpas i det preventiva arbetet mot vårdrelaterade infektioner.
8
Boman, Christian y Erik Stolt. "Anestesisjuksköterskors erfarenhet av att möta oroliga patienter i den intraoperativa fasen". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19698.
Texto completoResumen
Under våra fältstudiedagar tyckte vi oss kunna se att patienter ofta kan vara orolig då vi som anestesisjuksköterskor möter dem på operation. Framförallt när patienten väl har kommit till operation och snart ska få sin anestesi. Som det ser ut idag är det på operation anestesisjuksköterskor möter sin patient för första gången, alltså i patientens intraoperativa fas. Detta beror oftast på att det inte finns tid eller ges någon möjlighet att ha något pre- eller postoperativt möte. Under denna korta tid skapa en relation med patienten och dämpa eventuell oro samtidigt som verksamheten idag har en tendens till att vilja effektivisera bort en del av denna viktiga och redan korta tid. Hur möter sjuksköterskan en patients oro och ångest i den intraoperativa fasen strax innan sövning? Genom att ta del av den erfarenhet som finns hos anestesisjuksköterskan kan det skapas verktyg som sedan kan användas i verksamheten.Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenhet av att möta och lugna oroliga patienter intraoperativt. Det är en kvalitativ intervjustudie där sju anestesisjuksköterskor intervjuats. Resultatet visar på de sätt som anestesisjuksköterskan bemöter oroliga patienter. Att genom samtal avleda patientens oro, att sjuksköterskan använder beröring i arbetet med att göra patienter trygga. Anestesisjuksköterskan lovar patienten att finnas till och att ta hand om dem under operationen. Resultatet visar också hur anestesisjuksköterskan använder information och anpassar den utifrån vilken patient det är. Resultatet visar även på att anestesisjuksköterskorna framhäver att bemötandet av patienten är viktigt. Det handlar om att uppträdda lugnt och visa skicklighet samt kunnande i sitt arbete.Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård
9
Madeleine, Svensson y Drott Hanna. "Patienters erfarenheter av att vara vakna under ett kirurgiskt ingrepp -En systematisk litteraturstudie". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74370.
Texto completoResumen
Bakgrund: I dagsläget föreligger det en bristande empirisk kunskap om patienters upplevelser av att opereras i regional anestesi. Operationssjuksköterskan ansvarar för patientens vård och välmående under den intraoperativa perioden. Därav behöver det finnas en kunskap hos operationssjuksköterskan om hur patienter upplever att opereras i vaket tillstånd för att kunna ge en personcentrerad och evidensbaserad omvårdnad. Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av att vara vakna under ett kirurgiskt ingrepp. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande 11 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen har utförts genom metasyntes. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman med underteman av patienternas erfarenheter. 1) Erfarenheter av regional anestesi med underteman: erfaranheter av att medverka, erfarenheter av att hantera situationen, erfaranheter skapade genom sinnen, erfaranheter från omgivningen samt erfaranheter av smärta. 2) Vårdpersonalens betydelse med underteman: betydelsen av vårdpersonalens närvaro, betydelsen av en god kommunikation samt betydelsen av att erhålla information. Resultatet visar att opereras i regional anestesi ger patienter en känsla av deltagande och kontroll, samtidigt förekommer det att patienter upplever ångest och smärta under sitt kirurgiska ingrepp. Patienter erfar vårdmiljön genom sina sinnen och använder sig av olika sätt att hantera upplevelsen av att opereras i vaket tillstånd. För att känna trygghet är det av betydelse att få kontinuerligt med information och att känna en närhet till vårdpersonalen. Slutsats: För att operationssjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad till patienter som opereras i regional anestesi behöver det finnas en kunskap om hur patienter erfar den intraoperativa perioden samt en förmåga att kunna se och bemöta varje patient utifrån sin unika livsvärld.Background: In the current situation there is a lack of empirical knowledge of patients' experiences of being operated in regional anesthesia. The operating theatre nurse is responsible for patient care and well-being during the intraoperative period. Therefore the operating theatre nurse needs knowledge about patients' experience of being awake during surgery, to provide person-centered and evidence based nursing. Aim: To investigate patients' experiences of being awake during a surgical procedure. Methods: A systematic literature study containing 11 articles with a qualitative approach. The analysis has been performed with metasynthesis. Results: The result emerged two main themes with subthemes about patients' experiences. 1) Experiences of regional anesthesia, with subthemes: experiences of participation, experience of handling the situation, experiences created by the senses, experiences from the environment and experiences of pain. 2) Importance of the carers, with subthemes: The importance of presence by the carers, the importance of a good communication and the importance of receive information. The findings show that being operated in regional anesthesia gives patients a sense of participation and control, while at the same time it appears that patients experience anxiety and pain during their surgical procedures. Patients experience the environment through their minds and use different ways to handle the experience of being operated in a wakeful state. To feel safe it is important to receive continuous information and to feel presence to the carers. Conclusions: To provide good care for patients operating in regional anesthesia, the operating theatre nurse must have knowledge about patients experience in the intraoperative period as well as the ability to see and respond to each patient based on their unique lifeworld.
10
Halling, Helena y Olga Jonasson. "Positionsrelaterade tryck- och nervskador inom den intraoperativa vården : En systematisk litteraturstudie". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103805.
Texto completo
11
Persson, Ida y Ronold Tove. "Jag kände mig trygg i deras händer : En intervjustudie av patienters upplevelse av att vara vaken under operation". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-304293.
Texto completoResumen
Bakgrund: Operationer i lokalanestesi ökar. Patienter kan ha olika upplevelser härav, och det är vanligt att uppleva oro. Forskningen är begränsad inom området. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att vara vaken i lokalanestesi under operation och vilka faktorer som patienten upplever viktiga för sitt välbefinnande. Metod: En kvalitativ intervjustudie med 14 informanter där materialet analyserats med innehållsanalys. Resultat: Samtalet är avgörande för patientens välbefinnande. Samtalen kan vara informativa eller distraherande. Patienter upplever trygghet och oro under operation. Följande faktorer påverkar välbefinnandet; kommunikation, information, att vara bekräftad, förtroende, delaktighet & kontroll och tillfredsställelse. Slutsats: Samtalet var avgörande för patientens välbefinnande under operation. Det är angeläget att kunna förändra arbetssättet så att operationssjuksköterskan kan träffa patienten tidigare i den perioperativa processen, då det ökar patienttryggheten. Mer forskning behövs för att kunna implementera metoder för omhändertagande av vakna patienter under operation. Nyckelord: Patientupplevelse, intraoperativ omvårdnad, vaken operation, kvalitativ metod, innehållsanalys
12
Kjellson, Sara. "Titta, Se, Lyssna, Höra : Upplevelser av Intraoperativ Kommunikation". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-93361.
Texto completoResumen
Bakgrund: Operationssalens kommunikation är komplex och kommunikationsproblem är den mest rapporterade orsaken för operativa misstag. Ljudnivå och munskydd är faktorer som försvårar kommunikationen. Teamarbete i operationssalen är nödvändigt för att vården ska vara patientsäker. Operationsteamet utgörs av olika professioner som har ansvaret för patientens säkerhet intraoperativt. Kravet från samhället är att operationssjuksköterskan ska besitta kompetensen att skydda patienter från vårdskador. World Health Organization har utformat en checklista för att förbättra patientsäkerheten på operation. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskans upplevelse av intraoperativ kommunikation. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor utfördes på två sjukhus i södra Sverige. Sju intervjuer hölls med operationssjuksköterskor som spelades in och transkriberades. Datan analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) latenta innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras under fyra teman. Temat Vikten av att kommunicera belyser att kommunikationen måste fortlöpa under operationen för att inte riskera patientsäkerheten. Temat Intraoperativa Teamgrupperingar beskriver att operationsteamet arbetar i separata team tills den peroperativa fasen där de är ett gemensamt operationsteam. Professionerna är kopplade till varandra vilket ger stort ansvar i kommunikationen. I temat Ledarens Inverkan på Teamkommunikation framkommer att auktoritära ledare kan medföra en nervös stämning och upplevd minskad patientsäkerhet. Operatören har betydelse för användningen av WHO:s checklista och följsamheten till den. I temat olika uttryck för Intraoperativ Kommunikation framträder olika typer av kommunikation ha påverkan intraoperativt. Slutsats: Operationsteamet sammanhålls av respekt och gemensamt ansvar. Kvaliteten av den intraoperativa kommunikationen är beroende av ett ansvarstagande från varje teammedlem och kräver en långsiktig plan för utveckling från verksamhetens ledning.Background: Communication in the operating room (OR) is complex. Communication failures is the most reported cause of operative misstakes. Sound levels and operating masks are some factors that complicates the communication. Teamwork in the OR is necessary for patient safe care. The operating team consists of various professionals who are responsible for patient safety intraoperatively. The society’s requirement is that the operating room nurse must possess competence to protect patients from medical harm. The World Health Organization designed a checklist to improve patient safety in the OR. Aim: To investigate the operating room nurse's experience of intraoperative communication. Method: A qualitative interview study with semi-structured questions was conducted at two hospitals in southern Sweden. Seven interviews were held with surgical nurses which were recorded and transcribed. The data were analyzed according to Graneheim and Lundman's (2004) latent content analysis. Results: The result is presented under four themes. The theme The Importance of Communicating highlights that communication must continue throughout the surgery in order not to risk patient safety. The theme of Intraoperative Team Groupings describes that the operating team works in separate teams until the peroperative phase where they are a joint operation team. The professions are linked to each other, which gives great responsibility in communication. The theme The Leader’s Impact on Team Communication reveals that hierarchical leaders can cause a nervous mood and cause reduced patient safety. The surgeon is important for the use of WHO's checklist and its compliance. In the theme Different Expressions for Intraoperative Communication, different types of communication have an impact intraoperatively. Conclusion: The operating team is united by respect and shared responsibility. The quality of intraoperative communication depends on the responsibility of each team member and requires a long term plan for development from the management.
13
Fredén, Lindqvist Annica y Inger Terland. "Vakna patienters upplevelser av den intraoperativa omvårdnaden under en kardiologisk intervention". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23156.
Texto completoResumen
Dagens sjukvård förändras och utvecklas i snabb takt. Vårdtiderna kortas och allt fler ingrepp, mer och mer avancerade, övergår till att utföras under lokalanestesi med vakna patienter. En vaken patient får en upplevelse kring omvårdnaden under ett ingrepp. I vården är tid en bristvara, det kan finnas risk för att mötet mellan patient och sjuksköterska går väldigt fort. För patienten är det av stor betydelse att omhändertagandet blir bra för att upplevelsen under hela ingreppet ska bli så bra som möjligt. Omvårdnad är sjuksköterskans specifika kompetens. En viktig uppgift är att kontinuerligt arbeta med utvärdering och utveckling av olika arbetsmetoder. Att beforska patienters upplevelser inom vården är viktigt, det kan ge en indikation på om det finns behov av förbättring. Alla förändringar bör följas upp och utvärderas. Syftet med studien är att undersöka hur vakna patienter under en kardiologisk intervention upplever omvårdnaden. Metoden som användes var en kvantitativ enkätstudie. Instrumentet som användes var Kvalitet ur Patientens Perspektiv (KUPP). Resultatet visar på att respondenterna överlag upplever de faktiska förhållandena som mycket bra. Drygt 70% av respondenterna svarade på frågan om vad de var särskilt nöjda med och det handlade till största del om positivt bemötande. I enkäten påvisades ingen brist som kräver åtgärd men i förbättringsförslag framkom önskemål om varma filtar vilket åtgärdats. Slutsatsen är att vakna patienter som genomgår en kardiologisk intervention är nöjda med omvårdnaden och omhändertagande under hela ingreppet. Studiens resultat är begränsat till den utvalda patientgruppen av polikliniska stabila svensktalande kardiologiska patienter. För att kunna dra mer generella slutsatser krävs ett större underlag med studier av andra patientgrupper.The health care of today is rapidly changing and developing. An increasing number of interventions, more and more advanced, are performed during local, instead of general anaesthesia, whereby inpatient times are reduced. The patients are awake and aware of the surrounding activities, including nursing. With time in short supply, the meeting between patient and nurse may go very quickly, which might be hazardous. In order to maintain a good patient experience during the procedure, it is important that the nursing care is not set aside. Nursing is the specific competence of the registered nurses, who must work continuously with development and evaluation of the quality of different working methods. Investigating patient experiences in health care is important, in order to high-light needs for improvement. Any changes should be followed-up and evaluated. The purpose of this study was to investigate the experience of nursing during a cardiological intervention in awake patients. The method used was a quantitative survey study. The instrument was Quality from the Patient's Perspective, (KUPP). The results show that patients generally experience the investigated conditions as very good. The free-text question asking for particularly positive experiences was answered by 70% of the patients, mainly high-lighting good care-giving conduct. The questionnaire did not reveal any significant shortcomings requiring to be acted upon, although a free-text answer proposing warm blankets has been addressed. The conclusion of the study is that awake patients undergoing a cardiological intervention are satisfied with the nursing and the care throughout the procedure. This result is limited to the current study group comprising of cardiologically relatively stable Swedish-speaking out-patients. An expanded survey group including other patient categories is necessary in order to draw more general conclusions.
14
Håkansson, Maximilian y Lindha Lomberg. "Vad vi gör eller vad vi bör göra, det är två helt skilda frågor : En intervjustudie med syfte att belysa anestesisjuksköterskans preventiva arbete mot intraoperativ hypotermi". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-102441.
Texto completoResumen
Bakgrund: hypotermi är en potentiellt skadlig komplikation till anestesi och kan få flera negativa konsekvenser, inte minst för patientens välbefinnande. Anestesisjuksköterskan håller både ett professionellt och ett etiskt ansvar att förebygga sådana komplikationer, främja välbefinnande och lindra patientlidande. Hypotermi är därför en viktig fråga för anestesisjuksköterskor att engagera sig i. Syfte: syftet var att belysa anestesisjuksköterskans preventiva arbete mot intraoperativt hypotermi. Metod: studien genomfördes utifrån kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades genom innehållsanalys enligt Erlingsson och Brysiewicz (2017) beskrivning. Resultat: resultatet presenteras med det övergripande temat: att påverka, anpassa och att acceptera begränsningar i anestesisjuksköterskans komplexa arbete, vilken innehöll de fyra huvudkategorierna: att arbeta evidensbaserat, att begränsas i arbetet, att anpassa efter förutsättningarna och att vara en länk i vårdkedjan. Totalt nio subkategorier följde huvudkategorierna. Slutsats: anestesisjuksköterskans arbete med att förebygga intraoperativ hypotermi är komplext, mångsidigt och påverkas av flera olika faktorer. En del går att påverka, andra inte. Goda kunskaper om ämnet fanns, men med behovet att med hjälp av riktlinjer och rutiner implementera dessa bättre i det dagliga arbetet.Background: hypothermia is a potentially harmful complication to anesthesia and can cause several negative effects, not least on the patients’ wellbeing. Nurse anesthetists hold both a professional and an ethical responsibility to prevent such complications, promote wellbeing and ease patient suffering. Aim: the aim was to illuminate nurse anesthetists preventive tasks to prevent intraoperative hypothermia. Method: the following study employs a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were used to collect data, which then was analyzed using Erlingsson and Brysiewiczs (2017) description of content-analysis. Result: the result presents itself in the main theme: to influence, adapt and to accept limitations in the nurse anesthetist's complex task, containing the four main categories: to work evidence based, to have limitations, to adapt to circumstances and to be a link in the chain of healthcare. A total of nine sub-categories followed these main categories. Conclusion: the nurse anesthetist's task of preventing intraoperative hypothermia is complex, multifaced, and dependent on many circumstances. Some of which can be affected, some which can not. Sufficient knowledge about hypothermia exists but needs to be implemented more efficiently into day-to-day tasks with the help of well-constructed routines and guidelines.
15
Gidlund, Åsa y Rebecka Karlsson. "Operationssjuksköterskors uppfattningar om det intraoperativa teamarbetet : En kvalitativ intervjustudie". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14057.
Texto completoResumen
Bakgrund: I en operationssal arbetar ett multiprofessionellt team. För att effektivt kunna bedöma och utvärdera kvaliteten på det intraoperativa teamarbetet, samt stärka patientsäkerheten, är det av stor betydelse att få en djupare förståelse för operationssjuksköterskors upplevelser kring begreppet teamarbete. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors uppfattningar om det intraoperativa teamarbetet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 14 operationssjuksköterskor från två sjukhus i mellersta Norrland. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen framkom tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Operationssjuksköterskans upplevelser av sin roll i teamet, Interaktionen mellan de olika yrkeskategorierna i teamet och Betydelsen av att utveckla och förbättra teamet. Att planera arbetet och ligga steget före beskrevs som att ha kontroll över situationen. Ett väl fungerande teamarbete präglades av tydlig kommunikation och att bekräfta varandra stärkte teamkänslan. Slutsats: Studien belyser en rad faktorer kring operationssjuksköterskornas uppfattningar om vad som kan bidra till ett väl fungerande intraoperativt teamarbete. Mer forskning av kvalitativ ansats behövs för att tydliggöra och få en större förståelse av operationssjuksköterskans upplevelser i samband med detta.Background: The operating room is a place where multidisciplinary teamwork is carried out. In order to effectively assess and evaluate the quality of intraoperative teamwork, and enhance patient safety, it is of great importance to gain a deeper understanding of operating room nurses’ perceptions around the concept of teamwork. Aim: The purpose of the study was to describe operating room nurses’ perceptions of the intraoperative teamwork. Method: Semi-structured interviews were carried out with 14 operating room nurses at two hospitals in north central Sweden. Collected data was analyzed using qualitative content analysis. Result: Three categories and ten sub-categories emerged from the analysis. The three categories were: Operating room nurses’ perceptions of their professional role in the team, Interaction between professionals in the team and, The importance of building and improving the team. To plan work and stay ahead were described as achieving control of the situation. Effective teamwork was characterized by clear communication and, team spirit was strengthened by acknowledging each other. Conclusion: This study demonstrates a number of factors surrounding the operating room nurses’ perceptions of what may contribute to a high functioning intraoperative teamwork. Further research with a qualitative approach is needed to clarify and gain a greater understanding of operating room nurses’ perceptions in the context of teamwork.
16
Öberg, Tilda y Hultqvist Martina. "Faktorer som påverkar patientsäkerheten pre- och intraoperativt : En systematisk litteraturstudie utifrån operationssjuksköterskors erfarenheter". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-82022.
Texto completoResumen
Bakgrund: Operationssjukvården kännetecknas av en högteknologisk arbetsmiljö där operationssjuksköterskan har ett stort ansvar för patienten. Fokus är att se och skydda hela patienten för att förebygga vårdlidande till följd av vårdskada. Genom att ha ett vakande öga på omgivningen kan olika riskfaktorer förebyggas. Det finns omfattande forskning som berör området, men det är sparsamt studerat utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter och hur hen anser att olika faktorer pre- och intraoperativt kan påverka patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter synliggöra faktorer som påverkar patientsäkerheten pre- och intraoperativt. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). För att få en djupare tolkning och förståelse av valt problemområde användes en induktiv och kvalitativ ansats. I analysen ingick tolv stycken vetenskapliga artiklar som sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet visade att det fanns många faktorer som spelade en betydande roll för patientsäkerheten, både pre- och intraoperativt. Fyra huvudkategorier framkom i resultatet; arbetsmiljöns betydelse, teamets betydelse, planering och förberedelse och yrkesspecifik kompetens. Slutsats: Att arbeta som operationssjuksköterska innebar att ha fullt fokus på både patienten och omgivningen för att på så vis förebygga riskfaktorer. Det fanns flera faktorer som påverkade patientsäkerheten pre- och intraoperativt, både positiva och negativa. En faktor var att arbetsmiljön speglades av hög arbetsbelastning och stress vilket var ett stort bekymmer. En annan faktor visade att samarbetet inom operationsteamet påverkades av hur vi bemöter varandra. Genom att bemöta varandra med respekt främjades ett gott samarbete och därmed en säkrare vård.Background: The surgical care is characterized by a hich-tech work environment where the operating theatre nurse has a great responsibility for the patient. The focus is on seeing and protecting the entire patient in order to prevent suffering of the patient as a result of adverse event. By keeping a watchful eye on the environment various risk factors can be prevented. There is a lot of research that concerns the area, but it is very sparingly studied on the basis of the operating theatre nurse experiences and how they consider that different factors pre- and intraoperatively affect patient safety. Purpose: The purpose was to make visible factors that affect patient safety pre- and intraoperatively, based on operating theatre nurse experiences. Method: A systematic literature review was conducted in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016). In order to get a deeper interpretation and understanding of the chosen problem area, an inductive and qualitative approach was used. The analysis included twelve scientific articles that were compiled into a result. Result: The result showed that there were many different factors that played a considerable role in patient safety, both pre- and intraoperatively. Four main categories emerged from the result; the importance of the working environment, the importance of the team, planning and preparation and professional-specific skills. Conclusion: Working as an operating theatre nurse meant having full focus on both the patient and the environment in order to prevent risk factors. There were several factors that affect patient safety pre- and intraoperatively, both positive and negative. One factor was that the working environment was characterised by high workload and stress, wich was a major concern. Another factor showed that the cooperation within the operation team was influenced by how we respond to each other. By responding to each other with respect, good cooperation and thus a safer care was promoted.
17
Beckenham, Nadia y Jenny Frost. "Operationssjuksköterskors upplevelser av att handha vassa instrument : En kvalitativ intervjustudie". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78395.
Texto completoResumen
Introduktion Operationssjuksköterskor handhar dagligen vassa instrument och har ett nära samarbete med operatören. Det finns risk för stick- och skärskador, varför flera utarbetade preventiva metoder finns att tillgå. Instrumenteringen av vassa instrument ska vara effektiv och säker. Handhavandet kräver kunskap och ställer krav på operationssjuksköterskan. Syfte Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av det intraoperativa handhavandet av vassa instrument. Metod Kvalitativ metod med induktiv ansats och individuella semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom manifest och latent innehållsanalys. Resultat Sju underkategorier, tre huvudkategorier samt ett övergripande tema framkom. Operationssjuksköterskorna var trygga i sin roll och arbetade med lugnt och fokuserat förhållningssätt utifrån personligt utformade arbetssätt för att bevara kontrollen. Säkert handhavande hos operatören upplevdes respektfullt och operationssjuksköterskorna anpassade sig och sade ifrån när riskfyllt handhavande observerades. Vid stick- och skärskada var professionellt handlande med bevarad aseptik angeläget. En viss rädsla för blodburen smitta fanns, men de såg samtidigt stick- och skärskador som en del av vardagen i deras arbetsmiljö. Slutsats Operationssjuksköterskorna var trygga i handhavandet av vassa instrument vilket gav dem förmåga till att anpassa sig. Konsekvent användande av personligt utformade arbetssätt upplevdes säkert och bidrog till kontroll. Stick- och skärskadepreventiva metoder användes i synnerhet vid känd blodburen smitta då rädsla förelåg att drabbas av smitta.Introduction Theatre nurses manages sharp instruments and works closely with the surgeon. There is a risk of sharps injury and several developed preventative methods are avaliable. Instrumentation of sharp instruments must be effective and safe. The management requires knowledge and puts demands on the theatre nurse. Aim To describe the theatre nurses’ experiences of the intraoperative management of sharp instruments. Method Qualitative method with an inductive approach and individual semi-structured interviews. Data was analyzed with manifest and latent content analysis. Results Seven subcategories, three main categories and one covering theme. Theatre nurses were confident in their role and worked with a calm and focused approach with own personal designed work routines to maintain control. Safe management by the surgeon led to feelings of respect towards the theatre nurses and they adapted and reprimanded the surgeon when hazardous management was observed. In case of sharps injury, professional managing with remained asepsis was important. There was some level of fear towards bloodborne pathogen, but at the same time they saw sharp injuries as a common occurrence in their work environment. Conclusion Theatre nurses were confident in the management of sharp instruments which gave them the ability to adapt. Consistent use of personal designed work routines was percieved as safe and contributed to control. Preventative methods against sharps injury were especially used in care of patients with known bloodbourne pathogene as there was a fear of being infected.
18
Hjalmarsson, Veronika y Morales Louise Broqvist. "Jag vill dig bara väl : Operationssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av etiska dilemman vid vård av kognitivt funktionsnedsatt patient En kvalitativ intervjustudie". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78434.
Texto completoResumen
Introduktion: Vården som operationssjuksköterskan bedriver ska ske i enlighet med etiska riktlinjer och lagar. Kognitiv funktionsnedsättning innebär intellektuell nedsättning där bristande kommunikationsförmåga och förståelse kan föreligga. Studier har visat att etiska dilemman kan uppstå vid omvårdnad av kognitivt funktionsnedsatt patient. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av etiska dilemman vid pre- och intraoperativ vård av patienter med kognitiv funktionsnedsättning. Metod: Konventionell, kvalitativ innehållsanalys (Hsieh & Shannon, 2005) med induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer (n=10) användes. Strategiskt- och bekvämlighetsurval användes. Resultat: Resultatet gav tre kategorier med totalt sju subkategorier. Operationssjuksköterskorna upplevde svårigheter med att definiera etiska dilemman. Det definierades som situationer där en vårdhandling önskas utföras men patienten inte vill deltaga på grund av begränsad förståelse. Etiska dilemman kunde vara vård under tvång eller avgöra huruvida anhöriga bör närvara. Konklusion: Etiska dilemman var svårt att definiera för operationssjuksköterskor. De upplevde att rädsla hos patienten kan leda till att etiska dilemman uppstår. Operationssjuksköterskorna beskrev åtgärder och arbetssätt för att motverka etiska dilemman, vilket kan användas till förbättringsarbete och vidare forskning. Det är av vikt att ta sig tid och arbeta för att främja autonomin och personcentrera vården och undvika rädsla, därmed motverka etiska dilemman.Introduction: As a theatre nurse, nursing care should be performed in relation to ethical guidelines and laws. Cognitive impairment implies intellectual impairment where difficulties in communication and understanding may be present. Studies have shown that ethical dilemmas can arise when nursing patients with cognitive impairment. Aim: The aim of this study was to describe the theatre nurses’ experiences of ethical dilemmas in pre- and intraoperative nursing of patients with cognitive impairment. Method: A conventional, qualitative content analysis (Hsieh & Shannon, 2005) with an inductive approach and semi-structured interviews (n=10) was used. Purposive and convenience sampling methods were used. Results: The results showed three categories with a total of seven subcategories. The theatre nurses experienced difficulties in defining ethical dilemmas. It was defined as situations in which a caring intervention wishes to be conducted, yet the patient refuses to participate due to limited understanding. Forced care or determine whether a patient’s relative should participate could be ethical dilemmas. Conclusion: Ethical dilemmas were difficult for the theatre nurses to define. They experienced that patients’ fear may result in ethical dilemmas. The theatre nurses described working methods to avoid ethical dilemmas, which might be used for improvements within the clinic as well as in further research. It is important to dedicate time to work towards person-centered care and to avoid fear, and accordingly counteract ethical dilemmas.
19
Heimdahl, Maria y Anne-Mari Einarsson. "Vakna patienters upplevelser av den intraoperativa fasen". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-37267.
Texto completoResumen
Introduktion: Att opereras kan upplevas som en unik händelse i patientens liv. Operation i regional anestesi innebär att patienten är vid medvetande och upplever det som händer här och nu. Oavsätt vilken operation som ska genomföras eller vilket syftet är till operationen, så ska patienten mötas på ett värdigt och professionellt sätt. Den perioperativa sjuksköterskans omvårdnadshandlingar syftar till att patienten ska känna sig välkomnad, älskad, bekräftad och förstådd. Syftet med studien var att beskriva vakna patienters upplevelse och uppfattningar av den intraoperativa fasen. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga studier. Litteratursökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Analysen av de vetenskapliga studierna genomfördes systematiskt och stegvis vilket gjorde att det var möjligt att urskilja likheter och skillnader, kategorier och teman. Resultatet presenterades i fem övergripande teman: operationsmiljön, operationsteamet, delaktighet, interaktion och förnimmelse. Litteraturstudiens resultat baserades på 19 artiklar. Slutsats: Patienter beskrev att de hade ett behov av stöd, information och god kommunikation. Patienterna uttryckte en önskan om att vara delaktiga under den intraoperativa fasen. Kliniska implikationer: Genom att den perioperativa sjuksköterskan tar del av patienters upplevelser, uppfattningar och beskrivningar av den perioperativa fasen, drar lärdom av dem och applicerar de nya kunskaperna i vårdarbetet kan förbättringar inom den kliniska omvårdnaden göras.
20
Holmgren, Karin. "Intraoperativa upplevelser : Patienters erfarenheter av vårdandet i den intraoperativa fasen". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18961.
Texto completoResumen
Tiden för omhändertagandet av patienter som kommer till operationsavdelningen tenderar att minska och genomströmningstakten av patienter går istället i riktning mot att öka. Operationssjuksköterskor har trots detta en laglig skyldighet att ge varje patient en individuell omvårdnad. Den perioperativa sjuksköterskan ska enligt den perioperativa vårdmodellen träffa patienten i ett pre-, intra- och postoperativt samtal, för att tillsammans med patienten kunna reflektera över dennes behov och önskningar i samband med operation. Idag ges sällan denna möjlighet. Därför är det viktigt att belysa patienters upplevelser i samband med en operation för att kunna förbättra vårdkvalitén. Studiens syfte är att beskriva hur patienter som genomgår ett operativt ingrepp erfar vårdandet i den intraoperativa fasen. Examensarbetet är utfört i form av en mindre empirisk studie. Fem patienter i åldrarna 24 – 77 år, två kvinnor och tre män, är intervjuade. Metoden för uppsatsen är inspirerad av en fenomenologisk ansats på livsvärldsteoretisk grund. Analysarbetet av intervjuerna utmynnade i att de meningsbärande enheter som framträdde jämfördes med avseende på likheter och skillnader. Innebörder som liknade varandra sammanfördes sedan till sammanlagt sex teman. Dessa är ”Oro och rädsla”, ”Utlämnad”, ”Trygghet och Tillit”, ”Omhändertagande – Brist på omhändertagande”, ”Delaktighet – Brist på delaktighet” samt ”Upplevelser av miljön”. Resultatet visar att patienter är oroliga inför sin operation. Bland annat för att miljön på operationsavdelningen är främmande. I flera situationer känner sig även patienter utlämnade. Det kan vara att inte skyddas mot insyn eller att medpatienter kan höra samtal mellan patient och vårdare. Trygghet upplevs genom det sätt vårdare bemöter patienter eller på det sätt vårdandet utförs. Tillit handlar om hur patienter får förtroende för vårdare och därmed överlämnar sig. Patienter menar också att de tar för givet att vårdarna kan sin sak. När vårdare visar att de bryr sig om känner sig patienter omhändertagna, på samma sätt som patienter inte känner sig omhändertagna när vårdaren inte lyssnar till patienters åsikt. Att känna delaktighet handlar till stor del om att bli informerad om sin sjukdom och behandling. Patienter framför även synpunkter på att få vara mer delaktig genom till exempel ett uppföljande samtal postoperativt med den perioperativa sjuksköterskan. Slutsatsen är att patienter önskar en större delaktighet i sin perioperativa vård för att känna sig så förberedda som möjligt inför operationen.Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård
Uppsatsnivå: D
21
Rönning, Stina y Veronika Alberth. "Komplikationer vid användning av tourniquet intraoperativt : En systematisk litteraturstudie". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-102427.
Texto completo
22
Fredriksson, Annika y Linda Sörling. "Operationssjuksköterskans intraoperativa patientsäkerhetsarbete i det kirurgiska teamet En litteraturstudie". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-79524.
Texto completo
23
Abrahamsson, Anna y Sandra Aldegren. "Kan musik pre- och intraoperativt lindra patientens postoperativa smärta? -en litteraturstudie". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58575.
Texto completo
24
Byhlin, Emelie y Ulrika Emanuelsson. "Operationssjuksköterskors erfarenhet av det trycksårsförebyggande arbetet i den pre- och intraoperativa omvårdnaden". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78425.
Texto completoResumen
Bakgrund: Trycksår kan uppkomma i samband med operation och påverka patientens livskvalité. Uppkomsten av trycksår kan vara orsakade av en kombination av flera faktorer och operationssjuksköterskornas ansvar är att minimera uppkomsten av trycksår i den pre- och intraoperativa omvårdnaden.Syfte: Syftet var att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av det trycksårsförebyggande arbetet i den pre- och intraoperativa omvårdnaden.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor som analyserats genom konventionell innehållsanalys. Deltagarna bestod av 12 operationssjuksköterskor, alla kvinnor, på tre sjukhus i Mellansverige.Resultat: Resultatet visade att operationssjuksköterskorna inhämtade information inför operationen för att utföra adekvata omvårdnadsåtgärder. När trycksårsförebyggande åtgärder utfördes användes olika tryckavlastande material. Erfarenhet gav operationssjuksköterskorna kunskap för att hantera de utmaningar som det trycksårsförebyggande arbetet innebar. Samarbetet i operationslaget kring patienten belystes som en viktig del i det trycksårsförebyggande arbetet.Konklusion: Operationssjuksköterskorna hade tillsammans med operationslaget en del utmaningar i det trycksårsförebyggande arbetet. Utmaningarna bemötte operationssjuksköterskorna med sin kunskap för att göra operationen så bra som möjligt för patienten. Uppmärksamhet på patientens pre- och intraoperativa positionering borde lyftas fram eftersom komplikationer från positionering fortfarande existerar, särskilt hos patienter med flera riskfaktorer. Därför är rutindokument och uppföljning av patientens pre- och intraoperativa positionering betydelsefull.Background: Pressure ulcers may occur in connection with surgery and affect the patient's quality of life. The occurrence of pressure ulcers may be caused by a combination of several factors and the responsibility of the operating nurses is to minimize the occurrence of pressure ulcers in the pre- and intraoperative nursing care.Aim: The aim was to elucidate the operation nurses’ experiences of the pressure ulcerprevention work in pre- and intraoperative nursing.Method: A qualitative interview study with semi-structured questions analyzed through conventional content analysis. The participants consisted of 12 operating nurses, all women, at three hospitals located in the middle of Sweden.Result: The result showed that the operating nurses obtain information before the operationto be able to perform adequate measures. To carry out pressure ulcer prevention they used various pressure-relieving materials. Through experience, the operating nurses developed knowledge of the pressure ulcer prevention work so they could handle the challenges that occurs in a better way. The collaboration in the operating room around the patient was highlighted as an important part of the pressure ulcer prevention work.Conclusion: The operating nurses, together with the operating team, had some challenges in the pressure ulcer prevention work. To make the surgery as good as possible for the patient the operating nurses used their nursing knowledge. Attention to patients pre- and intraoperative positioning should be kept emphasized as patients still are suffering from complications due to pressure ulcer. Especially patients with multiple risk factors. Therefore, the use of routine documents and follow-up of the patient's pre- and intraoperative positioning are important.
25
Hammarström, Matilda y Jenny Lindh. "Att främja och säkerställa en god kommunikation inom det intraoperativa teamet : - en litteraturstudie". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-82237.
Texto completoResumen
Sverige och det har visat sig att många vårdskador uppstår i den perioperativa vården. Bristande kommunikation har visat sig vara en vanlig orsak till vårdskador. Tidigare forskning visar på att införandet av kommunikationshjälpmedel främjar kommunikationen och ökar patientsäkerheten, men trots införandet fortsätter vårdskadorna att öka. Syfte: Syftet är att belysa faktorer som främjar och säkerställer god kommunikation inom det intraoperativa teamet för att öka patientsäkerheten. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats användes för att svara på syftet. Sökningar gjordes i två vetenskapliga databaser, CINAHL och PubMed. Totalt 16 vetenskapliga primärartiklar inkluderades, data extraherades och analyserades i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultat: Resultatet är en konklusion av två kategorier; faktorer som främjar kommunikation och faktorer som säkerställer kommunikation. Resultatet visar att införandet av exempelvis WHO:s checklista främjar kommunikationen och ökar patientsäkerheten. Slutsats: Kommunikationen främjas och patientsäkerheten ökar genom införandet av kommunikationshjälpmedel men för att kommunikationen ska säkerställas behövs det strategtiska lösningar för att de ska användas korrekt.
26
Österman, Veronica y Hillman Sofie. "Patienternas upplevelse av att vara vaken under operation : - en litteraturstudie". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323960.
Texto completoResumen
Bakgrund: Det blir allt vanligare att patienter opereras i vaket tillstånd med hjälp av regionalanestesi och detta har visat sig ge bättre återhämtning efter operationen. Det finns dock kunskapsluckor om hur dessa patienter upplever situationen i den intraoperativa fasen då till exempel miljön kan ge många olika sinnesintryck. Det är bland annat operationssjuksköterskans ansvar att tillsammans med operationsteamet se till att patienten upplever ett gott välbefinnande under pågående operation. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att vara vaken under operation. Metod: En litteraturstudie baserat på kvalitativa samt kvantitativa artiklar valdes för att ge en överblick över samtida forskningsartiklar inom detta område. Artiklarna analyserades utifrån Evans innehållsanalys. Sjutton artiklar valdes där majoriteten blev kvalitativa artiklar då syftet handlar om upplevelser. Resultat: Resultatet påvisar att patienten önskar få information både före och under pågående operation för att minska oron, ångesten samt smärtan. Det hjälpte även att hålla någon i handen för att minska oron och ångesten. Musik kan även vara en hjälpande faktor för patienten att slappna av samtidigt som vissa kände att de tappade kontrollen om de fick lyssna på musik. För att patienten skulle känna sig delaktig visade resultatet att det var viktigt att etablera en god kommunikation. Slutsats: För att kunna ge god omvårdnad till de patienter som opereras i vaket tillstånd krävs det att operationssjuksköterskan ser patienten som en unik individ och får tid att anpassa sin omvårdnad för att säkerställa god vård.
27
Schöning, Annika y Amina Hussein. "Operationssjuksköterskans erfarenheter av att förebygga intraoperativa stick- och skärskador : en empirisk studie". Thesis, Röda Korsets Högskola, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-88.
Texto completoResumen
Bakgrund: Operationssjuksköterskan använder olika förebyggande åtgärder för att skydda och förhindra patienten och arbetslaget mot stick- och skärskador. Förebyggande metoder kan vara hands free-teknik och neutral zon, dubbla handskar eller trubbig suturnål. Syfte: Att med denna intervjustudie belysa vad operationssjuksköterskan använder för metoder för att förebygga tillbud av stick- och skärskador. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie med fyra yrkesverksamma operationssjuksköterskor inom perioperativ omvårdnad. Materialet transkriberades och analyserades med manifest innehållsanalys och presenterades i tema och kategorier. Resultat: Ett tema och tre kategorier framkom. Under temat Intraoperativ strategi framkom tre kategorier Ordning, Teknik och Kommunikation. Slutsats: Operationssjuk-sköterskorna i denna studie använder sig av en intraoperativ strategi med ordning, teknik och kommunikation samt olika tekniker med följsamhet beroende på det aktuella ingreppet.Background: The theatre nurse uses different prevention measures to protect the patient and the theatre team from any stick and cut injuries. Technique and strategies which could be used are hand-free technique and neutral zone, double gloves and blunt surgical needles. Objective: The point of this study is to illustrate the theatre nurse and the use of methods to prevent stick and cut injuries. Method: The study was conducted by semistructured interviews with four professional theatre nurses. The material was transcribed and analysed with content analyse. The results were presented in themes and categories. Results: One theme and three categories appeared. Beneath theme Intraoperative strategies three categories appeared Order, Technique and Communication. Conclusion: The theatre nurses in this study use an intraoperative strategy with order, diffrent techniques and communication with compliance depending on the current operation.
28
Sätermark, Amanda y Anita Tiljander. "Operationssjuksköterskans erfarenheter av situationer där det sterila fältet äventyras intraoperativt : En intervjustudie". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-81598.
Texto completoResumen
Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner orsakar ett lidande för patienten och medför stora kostnader för samhället. En central del i operationssjuksköterskans arbete är att ge en säker vård och undvika patientskador i samband med operation. Operationssjuksköterskans kompetens inom hygien och att upprätthålla det sterila fältet under operation behövs för att förhindra uppkomsten av postoperativa sårinfektioner. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskans erfarenheter av situationer när det sterila fältet äventyras intraoperativt och vilka åtgärder som då vidtas. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer av 12 operationssjuksköterskor från ett sjukhus i södra Sverige. Induktiv innehållsanalys av Elo och Kyngäs (2008) användes för analys av data. Resultat: Studien visar att kommunikation och teamsamverkan är viktigt för att operationssjuksköterskan ska kunna upprätthålla det sterila fältet. Operationssjuksköterskan måste hela tiden hålla koll på allt som händer i operationssalen för att kunna uppmärksamma om det sterila fältet äventyras. Vid akuta operationer är steriliteten sekundär då patientens liv är i fara vilket gör att det gäller att prioritera. Oförutsägbara händelser kräver kreativitet för att återställa det sterila fältet men med åren blir det lättare i alla situationer. Slutsats:Operationssjuksköterskan har många erfarenheter av situationer där det sterila fältet äventyras. Flera faktorer spelar in i arbetet med att upprätthålla det sterila fältet. Forskning som underlättar för operationssjuksköterskan i arbetsuppgifterna med att upprätthålla det sterila fältet bör studeras vidare.Background: Surgical site infections increase suffering for the patient and entails great cost for society. The theatre nurse should work to make sure patient safety and to avoid patient injuries correlated to the surgery. The theatre nurse competence in hygiene and adherence to conduct the sterile field is needed to prevent surgical site infections. Aim: To describe the theatre nurse experiences of situations where the sterile field is jeopardized intraoperative and the actions to prevent it. Method: Qualitative design, semi structured interviews with 12 theatre nurses from a hospital in southern Sweden. Inductive content analysis by Elo and Kyngäs (2008) was used to analyze the data. Results: The study shows that communication and teamwork is necessary for the theatre nurse to maintain the sterile field. For the same reason the theatre nurse needs to be observant of everything going on in the operating room. When the patient's life is in danger, sterility comes in second place, and makes it necessary to prioritize. Unpredicted situations demands creativity to restore the sterile field but it gets easier with work experience Conclusion: The theatre nurse has a lot of experiences regarding situations where the sterile field is jeopardized. Several factors play a role in maintaining the sterile field. Research that facilitates the theatre nurse tasks in maintaining the sterile field should be further studied.
29
Johansson, Marie-Louise. "Att vara och att göra - det är svaret : En litteraturöversikt om hur anestesisjuksköterskans omvårdnad kan bidra till att föräldrars önskan om att stödja sitt barn pre- och intraoperativt finner gensvar". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-10700.
Texto completoResumen
Bakgrund: Föräldrar vars barn ska genomgå anestesi och operation önskar stödja barnet på bästa sätt inför detta. Samtidigt är de själva ofta oroliga. Oro hos föräldrar och oro hos barn tycks hänga samman, likväl som en lugn förälder tycks kunna vara till hjälp för ett oroligt barn. Syfte: Att belysa vad anestesisjuksköterskan kan bidra med för att svara an till föräldrars önskan att vara till stöd för sitt barn under den pre- och intraoperativa perioden, och därmed främja hälsa och välbefinnande hos dem båda. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet presenteras under två huvudteman med fyra underteman vardera. Huvudtemat Att vara belyser anestesisjuksköterskans sätt att vara emot föräldrarna, medan Att göra belyser dennes konkreta handlingar. Slutsats: Anestesisjuksköterskan kan genom god omvårdnad öka föräldrarnas möjlighet att stödja sitt barn pre- och intraoperativt.Background: Parents whose child is going to be anesthetized and operated wish to support the child for the upcoming events in the best way possible. At the same time they often experience anxiety. The parents and the childs anxiety seems to be related, as well as a calm parent can be helpful to a worried child. Aim: To highlight in what way the nurse anaesthetist can contribute to respond to the parents desire to support their child in the pre- and intraoperative period, and thereby promote health and wellbeing for them both. Method: Literature review with a qualitative approach. Findings: The findings are presented in two main themes with four subthemes each. To be illuminates the nurse anaesthetists way to behave towards the parents, and To do highlights her or his practical actings. Conclusion: The nurse anaesthetist can improve the parents ability to support their child pre- and intraoperative by providing good nursing care.