Literatura académica sobre el tema "Kursplan i slöjd"

Detta arbete handlar om slöjden i skolan ur elevers, föräldrars, lärares och slöjdlärares perspektiv. Syftet med denna studie är att ge klarhet i hur dessa olika grupper ser på varför vi har slöjd i skolan. Vi vill ta reda på om målen i läroplanen och kursplanen uppfylls i slöjdundervisningen. Vilken nytta slöjden har enligt elever och föräldrar, men även vad lärare och slöjdlärare anser och säger om ämnet. Vi har börjat vårt arbete med att i litteratur hitta slöjdens historia. Det finns med en genomgång av Lpo 94, kursplanen för slöjd och Nu 03. Vi har gjort enkätundersökningar med fyra undersökningsgrupper. Dessa var elever i år 5 och år 9, deras föräldrar, samt lärare och slöjdlärare. Undersökningen genomfördes i en mindre kommun i norra Sverige. De olika enkäterna hade likartade frågor som vi sammanställt i diagram, för att på så sätt jämföra svaren. Vårt arbete har tydligt visat att slöjdämnets mål inte är känt av elever, föräldrar och lärare. Medan slöjdlärarna har bra kännedom om detta. Det praktiska arbetet ses som en av slöjdens vikigaste fördelar, tillsammans med att ämnet ger omväxling till de teoretiska ämnena.

Kreativitet är ett vanligt förekommande begrepp idag, både inom skola och näringsliv. Iläroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) förekommer det påflertalet ställen men ingenstans definieras begreppet, varför tolkningen av densamma riskerarblir individuell.Min studie har för avsikt att skapa en ökad förståelse för begreppet kreativitet sett ur skolans,men även ur näringslivets perspektiv samt bena ut vad som anses främja kreativiteten.Studien består av en begreppsanalys där litteraturstudier samt insamlandet av empiri form avkvalitativa intervjuer ligger till grund för resultatet. Totalt sex intervjuer har genomförts varavtre med slöjdlärare och tre med företagare.Att entydigt definiera kreativitetsbegreppet har visat sig vara svårt men att det handlar om enprocess kring en ny och i förlängningen användbar idé framkommer i flera fall. Erfarenhetoch kunskap ses som mycket avgörande i den kreativa processen där dessa två parametraranvänds för att generera något nytt. Kreativitet kräver bland annat mod och självförtroendeför att våga pröva lösningar och idéer, men även god vägledning och coachning underprocessen visar sig gynna kreativiteten.Skolans syn på vad kreativitet är formuleras med betydligt fler ord än företagarnas. Detta kanses som ett bevis på att avsaknaden av en gemensam definition av begreppet riskerarelevernas utbildning då lärarens subjektiva tolkning av begreppet avgör hur kreativitet lärs ut.

Kursplaner revideras kontinuerligt och det innebär att lärare behöver tolka kursplaner på nytt. Min startpunkt för undersökningen är utifrån ett personligt intresse, men allt eftersom arbetet har fortskridit, så har min kunskap om komplexiteten bakom kursplanens texter vecklat ut sig. Syftet med denna kvalitativa undersökning är att ta reda på vad skillnaderna är i den reviderade kursplanen jämfört med den nuvarande kursplanen i slöjd och att placera kursplanen i en större kontext för att se vilka konsekvenserna kan vara för slöjdämnet. I delar av metod, analys och diskussion har jag tagit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och kunskap om läroplansteori har fungerat som en teori ur vilken jag kan förstå kursplanetexternas koppling till samhälle och politik. Genom att använda både en komparativ och induktiv ansats under textanalysen av de två kursplanerna syftar undersökningen till att få ett resultat om det nya innehållet. Den komparativa analysens resultat visar att i den reviderade kursplanen Lgr11 har antalet ord minskat från 1806 till 1471, samt vilket innehåll som förvinner eller tillkommer i form av begrepp och ämnesinnehåll. Den induktiva ansatsens resultat genererade åtta kategorier, vilka berör det nya innehållet i den reviderade kursplanen med ett jämförande med den nuvarande kursplanen Lgr11. Därefter genomförde jag en analys av utvalda delar av Kajsa Borgs forskning för att vidga perspektivet runt kursplanetexten. Efter noggrann läsning fann jag att slöjdens kursplan kan studeras ur både strukturell- och deltagarnivå, vilka påverkar varandra och ger konsekvenser för slöjdämnet, vilka kan vara både positiva och negativa för slöjdämnets utveckling. Den reviderade kursplanens textmängd kortas ner, begrepp tas bort och nya tillkommer, omformuleringar förtydligar eller förskjuter innehållet. Hållbarhet och miljö tar en mer framträdande roll i kursplanen och ålderanpassning blir synlig i det centrala innehållet och kunskapskraven. En stor del av det centrala innehållet som beskrev slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer, raderas helt och ersätts med en mer generell beskrivning. De bakomliggande visionerna för slöjdämnet på en strukturellnivå förmedlas inte till de tolkande slöjdlärarna på en deltagarnivå, vilka kommer möta en reviderad kursplan med samma generella språk som i den nuvarande kursplanen. Ett språk som till stor del gör att slöjdens ämnesinnehåll förblir otydligt och detta gör den även svårtolkad. Å andra sidan kan denna otydlighet öppna upp för olika tolkningar på deltagarnivå, vilket kan bjuda in till kreativitet för slöjdläraren.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad som avses med hållbarhet och hållbar utveckling i den kommande kursplanen för skolämnet slöjd i grundskolan. Vidare har vi, kopplat till den kommande kursplanen och utifrån ett fokus på hållbar utveckling, velat undersöka vad slöjdlärare i grundskolan anser vara viktigt att eleverna får med sig från slöjdundervisningen. De frågeställningar vi arbetat utifrån är: I en hållbarhetsfokuserad slöjdundervisning, vilka teoretiska slöjdkunskaper och praktiska slöjdfärdigheter anser slöjdlärare att elever bör få med sig från grundskolans skolslöjd? Vilka eventuella hinder eller problem ser slöjdlärare för att undervisa med hållbar utveckling som fokus i sitt ämne? Vi har genomfört en webbenkät i Facebook-forumet Nationellt centrum för slöjdutbildning, riktad till slöjdlärare. Utifrån de 77 svar som inkom visades en stor enhällighet kring vikten av de praktiska slöjdfärdigheter och teoretiska slöjd- kunskaper som lyftes. Gällande slöjdlärarnas åsikter kring eventuella hinder för en slöjdundervisning med ett fokus på hållbar utveckling inkom flera svar, varav de flesta kunde kategoriseras inom ekonomi, tidsbrist samt brist på läromedel och fortbildning på området. Våra resultat har diskuterats med stöd i teori kring miljöpedagogik och vanliga undervisningstraditioner i svensk miljöundervisning. Vi har även lyft kom- plexiteten inom hållbar utveckling som undervisningsområde, dels kopplat till rätt och fel, dels inom vilken form detta kan undervisas. Exempel på framtida forskning kan vara hur slöjdundervisning med ett hållbarhetsfokus kan eller bör utföras i klassrummet.

Syftet i detta arbete har varit att finna argument för slöjden som ämne i skolan. Vi har gjort en undersökning där vi använt oss av strukturerade intervjuer för att ta reda på hur 52 vuxna i vår geografiska närhet resonerar om slöjdens innehåll och värde. Vad har de lärt sig från slöjden, har de haft någon nytta av dessa kunskaper i sitt senare liv och tycker de slöjden är viktig i skolan och i så fall varför/varför inte.

 

Vår studie resulterade i att alla respondenter utom en tyckte slöjden var viktig i framtidens skola och motiverade detta på varierande sätt. Vi samlade dessa under kategorier och fick ihop både starka och svaga argument för slöjden som ämne i skolan. Många av de argument våra respondenter uppgav sammanföll med hur slöjden motiveras i rådande läroplan och vad tidigare forskning säger. Dock fann vi ett argument som föll utanför vad läroplanen säger att slöjden syftar till; att slöjden är yrkesförberedande. Vi kunde också se att nyttan med slöjden är något som verkar uppenbara sig senare i vuxenlivet. Vi kunde inte se några samband mellan vilken läroplan respondenterna undervisats utifrån och hur de resonerar kring slöjden. Något som vi kom att inse i arbetets slutskede var hur vår teoretiska kunskapssyn kommit att vara en bidragande orsak till varför slöjden överhuvudtaget ifrågasätts.

 

Vårt upplägg består i att först återge hur slöjden motiverats som ämne historiskt sett för att sedan komma in på den aktuella forskning som finns om slöjd. Sedan presenterar vi resultatet av vår egen studie. Avslutningsvis diskutera bland annat kunskapsbegreppets vikt i frågor som vi berört angående slöjden.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur slöjdlärare arbetar med digital teknik i sin undervisning. Jag vill också se hur de tolkar och tar sig an de nya direktiven från Skolverket som handlar om digital kompetens. Mina grundläggande frågeställningar: Hur väljer slöjdlärare att tolka de tillägg som handlar om digital kompetens i styrdokumenten? Hur arbetar slöjdlärare med digitala verktyg och maskiner i sin undervisning? 
 Vilka appar och program skulle man kunna använda sig av i undervisningen? 
 Tycker slöjdlärare att det krävs mer pengar för att kunna arbeta med modern teknik i skolan? 
 För att studien ska leda till evidensbaserad praktik har jag valt att intervjuat fem slöjdlärare samt att jag har lagt ut ett frågeformulär till verksamma slöjdlärare via Facebook. Jag har gjort djupintervjuer, intervjun sker en längre stund där jag diskuterar ett visst ämne. 
 Mitt resultat visar stora skillnader på hur man kommer till att arbeta med digital teknik i skolan samt skillnader i kompetens och tillgänglighet. Det är tre viktiga faktorer som spelar oerhört stor roll för att eleverna ska få en likvärdig utbildning. Genom arbetets gång har viktiga funderingar klarnat och jag har fått svar på mina fyra huvudfrågor, samtidigt som nya funderingar växt till liv. Jag funderar på om det verkligen blir en likvärdig utbildning när lärare tolkar det centrala innehållet så olika och om den här revideringen verkligen gör att vi närmar oss varandra eftersom tolkningsutrymmet är så stort.

Arbetet handlar om jämförelser i slöjdämnet med fokus på trä- och metall i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Jämförelser har gjorts mellan kursplanerna i ämnet slöjd för elever på grundskolenivå, 7 - 15 år samt den svenska motsvarigheten till Trä och metallslöjd i de respektive länderna. Syftet med arbetet har varit att ta reda på likheter och skillnader i ländernas kursplaner i slöjd samt vad som bedöms i detta ämne. Av praktiska skäl är det till huvudsak litteraturstudier som ligger till grund i detta arbete. För att genomföra detta arbete har jag använt mig av komparativ metod, förståelse genom jämförelse. Jag har valt "most similar system design" (mssd) som är baserad på logiken att man kan förklara skillnader med skillnader i detta arbete. Historiskt sett har slöjdämnet i de undersökta länderna vuxit fram på liknande sätt. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i ämnet slöjd. Jag har valt ut 10 olika aspekter i min jämförelse. De 9 första syftet med ämnet, slöjdtraditioner, färg och form, design och estetik, eget ansvar, problemlösning, processarbete, verktyg och redskap, miljö och säkerhet visar på likheter medan en skillnad är att slöjden i Finland och Norge är mer inriktad mot entreprenörskap samt att slöjden i Danmark är mer inriktad mot design.

The purpose of this study is to increase the understanding of which attitudes teachers in the Swedish school subject sloyd have to the revision of the curriculum and in which way the revision can reform the practical teaching in the classroom. The study deals whit questions about what sloyd teachers regard as the most important aim with the education, how they use the curriculum when they choose witch material they use as knowledge in their classroom and which practical consequences the revision of the curriculum will have in their teaching. The survey was performed through phone interviews with four sloyd teachers. Sloyd is a subject that consists primarily on doing, creating and developing handiness. The sloyd teachers had a close connection to the curriculum when they constituted their teaching and used the curriculum as a foundation of the teaching. Their most important aim with their teaching varied among the informants and consisted of pupils’ happiness and creativity as well as their belief in their own capability. The revision of the curriculum raises questions about teachers’ own space when the formulate their teaching. The teachers in the study opine that their own teaching will not have to change immense as the aim of the subject still is quite unchanged, but they will have to do some smaller changes to adapt to the reversion if it goes through legal binding.

Skolslöjden är ett skolämne som infördes för mer än 50 år sedan i det svenska skolsystemet. Idag är samhället annorlunda än hur det var när slöjden infördes, och syftet med den har förändrats sedan dess. Denna litteratur- och dokumentstudie undersöker vilka kunskaper och förmågor elever utvecklar genom skolslöjden idag samt hur väl dessa överensstämmer med de krav som politiker ställer i de aktuella kursplanerna. Detta görs genom att analysera utvald litteratur och jämföra resultatet med en analys av den inledande delen av de tre senaste kursplanerna för skolslöjd i grundskolan. Analyserna gjordes genom tolkning med hjälp av den hermeneutiska analysmetoden. Resultatet visar att elever genom skolslöjden utvecklar olika förmågor och kunskaper som kan vara dem till hjälp i dagens samhälle. Exempel på detta är problemlösningsförmåga och praktiskt tänkande. Jämförandet mellan forskningsresultat i den valda litteraturen och den inledande delen i kursplanerna ledde fram till slutsatsen att de stämmer väl överens och att skolslöjden därför i politisk mening fyller sin uppgift i dagens samhälle.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vad slöjdlärare och lärare som undervisar i historia på grundskolan, skolår 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska ämnet historia och det praktiska ämnet slöjd. Undersökningen svarar på frågorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlärare samarbeta för att levandegöra historieämnet? Hur skulle ett gränsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkät till textillärarlistan, ett forum för textillärare, har jag fått svar på vilka möjligheter och hinder som uppstår eller kan uppstå för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger även en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist på erfarenheter ger också en bild om hur det ser ut på olika skolor, vilket överensstämmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har använt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieämnet, slöjdämnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning. Många pedagoger vittnar om bra idéer och om både små och stora projekt som förekommit som engångsföreteelser, utan att bidra till uppföljning eller praxis som arbetsmetod eller förmedling på de olika skolorna. Slöjdlärare förmedlar olika tekniker och hantverk med historisk bakgrund utan att belysa det historiska perspektivet. Sammanfattningsvis saknas det, på de undersökta grundskolorna, en medveten drivkraft att levandegöra historien. Intresse, tid, ekonomi, schemaläggning, brist på planering och direktiv från skolledningen ses som de största hindren både för samarbete över gränserna och i arbetet att levandegöra historien. Litteraturen ger exempel på samarbete mellan skola och museivärl-den som ett led i att levandegöra historien. Stora, dyra projekt, inte alltid realistiska för varje skola, men dock en inspiration till levande historieundervisning i klassrummet.