Tesis: "Kvinnor upplevelse lidande hjärtinfarkt"

1

Calmhede, Linn y Nathalie Pietsch. "Kvinnors upplevelse av lidande efter en hjärtinfarkt : En litteraturstudie ur patientperspektiv". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9865.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

2

Thornblad, Caroline y Marie Fredriksson. "Kvinnors upplevelse av lidande i samband med hjärtinfarkt". Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4902.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av våra vanligaste folksjukdomar idag. Det är lika vanligt att avlida av hjärtinfarkt för båda könen. Vid hjärtinfarkt kan lidandet vara stort och se olika ut. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av lidande i samband med hjärtinfarkt. Metod: Kvalitativa vetenskapligt granskade artiklar från databaserade sökningar användes i denna litteraturstudie. Resultat: Fyra kategorier framkom, dessa var: upplevelser av lidande innan hjärtinfarkten brutit ut, upplevelser av lidande vid insjuknandet, upplevelser av lidande under sjukhusvistelsen och upplevelser av lidande efter sjukhusvistelsen. Slutsats: Kvinnorna lider ofta av atypiska symtom vilket gör att kvinnornas lidande kan se annorlunda ut. En annan orsak som gör lidandet stort för kvinnorna är att de känner ett stort ansvar för hem och familj, vilket de inte klarar av efter att de blivit sjuka. Livet förändras radikalt efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Kvinnorna känner ofta en stor existentiell osäkerhet och en osäkerhet inför framtiden. Genom att ha kännedom om kvinnors lidande vid hjärtinfarkt kan ett annat synsätt och bemötande inom vården minska kvinnors lidande. Det är viktigt att sjuksköterskan kan tillgodose kvinnans individuella behov.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

3

Arvidsson, Sara y Therese Gustafsson. "Kvinnors upplevelser i samband med hjärtinfarkt". Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1320.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: Hjärtinfarkt har tidigare ansetts vara en sjukdom som främst drabbar män. Forskning har på senare år indikerat att även kvinnor i stor utsträckning drabbas av akut hjärtinfarkt med symtom som ofta skiljer sig från de ”klassiska” symtom som många män uppvisar. Detta har fört med sig att kvinnor fått en felaktig diagnos eller inte tagits på allvar när de sökt sjukvård. Detta för även med sig att många kvinnor negligerar sina symtom. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser i samband med hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes. Vetenskapliga artiklar söktes och fyra teman identifierades. Resultat: De identifierade teman bidrog till att skapa en bild över kvinnors behov av stöd och information. Det framkom även att kvinnor har svårigheter att hantera psykologiska problem samt att de upplever ett själsligt och kroppsligt lidande. Vissa drabbade kvinnor tenderade att dölja eller minimera sina symtom. Brist på adekvat information var framträdande och kunde bero på felaktiga föreställningar om att endast män drabbas av akut hjärtinfarkt.

Sammanfattning: Resultatet visar att drabbade kvinnor har ett stort behov av stöd och information för att kunna bemästra sin livssituation.

Background: Myocardial infarction has earlier been regarded as a disease that has struck mainly men. Research has in the recent years indicated that also women suffer from myocardial infarction, although they often show different symptoms compared to men. This

has caused incorrect diagnosis and treatment of women who suffer from myocardial infarction. Aim: The aim was to describe women’s experiences in relation to their myocardial infarction.

Method: A literature review was carried out with the intention to describe women’s experiences of myocardial infarction. Scientific articles were sought and four main themes and seven subthemes were identified. Result: The identified themes helped create an image of the women’s needs of support and information following myocardial infarction. It also emerged that the women experienced difficulties managing psychological issues and also that these women experience a suffering. Some affected women tended to hide or minimize their

symptoms. The lack of adequate information was prominent and was mainly caused by false conceptions that only men suffer from myocardial infarction. Conclusion: The result indicates that the affected women are in great need of support and information in order to cope with their lived situation.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

4

Sundquist, Sofia y Linda Hördegård. "Kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt : från första symtom till nyorientering - en litteraturstudie". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34903.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom ansågs länge vara ett manligt problem, så det finns därför inte lika mycket forskning om kvinnor och hjärtinfarkt. Symtomen hos kvinnor är mer diffusa och svårtolkade än hos män. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå hur kvinnor upplever en hjärtinfarkt för att kunna hjälpa och minska deras lidande. Syfte: Att studera kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt samt att undersöka hur deras livsvärld påverkas. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Tio artiklar analyserades utifrån Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: I analysen framträdde sex olika kategorier. De var: Kvinnors beslut att söka vård, Behovet av kontroll, Upplevelsen av stöd och brist på stöd, Upplevelsen av en förändrad livsvärld, Förnekelse och Livsstilsförändring. Slutsatser: Det framkom att kvinnor med hjärtinfarkt hade en tendens att inte söka vård i tid. Kvinnornas hälsa påverkades av upplevelsen av stöd. Ett positivt stöd genom rehabilitering, nätverk och samtal ökade välbefinnandet. Kvinnorna upplevde rädsla som hämmade dem i deras vardag. Kvinnorna ifrågasatte meningen med livet, vilket ledde till en existentiell osäkerhet. Insikten om livets sårbarhet gjorde att de omvärderade sina liv och använde hjärtinfarkten som starten till en positiv nyorientering.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

5

Hillblom, Malin y Jenny Karlsson. "Kvinnors symtom och upplevelser vid och efter en hjärtinfarkt - en litteraturstudie". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17962.

Texto completo

Resumen

Sammanfattning Syfte : Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors symtom och upplevelser vid och efter en hjärtinfarkt hos kvinnor. Design : Studien har utförts som en beskrivande litteraturstudie. Metod : Elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär har granskats och analyserats för att svara på studiens syfte. Resultat : Huvudresultatet visade att bröstsmärta är ett av de vanligaste symtomen för hjärtinfarkt. Kvinnor har rapporterat symtom som smärta och obehag från rygg, nacke, hals eller käke. Andra symtom som illamående, kräkningar, trötthet, andfåddhet och svettningar kan också tillhöra symtombilden vid hjärtinfarkt. Dessa symtom kan i vissa fall leda till feldiagnostisering. Kvinnors upplevelser vid en hjärtinfarkt är att de av olika anledningar ofta förnekar sina symtom och att det kan leda till försenad vård. Resultatet visar också kvinnors upplevelser av förändrade livsvillkor efter hjärtinfarkten med psykiska och fysiska komplikationer och behovet av information. Slutsats : Kvinnor har ofta svårt att tolka sina symtom vid hjärtinfarkt då symtombilderna kan se olika ut från person till person, detta kan leda till försenad vård. Bättre kunskap krävs inom sjukvården för att bemöta kvinnor med hjärtinfarkt samt för att kunna ge rätt information till patienten.
Abstract Purpose: The purpose of this study was to describe women's symptoms and experiences during and after a heart attack in women. Design: The study was conducted as a descriptive literature review. Method: Eleven scientific articles of a qualitative nature have been reviewed and analyzed to answer the study's purpose. Result: The results showed that chest pain is one of the most common symptoms of heart attack. Women have reported symptoms such as pain and discomfort in the back, neck, throat or jaw. Other symptoms such as nausea, vomiting, fatigue, shortness of breath and sweating may also belong to the symptoms of myocardial infarction. These symptoms can sometimes lead to misdiagnosis. Women's experiences during a heart attack is that for various reasons they often deny their symptoms and that it may lead to delayed care. The result also shows women's experiences of changed conditions of life after myocardial infarction with mental and physical complications and the need for information. Conclusion: Women are often difficult to interpret their symptoms of heart attack symptoms, then the images may look different from person to person, this can lead to delayed care. Better knowledge needed in health care for the treatment of women with heart attacks, and to provide the right information to the patient.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

6

Almén, Emelie y Magdalena Arnesen. "Patientens upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24624.

Texto completo

Resumen

Trots att hjärtinfarkt fortfarande är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige har överlevnadsstatistiken ständigt ökat under det senaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt med fokus på upplevelse av mening, lidande och den mellanmänskliga relationen med sjuksköterskan. En modifierad version av Goodmans sju steg nyttjades som metod. Resultatet visar att en andlig övertygelse hos patienten kan hjälpa denne att finna mening med sitt insjuknande. Patienterna upplevde lidande i form av fatigue, fysiska begränsningar, oro inför framtiden, rädsla inför döden, förlust av kontroll samt ett förändrat självförtroende. I relationen med sjuksköterskan upplevde patienterna stöd och trygghet men likaså att de inte blev sedda eller att utrymme inte gavs för deras existentiella funderingar. Det är av vikt att sjuksköterskan har förståelse för patientens upplevelse då detta möjliggör en individanpassning av omvårdnaden och skapar mer gynnsamma förutsättningar för sjuksköterskan att identifiera patientens resurser och förmåga till egenvård.
Despite the fact that myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden, the numbers of survivors have constantly increased over the last decade. The aim of this systematic literature review was to explore the patient´s experience of having a myocardial infarction with focus on the experience of meaning, suffering and the human to human relationship with the nurse. A modified version of Goodman´s seven steps was used as method. The results showed that a spiritual conviction could guide the patient to find meaning in the situation. The patients experienced suffering in terms of fatigue, physical limitations, anxiety about the future, fear of death, loss of control and changed self-esteem. In the human to human relationship with the nurse, patients experienced support and safety but also that they were not really acknowledged by the health-care personnel, neither that any space were given for their existential reflections. Understanding patient´s experience makes it possible for the nurse to individualize care and identify the patient´s resources and ability to self-care.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

7

Lundmark, Frida y Madelene Serrander. "Kvinnors upplevelse av hälsa efter en hjärtinfarkt : En litteraturöversikt". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31815.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en vanligt förekommande diagnos. Sjukdomstillståndet innebär en stor förändring i livet och påverkar upplevelsen av hälsa. Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av hälsa och deras sätt att hantera återhämtningen efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturöversikt baserad på 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklar söktes fram genom PubMed och Cinahl. Materialet granskades, analyserades och sammanställdes för att skapa ett resultat. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudrubriker, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Att drabbas av en hjärtinfarkt påverkar hälsan hos kvinnor i stor grad. Stöd och livsstilsförändringar är nödvändiga för en god återhämtning. Diskussion: En kronisk sjukdom resulterar i ett förändrat liv och många upplevde ett lidande som begränsade dem i deras vardag. Trots en kronisk sjukdom upplevdes en positiv effekt på många av kvinnornas hälsa. Vid brist på meningsfullhet, begriplighet eller hanterbarhet sågs en minskad upplevelse av hälsa och välmående bland kvinnorna. Slutsats: Då hela livet påverkas av en hjärtinfarkt behöver dessa patienter stöd. Det är därför av stor vikt att vårdpersonal har förståelse för den situation en kroniskt sjuk person ställs inför. Genom stöd och gott omhändertagande kan vårdpersonal bidra till god hälsa och välmående.

Godkännande datum: 2017-03-11

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

8

Tibaduiza, Gelnis y Elena Hällgren. "Kvinnors erfarenheter av att drabbas av hjärtinfarkt". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-73252.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: Hjärt-och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sverige. I flera andra länder ökar mortaliteten i hjärtinfarkt bland kvinnor. Många kvinnor ser fortfarande hjärtinfarkt som i huvudsak en manlig åkomma. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär för den drabbade ett livshotande tillstånd i vilken varje minut räknas Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse och agerande i samband med insjuknande av hjärtinfarkt. Metod: I litteraturstudien har8 vetenskapliga artiklargranskats som överensstämmer med studiens syfte. Artiklarna har analyserats utifrån en innehållsanalytisk metod. Alla artiklar i studien var kvalitativt designade. Resultat: I samband med hjärninfarkt visade kvinnor svårigheter att associera symtom med en hjärtinfarkt. Många saknade kunskap om de kliniska symptom kvinnor kan uppleva vid en hjärtinfarkt. Bilden som massmedia visar om hjärtinfarkt påverkade kvinnors uppfattning av symtom. Det råder fortfarande en uppfattning bland kvinnor att hjärtinfarkt drabbar främst män. Anhöriga verkarhastor betydelse i beslutet att söka vård. Slutsats: Det behövs mer information till allmänheten om de kliniska symtomen på hjärtinfarkt bland kvinnor och att dessakan skilja sig det från männen symtom. Massmedias bildav hjärtinfarkt bör ses med kritiska ögon.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

9

Hultsbo, Evelina y Jenny Svänero. "Kvinnors upplevelser och erfarenheter av återhämtning efter hjärtinfarkt : En systematisk litteraturstudie". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-11940.

Texto completo

Resumen

SAMMANFATTNING Bakgrund: I Sverige drabbas nära lika många kvinnor som män av hjärtinfarkt, trots detta är vården formad till större delen för män. Kort tid på sjukhus innebär att återhämtningen sker i huvudsak på egen hand i hemmet. Sjuksköterskans uppgift är att ge patienten verktyg för att klara av att återhämta sig i största möjliga mån. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelse och erfarenheter av återhämtning efter hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes. 13 kvalitativa artiklar inkluderades. Diskussionen utgick från omvårdnadsteorier om känsla av sammanhang, lidande och hälsa. Resultat: Kvinnorna var ofta chockade efter de fått diagnosen, de trodde främst att män drabbades av hjärtinfarkt. De upplevde begränsningar i form av trötthet, existentiell rädsla och påtvingade livsstilsförändringar men ansträngde sig för att behålla självständigheten. Kvinnorna upplevde ofta att stöd och information från vården var bristfällig, och att männen fick bättre vård. När kvinnorna accepterat sin diagnos och livsstilsförändringarna kunde de börja se framåt och insåg att de kunde återfå hälsa. Resultatet presenteras med våra kategorier som rubriker och underkategorier som underrubriker. Slutsats: För att kvinnorna ska kunna få en så bra återhämtning som möjligt krävs att de får relevant information om sin sjukdom, vad de kan utföra för att få bättre hälsa och få råd och stöd för hur de ska klara av sin nya situation. Vård och rehabiliteringsprogram brister idag i att uppfylla de kraven.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

10

Bergfeldt, Erik y Alexander Iseland. "Kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt : en kvalitativ litteraturstudie". Thesis, Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-5837.

Texto completo

Resumen

Hjärt-kärlsjukdomar är ett av det vanligaste folkhälsoproblemet i Sverige. Årligen drabbas cirka 40 000 människor av hjärtinfarkter i Sverige, av dessa är andelen kvinnor 42 procent. Problem: Det har visat sig att kvinnor löper en större risk av att drabbas av depression och ångest, upplever en sämre livskvalitet samt inte genomför livsstilsförändringar i samma utsträckning som män efter en hjärtinfarkt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med elva vetenskapliga artiklar utförd efter Evans analysmetod. Resultat: Det åskådliggjordes att kvinnorna efter hjärtinfarkten inte längre vågade lita på sina kroppar. Detta gav känslor av oro och rädsla och ledde till en ovisshet inför framtiden. Vården sågs i många fall som bristfällig. Kvinnorna uttryckte att deras roll och förhållande inom familjen förändrades. Nya tankar infann sig efter hand och positiva utkomster av hjärtinfarkten kunde ses. Slutsatser: Sjuksköterskan måste beakta många aspekter i mötet med kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt och en helhetssyn är viktig. Familjen behöver involveras i vården. Hänsyn måste tagas till vilken information som ges och om tidpunkten är lämplig. Kvinnorna behöver hjälp av sjuksköterskan att på bästa sätt tillvarata det friska och resurser hos sig själva.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

11

Danciu, Irina y Olga Ivansson. "Lidande hos kvinnor med bröstcancer : En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-17526.

Texto completo

Resumen

Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer är en benämning på en elakartad tumör i bröstkörteln. Den främsta behandlingsmetoden är mastektomi som innebär att den angripna delen av bröstet eller hela bröstet opereras bort. Strålbehandling, cytostatikabehandling och/eller hormonell behandling ges ofta efter en mastektomi i syftet att minska risken för återfall och är kända för att orsaka en rad biverkningar som sänker livskvaliteten. Kvinnor som får en cancerdiagnos får ett psykiskt trauma som utlöser krisreaktioner och därav upplever lidande som påverkar deras livskvalité och välmående negativt. Som sjuksköterska är det viktigt att sträva efter att förstå den unika, lidande människans perspektiv och sätta sig in i individens livssituation för att kunna ge personcentrerad omvårdnad och ett gott bemötande. Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelser av lidande hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med manifest innehåll enligt Graneheim och Lundman, baserad på 3 antal patografier. Resultat: Resultatet presenterades i form av två huvudkategorier: Förändrat känsloliv och Förändrad kropp. Förändrat känsloliv belyste negativa psykiska upplevelser i samband med cancerbeskedet och medföljande livsförändringar såsom ångest, oro och sorg. Förändrad kropp belyste bland annat kvinnornas fysiska förändringar i samband med bröstcancer och dess behandling samt biverkningar som skapade negativa känslor hos kvinnorna. Slutsats: Litteraturstudien visade att lidandet hos kvinnorna med bröstcancer uttryckte sig både kroppsligt och känslomässigt. De drabbade kvinnorna upplevde många obekväma biverkningar samt negativa känslor som ledde till att kvinnornas liv försämrades kraftigt och ofrivilligt. För att kunna hantera alla dessa förändringarna på ett bra sätt skulle kvinnorna ha behövt psykologisk hjälp från vården. Resultat från litteraturstudien kan användas vidare för att studera exakt vilken typ av hjälp skulle fungera bäst för kvinnorna som drabbas av bröstcancer. Nyckelord: bröstcancer, lidande, upplevelse

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

12

Daleroth, Rickard y Joeri Verheul. "En vändpunkt i livet : patienters upplevda behov efter en hjärtinfarkt". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-9971.

Texto completo

Resumen

Hjärtinfarkt innebär en akut syrebrist i hjärtmuskeln och utgör en av de vanligaste dödsorsakerna i modern tid. Symtomen på hjärtinfarkt är idag vedertagna och likaså riskfaktorerna. Trots detta är prevalensen för insjuknande idag högre än förr. Genom ett patientperspektiv där patientens egna upplevelser är i fokus kan varje individ mötas utifrån sin egen livsvärld. Det är därför som vårdare av stor vikt att känna till patientens upplevda behov för att kunna erbjuda adekvat individanpassad vård vid rätt tillfälle i förloppet. Syftet är att beskriva patientens upplevda behov i efterförloppet av en hjärtinfarkt. En litteraturstudie har genomförts baserad på 11 artiklar framsökta i Cinahl och PubMed. Analysen är gjord enligt Axelssons modell för litteraturstudie och resulterade i tre huvudteman: ”Behov av information”, ”Behov av förståelse” och ”Behov av trygghet”. Fynden som framkommit är att patienterna upplever kroppen som förändrad samt en oro relaterad till kunskapsbrist. Vanligt förekommande är utmattningskänslor och känslan av att vara begränsad i sitt vardagsliv. Patienterna är i stort behov av stöd från närstående samt professionella vårdare. Sjuksköterskan har möjlighet att minska patientens lidande genom att ge adekvat och anpassad information och genom att ha kompetens kring relevanta insatser. För att åstadkomma detta krävs god kunskap och öppenhet hos sjuksköterskan kring patientens upplevda behov i efterförloppet av en hjärtinfarkt.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

13

Larsson, Veronica y Christer Mörk. "Kvinnors upplevelse av och symtombild vid hjärtinfarkt : en litteraturstudie". Thesis, University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6639.

Texto completo

Resumen

Sammanfattning

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka och beskriva hur hjärtinfarktsymtom yttrar sig och upplevs av kvinnor och vilka atypiska symtom sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i mötet med kvinnor i sjukvården. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Huvudresultatet visade att central bröstsmärta var ett vanligt rapporterat symtom men att många kvinnor inte hade bröstsmärta som det enda och huvudsakliga symtomet. Kvinnor tenderade mer ofta än män att uppleva besvär från käke, hals och nacke. Rygg och skulderbladsmärta visade sig förekomma i liknande utsträckning som bröstsmärta hos kvinnor med hjärtinfarkt. Extrem trötthet tillsammans med dyspné var två av de mest frekvent rapporterade tidiga teckenen vid hjärtinfarkt, dessa upplevdes ofta lång tid innan hjärtinfarkten men var för kvinnorna svåra att sammankoppla med hjärtinfarkt. Illamående och kräkning var frekvent rapporterande symtom som framför allt visade sig i den akuta fasen av hjärtinfarkt. Svettningar i kombination med andra symtom var också vanligt i den akuta fasen av hjärtinfarkten, kraftig svettning var något som fick kvinnor att reagera på att något var allvarligt fel och det påverkade kvinnors beslut att söka sjukvård.

Abstract

The aim of this literature study was to explore and describe how the heart attack symptoms manifested and were experienced by women and the atypical symptoms the nurse should be alert to when meeting women in health care. A descriptive literature review was conducted in which scientific papers of qualitative and quantitative characteristics were analyzed. The main results showed that central chest pain was a commonly reported symptom, but that many women did not have it as the only and main symptom. Women tended more often than men to experience symptoms of jaw, neck and throat. Back and shoulder pain were found to occur in a similar extent as chest pain in women with myocardial infarction. Extreme fatigue with dyspnoea' were two frequently reported early signs of heart attack, often felt long before the heart attack but difficult for women to connect with myocardial infarction. Nausea and vomiting were symptoms that mainly appeared in the acute phase of myocardial infarction. Sweating in combination with other symptoms were also common in the acute phase of myocardial infarction, excessive sweating was something that got women to respond to that something was seriously wrong and it affected women's decisions to seek care.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

14

Andersson, Gabrielle y Cecilia Östlund. "Kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt". Thesis, Röda Korsets Högskola, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-53.

Texto completo

Resumen

Forskningen gällande hjärt-kärlsjukdom har tidigare utgått från män och överförts till kvinnor trots att det finns skillnader i sjukdomsförlopp och påverkan på livssituationen mellan kvinnor och män. Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt utifrån ett transitionperspektiv. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie där tio artiklar med kvalitativ metod ingick. Fyra rubriker med tillhörande kategorier togs fram. Första rubriken Hälsa omfattar kategorierna Diffusa fysiska symptom före den akuta fasen, Sjukdomsupplevelse i den akuta fasen och Fysisk försämring i återhämtningsfasen. Andra rubriken Livsförändring omfattar rubrikerna Svårigheter med att förstå vad som hänt i den akuta fasen, Oro inför anpassningen till ett nytt liv i återhämtningsfasen, Livsstilsförändringar i återhämtningsfasen och En ny mening med livet i omvärderingsfasen. Tredje rubriken Relationer omfattar kategorierna Vill inte vara en börda i den akuta fasen och i återhämtningsfasen, Behovet av stöd i återhämtningsfasen och En förändrad roll i familjen i omvärderingsfasen. Fjärde rubriken Omgivning omfattar kategorierna Stöd från rehabiliteringsgruppen i återhämtningsfasen och Att börja arbeta igen i återhämtningsfasen. Författarna drar slutsatsen att när kvinnor drabbas av hjärtinfarkt genomgår de en transition inom flera områden, så som identitet, relationer, kroppslig kapacitet och beteendemönster i samband med att deras hälsostatus förändras.
Cardiovascular research was originally based on men and applied on women, despite differences in disease course and effect on life between women and men. The study’s aim was to describe women’s experience of myocardial infarction from a transition perspective. The method was a descriptive literature study and ten qualitative articles were included. Four titles with associated categories were found. The first title Health included the categories Diffuse physical symptoms before the acute phase, Illness experience in the acute phase and Physical deterioration. The second title Life change included the categories Difficulties with understanding what happened, Concern regarding the adaptation to a new life, Life style changes and A new meaning with life. The third title Relations included the categories Not wanting to be a burden, Need for support and A changed role in the family. The fourth title Environment included Support from the rehabilitation and Back to work. The authors concluded that when women experience a myocardial infarction, they experience a transition in several areas such as identity, relations, physical capacity and behavioral patterns as their health status change.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

15

Bergman, Mathias y Åsa Rosén. "Kvinnors upplevelse av att ha drabbats av Hjärtinfarkt eller Takotsubo : En beskrivande litteraturstudie". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-31023.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: När någon drabbas av en allvarlig sjukdom som kan vara livshotande blir det i regel en förändring i livet. Upplevelsen av hjärtinfarkt eller takotsubo kan bli både skrämmande och främmande inte bara för den drabbade, utan även för deras närstående. Hjärtinfarkt är en sjukdom som drabbar många och är ett av vår tids mest förekommande sjukdomstillstånd. Takotsubo är en nytillkommen diagnos som kan misstolkas som hjärtinfarkt. Det är värdefullt att ha förståelse och kunnande om insjuknandet och livet efter för de personer som drabbats av sjukdomen, även för deras närstående och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha drabbats av hjärtinfarkt eller takotsubo. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en studie med mixad ansats. Sammanlagt nio artiklar. Artiklarna söktes via CINAHL och PubMed via Medline. Huvudresultat: Kvinnornas vanligaste upplevelser var förnekelse av symtomen och de såg sig inte vara i riskgruppen att drabbas av hjärtsjukdom. En rädsla att bli betraktad som hypokondriker och dålig erfarenhet av vården ledde till fördröjning av att söka vård. Kvinnorna upplevde skillnader på vårdens kompetens, mellan olika vårdinrättningar. Kvinnorna upplevde en tacksamhet över att ha överlevt och insåg behovet av livsstilsförändringar. Merparten av kvinnorna upplevde oro och ångest över att drabbas av hjärtinfarkt igen. Slutsats: Kvinnorna förväntades inte att drabbas av hjärtinfarkt eller takotsubo. Kvinnorna samt vårdpersonal uppfattade inte symtomen som en hjärtinfarkt eller takotsubo, vilket leder till fördröjd vård. Kvinnorna upplever också ojämn kvalitet på vård. Kvinnorna upplever en stor förändring av livet samt att dess rädsla och oro alltid kommer att vara närvarande. Nyckelord: Myocardial infarkt, Takotsubo kardiomyopati, Upplevelser, Kvinnor.
Background: When someone suffers a serious illness that can be life-threatening, there is usually a change in life. The experience of a myocardial infarction or takotsubo can be both frightening and foreign not only to the affected, but also to their loved ones. Myocardial infarction is a disease that affects many people and is one of the most common conditions of our time. Takotsubo is a recent diagnosis that can be misinterpreted as a myocardial infarction. It is valuable to have an understanding and knowledge of the illness and life of the people affected by illnesses, including those of their relatives and health care professionals. Aim: The purpose was to describe women's experiences of having suffered from myocardial infarction and takotsubo. Method: A descriptive literature study based on eight scientific articles with a qualitative approach and one study with a mixed approach. A total of nine articles. The articles were searched via CINAHL and PubMed through Medline. Results: The most common experiences among the women were denial of the symptoms and they did not see themselves in the risk group of suffering from heart disease. Fear of being considered hypochondriacs and poor experience of care led to a delay in seeking care. The women experienced differences in care skills, between different healthcare institutions. The women felt gratitude for surviving and realized the need for lifestyle changes. Most of the women experienced anxiety about being affected by a heart attack again. Conclusion: The women were not expected to suffer a myocardial infarction or takotsubo. The women as well as health care workers did not perceive the symptoms as a myocardial infarction or takotsubo, which led to delayed care. The women also experience uneven quality of care. The women experience a great change in life and that their fears and anxieties will always be present. Keywords: Myocardial infarction, Takotsubo cardiomyopathy, Experiences, Women.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

16

Carlsson, Jessica. "Livslidande hos kvinnor med endometrios". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32843.

Texto completo

Resumen

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar 10–15 procent av alla fertila kvinnor. De vanligaste symtomen är bäckensmärta, menssmärta, samlagssmärta, kraftiga blödningar, infertilitet, förstoppning och diarré. Då symtomen oftast är diffusa och kunskapen om endometrios inom sjukvården är bristfällig tar det mellan 8–11 år från det att kvinnan sökt vård för sin smärta till att diagnosen är fastställd. Syftet med studien var att beskriva livslidande hos kvinnor med endometrios. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie, vilket ger en djupare förståelse och en mer heltäckande bild av ett visst fenomen. Kvinnorna beskrev sitt livslidande genom att det är bristande förståelse och kunskap om sjukdomen. Detta upplevde de särskilt ifrån vården, familj, vänner, kollegor och partners. Kvinnornas livssituation och fysiska funktioner var begränsade på grund av sjukdomen, detta påverkade det dagliga livet. Utanförskapet var framträdande och att fungera i ett socialt sammanhang var svårt vilket blev till ett livslidande. Det innebar också ett livslidande att leva med ovisshet och oro inför framtiden, där det största bekymret handlade om svårigheter med att bli gravid och att få behålla barnet. En slutsats var att distriktsköterskor bör bli bättre på att uppmärksamma kvinnor med endometrios och tro på deras sjukdomsupplevelser. Mer forskning behövs för att belysa livslidandet hos kvinnor med endometrios och därmed öka kunskapen om hur distriktsköterskor kan bemöta dessa kvinnor.
Endometriosis is a chronic disease that affects 10-15 percent of all women of childbearing potential. The most common symptoms are pelvic pain, menstrual pain, intercourse pain, heavy bleeding, infertility, constipation, and diarrhea. Where symptoms are often diffuse and the knowledge of endometriosis in health care is poor, it takes between 8-11 years from the woman sought treatment for their pain at diagnosis is confirmed. The aim of the study was to describe life-suffering in women with endometriosis. The study was conducted as an integrative literature review, which provides a deeper understanding and a more complete picture of a phenomenon. The women described their life-suffering by it´s lack of understanding and knowledge about the disease. They experienced it particularly from the health care, family, friends, colleagues, and partners. Women's lives and physical functions were limited because of the disease, which affected the daily life. Many women experienced exclusion, having a social life was difficult which lead to a life-suffering. To live with uncertainty and anxiety about the future was also life-suffering, where the main concern was about the difficulties in becoming pregnant and to keep the baby. One conclusion was that district nurses should be better able to pay attention to women with endometriosis and belief in their illness experiences. More research is needed to elucidate the life-suffering of women with endometriosis and thereby improve knowledge about how district nurses best can meet these women.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

17

Thorén, Camilla. "Hur kvinnor upplever sin livssituation efter att de har haft en hjärtinfarkt". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19363.

Texto completo

Resumen

Att drabbas av en svår sjukdom innebär en stor förändring för den drabbade och hans/hennes närstående. Idag är hjärtinfarkt en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige hos kvinnor över 55 år. Dödligheten tenderar att öka hos kvinnorna vilket kan bero på kvinnors ökade rökvanor, latent diabetes och förekomsten av metabolt syndrom (blodfettsrubbningar, högt blodtryck och insulinresistens). Syftet var att få fram vilka känslor som uppkommer hos kvinnor efter att de drabbats av en hjärtinfarkt samt hur deras livssituation förändras. Metoden är en litteraturstudie baserad på Evans modell där sju kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i tre huvudteman och tillhörande subteman. Dessa var livsstilsförändringar: rökning, matvanor och aktivitet, känslor uppkomna efter hjärtinfarkten: oro för framtiden, ensamhet, stress och behov av stöd och förändringar av sin levda kropp: kvarstående symtom och begränsningar.
Program: Sjuksköterskeutbildning

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

18

Bernvik, Erika y van Stam Ebba Jakobsson. "Kvinnors upplevelse av lidande relaterat till cytostatikabehandlingen vid bröstcancer : En litteraturöversikt". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-12252.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och en vanlig behandlingsmetod är cytostatika, vilken kommer med ett flertal biverkningar. Lidande kategoriseras i tre olika former. Etiska principer används vid ställningstagande av behandling. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av lidande relaterat till cytostatikabehandlingen vid bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturöversikt som utgår från kvalitativ forskning. Elva artiklar granskades och sammanfattades genom att utgå från Friberg (2012). Resultat: Kvinnor med bröstcancer drabbas av ett lidande i relation till cytostatikabehandling. De upplever att de förlorar en del av sin identitet i samband med att de får ett förändrat utseende. Människor i deras omgivning behandlar dem annorlunda och de klarar inte av att göra samma saker som tidigare i rollen som mor, fru, väninna och kollega. Lidandet består även av fysiska symtom relaterade till själva behandlings- och sjukperioden, men även av symtom som inte går tillbaka efter avslutad behandling. Diskussion: Det är de fysiska biverkningarna som leder till psykiska biverkningar då kvinnorna upplever förlorad identitet, skuld och skam. Vårdpersonalen har en viktig roll i att informera och bemöta kvinnorna på ett bra sätt för att minska vårdlidande. Cytostatikabehandlingen ger upphov till lidande i form av både sjukdomslidande och vårdlidande, men även livslidande.
Background: Breast cancer is the most common cancer among women and a common treatment is chemotherapy, which comes with side effects. Suffering can be categorized in three different forms. Ethical principles are used to motivate choice of treatment. Aim: To describe women's experience of suffering related to chemotherapy during breast cancer. Method: The study is a literature review based on qualitative research. Eleven articles were reviewed and summarized by using Friberg (2012). Results: Women with breast cancer experience suffering when undergoing chemotherapy. They feel loss of their identity when their looks changes. People around them treat them differently and they are not able to do the same things as before in the role of mother, wife, friend and colleague. Suffering also consists of physical symptoms related to the treatment and the illness period, but some of the symptoms do not go away after treatment. Discussion: Physical side effects lead to psychological side effects as women experiences loss of identity, guilt and shame. Health care professionals have an important role in informing and to counter women in a good way to reduce suffering. Chemotherapy leads to suffering due to the illness and treatment, but it is also related to their existence.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

19

Bekker, Maria y Milena Spasic. "Kvinnors upplevelse av att leva med långvarig smärta : En studie baserad på patografier". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-11592.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: En femtedel av befolkningen i Sverige lever idag med långvarig smärta vilket definieras som smärta som pågått längre än tre månader. Kvinnors upplevelse av livet med långvarig smärta är individuell och olika strategier används för att hantera tillvaron. Smärtan kan försvåra arbetslivet och vardagssysslor samt ge känslor av hopplöshet, värdelöshet och att vara en dålig förälder eller partner. Personer med långvarig smärta kommer att möta och behandlas av sjuksköterskan i en rad olika omvårdnadssituationer. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med långvarig smärta. Metod: Kvalitativ metod baserad på två patografier. Analysmetoden inspirerades av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet formade fem kategorier och två underkategorier: Upplevelser vid smärtdebuten med underkategorin Kamp emot kroppen, Begränsningar i en ny livssituation, Bemötande i vården och av omgivningen, Lärdomar av att leva med långvarig smärta med underkategorin Energigivande aktiviteter samt Acceptans resulterade i framtidstro. Slutsats: Initialt är tillvaron med smärta en omvälvande och känslosam period, men kan med tid och stöd leda till ett liv med nya möjligheter. Ökad förståelse, kunskap och stöd av hälso- och sjukvården kan leda till förbättrad livskvalitet och ökat välbefinnande.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

20

Gardesten, Daniel y Albert Svensson. "Kvinnors upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt : En Litteraturstudie". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-17432.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är idag ett av de vanligaste folkhälsoproblemen iSverige. I dagens hjärtsjukvård finns det mest forskning på männen och de får därför oftastmer specialiserade behandlingar och bättre uppföljning efteråt. Kvinnor har mer diffusasymtom än män och upplevelserna av sjukdomen kan därför skilja sig markant. Dåsjukdomen oftast ses som mansdominerad så kommer kvinnan i skymundan. Somsjuksköterska är det därför viktigt att vara införstådd i symtomen hos kvinnor och ta del avderas upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt.Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Elva artiklar analyserades med Elo &Kygnäs manifesta innehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: I analysen kom det fram två stycken huvudkategorier som var förnekelse avsymtomen och delades in i två subkategorier: förminskning av symtomen och coping för attklara av vardagslivet. Misstanke om symtomens allvarlighet delades in i två subkategorier:Något är fel och förståelse över symtomens allvarlighet. Kvinnor upplever diffusa symtomsom oftast till en början förnekas eller tolkas som något annat. Detta resulterar i enfördröjning i att söka vård.Slutsats: Mer forskning behövs för att få en bättre förståelse och kunskap kring vad justkvinnor har för upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt. Vidare krävs också forskningsom ger omvårdnadspersonalen bättre förutsättningar att kunna ge en personcentrerad ochjämlik omvårdnad.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

21

Augustsson, Rebecka y Erika Blommendahl. "NÄR DÖDEN VIDRÖR HJÄRTAT : En litteraturstudie om kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18451.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: Cirka 37 000 hjärtinfarkter inträffar varje år i Sverige och av hjärt- och kärlsjukdomarna utgör hjärtinfarkt den största risken att dö i. Hittills har forskning främst uppmärksammat män. Insjuknandet är en skrämmande existentiell upplevelse och kan innebära en funktionsnedsättning i varierad grad i vardagen. Emotionella känslor beträffande tillvaron, kroppen och döden kan förekomma. Forskning visar att återhämtningen efter en hjärtinfarkt är svårare psykiskt för kvinnor jämfört med män. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Texterna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys utifrån ett manifest perspektiv. Resultat: Studiens resultat utgjordes av två kategorier, vilka belyste kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt: Att leva i en förändrad tillvaro och Kampen till ett meningsfullt liv. Resultatet visade att kvinnor upplevde starka känslor, samt förändringar i livet och kroppen efter hjärtinfarkten. Det framkom även brist på information och stöd från sjukvården. Slutsatser: Efter hjärtinfarkten upplevde kvinnor ett lidande som relaterades till en otrygg vardag, en opålitlig kropp samt sjukvårdens bristande information och stöd. Därmed är det viktigt att allmänsjuksköterskan förstår de känslor som kvinnor erfar för att kunna ge ett fullgott stöd.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

22

Blidberg, Jan-Erik y Magdalena Sebbas. "Förmedla kontroll i en kaotisk livssituation : Ambulanssjuksköterskors upplevelse av att lindra lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-397.

Texto completo

Resumen

Vid akut hjärtinfarkt är symptomen oftast kraftfulla och smärtsamma. Patienterna är allmänpåverkade och upplever lidande i samband med insjuknandet. Upplevelsen kan vara traumatisk och få negativa följder, men skadan kan begränsas och lidande lindras i det prehospitala vårdmötet. Ambulanssjuksköterskan kan vara den första vårdaren som möter patienter med hjärtinfarkt och det är sjuksköterskans ansvar att möta patienten i hans/hennes lidande. Tidigare forskning påtalar svårigheter då det gäller att kommunicera med patienter som genomgår en livskris och att genomföra ett samtal som genererar oro och ångest hos patienter med symptom på hjärtinfarkt. Studiens syfte är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av vårdande som möjliggör lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt. En kvalitativ intervjustudie med sex informanter genomfördes vid två ambulansverksamheter i västra Sverige. Induktiv design valdes enligt Elo och Kyngäs (2007). Resultatet presenterar ett vårdande förhållningsätt utifrån underkategorier, kategorier och en huvudkategori. Kategorierna är: Ambulanssjuksköterskans lugna förhållningssätt, Ambulanssjuksköterskans engagemang och följsamhet, Patientens delaktighet, Patientens insikt och kunskap samt Anhörigas delaktighet. Slutligen redovisas huvudkategorin: Förmedla kontroll i en kaotisk livssituation. Resultatet kan förstås som att ett lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt kan uppnås genom att ambulanssjuksköterskan förmedlar kontroll i en kaotisk livssituation. Kännetecknande för ett sådant vårdande är ett lugnt förhållningssätt samt engagemang och följsamhet till den individuella patienten. Patientens delaktighet samt patientens insikt och kunskap i sin livssituation beaktas likväl som de anhörigas delaktighet. Slutsatsen är att ett vårdande förhållningssätt som förmedlar kontroll i en kaotisk situation upplevs kunna ha en lindrande effekt på stress, oro, smärta och rädsla. Samtidigt framkommer det att ambulanssjuksköterskorna upplever att det finns situationer där patienten upplevs vara oemottaglig för information likväl som att fysisk beröring inte har någon lindrande effekt.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

23

Maspers, Cornelia y Lisa Willborg. ""JAG OPERERADE BORT ETT BRÖST I TISDAGS" : En självbiografisk studie om kvinnors upplevelse av lidande under sin bröstcancerbehandling". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49308.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: Bröstcancer är kvinnornas vanligaste cancersjukdom. Att drabbas av bröstcancer innebär en stor påverkan på det vardagliga livet. Biverkningarna av behandlingen innebär ett lidande för kvinnorna. Under sjukdomsperioden spelar sjuksköterskan en viktig roll för hur kvinnorna upplever sitt lidande under behandlingen. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelse av lidande under sin bröstcancerbehandling. Metod: En självbiografisk studie grundad på fem självbiografier. Materialet analyserades enligt Lundman och Hällgren- Graneheims (2012) manifesta innehållsanalys. Resultat: Resultatet bildade fyra huvudkategorier och tolv underkategorier. Fysiskt lidande i förhållande till att behandlas; Smärta, Hudproblem, Aptitlöshet och Trötthet. Psykiskt lidande i förhållande till att behandlas; Förändrad kroppsbild, Ovisshet och Tankar på döden. Lidande i förhållande till vårdkontakten; Bristande information, Misslyckade vårdåtgärder och Att vara i händerna på sjukvården. Lidande i förhållande till det vardagliga livet; Relationer och familj samt Arbete och fritid. Slutsatser: Bröstcancerbehandlingens biverkningar innebar ett lidande och påverkade även kvinnornas närstående och vardag. Upplevelsen av lidande under behandlingen var outtalat, där kvinnornas lidande uttrycktes i form av negativa känslor, såsom smärta, oro och illamående. Studien kan ge vårdpersonal en ökad inblick gällande hur kvinnor med bröstcancer upplever sin behandling, vilket ger kunskap om hur lidande under behandlingen kan lindras.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

24

Carlsson, Helen y Gudrun Gunnhallsdottir. "Kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt - en litteraturstudie". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24233.

Texto completo

Resumen

Den vanligaste dödsorsaken hos kvinnor äldre än 55 år är hjärtinfarkt. Kvinnor insjuknar i regel 10 år senare än män. Olikheter i symtombilden har observerats vilket kan leda till att sjukvård inte uppsöks. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka forskningsfältet med mål att belysa kvinnors upplevelser, tankar och känslor vid hjärtinfarkt med atypiska symtom. Vi vill även undersöka vad som finns skrivet om eventuella konsekvenser vad gäller omvårdnaden/vården pga de atypiska symtomen. Metoden är en litteraturstudie som baseras på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskningsansats. Resultatet visar att de flesta kvinnorna inte ansåg sig vara i riskzonen för att drabbas av en hjärtinfarkt. Deras förförståelse och kunskaper om hjärtinfarkt var avgörande när de tolkade och analyserade de atypiska symtom som de upplevde i det akuta skedet. Kvinnorna försökte ofta relatera sina symtom till andra sjukdomstillstånd samt lindra och behandla dessa med egenvårdsåtgärder. I kontakten med sjukvården upplevde kvinnorna ett stort obehag av att inte tas på allvar och vara hörda. Kvinnorna gavs ofta andra diagnoser än hjärtinfarkt vilket skapade frustration och tvivel.
The most common cause of death among women older than 55 years of age is myocardial infarction. Women usually fall ill 10 years later than men. Dissimilarities in symptoms have been observed which can lead to that you are not seeking medical treatment. The aim of this study is to investigate the research field and illuminate women´s perceptions, thoughts and feelings during their myocardial infarction with atypical symptoms. We also want to investigate what is written about the consequences when it comes to caring/nursing when the symptoms are atypical. The method is a literature review, which is based upon 11 articles with a qualitative approach. The results shows that most of the women did not see themselves at risk of having a myocardial infarction. Their pre-understanding and knowledge of myocardial infarction was crucial when they interpreted and analyzed the atypical symptoms that they experienced in the acute phase. Women often tried to relate their symptoms to other illnesses and they also tried to relieve and treat these with self-treatment. In their contact with the medical department women often felt discomfort because they felt that they were not taken serious and were not being listened to. Women were often given other diagnosis than myocardial infarction, which lead to frustration and doubt.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

25

Lodén, Emelie. "Kvinnors upplevelse av depression och sjukdomens påverkan på det dagliga livet : en innehållsanalys av självbiografier". Thesis, Högskolan Väst, Avd för vårdvetenskap på grundnivå, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4158.

Texto completo

Resumen

Background The lifeworld describes the experience of being a humanbeing, how we experience life and how we live our lifes. When a disease, such as depression occurs, the whole lifeworld can be filled with suffering. Depression is an affective disease, which means it involves the emotions. The patient gets dejected and the emotional devotion abates. Broken sleep, anxiety, pain, concentrations difficulties, fatigue and reduced appetite is some of the symptoms. Depression is a disease that increases, especially with women. The gender differences can be explained by biological, social and psychological reasons. Earlier research shows that suffering is central. Depressed women isolate them self from the world and it is hard for them to make people around them to understand. They have suicidal thoughts. Aim The aim with the study was to describe women's experience of depression and how the disease affects their daily life. Method A content analysis of narratives, with a qualitative approach. Results The result shows that women with depression suffer deeply because of their disease. The suffering consists of fear, helplessness, tearing, and feelings of incomprehension, loneliness and suicidal thoughts. The suffering affects the daily life and changes the sick person's whole life world. Conclusion Depression is a condition that must be taken just as serious as a somatic disease, because of the enormous and devastating effects it has on the person's life. It also effect the society, because of the large number of suicidal victims and increasing numbers of patients that will seek medical service for help in the future. It is necessary to change the attitude, initiative and readiness to help this people.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

26

Borén, Ellinor y Åsa Hansson. "Kvinnors upplevelser av och förhållningssätt till symtomen vid hjärtinfarkt". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19659.

Texto completo

Resumen

Hjärtinfarkt är den huvudsakliga dödsorsaken världen över. Forskning visar att kvinnor får en sämre vård och behandling än män och att kvinnor söker vård i ett senare skede än vad män gör. Syftet med denna uppsats är att beskriva kvinnors upplevelser av symtom och hur de förhåller sig till symtomen då de drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys enligt en modell av Lundman och Hällgren Granheim (2008, s. 159). Resultatet redovisas i två huvudkategorier med respektive underkategorier. Huvudkategorierna är: kvinnornas beskrivningar av symtom vid hjärtinfarkt och kvinnornas upplevelser av och förhållningssätt till symtomen. Underkategorierna till kvinnornas beskrivningar av sina symtom visade att kvinnorna upplevde symtom som smärta, dyspné, trötthet och förändrad kroppstemperatur. Smärtan tog sig i uttryck på många olika vis, den kunde för kvinnorna upplevas som svårdefinierad och beskrevs exempelvis av vissa kvinnor som en kramp. Underkategorier till kategorin kvinnornas upplevelser av och förhållningssätt till symtomen var: förknippar ej med hjärtinfarkt, förnekelse och prioriterar inte sig själv i första hand. Avslutningsvis i uppsatsen diskuteras det faktum att om inte vårdpersonalen har kunskap om kvinnors symtom vid hjärtinfarkt kan det ej heller förväntas att kvinnan själv ska känna igen sina varningssymtom och söka professionell hjälp. Tre centrala anledningar till varför kvinnor inte söker vård är okunskap, förnekelse och att de på grund av kulturella sammanhang ej prioriterar sig själva i första hand. Det finns ett behov av kunskap och ökad förståelse från vårdpersonal vid bemötandet av kvinnor som påvisar symtom relaterade till akut hjärtinfarkt.
Program: Sjuksköterskeutbildning

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

27

Bergman, Ida y Johanna Nyman. "Kvinnors upplevelse av att leva med endometrios i det dagliga livet". Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2930.

Texto completo

Resumen

Bakgrund Globalt sett lever cirka två till tio procent av alla kvinnor i fertil ålder med endometrios. Tillståndet utvecklas när celler från endometriet släpper och fäster på annan vävnadsyta utanför livmodern. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om endometrios för att kunna upptäcka symtom och vara lyhörd på tecken som tyder på sjukdomstillståndet. Syfte Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios i det dagliga livet. Metod En litteraturöversikt där sökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades sjutton vetenskapliga artiklar som har analyserats, kvalitetsgranskas och redovisas i en matris. Resultat Två kategorier framkom ur analysen kvinnors upplevelse av hälso- och sjukvård och påverkan på det dagliga livet. Kvinnorna kände sig exponerade och upplevde en kunskapsbrist om sjukdomstillståndet hos vårdpersonalen. Vidare upplevde kvinnorna att endometrios kontrollerade deras liv med en negativ påverkan på flera avseenden i det dagliga livet. Slutsats Ur resultatet framkom att det saknas kunskap om endometrios, inte minst hos de drabbade men även hos allmänheten och vårdpersonal. Detta innebar en negativ inverkan på det dagliga livet hos kvinnor med endometrios vilket orsakade ett lidande. Med en ökad kunskap om endometrios skulle kvinnorna kunna få ett bättre bemötande både från allmänheten och vårdpersonal, snabbare diagnoser, kortare vårdtider och ett minskat lidande.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

28

Algotsson, Sandra y Theuerkauf Cornelia Araya. "Kvinnors upplevelse av att leva med endometrios : En kvalitativ litteraturstudie". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-22377.

Texto completo

Resumen

Endometrios är en av de vanligaste gynekologiska diagnoserna i världen. Smärtor, blödningar och andra symtom begränsar kvinnornas dagliga liv. Dessa symtom normaliseras ofta av familj och vänner, vilket gör att den drabbade inte tar symtomen på allvar. Okunskap bland vårdpersonal gör att många kvinnors endometriosdiagnos fördröjs. Syfte med studien är att belysa kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metoden för studien är en litteraturöversikt baserad på nio kvalitativa artiklar. Patientperspektivet och upplevelsen av ett liv med endometrios är i fokus. Resultatet visar att kvinnorna upplever både fysiska och psykiska begränsningar. Oro och ångest för hur deras dagliga liv kommer te sig är ständig närvarande. Det framkommer även att sexlivet påverkas och att sjukdomen kan ge konsekvenser som fertilitetsproblem vilket i många fall kan påverka eventuella relationer. Tvivel på den egna upplevelsen samt rädslan av att bli misstrodd leder till att drabbade kvinnor kan känna sig misslyckade och annorlunda. När diagnosen är fastställd upplever många en lättnad då de får bekräftat för sig själva att de inte bara inbillat sig. Många strävar efter att återfå kontroll över sin kropp och gör detta genom livsstilsförändringar såsom nyttigare levnadsvanor och mer motion. Diskussionen belyser tabun kring ämnet mens, både lokalt och internationellt. Normalisering av symtomen leder till diagnosfördröjning och felaktig behandling. Detta får följder såsom längre lidande och ökade samhällskostnader i form av bland annat sjukskrivningar. Diskussionen tar även upp att sjuksköterskan oftast är kvinnans första kontakt med vården. Därav har sjuksköterskan en möjlighet att ta del av kvinnans berättelse och tillsammans med rätt kunskap kan rätt diagnos ställas snabbare och lidandet förkortas.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

29

Lagerfelt, Linda y Julia Leijon. "Kvinnors upplevda lidande i samband med biverkningar från cytostatikabehandling vid bröstcancer : En litteraturstudie". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-374610.

Texto completo

Resumen

Abstract Background: Breast cancer is the most common cancer among women worldwide and the one causing most deaths. One common treatment for breastcancer is chemotheraphy that is provided to cure, ease the course of the disease or reducing the risk of recurrence. Many of the side effects from chemotherapy are often severe and are seen in combination with each other, resulting in a suffering for the women. Aim: The purpose of this literature study was to describe the current knowledge of how women with breast cancer experience suffering from the side effects from chemotherapy. Method: A literature study involving 10 articles with qualitative methodology was used. The databases used to search for articles was PubMed and CINAHL. This study is based on Katie Eriksson theory of care. Results: The result presented that women experienced suffering. Five categories describing experienced suffering were identified. These categories were: a challenging change of life, visible and non-visible body changes, change in everyday life, change in relationships and social contexts and the importance of healthcare. The women reported that loss of autonomy, a deterioration of self-image, and the change in everyday life and interaction with others resulted in suffering. It was found that inadequate information and support from healthcare professionals occurred and that proper information could have decreased the suffering. Conclusion: Side effects from chemotherapy cause suffering. Support and information from the healthcare was important to prepare the women for the side effects which could reduce suffering. More research in this area should be performed as it may provide opportunities to find solutions that can alleviate the experienced suffering.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

30

Gustafsson, Anna y Line Christiansen. "Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer". Thesis, University of Kalmar, University of Kalmar, University of Kalmar, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1684.

Texto completo

Resumen

Ämnesbakgrund:

Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Under dom senaste åren har antalet bröstcancer diagnoser mer än fördubblats. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Jaget, personligt nätverk, existentiell medvetenhet och livskvalitet. Tidigare forskning visade att kvinnor med bröstcancer upplever att de förändrar sitt livsperspektiv. Att leva med bröstcancer innebär ofta ett lidande i alla dimensioner av livet. Förändrad kroppsuppfattning och kontroll över sjukdomen är starkt förenat med en lidande kamp. Att ha ett socialt stöd upplevs som viktigt för kvinnorna och ger en mening med livet. Slutsats: Studien påvisade att kvinnor upplever ett ökat lidande i samband med att leva med bröstcancer. För att lidandet ska kunna lindras upplevs stöd vara viktigt för kvinnorna. För att sjuksköterskan ska kunna bidra till att lindra lidandet krävs en ökad förståelse för kvinnornas upplevelser. Denna studie kan ge en fördjupad förståelse för kvinnors upplevlser av att leva med bröstcancer, och kan främst ses som en resurs för sjuksköterskor och annan vårdpersonal för att lindra ett lidande.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

31

Bohman, Helena y Erika Zander. "Yngre kvinnors upplevelser av cytostatikabehandling vid bröstcancer : En litteraturstudie av patografier". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-13942.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: En av de vanligaste behandlingarna mot bröstcancer är cytostatika. Denna behandling upplevs som påfrestande då det ger biverkningar i form av illamående, trötthet, smärta och håravfall. Yngre kvinnor som ej genomgått menopaus och insjuknar i bröstcancer är i en annan period i livet jämfört med de i genomsnittsåldern (60+). Det är därför viktigt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat för att kunna bemöta dessa kvinnor under deras behandling med cytostatika och hur det kan påverka deras dagliga liv. Personcentrerad omvårdnad utgår ifrån deras livssituation och bidrar förhoppningsvis till ett minskat lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa yngre kvinnors upplevelser av cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Resultatet har analyserat med inspiration av Graneheim och Lundmans sammanställning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysförfarandet resulterade i tre kategorier: Kroppsliga förändringar, Emotionella reaktioner och Längtan till ett vanligt liv. Kroppsliga förändringar har underkategorin: Att förlora sitt hår. Resultatet indikerar på att cytostatikans effekter påverkade kvinnorna negativt. Håravfallet gav en förändrad självbild och framkallade en känslostorm där ångest och rädsla var mest framträdande. Trots cytostatikabehandlingens effekter kände kvinnorna hopp och en längtan att få återgå till sitt vanliga liv. Slutsats: Det var när cytostatikabehandlingen påbörjades som kvinnorna i studien upplevde att de blev sjuka. Cytostatikabehandlingen medförde en insikt av allvaret i situationen när effekten av cytostatikan främst gav kvinnorna kroppslig påverkan. En fördjupad förståelse för dessa kvinnors situation ger sjuksköterskan större möjlighet att skapa ett bättre möte och ge personcentrerad omvårdnad utifrån deras individuella förutsättningar. Vidare forskning krävs för att sjuksköterskan ska få en djupare förståelse för hur cytostatikabehandling kan påverka yngre kvinnors livssituation.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

32

Kristensen, Rebecka y Arfwidsson Josefine Sandén. "Infertila kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet : En kvalitativ litteraturstudie". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95638.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: I världen drabbas cirka 34 miljoner kvinnor av infertilitet. När en kvinna inte har blivit gravid efter ett års uppehåll med preventivmedel påbörjas en infertilitetsutredning. Utifrån den avgörs vilken behandling som är möjlig för att öka chanserna att bli gravid. Det är vanligt att infertila kvinnor upplever en försämrad självkänsla och att de är misslyckade. Allmänsjuksköterskan kan möta dessa kvinnor i flera olika kontexter och det är således viktigt att ha kunskap om deras situation för att kunna främja hälsa och lindra lidandet. Syfte: Syftet var att beskriva infertila kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier. En manifest innehållsanalys genomfördes. Resultat: Tre kategorier skapades: Känslor av lidande som handlar om lidandets variationer exempelvis sorg, orättvisa och misslyckande. Hopp och längtan som handlar om hoppet och längtan efter barn. Omgivningen har betydelse handlar om hur kvinnorna upplevde gemenskap och utanförskap samt hur de upplevde bemötandet av sjukvården. Slutsats: Kvinnorna upplever misslyckande, vilket gör att de isolerar sig från omgivningen. Det är känslorna av hopp som får dem att fortsätta kämpa. Som allmänsjuksköterska är det viktigt att lyssna och få kvinnorna att känna sig sedda och bekräftade samt informera om stödgrupper.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

33

Blidstål, Maja y Emmie Ståhl. "Bröstcancerdrabbade kvinnor : En litteraturstudie baserad på självbiografier om bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av välbefinnande och lidande under cancerbehandling". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-64612.

Texto completo

Resumen

Bakgrund:Varje dag drabbas kvinnor av bröstcancer. Att få bröstcancerbesked kan innebära ett stort lidande och påverka kvinnornas livsvärld. Det finns olika behandlingsformer mot bröstcancer. Eftersom varje behandlingsform kan ge upphov till biverkningar kan olikakänslor komma till uttryck. Tidigare studier visar att den fysiska, psykiska och emotionella hälsan påverkas under cancerbehandling vilket utgör en stor påfrestning för kvinnorna. Syfte:Belysa bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av välbefinnande ochlidande under cancerbehandling.Metod:Litteraturstudie med en kvalitativ ansats och induktiv metod.Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studien utgår från fem självbiografier, skrivna av kvinnor som har eller har haft bröstcancer.Resultat:Bröstcancerbehandling innebär ett stort lidande för kvinnorna. Familjen visade sig vara betydande under cancerbehandling. Cancerns inverkan på livsvärlden och de omställningar som den medförde var för kvinnorna en emotionell påfrestning.Samtidigt fick kvinnorna nya aspekter på livet där de visade en livskraft och en vilja en överleva. I studien framkom tre kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna var: Familjens betydande roll, En emotionell period och Sjukdomen ger nya aspekter på livet.Slutsats:De framkom faktorer som främjande kvinnornas välbefinnande men som även orsakade lidande. En ökad kunskap om kvinnors upplevelse av välbefinnande och lidande under cancerbehandling anses vara nödvändig hos allmänsjuksköterskor för att främja hälsa och lindra lidande.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

34

Anderstedt, Tomas y Herman Johansson. "Kvinnors upplevelser under det första året efter en hjärtinfarkt. : En litteraturstudie". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4788.

Texto completo

Resumen

Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de främsta dödsorsakerna i Sverige. Tiden från symtom tillbehandling av kvinnor kan bli fördröjd på grund av tvetydiga symtom, kvinnan väntar längremed att söka vård jämfört med mannen. Detta kan bero på att kvinnan förnekar sina symtomdå hon inte tror att det är något allvarligt, såsom en hjärtinfarkt. Studiens syfte är att belysakvinnors upplevelser under det första året efter en hjärtinfarkt. Metoden som valdes är enlitteraturöversikt av kvantitativa och kvalitativa forskningsresultat vilka analyserades ochresulterade i fyra teman. Resultatet visar att kvinnan behöver stöd och support från människori omgivningen. Stödet som ges av familj och närstående upplevs vara viktigt, likaså stödet frånden övriga omgivningen såsom exempelvis arbetskamrater, grannar eller liknande. Kvinnornautrycker även ett stort behov av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal, vilka de upplever somalltför medicinskt fokuserade. Resultatet visar även att kvinnor använder sig av en relativtförnekande copingstrategi i hopp om ett snabbare återhämtande, denna förnekelse kan dockutgöra en risk för kvinnans relationer samt för kvinnans självkänsla, vilket i sin tur kan bidratill oro och depressioner i efterförloppet.
The time from symptoms to treatment of women is generally longer because of the ambiguoussymptoms, the woman waits longer before seeking care compared with men. This may be thereason why the woman denies their symptoms when she doesn’t think there is somethingserious, such as a heart attack. The aim of this study is to illustrate women's experiencesduring the first year after an acute myocardial infarction. The chosen method is a literaturebasedstudy of quantitative and qualitative research results which were analyzed and resultedin four themes. The results show that the woman needs support from various instances andpeople in their surroundings. The support given by family and relatives indicates by theinformants to be important, as well as support from the rest of the surroundings such ascolleagues, neighbors, or similar are seen as important. The women also expressed a greatneed for support from health care professionals, which they perceive as poor. The results alsoshow that women use a denial coping strategy in hopes for faster recovery. This denial mayconstitute a risk to the woman's relationships, as well as for the woman's self-esteem, which inturn can contribute to anxiety and depressions.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

35

Algerin, Karin y Sofie Lundahl. "Kvinnors upplevelse av informationen de får efter insjuknandet i hjärtinfarkt, samt vilken information de efterfrågar -En litteraturstudie". Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-770.

Texto completo

Resumen

Hjärtinfarkt är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Mellan åren 1987-2004 har cirka 56 000 människor insjuknat i hjärtinfarkt. I många studier har män varit i fokus. Det betyder att resultaten inte representerar kvinnor. Kvinnor kan ha andra symtom än män och på grund av det blir kvinnor ofta fel diagnostiserade, och får senare behandling än män. Syftet med denna studie att beskriva hur kvinnor upplever den information de får efter insjuknandet i hjärtinfarkt, samt vilken information de efterfrågar. En litteraturstudie valdes till denna studie. Tio artiklar analyserades, de svarade till studiens syfte och frågeställningar. Resultatet i denna studie är att kvinnors behov av information är stort och de behöver individuell information. Om detta är försummat förlängs kvinnors tillfrisknande. Information kan även vara en form av stöd. De vill veta varför de insjuknat i hjärtinfarkt och vad sjukdomen kommer att betyda för deras liv. När information ges till kvinnor känner de att de får stöd. Kvinnor kan finna stöd och information i hjärtrehabiliteringsprogram. Det är viktigt att sjuksköterskor skapar en relation till patienten som bygger på respekt och förtroende för varandra.

Myocardial infarction is a big health problem in Sweden. Between the years 1987-2004 about 56 000 people have suffered from an acute myocardial infarction. In many studies men have been the main focus. That means that the findings don’t represent women. Women may have different symptoms than men, because of this the women are often diagnosed wrong, and get treatment long after men. The aim of this study is to describe how women experience the information they are given after a Myocardial infarction, and what sort of information they request. A literature review is chosen for this study. Ten articles are analysed, they answered the question formulations and the aim of the study. The result of this study is that women’s needs of information are great and women need individual information. If this is neglected the women’s recovery is prolonged. Information can also be a form of support. Women want to know why this happened and what the illness is going to mean for their lives. When women are informed they feel supported. They can also get support and information from cardiac rehabilitation programmes. Nurses should build a relationship with the patient based on respect and trust.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

36

Wihlborg, Annika. "Livet efter hjärtinfarkt. En allmän litteraturstudie om kvinnors livssistuation". Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10172.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 13000 kvinnor i Sverige i hjärtinfarkt. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Biologiska skillnader mellan kvinnor och män innebär att sjukdom och hälsa kan upplevas olika. Kvinnor har beskrivit insjuknandet i hjärtinfarkt som en overklig känsla och en skam över att bli sjuk. Kvinnan ställs inför psykiska och fysiska utmaningar där balans mellan livsmod och tappad livsgnista blir tydligare än tidigare. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes.13 kvalitativa vetenskapliga original artiklar inkluderades. Resultat: Kvinnornas livssituation påverkades och förändrades av hjärtinfarkten. Nya tankar kring livet väcktes. Kvinnorna upplevde en osäkerhet inför framtiden, fysiska begränsningar på grund av trötthet och svaghet. Stöd och nära relationer var viktiga och stödjande i den nya livssituationen. Att komma till acceptans fick kvinnorna att våga se framåt. Diskussion: Som sjuksköterska är det betydelsefullt att känna till kvinnans förändrade livsvärld efter hjärtinfarkt för att kunna möta henne där hon är. Preventivt arbete med fokus på en personcentrerad omvårdnad där kvinnan känner sig sedd och bekräftad tas upp till diskussion.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

37

Rosandell, Evelina y Lovisa Bergkvist. "Upplevelsen av lidandet under cytostatikabehandling hos kvinnor med cancersjukdom : En litteraturstudie". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-15768.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: En av de vanligaste behandlingarna vid cancersjukdom är cytostatika. Under cytostatikabehandlingen är det vanligt att drabbas av biverkningar. Dessa biverkningar medför att kvinnor med cancersjukdom upplever ett fysisk och psykiskt lidande. Upplevelsen av lidandet under cytostatikabehandlingen kan relateras till ett sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av lidandet under cytostatikabehandling hos kvinnor med cancersjukdom Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av tillvägagångssättet för en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Känslomässig påverkan till följd av cytostatikabehandlingen och cancersjukdomen, Kroppsliga förändringar, Psykosocial påverkan, Bristande informationsgivning och stöd från vårdpersonal. Slutsats: Under cytostatikabehandlingen upplevde kvinnorna ett sjukdomslidande, livslidande och ett vårdlidande. Ökad förståelse kring hur lidandet under cytostatikabehandlingen upplevs medför att sjuksköterskan kan tillämpa åtgärder för att lindra sjukdoms- och livslidandet, samt eliminera vårdlidandet. Vidare forskning bör fokusera mer på hur lidandet upplevs hos kvinnor med andra cancerformer än bröstcancer

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

38

Klinsmeister, Emma y Andrea Milkunic. "Kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi : En osynlig sjukdom". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36769.

Texto completo

Resumen

Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som påverkar och begränsar en kvinnas dagliga liv. Det finns idag inte en klar orsak till varför sjukdomen uppstår. De vanliga symtomen som uppstår är smärta, fatigue, muskelstelhet och depression. Kvinnans upplevelser av att leva med fibromyalgi är en viktig utgångspunkt för sjuksköterskans omvårdnad. För att kunna förbättra omvårdnaden krävs mer kunskap om hur det är att leva med fibromyalgi. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. En systematisk litteratursökning utfördes och resulterade i fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar som utformade resultatet. I resultatet framkom fyra kategorier: Kroppen som ett hinder, att förlora en del av sig själv, brister i bemötandet och att finna vägen till välmående. Resultatet påvisade att kvinnor med fibromyalgi påverkades av de symtom som fibromyalgi medförde och att de förlorade en del av sig själva. Sjukdomen påverkade deras vardagliga liv och relationer med andra människor omgivningen. Kvinnorna kände sig misstrodda och missförstådda av hälso- och sjukvården. Trots de fysiska och psykiska hindren som kvinnorna uthärdade kunde de finna positivitet i sina liv och acceptera att de led av fibromyalgi. Denna litteraturstudie kan användas som stöd för att skapa en bättre förståelse för kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi, och resultera i större medvetenhet hos sjuksköterskor att kunna uppmärksamma sjukdomstillståndets symtom och tecken.
Fibromyalgia is a chronic disease that affects and limits a woman’s daily life. There is no definite reason why the disease occurs. The common symptoms that occurs are pain, fatigue, muscle weakness and depression. The women’s experiences of living with fibromyalgia is an important basis for nursing care. In order to improve the care, more knowledge is required about the lived experiences of living with fibromyalgia. The aim of this study was to illuminate women’s lived experiences of living with fibromyalgia. The study was conducted as a literature study with a qualitative approach. The literature search was done systematically and led to fourteen qualitative articles that shaped the result. By reading the articles four categories emerged: The body as an obstacle, losing a part of yourself, lack of good response and finding the way to well-being. The result showed that women with fibromyalgia were affected by the symptoms that fibromyalgia caused and that they lost a part of themselves. The disease affected their everyday lives and relationships with other people in their surroundings. The women felt misunderstood and disbelief from the health care professionals. Despite the physical and mental obstacles that women suffered from, they could find positivity in their lives and accept that they suffered from fibromyalgia. This literature study can be used as a support for a better understanding of women’s experiences of living with fibromyalgia and result in a bigger awareness among nurses to be able to pay attention to the symptoms and signs of the disease.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

39

Låke, Alva y Zia Gul. "Unga kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer : Baserat på patografier". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19075.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Att drabbas av denna sjukdom kan skapa fysiska och känslomässiga problem. De vanligaste behandlingarna är kirurgi, cytostatika och strålning. Dessa behandlingar leder till fysiska och psykiska påfrestningar. Eftersom kvinnornas upplevelser är individuella är det viktigt att sjuksköterskor arbetar personcentrerat. Detta kan lindra det lidande som uppstår och kvinnorna kan då uppleva välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnors (inte äldre än 45 år) upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Kvalitativ design baserat på fyra patografier. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. En induktiv ansats och manifest förhållningssätt har tillämpats. Resultat: Studiens resultat baserades på fyra kategorier: Emotionella konsekvenser, Att uppleva fysiska reaktioner, Att anpassa arbetet efter bröstcancer och Att uppleva stöd från omvärlden. När kvinnorna fick beskedet om bröstcancer förändrades deras värld och de fylldes med rädsla och oro. De blev av med ett av sina bröst, tappade håret och drabbades av stor trötthet. Det som fick dem att vilja fortsätta leva var stödet från omgivningen - arbetskollegor, anhöriga och vårdpersonal. Slutsats: Tiden med bröstcancer upplevdes som påfrestande och påverkade kvinnornas liv ur flera aspekter. Resultatet visar på värdefulla faktorer som hjälper sjuksköterskan att utföra en säker och personcentrerad vård.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

40

Wahid, Resala y Erica Gröndström. "Kvinnor i den fertila ålderns upplevelser av omvårdnad vid bröstcancer : en litteraturöversikt". Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3487.

Texto completo

Resumen

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som förekommer bland kvinnor. Kvinnor i den fertila åldern som drabbas av bröstcancer upplever oftast en mer omfattande stress med både psykisk och fysisk påverkan inför hur livet kommer bli nu. Många kvinnor drömmer om ett liv med barn och familj. För dessa kvinnor kan bröstcancer samt behandlingen försvåra chanserna till en eventuell graviditet samt utveckla en påverkan på sexuallivet med minskad sexlust. Det resulterar i en mängd känslor och ett lidande hos kvinnorna. Sjuksköterskor har en viktig del i vården för dessa kvinnor. Omvårdnad omfattar främjande av hälsa, lindra lidande, förebygga ohälsa samt återställa hälsa. Syfte Syftet var att beskriva kvinnor i den fertila ålderns upplevelser av omvårdnaden vid bröstcancer. Metod Denna studie genomfördes som en litteraturöversikt innefattande 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Databassökningar utfördes i både PubMed och CINAHL samt genom manuell sökning. Materialet har genomgått en kvalitetsgranskning enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultat Huvudteman som identifierades var; omvårdnad som inte möter kvinnans behov samtomvårdnad som möter kvinnans behov. Subteman som växte fram var; avsaknad av information gällande fertilitet och sexualitet, brist på information och kommunikation,otillräckligt stöd, positiva upplevelser av omvårdnad samt upplevelser av god omvårdnad gällande fertilitet. Slutsats Fynden visade att kvinnor med bröstcancer saknar information angående fertilitet och sexualitet, önskar mer stöd från sjuksköterskan och hälsorelaterad information samt kommunikation och även brister i omvårdnad som skapat lidande och vårdlidande hos kvinnor. Det har även visat att en del kvinnor har upplevt en god omvårdnad av sjuksköterskan med bra bemötande och varit tillfredsställda med informationen som givits.
Background Breast cancer is the most common form of cancer found among women. Women in childbearing age who suffer from breast cancer can experience extensive stress with both psychological and physical impact on their present and future lives. Many women dream of a life with children and family life. Breast cancer, as well as treatment, can hamper the chances of a possible pregnancy. Breast cancer can also impact the woman’s sexual life with reduced sexual desire. This can result in emotional reactions and suffering for the women concerned. Nurses have an important part in the care provided for these women. Nursing care incorporates promoting health, relieving suffering, preventing ill health and restoring health. Aim The aim was to describe women in childbearing age experiences of nursing care in breast cancer. Method This study was conducted as a literature review comprising of 15 scientific articles of qualitative and quantitative design. Database searches were performed in both PubMed and CINAHL as well as by manual search. The material has undergone a quality review according to Sophiahemmet University's assessment documentation. Results Main themes identified were; nursing that does not meet women's needs and nursing that meets women's needs. Sub-themes that emerged were; lack of information regarding fertility and sexuality, lack of information and communication, insufficient support,positive experiences of nursing and experiences of good care regarding fertility. Conclusions The findings showed that women with breast cancer lack information about fertility and sexuality. Furthermore desires for more support from the nurse, health-related information and communication. The lack of care creates suffering and health distress in women with breast cancer. It has also been shown that some women have experienced good nursing care meeting their needs and satisfied with the information provided.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

41

Källman, Linda y Paula Källman. "Att drabbas av bröstcancer : Innebörder i ett existentiellt lidande så som det kan upplevas av kvinnor med bröstcancer". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20252.

Texto completo

Resumen

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor som drabbar drygt 7000 kvinnor i Sverige varje år. I och med bröstcancern blir livets värden mer tydliga och bland kvinnorna ökade medvetenheten om personliga begär, behov och meningen med livet. Lidandet som bröstcancern för med sig öppnar upp för existentiella frågor och det finns ett behov av att få stöd och uttrycka lidandet. Sjuksköterskan har här en viktig stödjande roll till bröstcancerdrabbade kvinnor och måste kunna bemöta kvinnornas existentiella lidande vid deras förändrade livssituation. Syftet med studien är att belysa innebörder i det existentiella lidandet så som det kan upplevas av kvinnor med bröstcancer. En kvalitativ litteraturstudie har gjorts då syftet med studien var att belysa kvinnornas upplevelser. Resultat är organiserat i tre huvudteman med tio underteman. Det första huvudtemat handlar om att uppleva en förändrad självbild, vilket bland annat innefattar upplevelser av en förändrad kropp, förändrade relationer och förändrad förmåga att delta i det dagliga livet. Det andra huvudtemat handlar om att kämpa för att upprätthålla ett meningsfullt liv. Här beskrivs sökandet efter den inre styrkan och att uppleva en förändrad livsmening. Det tredje temat handlar om att uppleva sig bemött som objekt och subjekt inom vården. Vår förhoppning med studien är att öka kännedomen och kunskapen inom vården kring det existentiella lidandet så att sjuksköterskor kan lindra dessa kvinnors existentiella lidande och erbjuda dem deras fullständiga vård.
Program: Sjuksköterskeutbildning

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

42

Lilja, Caroline y Berhadan Inci. "Kvinnors erfarenheter av att drabbas av bröstcancer". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13276.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och år 2014 registrerades 9730 bröstcancerfall. Överlevnaden i bröstcancer har ökat markant tack vare tidig upptäckt via mammografiundersökningar. Det är vanligt med starka känsloreaktioner så som ångest och oro vid ett bröstcancerbesked. Syfte: Kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Metod: Kvalitativ metod med en narrativ utgångspunkt valdes. Data samlades in via fem självbiografier som är beskrivna av kvinnor som drabbats av bröstcancer. Analysen genomfördes med en narrativ analysmetod. Resultat: Ur analysen framträdde två kategorier så som att vara i behov av stöd och kroppens förändras med fem underkategorier. Slutsats: Det var flera olika känsloreaktioner som kvinnorna upplevde efter att de drabbats av bröstcancer. Det var främst olika former av lidande, men även ångest och oro. Kvinnornas upplevelse utav att drabbas av bröstcancer var många gånger lika varandra samtidigt som varje kvinnas upplevelse utav att drabbas är unik.
Background: Breast cancer is the most common cancer among women in Sweden, which in 2014 recorded 9730 cases of breast cancer. The survival of breast cancer has increased significantly thanks to early detect through mammography screening. Strong emotional reactions such as anxiety, worry and fear are common in breast cancer diagnosis. Purpose: Women’s experience of breast cancer. Method: Qualitative approach with a narrative starting point. Data was collected from five autobiographies that are described by women affected by breast cancer. The analysis was conducted through a narrative analysis. Results: Two main categories emerged from the analysis; to be in need of support and the body is changing with five subcategories. The result shows that the women did not know how to convey their cancer diagnosis to relatives and friends. Other women experienced suffering, both physically and mentally as a result of their bodily changes or to medical care who was not as much interest after the treatments where done. Conclusion: There were several different emotional reactions that women experienced after they suffered from breast cancer. It was mainly different forms of suffering, but also anxiety and worry. The women’s experience from breast cancer were often similar to each other while each woman’s suffering experience is unique.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

43

Berglund, Marcus y Erik Ullman. "”Lyckan som kom av sig” : Kvinnors upplevelse av att ha drabbats av postpartum depression". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17245.

Texto completo

Resumen

Att kvinnor drabbas av postpartum depression är vanligt runtom i världen. Cirka tio procent drabbas och sjukdomen innebär lidande för kvinnan och risker för spädbarnets känslomässiga anknytning och utveckling. Även sociala relationer riskerar att skadas. Depressionen debuterar i ett läge då kvinnan förväntar sig må bra och känna glädje över det nyfödda barnet. Som sjuksköterskor kan vi lättare förstå och hjälpa patienter genom att delges upplevelser och erfarenheter från patientens livsvärld. Syftet med arbetet är därför att belysa kvinnors upplevelse av sjukdomstiden i samband med postpartum depression. Denna litteraturstudie har sammanställt vetenskapliga artiklar och resultatet demonstrerar de viktigaste faktorerna som kvinnor upplevde. Följande fyra teman framträdde; förväntningar och förtvivlan, att leva i ett kaos samt behovet av stöd i olika situationer. I resultatdiskussionen lyfts bland annat stigmatisering, på vilket sätt sjuksköterskan kan hjälpa en kvinna som drabbats av postpartum depression samt vilka socioekonomiska faktorer som kan inverka på upplevelsen av depression.
Program: Sjuksköterskeutbildning

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

44

Eklind, Louise y Mette Holgersson. "När brösten upplevs som ett hot : En studie baserad på självbiografier av kvinnor med bröstcancer". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13509.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Diagnosen kan vara ett svårt besked som medför oro. Sjukdomen kan behandlas med kirurgi där bitar av eller hela bröstet tas bort eller med cytostatika. Sjuksköterskans omvårdnadsuppgift är att se personen med sjukdomen för att främja hälsa och välbefinnande samt att minska lidande. Hopp är viktigt för att uppleva livskvalité och sjukdomen kan präglas av såväl fysiska som emotionella faser, där upplevelsen av en förändrad identitet uppenbaras. Metod: En kvalitativ metod av narrativer ligger till grund för studien och analysprocessen. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Resultat: Tre teman och sex subteman speglar resultatet. (1) Behov i en tid av oro; innefattar upplevelser av stöd och trygghet samt hantering av känslor. (2) En förändrad självbild; innefattar upplevelser av kroppsliga förändringar, vård och behandling. (3) Osäkerhet relaterad till ovisshet; innefattar existentiella tankar samt kvinnornas oro och rädsla. De teman som framkommer stödjer varandra och tillsammans visar de upplevelser av hur det är att leva med bröstcancer. Konklusion: En inblick i upplevelserna kan ge sjuksköterskor möjlighet att identifiera och bemöta kvinnornas varierande behov.
Background: One of the most common cancers among women in Sweden is breast cancer. The diagnos can be a hard message which can bring worries. It can be treated with surgery were the whole breast or peace’s of the breast is removed or with cytostatic. The nursing role is to see the person with the disease in order to promote health and well-being and to minimize the suffering. Hope is important to experience quality of life and the disease can be influenced by physical and emotional phases where a changed identity is experienced. Method: A qualitative method of narratives is used in the study and analysis. Aim: To describe womens experiences of living with breast cancer. Result: Three themes and six suthemes is shown. (1) Needs in a time of worries; comprises support and safety, managing the different emotionals. (2) A changed self-image; comprises the experiences of physical changes, care and treatment. (3) Uncertainty related to incertitude; existential thoughts, womens fears and worries. The themes are supporting each other and together they shows experiences of living with breast cancer. Conclusion: An insight in the experiences can give nurses an opportunity to identify and respond to womens different needs.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

45

Tesnjak, Lejla y Johan Persson. ""Jag lever i en kropp som håller mig tillbaka från att leva." : En autobiografisk studie om kvinnors upplevelser av långvarig smärta". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100186.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: Långvarig smärta är ett av de mest förekommande fenomenen i svensk sjukvård och kostar samhället stora summor pengar varje år. Den orsakar ett stort lidande för den drabbade. Kvinnor är mer representerade i gruppen än vad män är, vilket delvis går att förklara genom olika biologiska förutsättningar. Dessutom rapporterar denna patientgrupp i relativt hög utsträckning ett icke-önskvärt bemötande från vården som kan resultera i felaktiga eller uteblivna behandlingar. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av långvarig smärta. Metod: En kvalitativt strukturerad autobiografisk studie baserad på fem bloggar. Bloggarnas innehåll analyserades genom manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. De huvudkategorier som framkom var smärtan begränsar, vardagen förändras, vården sviker och att förlika sig med smärtan. Slutsatser: Ett adekvat bemötande från vården genererar en mindre negativ upplevelse för de drabbade medan ett bemötande där patienten inte tas på allvar istället förstärker lidandet. Genom acceptans kan livskvalitet uppnås trots en ständigt närvarande smärta.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

46

Carlenius, Cajsa y Klara Nyström. "Unga kvinnor med självskadebeteende : En beskrivning av hur de kan uppleva sitt beteende". Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-729.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

47

Svensson, Sofie y Fatima Zahir. "Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer : En litteraturbaserad studie". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15134.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Omkring 20 kvinnor drabbas varje dag i Sverige och det ställs omkring 9000 bröstcancerdiagnoser per år. Att drabbas av bröstcancer är en upplevelse som innebär mycket sårbarhet och djup förtvivlan. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Litteraturbaserad studie med 11 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier; upplevelser från en ny livssituation, upplevelser av stöd och perspektiv på livet. Det framkom även åtta underkategorier. Diskussion: Kvinnorna upplevde att bröstcancer förändrade hela livet. De mötte flera svårigheter och flera känslor som var svåra att hantera. Många existentiella frågor dök upp och det fanns ett behov av att bli sedda och hörda. Kvinnorna önskade att stödet från sjukvården hade varit anpassad utifrån deras individuella behov. När patienterna accepterade att leva med sin bröstcancer blev det lättare för dem att återgå till sin tidigare vardag. Konklusion: Vårdpersonalen har en stor påverkan på hur patienterna upplever att leva med bröstcancer utifrån vilken vård som de får. När sjukvården lättare kan identifiera patienternas behov så blir det enklare att ge vård efter deras behov.
Background: Breast cancer is the most common form of cancer that affects women. Around 20 women are affected each day and approximately 9000 are diagnosed with breast cancer each year. Breast cancer is an experience that involves a lot of vulnerability and deep despair. Purpose: The purpose with this study was to describe women´s experiences of living with breast cancer.Method: Literature based study with 11 qualitative articles. Results: The results showed three main categories; experiences from a new life situation, experiences of support and perspective on life. There were also eight subcategories. Discussion: The women felt that breast cancer changed their whole life. They faced several difficulties and several emotions that were difficult to handle. Many existential issues appeared and there was a need to be seen and heard. The women wished that the support from the health care had been adapted based on their individual needs. When the patients accepted their diagnose of breast cancer, it became easier to live with it and they could return to their previous daily lives. Conclusion: Healthcare professionals have a major influence on how patients experience living with breast cancer based on the care they receive.In order to give the patients the desired care there must first be an improvement in the communication between the patient and the health care professionals.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

48

Ahlström, Evelina y Therese Svanberg. "Att vara kvinna och leva med Multipel Skleros : En litteraturstudie baserad på patografier". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-17541.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet genom att nervcellsutskotten blir inflammerade. Det är nästan dubbelt så många kvinnor än män som insjuknar i sjukdomen. När sjukdomen bryter ut är de flesta mitt i livet och sjukdomen kan orsaka många år av lidande och funktionshinder. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Multipel Skleros. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Innehållsanalysen utfördes manifest med latenta inslag utifrån Lundman och Hällgren Graneheims tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier. I kategorin Kroppsliga förändringar framkom att kvinnor med sjukdomen Multipel skleros upplever att deras kropp förändrades med sjukdomen. I kategorin Emotionella konsekvenser av sjukdomen framkom att kvinnor upplever en känsla av skam, rädsla och sorg. I kategorin Tankar om framtiden framkom att kvinnor upplever positiva tankar om framtiden och tankar om döden. I sista kategorin Omgivningens betydelse framkom kvinnors upplevelser av att vara beroende av andra och att de kände tacksamhet till omgivningen. Slutsats: Genom att öka kunskapen och förståelsen för kvinnors upplevelse av att leva med sjukdomen MS, kan sjuksköterskan ge en mer personcentrarad vård och hjälpa till att stärka kvinnornas välbefinnande. Sjuksköterskan bör ta hänsyn till kvinnor med sjukdomen MS behov av hjälp och stöd för att bedriva en god omvårdnad utifrån det individuella behovet. Deras anhöriga kan också vara i behov av stöd och deras delaktighet i omvårdnaden bör även tas hänsyn till. Sjuksköterskan bör även se till så att de anhöriga blir avlastade om det behövs och att deras delaktighet i vården ska vara på kvinnor med sjukdomen MS egna villkor.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Tesis sobre el tema "Kvinnor upplevelse lidande hjärtinfarkt"

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros