Tesis sobre el tema "Lärarroll"

I dagens skola har läraren fått en starkare roll än tidigare, till stor del beroende på förändrade familje- och arbetsförhållanden. Lärarens kompetens och förhållningssätt har stor betydelse för elevernas förmåga att ta till sig ny kunskap och att interagera med andra elever och vuxna i skolan. I litteraturgenomgången har olika aspekter av lärarkompetens belysts ur aktuella forskares synvinkel och fem kompetenser utkris-talliserade sig: ledarskap, kommunikation, lärareelevrelation, interaktion och hand-ledning. I syfte att belysa vilka speciella kompetenser lärare kan anses sig behöva, hur lärare kan uppfatta sin lärarroll samt hur medvetna lärare kan vara om elevers uppfattning om lärarens betydelse har intervjuer genomförts med sex lärare, en kvin-na och fem män. Intervjupersonen arbetade med för- och grundskoleelever och hög-skolestuderande. Någon diskrepans mellan de olika lärarkategorierna framkom inte, trots att lärarna undervisade på olika stadier. Lärarna använde sig av en demokratisk ledarstil och betonade vikten av att via god kommunikation bygga upp en bra kon-takt med eleverna. De såg en del av sin läraruppgift som handledning, där de hjälpte eleverna vid eget arbete och grupparbete. Några tydliga strategier för lärarrollen uppgavs inte, i stället tycktes lärarna rent intuitivt förstå och kunna möta elevernas olika behov och speciella personligheter. En allmän uppfattning om hur eleverna såg på läraren var att läraren var en fostrare i form av en extraförälder, med allt vad det innebär. Den fostrande rollen upplevdes som tidskrävande. Samtliga lärare betonade vikten av att skapa förtroende och bygga upp goda elevrelationer.

During the past twenty years, the Swedish school systems have slowly changed to becomemore and more performance-driven. Private schools have been growing in general and, likeindependent schools and schools managed by municipalities, they profile themselves. Schoolsare becoming more performance and result-oriented, which has changed the roles of teachersin a dramatic way and is in general, still changing.

By profiling students based on theirindividual performance, schools are able to help students identify themselves and their owngoals. The process of profiling is a slow one in which some teachers adapt more quickly thanothers, and one that is critical for other teachers to learn in order to keep up with the demandsof society.Schools, like ordinary businesses, are in constant competition with each other to keep up withthe newest and greatest models of teaching and to rank among the best in high achievements.Perhaps the downside of this modern school structure is that it is often difficult to have aschool where both school management and teachers see eye to eye. School management must heavily focus on the school’s results as a whole. They rely on the teachers to produce theseresults among their students, which at times creates a heavy burden on teachers. The teachersare expected to have a much larger role, often ones that have to do with advertising for theschool in addition to teaching their students. In order to attract more student applications,school management expects that their teachers follow a curriculum that will produce highscores and grades.

This study was done with a secondary school in Stockholm, where four teachers and oneprincipal were interviewed in order to have their opinion of the discussion about teachers newposition in the school as they operate today.

Detta är en ”reseskildring”. Berättelsen handlar om min utveckling till pedagogisk process-hjälpare och lärarutbildare. Textarten är Husserlskt egologisk och pragmatisk. Min didaktik och roll som lärare har sitt rotsystem bl.a. i några skolforskningsprojekt. Det började med en forskarroll som deltagande observatör, en god grund för att bli en reflekterande praktiker; en observerande deltagare. I andra projekt var min roll aktionsforskarens, en god jordmån för läraren som handledare. Jag funderar över empati och makt, om vår skola som vår största friskvårdsinrättning. Jag förvånas över att lärares examensarbeten inte oftare bottnar i just den reflekterande praktikerns perspektiv, att den subjektivt levda lärarerfarenheten ännu inte kommer till uttryck i berättande texter. Det känns viktigt att studenternas röster blir synliga. Mina lärarstudenter saknar sådana texter, säjer dom. Därför skrev jag.

This exam work project strives to investigate different roles a teacher can adapt to in classroom situations. The focus is on three different types, gained from a dissertation made by Evelyn Säll where she has investigated teacher students’ opinions about the teacher’s role. These types are:

the Dramatist, the Director and the Illuminator, and five teachers are defined accordingly. Questionnaires and observations are used as a tool in order to come to a conclusion. Both teachers and pupils have answered questionnaires. The observations have been conducted on both teachers and pupils in order to look at different elements that can affect the teacher’s role. The different elements that can affect the role are from two studies made by Martyn Denscombe and Philip Jackson. From the perspective of these elements, an observation is made and the teachers’ response to these elements gives further perspective to the teachers according to Säll’s categories. However, from the viewpoint of the five teachers, the conclusion is made that Säll’s categories are obsolete and cannot be used to define a modern-day teacher. Most teachers today are a little bit of all categories at the same time, depending on the situations arising in different classes and in different lessons.

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka vad ledarrollen i läraryrket innebär utifrån mentorers och handledares föreställningar. För att komma fram till resultaten användes intervjuer med föreställningskartor och litteraturstudier. Resultaten i undersökningen visar hur mentorer och handledare ser på ledarrollen i läraryrket. För att ge undersökningen en högre relevans jämfördes respondenternas föreställningar med Karlstads Universitets anvisningar för ledarskapskompetens. Det är svårt att ge en generell bild av hur ledarrollen i läraryrket ser ut och vad den innebär då alla respondenter är av olika föreställningar. Att skilja ur den faktiska ledarskapskompetensen från lärarkompetensen tycks vara svårt då respondenter anser att didaktisk, pedagogisk och ämneskompetens hör till ledarrollen. I litteraturgenomgången befästes respondenternas föreställningar. Slutsatsen är att av tio respondenter är ingen av samma uppfattning om vad ledarrollen i läraryrket innebär.

The purpose of this study was to investigate the teacher’s situation in the correctionaltreatment’s client education. The paper examined teachers’ experiences of their professionalroles as well as their perception of the students’ situation. The study wasbased on telephone interviews that were recorded and analyzed afterwards as well asan analysis of texts that affect the teachers’ work. We examined the interplay betweenthe pedagogic and the organizational discourse and how the teacher and the studentare influenced by these. The study shows that teachers in the correctional treatment’sclient education act in a complex situation where the teachers must balance their professionalpractice between disparate discourses. The teachers have an individualisedmethod of working that is characterised by individual curricula that form the basis ofall teaching. The focus of the teaching is primarily on the forming of a student identitywithin the client with a starting point in social training, moral and ethical issuesand the norms and values of society. The study shows that the teachers have a complexreality that is characterised by conflicts and where the client’s identity formationhas a central role.The purpose of this study was to investigate the teacher’s situation in the correctionaltreatment’s client education. The paper examined teachers’ experiences of their professionalroles as well as their perception of the students’ situation. The study wasbased on telephone interviews that were recorded and analyzed afterwards as well asan analysis of texts that affect the teachers’ work. We examined the interplay betweenthe pedagogic and the organizational discourse and how the teacher and the studentare influenced by these. The study shows that teachers in the correctional treatment’sclient education act in a complex situation where the teachers must balance their professionalpractice between disparate discourses. The teachers have an individualisedmethod of working that is characterised by individual curricula that form the basis ofall teaching. The focus of the teaching is primarily on the forming of a student identitywithin the client with a starting point in social training, moral and ethical issuesand the norms and values of society. The study shows that the teachers have a complexreality that is characterised by conflicts and where the client’s identity formationhas a central role.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur sex lärare uppfattar sin lärarroll och hur de påverkas av olika faktorer i omvärlden. För att undersöka detta har vi ställt följande frågor; Hur uppfattar lärarna sin egen roll? Vad tror lärarna påverkar deras roll? Hur förhåller sig lärarna till omvärldsfaktorer som kan tänkas påverka lärarrollen? Hur förändras lärarrollen om den påverkas av omvärldsfaktorer? Vi analyserar detta mot bakgrund av den symboliska interaktionismens grundprinciper såsom de formulerades av Herbert Blumer, samt Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Vi presenterar även tidigare svensk forskning kring lärarrollen och relaterar våra resultat till den.

Det mest väsentliga i uppsatsen är de intervjuade lärarnas egen uppfattning och upplevelse av lärarrollen. För att undersöka lärarnas egen uppfattning har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen resultat tyder på att formandet av lärarrollen inleds redan vid den egna skolgången samt att lärarrollen är personlig. Det finns inte en gemensam uppfattning om lärarrollen bland respondenterna, alla definierar sin lärarroll olika. Lärarrollen är mycket komplex och i förlängningen förmodar vi att lärarstatusen kommer att sjunka ytterliggare om inte lärarrollen explicit definieras tydligare. Våra resultat tyder också på att lärarrollen har förändrats och utvecklats. Dock finns en motsättning mellan respondenternas vilja och den utvecklingen som sker. Utvecklingen tyder även i detta fall på hur komplex lärarrollen är. Slutligen så framkommer det i intervjuerna att faktorer i omvärlden såsom, föräldrar, elever, media etcetera inverkar på respondentens lärarroll. Resultaten påvisar att det är främst lärarnas trivsel, välmående, självkänsla och engagemang som prövas när omvärldsfaktorer som exempelvis föräldrar, elever, skolledning och skolkultur får ett större inflytande över lärarrollen.

Detta examensarbete behandlar politikers tal om lärarrollen och då med primärt fokus på språkbruk. I detta undersöks om det finns belägg för skillnader i hur bilden av lärarrollen kommer till uttryck mellan vänster- och högerorienterade partier. Den empiriska grunden utgörs av riksdagsprotokoll från kammardebatter under tidsperioderna 2004, 2005, 2006 och 2008. Sammanlagt rör det sig om fyra kammarprotokoll, där enskilda anföranden har valts ut och analyserats. Dessa anföranden utgör tillsammans cirka fyra sidor normal text och innefattar sjutton separata anföranden.

Examensarbetets teoretiska ansats befinner sig inom ramen för ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kommunikation och kunskapsbildning, det vill säga hur diskurser konstrueras, konsumeras och konstitueras.

Samhället är inte homogent, utan präglas av olika intressegrupper som har olika värderingar och olika syner på samhällets utformning. Därigenom uppkommer olika diskurser avseende vilket ansvar staten skall ha i skolans uppdrag att uppfostra demokratiska individer. Skolan är en av få samhälleliga institutioner där regeringen fastställer grunden och bestämmer innehållet. Därmed är det oundvikligt för skolan och lärarrollen att inte ingå i den politiska retoriken.

I examensarbetets resultatanalys framkommer tydliga belägg för att lärarrollen artikuleras i en kontext bunden av ideologiska värderingar och politisk korrekthet. Denna politiska korrekthet förutsätter ett aktuellt och tidstypiskt språk där vissa språkliga tecken är att föredra. Typiskt för de protokoll jag har analyserat är att talet präglas av marknadsekonomiska tecken. Den svenska skolan och lärarrollen diskuteras med ett metaforspråk där skolan liknas vid ett företag som drivs med ett vinstintresse. Detta artikuleras med ord som ”konkurrenskraftig”, ”flexibel” och ”frihet”.

Höger- och vänsterorienterade partier har olika syn gällande hur skolan och lärarrollen ska utformas. Detta blir extra tydligt allt efter som debatten fortgår. Då ökar dessa konstraster gradvis allteftersom debattens aktörer retoriskt angriper varandras ideologiska preferenser. Då debattens dynamik växer och den retoriska duellen dras till sin spets, genomkorsas talet av ideologispecifika tecken vilka påvisar skillnaderna mellan partierna. Diskursens dynamik skapar därmed utpräglade föreställningar av skola och lärarroll. Till följd av detta utgörs det politiska talet i mångt och mycket av ett ”antingen eller tänk” och med ideologispecifika tecken konstruerar de bilden av lärarrollen som till exempel antingen ”flummig” eller ”diktatorisk”.

Syftet med detta arbete är att visa på hur den interaktiva whiteboardtavlan kan användas i matematikundervisningen. Arbetet undersöker även hur den interaktiva whiteboardtavlan påverkar kommunikationen under matematiklektionerna och hur lärarrollen ser ut vid arbetet med tavlan. Detta har undersökts med hjälp av kvalitativa observationer och intervjuer. Två pedagoger som arbetar med den interaktiva whiteboardtavlan i matematikundervisningen har ingått i undersökningen. Observationerna skedde på varsin matematiklektion hos dessa pedagoger och följdes av intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna skedde skriftligt med en avpedagogerna och muntligt med den andra. Resultaten av undersökningarna visar att den interaktiva whiteboardtavlan kan användas för att variera matematikundervisningen på en mängd olika sätt. Den visar även att tavlan har, i de undersökta klassrummen, ökat kommunikationen och att lärarna upplever eleverna som mer aktiva och motiverade när tavlananvänds. Det visade sig i observationerna att pedagogerna använde sig av olika arbetssätt. De olika arbetssätten visades även ge skillnader i kommunikationen.

För att lärare ska kunna förhålla sig till de förväntningar som finns på dem i deras yrke, krävs att de är medvetna om vilka dessa förväntningar är. I denna studie undersöks outtalade förväntningar på lärare. Syftet är att synliggöra den institutionaliserade sociala ordningen inom skolan och på så sätt hitta tänkbara mönster som kan synliggöra sociala normer som reglerar vad det innebär att vara lärare. Studien har också en empirisk del, vilken utgår från kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna i studien talar om vilka förväntningar de upplever finns på lärare samt hur de förhåller sig till dessa. Empirin analyseras i enlighet med Berger och Luckmanns terminologi. I analysen belyses att lärarrollen konstitueras inom en institution som av det omgivande samhället har krav på sig att vara perfekt. Detta skapar en lärarroll som bland annat kännetecknas av pregnans, isolering från kollegor och krav på ordningssinne. I uppsatsens avslutande del diskuteras om denna lärarroll kan bidra till en syn på läraryrket som verkar förytligande, då pedagogiska frågeställningar och pedagogiskt samarbete inte verkar konstituerande för lärarrollen.

Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken grad gymnasielärare känner sig motiverade. Vi har valt att inrikta studien mot nyexaminerade lärare samt lärare med längre än 15 års erfarenhet av läraryrket. Genom intervjuer har vi försökt analysera hur lärarna ser på sitt arbete och vilka faktorer som påverkar deras motivation positivt respektive negativt. För att ge uppsatsen ett ytterligare perspektiv har vi sedan jämfört de nyexaminerades syn med de lärare som har lång erfarenhet för att se om det finns några skillnader när det gäller hur de ser på arbetet som lärare. För att kunna uppnå studiens syfte valde vi att intervjua totalt 12 lärare i två olika län, Östergötland och Kalmar län. Vi intervjuade 6 lärare som har jobbat mindre än tre år och 6 lärare med längre arbetserfarenhet än 15 år. Alla intervjuade lärare undervisar i samhällkunskap och hade lärarexamen.

En av slutsatserna som vi kunde dra utifrån denna studie är att respondenterna ger en klar bild av att en omotiverad lärare inte är bra, varken för skolan eller eleverna, då bristen på motivation smittar av sig på eleverna. I vår studie uppgav inga lärare att de var omotiverade men det fanns de med längre arbetslivserfarenhet som uppgav att de är mindre motiverade idag än då de började arbete som lärare. Orsaken till detta är att de upplevt en intensifiering av arbetet genom åren beroende på mer administrativa arbetsuppgifter och till högen ökad arbetsbelastning. Skillnaderna mellan lärarna med kort och lång erfarenhet är mycket små. De relativt nyexaminerade lärarna betonar sociala aspekter av arbetet i högre grad än vad de med lång arbetserfarenhet gör. Bland båda grupperna finns ett stort missnöje med lönen som de anser vara för låg, men få tror att de skulle vara mer motiverade eller göra ett bättre arbete om enbart lönen höjdes. En annan slutsats som drogs utifrån denna studie är att alla respondenter med lång erfarenhet och nästan alla med kort erfarenhet motiveras i hög grad av elevernas gensvar och att även få förmedla kunskap. Engagerade elever som vill lära sig och som gör framsteg var det som motiverade lärarna i studien mest. Det är också mötet med eleverna i klassrummet som lärarna upplever sig trivas bäst med och nästan alla intervjuade personer tycker att de administrativa delarna av arbetet är den tråkiga delen av arbetet.

This essay is an investigation that aims to increase the understanding regarding the opinions of what skills a teacher who works with pupils that are in need of special support ought to have. I have also tried to answer the question: How to be a good teacher?

The investigation is carried out as a qualitative interview survey, where three women from three different municipalities have explained, how they want pedagogues to work with pupils that are in need of special support.

The investigation shows that an accurate personality within the pedagogue plays an important part when accomplishing a positive development. Knowledge of various subjects combined with a specialized pedagogical education is very important, as well as an ability of understanding when it comes to different kinds of functional disorders.

Other positive qualities a teacher should have could be the following: to be structured, calm, be able to stand stress, have patience, be a good listener, be emphatic and have a good sense of humour.

The investigation also shows that teachers who are confident with themselves have a lot to gain in their profession. The final quality worth mentioning is, when you as a professional dare to be without prestige. You simply do not have any problem showing that you are not an expert in all aspects.

Key terms: Teacher competence, the specialized pedagogue, role of the teacher, special support.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare skapar läslust hos sina elever. En god läsförmåga är viktig för att kunna tillägna sig ytterligare kunskap och samhället ställer höga krav på läskunnighet idag och därför är det viktigt med en god läsförmåga. Men en god läsförmåga uppnås endast genom läsning och därför är det viktigt med kunskap om hur pedagogen kan hjälpa eleven att finna läslust. Metoden som använts har varit kvalitativ och bestod av enskilda intervjuer med tre lärare och nio elever på tre olika stadier, högstadiet, gymnasiet samt komvux. Resultaten av undersökningen visar att det råder samstämmighet, hos både lärare och elever, vad gäller läsningens betydelse för den språkliga förmågan. Både lärare och elever ger också uttryck för en ökad förståelse av omvärlden som en positiv följd av litteraturläsning. Lärarens engagemang har stor betydelse när det gäller att uppmuntra och vägleda eleven mot läslust.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare ser på lärarrollen, definierad utifrån uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lärarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrån behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lärare–elev identifierades med ett par aspekter på lärares ledarskap, nämligen motivation och ledarstil. Lärares samarbete karaktäriserades som formellt respektive informellt. Den metod som användes var kvalitativ; sex lärare som hösten 2007 arbetade på en gymnasieskola i Mellansverige intervjuades. Resultatet visade att vissa av lärarna hade en sociokulturell syn på kunskap, men också att en behavioristisk kunskapssyn levde kvar. Om relationen till eleverna kan följande sägas: Såväl relationsorienterade som uppgiftsorienterade ledarstilar var synliga hos lärarna. För att inspirera eleverna i klassrummet utgick lärarna från framför allt yttre och interaktiva principer för motivation. Lärarnas samarbete bedrevs huvudsakligen inom arbetslagen och nästan uteslutande på informell grund.

Undersökningen tar reda på fem olika grundskollärares uppfattningar kring värdegrundsarbetet. Synen på värdegrund, konflikter, elevers problembeteende samt metoden ART (aggressive replacement training) diskuteras. Hur dessa begrepp kommer till uttryck i det vardagliga arbetet samt vilka pedagogiska konsekvenser det får förs även fram. ART är en metod som ska ge elever alternativ till ett negativt beteende. Den innefattar tre delar: ilskekontrollträning, social färdighetsträning samt moralträning. För att undersöka hur lärares värdegrundsarbete förmedlas har fem kvalitativa intervjuer genomförts. Resultaten visar att värdegrundsarbetet genomsyrar lärarnas vardag. I värdegrunden ingår konflikthantering och det måste prioriteras före undervisningen, anser deltagarna. Om eleverna inte är trygga kan de inte ta in kunskap. För att ha en trygg klassrumsmiljö krävs positiva sociala relationer mellan lärare och elever. Genom ett empatiskt förhållningssätt kan läraren skapa ett gott socialt klimat och vara en förebild för eleverna. ART är ett verktyg för att arbeta förebyggande med värdegrund, samtidigt som metoden erbjuder strategier för ett alternativt beteende hos de elever som har svårigheter socialt och emotionellt. Deltagarna beskriver positiva effekter hos dessa elever både gällande lärandet och i den sociala samvaron. För att få en mer bestående förändring hos eleverna krävs tid och ett gott samarbete med hemmet. Resultatet visar att föräldrar inte alltid är positivt inställda till sitt barns deltagande i ART. Kritik framförs mot att metoden riktar in sig på symtomen och inte tar tag i de bakomliggande orsakerna.

Studien har en hermeneutisk ansats och behandlar hur relationen mellan lärare och elev påverkar inlärnings- och utvecklingsmiljön. Problemområdet belyses ur tre perspektiv; elevens, lärarens och författarnas. En metodtriangulering bestående av två lärarintervjuer, elevenkäter till samtliga elever i dessa lärares klasser samt videofilmade observationer i båda klasserna har använts. Resultaten redovisas både kvalitativt och kvantitativt.  

Resultaten visar att relationen är viktig för inlärnings- och utvecklingsmiljön och speciellt viktig är kommunikation, feedback och trivsel. I studien möter vi medvetna lärare med olika lärarstilar, men med elevernas bästa för ögonen. De visar också att de brottas med dilemman kring läroplanens intentioner om den goda lärmiljön med demokratiska värden och kursplanernas uppnåendemål.

Slutsatsen är att lärare betyder mycket för eleverna. Tydlig kommunikation och bekräftelse där läraren är säker att budskapet når fram och inte misstolkas är viktigt för inlärningen.

Diskussioner kring pedagogisk filosofi, relationens möjligheter och svårigheter samt kommunikationens betydelse och fallgropar kan öka medvetenheten och förståelsen för lärarrollen och elevernas utvecklings- och inlärningsmiljö.

Läraren har idag många olika roller i sitt yrke. Bland dessa är lärarens ledarskap en mycket viktig del. Det övergripande syftet med detta arbete är att försöka ta reda på vad olika lärare har för syn på ledarrollen i klassrummet.

Arbetet består av en litteraturstudie och en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fyra stycken lärare. I litteraturstudien presenteras några definitioner av begreppet ledarskap samt några olika sätt att se på ledarskapsprofiler: klassiska ledarstilar med motpolskaraktärer, ledarstilar ur ett psykoanalytiskt perspektiv och det situationsanpassade ledarskapet.

Resultaten visar på att de intervjuade lärarna anser att tryggheten och lugnet är det viktigaste att inbringa i klassrummet. Detta beror till stor del på deras ledarroll. För att nå detta använder sig lärarna av ett situationsanpassat ledarskap.

Syftet med detta arbete är att beskriva vanliga metoder ämneslärare använder sig av för att skapa och upprätthålla tystnad och ordning i klassrummen, när det enligt lärarnas uppfattning behövs. Vår empiriska del av arbetet grundar sig på en kvalitativ metod. Vi har genomfört observationer och intervjuat fem olika ämnes- och klasslärare i en F-5 skola i en förort i Stockholmsområdet. I observationerna har vi valt att följa två stycken år 2-3 klasser, under fem olika ämneslektioner. Utifrån litteratur och tidigare studier har vi belyst hur prat och ordning i skolorna har sett ut under de senaste tvåhundra åren och hur lärarens roll har förändrats i förhållande till den rådande skolkulturen. Ur de genomförda observationerna och intervjuerna har vi lokaliserat sju teman som beskriver lärarnas sätt att arbeta med ordning och pratregler i de två undersökta klasserna. I vårt resultat har vi presenterat följande huvudteman: inledning och avslutning av lektionen, klassrumsordning, regler, ordningsknep, lärarens beteende, prat i klassen, tillsägelser samt elevinflytande. Vi har sett att lärarnas sätt att förhålla sig till ordning, disciplin och prat i klassen varierar mycket och i analysen har vi relaterat vårt resultat till relevant litteratur. Till slut problematiserar och diskuterar vi en del av de tankar som vi har kommit fram till under arbetets gång. Dessutom presenterar vi några förslag för framtida forskning.

Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang.

Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik.

Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter. Matematik är mycket mer än multiplikationstabell och olika uträkningar och utvecklas genom matematiska aktiviteter vilka uppstår när handling och tänkande förenas.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken uppfattning SO-lärare har om relationen mellan lärarens pedagogiska, sociala och administrativa uppdrag i dagens grundskola. Ur syftet formulerades två frågeställningar som riktade sig mot att undersöka vad

som ingår i lärarens uppdrag och hur SO-lärare upplever detta uppdrag. Arbetet baseras på fyra intervjuer där varje respondent har behandlat fem frågeområden för att besvara arbetets frågeställningar.

Den tidigare forskningen visar att det råder ett tufft arbetsklimat för dagens lärare. Kraven på vad läraren ska genomföra och uppfylla har ökat och upplevs fortsätta att öka. I litteraturen framgår vilka åligganden styrdokumenten uttrycker att läraren har samt vilka rättigheter och skyldigheter läraren har i sitt arbete med inriktning på arbetstid och arbetssituation.

Det som framgår av det empiriska materialet i arbetet är att den tidigare forskningen och arbetets undersökning överensstämmer i mycket. Bland annat känner SO-lärare av problematiken som uppstår då läroplanen ska uppfyllas gällande elevernas individuella utveckling samtidigt som elevgrupperna består av trettio elever. En skillnad som framgick var att den tidigare forskningen ger en något mer kritisk och negativ bild av hur lärare upplever sitt uppdrag än vad SO-lärarna i arbetet framställde. Det framgår också i det empiriska materialet att det finns skillnader i hur SO-lärare uppfattar sitt uppdrag i relation till andra ämneslärare.

Syftet med denna studie är att studera varför några lärarstudenter vill bli lärare och att undersöka om de är beredda på de olika krav som ställs på lärare idag.

Studien inleds med en litteraturgenomgång där olika teorier, vilka bland annat behandlar vilka krav och förväntningar som finns på lärare idag, presenteras. Därefter följer en redovisning av åtta intervjuer vilka genomförts med studerande vid lärarutbildningen i Linköping.

I den efterföljande diskussionen har frågeställningarna nedan utgjort grund för jämförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin.

- Varför väljer studenter att studera på lärarutbildningen och vilka förväntningar har de på den?

- Vad tror studenterna att det innebär att vara lärare?

- Överensstämmer studenternas förväntningar på läraryrket med de krav från samhälle och föräldrar som ställs på lärare idag?

I det avslutande kapitlet går att läsa vilka slutsatser som kan dras av studien. Det framgår bland annat att anledningen till att studenterna vill bli lärare är individuell, men att det ändå går att dela in anledningarna i följande kategorier: människor, ämne, skolmiljö och tidigare lärare.

Studien avsåg att undersöka elevers, lärares och skolkuratorns attityd till lärarrollen med fokus på relationer mellan elev och lärare. Syftet var att undersöka hur elever upplever och definierar en bra lärare. Tidigare forskning visar att skolan och relationen till lärare har stor påverkan på elevers välmående. En kvalitativ metod användes genom halvstrukturerade intervjuer med fokusgrupper och skolkurator samt frågeformulär med lärare för att ta del av deras egna upplevelser av hur en bra lärare är. Resultaten analyserades med hjälp av teorier om socialisation, sociala roller, resiliens och känsla av sammanhang. Studien visar att elever och lärares syn på en bra lärare stämmer bra överens. Resultaten visar även att lärarna vill ha mer tid till relationen med elever, medan det för elever inte handlar om tid utan kvalitet i det lärarna gör. Slutsatsen från resultaten är att elever inte kan urskilja relationen till läraren från lärarens roll i undervisningen, utan det handlar om det sociala samspelet som är inkluderat i lärarens roll som har betydelse för eleverna.

Syftet med min studie har varit att undersöka elevers upplevelser av hur ramfaktorer påverkar en skapande process främst med fokus på pedagogens roll. Dels om elevers upplevelser av ramars påverkan i stort och mer specifikt hur eleverna upplever att klassrum, klasskamrater och läraren påverkar deras skapande process. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med sex elever som läser det textila ämnet tredje året på gymnasiet eller på folkhögskola. Förhoppningen har varit att intervjuer med äldre elever skall ge en tydligare bild av hur de upplever ramfaktorers påverkan på sitt skapande arbete. Gemensamt för alla informanter är att de i huvudsak läser sömnad, vävning, formgivning samt får prova på andra textila tekniker. Elevernas upplevelser av ramar i den skapande kontexten varierar beroende på vilken typ av ramar det rör sig om. Riktlinjer kan upplevas som negativa medan begränsningar kan vara en hjälp att komma vidare i sitt skapande arbete. Vilka ramar som påverkar den skapande kontexten är beroende av miljön i vilken skapandet sker, där material, maskiner, klasskamrater och framförallt läraren är påverkande faktorer. Eleverna ser läraren med sin kunskap, kompetens och erfarenhet som den ramfaktor som har störst betydelse för deras skapande arbete. Läraren ska bistå med teknisk expertis men även handledning genom den skapande processen efterfrågas.

Mitt examensarbete handlar om arbetssättet ”eget arbete” som bland annat växt fram de senare åren som en lösning på hur man ska kunna hantera spridningen i klassrummet. Jag har gjort intervjuer på två olika skolor (en kommunal skola och en friskola) med sammanlagt sju lärare. Jag har velat undersöka hur lärare beskriver arbetssättet på de två skolorna, lärares syn på sin roll som lärare under eget arbete och undersöka lärares syn på vad de anser vara fördelar och svagheter med arbetssättet. I analysen av de två skolornas arbetssätt har jag använt mig av Basil Bernsteins begrepp, klassifikation och inramning, eller med andra ord: synlig och osynlig pedagogik. Jag kom fram till att arbetssätten på båda skolorna har mycket av den osynliga pedagogiken, medan pedagogiken tycks vara aningen mer synlig på friskolan. Lärarnas beskrivning av sin roll under eget arbete är att de i huvudsak fungerar som ett stöd för eleven och som handledare. Detta svar fick jag på båda skolorna. Fördelen med eget arbete, enligt lärarna, är främst att eleverna kan arbeta i sin egen takt och behöver inte invänta varandra. Läraren kan alltså hantera spridningen mellan snabba och långsamma elever under eget arbete. Detta har många gånger varit ett problem i den traditionella undervisningen. En av svagheterna i arbetssättet, som båda skolornas lärare nämner, är att alla elever inte klarar av att strukturera sitt arbete på egen hand. Kanske är det så att dessa elever fungerar bättre med en synlig pedagogik.