Tesis: "Lärprocess"

1

Ramtjärn, Laura y Johanna Pirttikangas. "Dans som estetisk lärprocess : Hur dans kan användas som uttrycksform och estetisk lärprocess i förskolan". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-83665.

Texto completo

Resumen

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagogerna arbetar med dans som uttrycksform och estetisk lärprocess och vilka utmaningar detta kan medföra. Denna undersökning har utgått ifrån ett fenomenologiskt perspek-tiv för att ta reda på pedagogernas erfarenheter och upplevelser idag. Under-sökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger som sedan transkriberats och analyserats för att hitta centrala be-grepp. Resultatet visar på omfattande möjligheter som dans kan ha i förskolans verksamhet och vilka områden som kan utvecklas. Det är viktigt att pedagoger integrerar hela läroplanen (Skolverket, 2018) i förskolan och tar vara på alla möjligheter till lärande. Därför behöver pedagoger få tillgång till grundläg-gande kunskap om dans och andra uttrycksformer för att kunna utmana barnen i deras lärande.
The purpose of this study is to find out how educators in preschool use dance as a form of expression and as an aesthetic learning process and what chal-lenges this may result in. The study is based upon a phenomenological per-spective to find out the educators personal and professional experiences today. Through qualitative interviews with five active educators which have been transcribed and analysed we found some key concepts to our study. The results show extensive opportunities that dance can have in the preschool's activities and which areas can be developed. It is important that educators integrate the entire curriculum (Skolverket, 2018) in preschool and take advantage of all opportunities for learning. Therefore, educators need to have access to basic knowledge about dance and other forms of expression in order to challenge children in their learning.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

2

Peolsson, Michael. "Att beskriva kronisk smärta : en lärprocess". Licentiate thesis, Linköpings universitet, Tema Kommunikation, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-111015.

Texto completo

Resumen

Sammanfattningsvis syftar denna uppsats till att studera hur patienter beskriver sin smärta samt på vilka sätt de beskriver hur de utforskar sin smärta i vardagen. Jag vill med dessa beskrivningar som bakgrund lyfta fram patienters egen lärprocess om sin smärta. Avhandlingen syftar vidare till att diskutera hur vårdgivare kan lära sig av patienters smärtbeskrivningar. I detta sammanhang vill jag lyfta fram några begrepp som kan belysa hur patienterna i mina studier delger vad jag tolkar som smärtupplevelser.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

3

Bryggegård, Marie. ""Estetisk lärprocess är ju allt" : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar av musik och estetiska lärprocesser i förskolan". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73025.

Texto completo

Resumen

The purpose of this study is to contribute with knowledge of preschool teachers’ perceptions of music and aesthetic learning processes in relation to the Swedish National Agency for Education’s reformulation of the preschool curriculum 2018. By using a phenomenographic methodology and qualitative interviews, the study has been conducted with six preschool teachers from different preschools in one municipality where the ambition has been to get a variety of different perceptions. The result of the study shows that the preschool teachers’ perceptions of giving the children the conditions in music that are given in the curriculum, vary widely. A preschool teacher describes how the music gets an embodied or emotionally intrinsic value. In the case of aesthetic learning processes in teaching, preschool teachers proved to have good perception of what aesthetic is, the perception of learning process was however varied. The preschool teachers considered in general that they lacked materiel to deepen the music education, some also considered that they needed additional knowledge in music and aesthetic learning processes. The reformulation of the aesthetic objective in Lpfö 18 showed that half of the preschool teachers considered it clearer and that it is placing a higher demand on them, while the others experienced the rewording as less demanding. The result of the study shows that the Swedish National Agency for Education’s formulation can be interpreted in different ways. One conclusion from the study is that the Nation Agency for Education has not been sufficiently clear about the reformulation of music and learning processes in Lpfö 18. Another conclusion is that the preschool teachers who have some form of musical education have a greater understanding and awareness of what the music does with the child. Also, how preschool teachers can teach by using different didactical forms of music for learning and how children can experience the music’s own magic world.
Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av musik och estetiska lärprocesser i förhållande till Skolverkets omformulering av förskolans läroplan 2018. Genom att använda en fenomenografisk metodansats och kvalitativa intervjuer har studien genomförts med ett urval av sex förskollärare från olika förskolor i en kommun, där strävan har varit att få en variation av olika uppfattningar. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarnas uppfattningar av att ge barnen de förutsättningar i musik som läroplanen lyfter, varierar mycket. En förskollärare beskriver hur musiken får ett förkroppsligat eller känslomässigt intrinsikalt värde. I fråga om estetiska lärprocesser i undervisningen visade sig förskollärarna ha goda uppfattningar om vad estetik är, uppfattningen av lärprocess var dock splittrad. Förskollärarna ansåg överlag att de saknade materiel för att fördjupa musikundervisningen, några ansåg även att de var i behov av kunskapsutveckling inom musik och estetiska lärprocesser. Omformuleringen gällande det estetiska målet i Lpfö 18 visade att hälften av förskollärarna ansåg att det blev tydligare och ställer ett högre krav på dem, medan de andra upplevde omformuleringen som mindre kravfull. Resultatet visar därmed att Skolverkets formulering kan tolkas på olika sätt. En slutsats från studien är att Skolverket inte varit tillräckligt tydliga med omformuleringen av musik och estetiska lärprocesser i Lpfö 18. En annan slutsats är att de förskollärare som har någon form av musikalisk utbildning har en större förståelse och medvetenhet av vad musiken gör med barnet. Även hur förskollärare kan undervisa didaktiskt i musikens olika lärandeformer och hur barnen kan få uppleva musikens egna magiska värld.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

4

Blomberg, Pia y Jennie Räisänen. "En estetisk lärprocess i skolan genom skapande av trummor". Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-7785.

Texto completo

Resumen

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera hur en estetisk lärprocess genom skapande av trummor kan se ut i ett samspel mellan elever samt mellan elever och pedagoger. Utvecklingsarbetet genomfördes i en åldersheterogen skolklass med 40 elever som tillsammans skapade trummorna parvis. Genom att observera och fotografera eleverna i sitt skapande studerade vi deras kreativitet, engagemang och kommunikation i ett samspel. Vårt resultat i den här estetiska lärprocessen visar att eleverna genom kommunikation och samspel var kreativa och engagerade i skapandet av trummor.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

5

Jörgensson, Johanna. "Musik som lärprocess i förskolan : Pedagogisk resurs i verksamheten". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71425.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

6

Myhre, Eleni y Malena Fock. "Du kan ju dansa i tanken! : Dans som estetisk lärprocess i svenskämnet F-3". Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-7558.

Texto completo

Resumen

Det är med utgångspunkt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har väckts och bidrar till ett allmängiltigt intresse då läroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien är att få kunskap om hur dans som estetisk lärprocess kan uttryckas och stärkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare år, F-3. Studien bygger på kvalitativ metod där intervjuer med danspedagoger har genomförts samt två experimentella lektioner med dans i svenska som utgångspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas på intervjuunderlaget där dataproduktionen analyserats med hjälp av de tre utgångspunkterna från teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati. Vidare presenteras resultatet från de experimentella lektionerna med stöd i Lindströmsmodellen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

7

Boström, Åsa. "Pappersarbete. : En undersökning av sinnliga erfarenheter i en hantverksmässig lärprocess". Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7374.

Texto completo

Resumen

Syftet är att undersöka papper som hantverksmaterial och de sinnliga erfarenheter som framträder i mötet med papper specifikt genom bokbinderi. Jag har sökt svaren på tre frågor som formulerats:Vilka moment är de mest grundläggande i arbete med papper?Vilka sinnliga erfarenheter framträder i den hantverksmässiga lärprocessen av att binda böcker?Hur kan processen att binda böcker beskrivas i termer av lärande?I undersökningen framstod fem moment som grundläggande i arbete med papper. Att mäta, skära, vika, göra hål och sammanfoga. De sinnliga erfarenheterna som framträtt i undersökningen har varit visuella, taktila/kinestetiska samt auditiva. Erfarenheterna kombineras i hantverksprocessen men bygger också på erfarenheter som gjorts i tidigare materialmöten och arbeten, inte enbart genom bokbinderi specifikt. De sinnliga erfarenheterna tillkommer genom uppmärksamhet i dialog med process och material. Exempel på moment som framträtt som i huvudsak sinnliga är mängd styrka som behövs vid tillskärning och håltagning, fuktighetsgrad i papperet vid limning och bedömning av papperets vikt. Jag fann begreppet transaktant användbart för att medvetandegöra hur både den lärande och materialet kan ses som aktiva i den hantverksmässiga lärprocessen. Processen som helhet kan ses som lärande men också att peka ut skeenden i processen som på ett konkret sätt varit avgörande för att förstå erfarenheten som gjordes.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

8

Karlsson, Malin y Sigbritt Jönsson. "Elevers insikt i sin lärprocess med metoden loggbok i fokus". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36574.

Texto completo

Resumen

Detta examensarbete behandlar vilken betydelse loggboken har som hjälpmedel för att eleverna ska reflektera över sitt lärande och därmed få ökad kunskap. Vår tidigare undersökning på lärarhögskolan i Malmö, om ämnesintegrering, har legat till grunden för att för att vi nu har genomfört en integrering av våra två respektive kurser: psykosocialt arbete och skapande verksamhet på Barn- och Fritidsprogrammets årskurs tre. I bakgrundsarbetet ingick en kartläggning av vilken roll det skrivande ordet spelar för elevernas reflektion och insikt i sitt eget lärande. Dessutom framkom det av studien att när eleverna får vara med och bestämma vad de ska göra så ökar deras motivation och deras intresse för uppgiften avsevärt. Vår slutsats grundar sig på litteraturstudier och en innehållsanalys av elevernas loggböcker. Utöver detta har vi använt oss av en kvalitativ gruppintervju för att få svar på våra frågeställningar. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att loggboken är ett verktyg som man kan använda för att eleverna ska kunna få insikt i och reflektera över sitt lärande. Vi är övertygade om att flera faktorer är viktiga i elevens reflektion som t ex vilken ledarstilar pedagogen använder och gruppens sammansättning.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

9

Norman, Cleo y Ida Zamzad. "ARBETSGRUPPENS BETYDELSE UNDER EN LÄRPROCESS : ur ett hållbart lärande perspektiv". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-11595.

Texto completo

Resumen

En snabb förändringstakt på arbetsmarknaden sätter högre krav på medarbetarnas kunskap och lärande. Trots detta koncentrerar sig flertalet organisationer idag på de lukrativa vinsterna, vilket skapar sämre förutsättningar för arbetsplatsens grupplärande. Syftet var att utöka kunskapen om medarbetarnas upplevelser av betydelsen arbetsgruppen för lärandeprocesser i relation till organisationsförändring och ett hållbart perspektiv. Studien har en hermeneutisk ansats för att för att kunna tolka och få en djupare förståelse för medarbetarnas upplevelser. Åtta respondenter hittades med hjälp av ett bekvämlighetsurval från respektive åtta olika organisationer. Både strukturerade och semistrukturerade intervjumetoder användes för att besvara frågeställning och syfte. De transkriberade materialet har kodats, analyserats och tolkats med stöd av Illeris (2006) lärandedimensioner i ett successivt samspel där delar och helhet ökat på förståelse för fenomenet. Studien visade på att det upplevs finnas en ambivalent syn bland respondenterna i att lära under förändring i organisationer idag. Detta styrs av individuella erfarenheter, hur medarbetarna upplever relationen och kommunikationen till sina kollegor samt i vilken grad stöd till lärande arbetsplatsen erbjuder.
A quick change in the labor market results in a higher demand on the employee’s knowledge and learning abilities. Despite this fact many organizations today focus on lucrative profits, which in turn create worse group learning conditions in the work places. The purpose of the this study was to expand on the knowledge of the employee´s experiences in regards to the importance of working groups for learning processes in relation to organizational change and sustainable perspective. The eight respondents were chosen through a convenience sampling, who then where interviewed with structural and semi structural interview methods. The transcribed interview material has been processed through categorizing, analyzing and interpretation in a successively manner including both parts and whole. The study shows that amongst the respondents there seem to be ambivalence towards learning within an organization that is changing today. This is driven by; individual experiences, by how the employee´s relationship and communication is towards each other but also by the level of support the working place provides towards learning.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

10

Segerlund, Kristina. "Handens kunskap : en undersökning om händernas kreativa arbete i en lärprocess". Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-3260.

Texto completo

Resumen

Den här undersökningen behandlar frågorna: Hur kan erfarenheter och lärande formuleras genom händernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som språkligt verktyg i en lärandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med händerna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lärande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var även att utforska hur det går att kommunicera med handens kunskap. Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrån sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tänkande och som utvecklats av bland andra Roger Säljö. Jag har förhållit mig kring begreppen handens kunskap, tyst kunskap och kreativitet. Deltagarna formulerade erfarenheter och lärande genom det kreativa arbetet med händerna. Det kom till uttryck i görandet, utforskandet och färdigheten. När deltagarna i undersökningen utforskade med händerna och gick in i den koncentrationen som det kreativa arbetet medförde kunde de förvärva kunskap genom den direkta materiella erfarenheten i görandet. Som pedagog ser jag stora möjligheter med handens kreativitet och kunskap. Det är en utforskande metod som ger hela människan nya erfarenheter och intryck. Att använda handens kunskap som språkligt verktyg genom att visa, iaktta, pröva och känna i en lärandesituation var en utmaning som för mig öppnat för nya pedagogiska rum med väldigt kreativa lösningar. När vi gav våra händer och det de gjorde en ärligare chans, anser jag att vi även gav oss själva och våra egna erfarenheter en större möjlighet att växa i kunskapen. I min slutgiltiga gestaltning (se bilaga nr.2 och 3: Gestaltning) valde jag att lyfta fram delar av de erfarenheter och de artefakter som formulerades under broderisittningen som ägde rum i undersökningens workshop. Jag broderade även citat som finns i uppsatsens resultatdel. Allt broderi hängde i luften eller vilade på golvet i examinationsutställningen, det gick en röd tråd mellan citaten och de av deltagarna i undersökningen broderade inslagen. Broderierna kommunicerade mot en affisch där mina händer broderade. På några av gestaltningens broderier fanns nål och tråd som bjöd in betraktaren till att iaktta, pröva och känna.
BI

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

11

Backéus, Åsa. "Att landa på månen och i skolan : Drama som estetisk lärprocess". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14810.

Texto completo

Resumen

Denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har som syfte att åskådliggöra och konkretisera begreppet estetiska lärprocesser, sett genom drama som metod i ämnesundervisning. Forskningsfrågorna är Hur kan estetiska lärprocesser förstås genom drama som metod i ämnesundervisningen? och Vad krävs av drama för att estetiska lärprocesser ska uppstå? Deltagande observationer samt två intervjuer har genomförts för att undersöka ett projekt där drama använts sommetod för tema Rymden i årskurs två. Mot en bakgrund av sociokulturell teori om lärande samt Lindströms modell för estetiskt lärande görs tolkningen att estetiska lärprocesser kan uppstå i drama som metod i ämnesundervisning när extra stor vikt läggs vid de tre delarna reception, produktion och reflektion samt när en fiktiv situation skapas tillsammans med deltagarna, genom t.ex. lek, berättande och känslor, så att en upplevelse av estetisk fördubbling blir möjlig.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

12

Fager, Lars. "Split vision : en studie av designprocessen som lärprocess i ett utbildningssammanhang". Licentiate thesis, Umeå University, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65844.

Texto completo

Resumen

This licentiate thesis is based on visual art didactics and the school subject visual art, but focuses on the design process in a college design education. The aim is to explore and understand the innovative and exploratory learning processes and the importance of visual mediation in this context. With a phenomenological approach the study focuses on design students experiences in this context. These experiences are made subject on reflection and formulation, through phenomenology and visual semiotics. The empirical materal of the study consists of interviews and sketches and images collected from student workbooks. The results of the study show that the design process does not occur by itself among the students. It must be learned. The need for learning probably also applies to the processes of creative learning in other fields. Furthermore, the results indicate that the process is best understood and appropriated in pragmatic learning situations. Three kinds of visual representations of the basic aims of process work are identified in the analysis: images for communicative purposes, images for reference and discussion purposes and images as a support for one's own thinking. From the perspective of visual art dididactics the results of the study reveals four important dimensions, wich may be of relevance as a fundamental didactic structure in efforts to promote understanding of a practice-oriented learning in context of visual mediations. Together with a split vision guiding principles, existing premises and action-based learning processes may provide a supporting unit in this structure. Based on the results, it seems important that pupils and students have the opportunity to learn to master and appropriate the creative process in order to use it in an investigative purpose. Considering the structure of the process, a didactic model can facilitate learning and at the same time provide a valuable complement to the subjective approach of inspiration in the aestetic learning process. In summary, the results of the study indicate that the fields of design and didactics are related to each other and that the field of design training can bring knowledge and experience of exploration and creative learning processes to the school subject visual art.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

13

Brandberg, Ida. "Partiklarnas dans : En studie om kemi och dans som estetisk lärprocess i förskolan". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68271.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur dans som estetisk lärprocess kan påverka barns förklaringar om uppfattningen kring materiens oförstörbarhet utifrån en lösningsprocess. I en semistrukturerad gruppintervju fick barnen förklara samma kemiska fenomen både före och efter att de fått gestalta fenomenet genom dans. Dansen i studien gestaltade partiklarnas rörelse utifrån lösningsprocessen och avdunstningen. Resultatet visade att barn använder sig av tre olika typer av förklaringsmodeller för att förklara det kemiska fenomenet. De tre förklaringsmodellerna är naturvetenskapliga, animistiska och magiska förklaringsmodeller. Undersökningen visar att andelen naturvetenskapliga förklaringsmodeller ökade efter dansaktiviteten. Studien tyder på att dans som estetisk lärprocess kan gynna barns lärande när det gäller kemiinnehåll i förskolan.
The aim of this study is to increase knowledge about how dance as aesthetic learning process can affect children's explanations of the perception of the matter indestructibility based on a solution process. In a semi-structured group interview, the children were able to explain the same chemical phenomena both before and after the gestation of the phenomenon through dance. The dance in the study portrayed the movements of the particles based on the solution process and evaporation. The result showed that children use three different types of explanation models to explain the chemical phenomenon. The three explanatory models are natural science, animistic and magical explanatory models. The survey shows that the proportion of scientific explanatory models increased after the dance activity. The study suggests that dance as an aesthetic learning process can benefit children's learning in terms of chemistry content in preschool.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

14

Warren, Terrie. "På ett annat sätt : före detta elevers berättelser om sitt filmarbete i gymnasieskolan". Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-4791.

Texto completo

Resumen

Fokus för den här C-uppsatsen är arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lärprocessen ur ett ”målrelationellt” perspektiv i vilket målet för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och där bildspråket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen på hur man lär sig genom relationella möten. Undersökningen utgår från ett ämnesintegrerat filmprojekt mellan samhällskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever på en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att låta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex år efter avslutade studier, med hjälp av foto- och filmelicitering, berättat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frågeställning är en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lärande skolarbete i ämnesintegrerade projekt. Är estetisk lärprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, något roligt att göra i vila från andra ämnen, eller hjälper detta elevers lärande framåt samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie är att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lärprocess och jag vill härigenom bidra med kunskap om detta. I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgång till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras färdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, värdera och lösa problem i lärandet. I studien berättar de före detta eleverna att de även lärt sig av varandra och hur de genom arbete i rörlig bild dessutom uppnått mål i samhällskunskap utan att de tänkt på det. De berättar också att de har användning för detta i sitt yrkesliv i mediebranschen där de ofta under en arbetsprocess utsätts för kritiskt granskande. De före detta eleverna menar att deras positiva bild av en handledande arbetsmetod gör att de har beredskap för detta.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

15

Jonsson, Hanna y Mirella Dizdarevic. "Vägen ur missbruket - En evig lärprocess : Ett pedagogiskt perspektiv på att bryta ett alkoholmissbruk". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31633.

Texto completo

Resumen

Alcohol addiction is a big public health issue and is the reason to why this study was made. Main focus of the study was a sociocultural perspective of learning. Results show that the way to handle an addiction is a lifelong learning process. To be able to recover from an alcohol addiction the addict must face a consequence that has an impact on the addict to make them want to change their ways, and is often health related or that the addict’s social environment is affected. These consequences often contribute to an insight to the addict, that their behavior is untenable and a decision is gradually made by the addict with their social network, consisting of family and friends. To be able to maintain sober the addict is in great need of support and acceptance from their loved ones but also from society. The aim of the study was to evaluate which factors play an important role in the addict’s life when battling an addiction thru a sociocultural perspective of learning. The empirical data was collected through five interviews with people that had competence regarding addiction.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

16

Hellström, Abigail. "IKT som redskap för lärande : aktionsforskning i ett pilotprojekt". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för management, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-5226.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att lärare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgång trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-användning. Bakgrunden till min undersökning är utredningen En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehåller en utvärdering av den nuvarande lärarutbildningen från reformen 2001 samt förslag på förändringar som ska leda till en ny och hållbar lärarutbildning. Ett av förslagen är att IT ska genomsyra den nya lärarutbildningen för att man på så sätt ska förbättra kvalitén i undervisningen och för att lärarna ska kunna handleda eleverna så att de förstår riskerna och farorna på Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har därför initierat ett projekt på min egen skola och använder aktionsforskning som metod utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och verksamhetsteori. Jag har genomfört studien tillsammans med lärare och elever i årskurs fem och sju. Vi har introducerat Internet och bloggar som ett redskap i lärarnas och elevernas skolarbete. Resultatet visade att lärare och elever ser och använder den virtuella mötesplatsen på olika sätt. Mycket samarbete och vägledning behövs för att lärare och elever ska kunna behärska den virtuella mötesplatsen i utbildningssammanhang. Att överbrygga gapet mellan generationernas IKT använding på skolan är ett praktiskt genomförbart projekt där parterna bör prioritera samarbete och ett nytt sätt att tänka. Aktionsforskning är en passande metod som bör prägla verksamheten. Skolans ledning kan utveckla tydliga och välgenomtänkta strategier för skolutveckling – med hjälp av aktionsforskning.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

17

Kilic, Gulistan y Mary Hanna. "Pedagogisk dokumentation i förskolan : Hur synliggör pedagoger barns lärprocesser?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30960.

Texto completo

Resumen

I vår undersökning har sökt svar på vad pedagogisk dokumentation är för pedagoger som arbetar på två förskolor och hur dessa pedagoger använder pedagogisk dokumentation för att synliggöra barns lärande. För att uppnå syftet med vår undersökning har vi intervjuat åtta förskollärare. Vår utgångspunkt har varit att det är reflektionen kring dokumentation som gör den till en pedagogisk dokumentation och att genom reflektion synliggörs barns lärande. De förskollärare vi intervjuade påpekade bl.a. vilka svårigheterna är med pedagogisk dokumentation samt på vilket sätt pedagogisk dokumentation gynnar alla som är en del av förskolan, det vill säga föräldrarna, pedagogerna, barnen och verksamheten. Undersökningen har bidragit till att stärka vår uppfattning om att diskussionen kring pedagogisk dokumentation är viktig för att kunna få syn på sitt eget lärande som pedagog och kunna se hur barn lär sig, för att kunna utveckla verksamheten så att den utgår från barns behov och intresse.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

18

Eriksson, Jessica. "Arbetsplatsens lärprocess och lärmiljö vid digitalisering : En enkät- och intervjustudie om ett förändringsarbete inom hemtjänsten". Thesis, Högskolan i Gävle, Pedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32416.

Texto completo

Resumen

Då arbetslivet förändras i snabb takt och det finns förhoppningar och krav på att digitaliseringen ska lösa stora delar av de problem som uppstår vid snabba förändringar inom offentlig verksamhet har denna studie tittat närmare på hur lärandet kan se ut vid digital förändring inom offentlig verksamhet. Uppsatsens syfte var att undersöka och skapa kunskap om hur lärprocessen och lärmiljön vid införandet av nytt digitalt arbetssätt ser ut, utvecklas och fungerar i en hemtjänstgrupp. Detta gjordes genom en kvalitativ undersökning utifrån en fallstudie vid en arbetsplats i en kommun i Mellansverige. Data samlades in genom observation, enkät samt intervjuer med chef och medarbetare. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är främst P-E Ellströms perspektiv på lärande i arbetslivet samt Ellström & Ekholm och Kocks perspektiv på lärmiljöer. Dessa teoretiska utgångspunkter används som ett verktyg för att analysera det insamlade datamaterialet. Resultatet visar att lärandet sker genom informellt lärande på arbetsplatsen genom gemensamma genomgångar, individuella uppföljningar samt ett kollegialt lärande. Lärprocessen är både reproduktiv och utvecklingsinriktad, det skiljer dels mellan chef och medarbetare men även inom arbetsgruppen hur lärprocessen tar form. Då arbetssättet är nytt för hela gruppen är mycket reproduktivt lärande men även inslag av utvecklingsinriktat lärande finns i form av vissa ifrågasättanden, innovationer och utvecklande. Lärmiljön på enheten är i stort stödjande utifrån en stöttande ledning, stöttande medarbetare, ett delvis öppet klimat och delaktighet. Det finns även vissa incitament som tyder på en begränsande lärmiljö utifrån bristande resurser i form av utrustning samt tid och även en frustration och tidvis kontrollerande ledning.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

19

Andersson, Marina. "Språk och musik i samklang- : En undersökning utifrån förskollärares perspektiv på kopplingar mellan musikundervisning och språk". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103923.

Texto completo

Resumen

Abstarct Studiens syfte är att belysa förskollärarnes perspektiv på hur musikaliska och språkliga mål vävs samman i musikundervsiningen i förskolan. De två frågeställningar som studien har utgått ifrån är: Hur beskriver förskollärare de undervisningsmetoder som används för att främja musikaliska och språklig utvecklninhg hos barn i förskolan? Hur beskriver förskollärare kopplingar mellan musikaliska och språkliga mål i musikundervisningen? Utgångspunkter för studien är läroplanens skrivningar om betydelsen av att använda sig av musik, som exempelvis sång och rörelsesånger, för att utveckla barns språ, samt tidagre forskning som belyser kopplingar mellan musikunderisning och barns språk. Studien har en kvalitativ metodansats där empirin har samlats in via semistruktuerade intervjuer med fem förskollärare från både småbarns- och syskornavdelningar. Resultatet belyser förskollärarnas perspektiv på de metoder som används i musikundervisningen i de olika åldersgrupperna. Studien utgår från det didaktiska perspektivet på kopplingar mellan musikundervisning och språk hos barn. Undersökningens kärna är hur förskollärare förhåller sig till ämnet musik i förskolan och på vilket sätt de didaktiska valen inom musik motiveras med hänvisning till barns språk. Studiens resultat har analyserats utifrån ett teoretiskt perspektiv där begreppen didaktiktrianglen och inommusikaliska samt utommusikaliska mål står i centrum. Resultatet påvisade didaktiska överväganden och språkutvecklande musikaliska verktyg i förskolekontext. I intervjuerna beskrev förskollärare hur musikaliska och språkliga mål vävdes samman i musikundervisningen samt hur de såg på vikten av musik för barns språk. Det visade sig också att förskolläararna önskar mer kompetens, kunskaper och erfarenheter inom musikundervisning.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

20

Grahn, Anders. "Kritiska implementeringsaspekter vid formativ bedömning i matematik, åk 4-6. : -En kvantitativ studie om matematiklärarens upplevelse av tre implementeringsaspekter inom formativ bedömning". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36128.

Texto completo

Resumen

This study will problematize formative assessment based on the three most prominent critical implementation aspects that previous research has highlighted. The three implemental critical aspects that this study will examine are teachers’ perception of lack of expertise, lack of time and instrumental use of documentation. The survey was conducted in a medium-sized municipality in Sweden. 27 mathematic teachers answered a questionnaire survey with the aim to clarify whether the teachers in the investigated area are experiencing the implementation problem or not. The result shows that a large part of the investigated mathematical teachers don´t use formative assessment, as they experience lack of competence and lack of time to implement formative assessment. Another result is that the teachers uses documentation of students´ performances in an instrumental way. Which may be because the teachers to a large extent felt that they had poor knowledge of formative assessment and its implementation, even though a large part was educated in the assessment form. This study can help to highlight a possible educational need, and help mathematic teachers to increase knowledge about the three critical implementation aspects.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

21

Wastesson, Sara. "Tanken förmår, känslan består : En undersökning av lärprocessen i textilslöjd, av lärandets emotionella aspekter och upplevelsen av flow". Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7993.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna undersökning är att fördjupa förståelsen för hur en lärprocess i textilslöjd kan ske, vilka typer av känslor den frammanar och vad det i sin tur kan ha för effekt för lärandet. Undersökningen söker svar på följande: hur upplevs lärprocessen i en materiell kontext samt hur lärandets emotionella aspekter kan förstås genom teorin om flow? Lärandet har bestått i att utveckla kunskaper om hantverkstekniken bildväv genom att först utföra ett antal teknikövningar efter skriftliga instruktioner för att därefter tillämpa dessa kunskaper i en föreställande bildväv. Processdagbok har skrivits kontinuerligt och anteckningarna ligger till grund för analysen. Analysen av lärprocessens upplevelse har skett genom Mihaly Csikszentmihalyis flow-modell. Under processens gång uppdagades att flow-modellen inte återspeglade upplevelsen så som den var i detta sammanhang, därför har en annan modell utformats vilken illustrerar denna lärprocess.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

22

Ahlqvist, Kerstin. ""Handledning" ur olika synvinklar i Barn och ungdomshabiliteringen". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27936.

Texto completo

Resumen

AbstraktAhlqvist, Kerstin (2012) ”Handledning” ur olika synvinklar i Barn och ungdomshabiliteringen. En studie av handledning i ett tvärprofessionellt team.Various aspects of ”coaching” in children and youth habilitation service. A study of coaching in a multidisciplinary team.Lärarutbildningen. Fakulteten för lärande och samhälle. Magisterkurs, specialpedagogik. Malmö högskola.Denna studie handlar om synen på handledning i ett tvärprofessionellt team på Barn och ungdomshabiliteringen. Fokus ligger på handledning till barn och familj. Anser de olika yrkesgrupperna att de handleder och vad menar de med begreppet handledning i så fall? Syftet med studien är att tydliggöra och se om det finns teman och en röd tråd i handledningsbegreppet. Forsknings och utvecklingsenheten (Fou) i Malmö har tagit fram ett förslag på hur begreppet handledning ska användas. Anser yrkesgrupperna att vi behöver ett gemensamt begrepp? ICF-CY (International Classification of Functioning, Disability and Health for Children and Youth) betonar vikten av att ha ett standardiserat språk och struktur. Andersson (2010) ser i sin studie att det är svårt för familjer att förstå habiliteringsarbetet och att habiliteringens verksamhet bär på ett eget yrkesspråk. Resultatet i studien visar att 19 av 23 anser att de handleder. Informanterna tycker att handledning är en lärprocess över tid och att den kan innefatta begrepp som information, instruktion, konsultation och handledning. Delaktighet är en viktig ingrediens i handledningsprocessen anser informanterna. Att öka och tydliggöra delaktigheten är ett mål i habiliteringsarbetet på Barn och ungdomshabiliteringen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

23

Friborg, Ingela. "IUP- Ett verktyg för elevens lärande : En kvaliatativ intervjustudie om lärares arbete med individuella utvecklingsplaner". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8064.

Texto completo

Resumen

Each student in elementary school will under current policy documents have an individual development plan (IEP) from 1 January 2006. The plan should primarily aim for a higher goal achievement, but also to the student to gain a greater understanding of their own learning process and knowledge. My experience is that some students, despite efforts IUP have difficulty seeing their own learning process and it has been the starting point of my study. The aim of the study has been to investigate and analyze teachers work with individual development plans from the first grade to the sixth grade from a teacher's perspective. The goal was to identify strategies and techniques that could help develop IUP as a tool for the student's learning and understanding of their own learning process. To find out teachers working methods with IUP qualitative interviews were performed and the theoretical base used in the study are Strandberg's (2006, 2009) interpretation of Lev Vygotskij's theory. For the analysis of the results the ad hoc method has been used. The result shows that teachers use multiple methods in the work with IEP that can give students a better understanding of their own learning process. Students are invited and encouraged to participate and to interact with classmates and with the teacher take active responsibility for their own learning process. The results shows that conversation and the dialogue is a big part of the work with IUP and possibly the dialogue can be seen as a tool for the student's learning and understanding of their own learning process. Many of the strategies and approaches that have emerged in this study can be used in several different ways and it has implications for the impact they have on student understanding of the learning process and their knowledge.
Varje elev i grundskolan ska enligt gällande styrdokument ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från och med 1 januari 2006. Planen ska främst syfta till en högre måluppfyllelse men också till att eleven ska få en ökad förståelse för sin egen lärprocess och kunskapsutveckling. Min erfarenhet är att några elever trots arbetet med IUP har svårt att se sin egen lärprocess och det har varit utgångspunkten i min studie. Syftet med studien har varit att undersöka och analysera lärares arbete med individuella utvecklingsplaner i årskurs ett till sex ur ett lärarperspektiv. Målet var att identifiera strategier och metoder som skulle kunna bidra till att utveckla IUP som ett verktyg i elevens lärande och förståelse för den egna lärprocessen. För att ta reda på lärares arbetssätt med IUP användes kvalitativa intervjuer och den teoretiska bas som används i studien var Strandbergs (2006; 2009) tolkning av Lev Vygotskijs teori. För analysen av resultatet har ad hoc metoden använts. Resultatet visar på att lärare använder många metoder i arbetet med IUP som kan ge elever ökad förståelse för den egna lärprocessen. Elever bjuds in och uppmanas att vara delaktig och att i samspel med klasskamrater och med läraren ta ett aktivt ansvar för sin egen lärprocess. Resultatet tyder på att samtalet och dialogen utgör en stor del av arbetet med IUP och möjligen kan samtalet ses som ett verktyg för elevens lärande och förståelse för den egna lärprocessen. Många av de strategier och metoder som framkommit i studien kan användas på flera olika sätt och det får konsekvenser för vilken påverkan de har på elevens förståelse av sin lärprocess och sin kunskapsutveckling.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

24

Sjödén, Camilla. "Vika och skära : ett multimodalt hantverk i praktiken". Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6113.

Texto completo

Resumen

I den här studien har jag undersökt vilka pedagogiska möjligheter och begränsningar somfinns i att använda pappersteknikerna origami och pappersskärning i bildundervisning pågymnasiet. Frågan har besvarats med hjälp av underfrågorna:Vilka multimodala läroresurser finns att tillgå i ett arbete med teknikerna origami ochpappersskärning?Vilka estetiska lärprocesser går att urskilja i ett gestaltningsarbete i teknikerna origami ochpappersskärning?Syftet med studien har varit att få ökade kunskaper om hur estetiska lärprocesser kringpappersskärning och origami verkar genom att undersöka och definiera teknikernaspedagogiska möjligheter och begränsningar. Jag undersökte inledningsvis origamins ochpappersskärningens historiska bakgrund, och vilka multimodala och digitala resurser somfinns att tillgå i teknikerna. Jag har genomfört arbetet genom en metodkombination: dels enteoretiskt kvalitativ metod för att ge arbetet en akademisk stringens, och dels en konstnärligforskning i en gestaltande process för att möjliggöra reflektioner kring estetiska lärprocesser.Resultatet visar att ett arbete med origami är krävande med avseende på sekventiellt tänkandeoch förmåga att följa instruktioner. Att arbeta i pappersskärning kräver endast direktainstruktioner om syftet är tillämpning i ett specifikt projekt eller material. Tekniken ger godamöjligheter att arbeta i projekt tillsammans med digitala bildframställningsmetoder.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

25

Larsson, Anna y Flygelholm Lavinia Elefant. "Elevmotivation : En kvalitativ studie om studie- och yrkesvägledares motivationsfrämjande arbete för gymnasieelever". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185426.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att belysa studie- och yrkesvägledares arbete med motivations- främjande insatser för gymnasieelever. Begreppet motivation i denna studie fokuserar på den inre motivationen hos gymnasielever. Studien beskrev hur eleven behöver bli stärkt i sig själv, bli sedd och få en tilltro till sin egen förmåga, men även en förståelse om sig själv och strävan att komma framåt mot målet. Studie- och yrkesvägledares profession visar i denna studie vikten av motivationsarbete, då bristen på motivation visar sig på olika sätt till exempel ökad frånvaro som i det långa loppet kan leda till livslångt utanförskap. Studien består av nio intervjuer med verksamma studie- och yrkesvägledare där resultatet pekar på vikten av att det motivationsfrämjande arbetet ska utgå ifrån elevens perspektiv. Vidare påvisar skolans arbetssätt kring att förebygga och främja elevers motivation till lärande genom framförallt goda relationer.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

26

Johannesson, Lars. "Poängen med en-till-en? : Sex lärares uppfattningar av den personliga datorns roll i lärprocessen". Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15329.

Texto completo

Resumen

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping D-uppsats Vårterminen 2011 SAMMANFATTNING Lars Johannesson Poängen med en-till-en? Sex lärares uppfattningar av den personliga datorns roll i lärprocessen. Antal sidor: 40 En trend i skolans teknikutveckling är en-till-en, vilket innebär att varje elev får en egen bärbar dator att dis-ponera för skolarbete. Många skolor har eller planerar en-till-en-satsningar och det finns stora förväntningar på resultaten. Nya förhållanden i en verksamhet innebär förändringar och dessa är viktiga att undersöka och beskriva. Det behövs ökad kunskap om hur en-till-en påverkar elevernas lärande, lärarnas undervisning och de effekter som en-till-en för med sig. Utgångspunkten för min undersökning är att undersöka en-till-en ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur lärare på gymnasiets samhällsvetenskapliga program beskriver den personliga datorns roll i lärprocessen och hur datorn förändrar elevernas sätt att lära, och lärarnas egen undervisning. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ligger inom fenomenologi med fenomenografi som metodisk ansats. Undersökningen baseras på sex intervjuer med lärare. Eleverna använder datorn för traditionella arbetsmoment, som att skriva, men också på nya, utvecklade sätt. Datorn har också blivit ett administrativt stöd i skolarbetet. Dessutom använder eleverna datorn på ett sätt som stör undervisningen. Lärarna uppfattar att eleverna förändrar ansvarstagandet i sitt lärande och sitt förhållningssätt till tekniken. De beskriver också förändringar i sin undervisning, som handlar om strävan efter att utnyttja tekniken, en önskan att individualisera och att datorn integreras på ett naturligt sätt i undervisningen. Lärarna har också uppfattningen att deras arbete med undervisning har blivit svårare då datorn lockar till annat än undervis-ningsinnehållet. Sökord: en-till-en, dator, förändring, lärprocess, undervisning, fenomenologi, fenomenografi Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

27

Eriksson, Alma. "Gehörsinlärning – hur går det till? : En självobservationsstudie i en folkmusikers inlärning på gehör". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71682.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

28

Hasselgren, Melanie. "Det känns som att barnen kan mer än vad vi kan ibland : Förskollärares uppfattningar om bildskapande som estetisk lärprocess och digitala verktyg i Lpfö18". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73151.

Texto completo

Resumen

This thesis focus on the change in goal within the revised curriculum where digital techniques are included and the preschool teachers’ perception of pedagogical work with aesthetic learning processes. The study has a phenomenographic approach. Semi-structured interviews were conducted to collect data. The analysis points out differences and similarities in the preschool teacher’s perceptions of image creation. The result of the study show that the preschool teachers’ perceptions show similarities and differences in children´s free image creation and the controlled image creation initiated by the adults. The preschool teacher’s perceptions of the controlled image creation show that it is often used as an aesthetic learning process to learn another subject or to process an experience while the perceptions of free image creation are that it happens more often spontaneously. It is used in the different theme areas of the preschool, because they perceive themselves lacking in knowledge and/-or interest. The preschool teacher’s perceptions of digital tools in relation to the preschool’s revised curriculum are that it is seen as a complement to analogue tools, but that the environment believes that the digital will replace analogue tools. The preschool teachers perceive that they lack knowledge about digital tools and that makes it difficult to implement it in teaching so that it will become a natural part of the teaching. The conclusion is that the preschool teachers are perceived to have a basic knowledge in the field of image creation and the digital tools. In order for the image creation and the preschool’s revised curriculum to be implemented, preschool teachers need more knowledge. Through knowledge is interest born and with more interest and knowledge, more aesthetic learning processes are created.
Med utgångspunkt i hur förskollärare uppfattar hur förskolans reviderade läroplan med digitala tekniker och förändrad målbeskrivning så är syftet för studien att fördjupa förståelsen kring hur förskollärare uppfattar det pedagogiska arbetet med estetiska lärprocesser med fokus på bildskapande. Undersökningen genomfördes med en fenomenografisk metodansats och halvstrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes för att synliggöra skillnader och likheter i förskollärarnas uppfattningar om bildskapandet. Resultatet visar att förskollärarnas uppfattningar om det fria bildskapandet är barninitierat och sker spontant. Detta ses som det” riktiga” bildskapandet och barnen skapar tillsammans med kompisar. Förskollärarnas uppfattningar om det styrda bildskapandet visar att det ofta används som estetisk lärprocess till att lära ett annat ämne eller för att bearbeta en upplevelse. Det används inom förskolans olika temaområden, detta för att de uppfattar sig själva sakna kunskap och/- eller intresse. Förskollärarnas uppfattningar om digitala verktyg i relation till förskolans reviderade läroplan är att det ses som ett komplement till analoga verktyg, men att omgivningen tror att det digitala ska ersätta analoga verktyg. Förskollärarna uppfattar att de saknar kunskaper kring digitala verktyg och det gör det svårt att implementera det i undervisningen så att det ska bli en naturlig del i undervisningen. Slutsatsen är att förskollärarna uppfattas ha en grundkunskap inom bildskapandet samt de digitala verktygen. För att bildskapandet och förskolans reviderade läroplan ska kunna genomföras så behöver förskollärarna få mer kunskap. Genom kunskap föds intresse och med mer intresse och kunskap skapas fler estetiska lärprocesser.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

29

Davidsson, Amanda y Frida Rosenqvist. "Musik i förskolan : En intervjustudie om fyra förskollärares sätt att synliggöra musiskt lärande i förskolan". Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-37785.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

30

Edlund, Eva. "Lära för livet : Hur pedagoger och kulturarbetare uppfattar kulturens och teaterns betydelse för barn och hur dessa kan användas som en estetisk lärprocess i förskolan". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24487.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

31

Göransson, Sofie. "Estetiska lärprocesser i ämnet matematik : Matematiklärares syn på att lära med flera sinnen". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78762.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

32

Kahn, Zeidan Linda. "Bildskapande och konstmöten i förskolan. : En kvalitativ studie av fem förskollärares inställning och roll till bildskapande och konstmöten, och dess plats i förskolan". Thesis, Högskolan i Gävle, Pedagogik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29066.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att undersöka några förskollärares inställningar till barns bildaktiviteter och konstmöten i förskolan,och söka samband till hur ämnet enligt dem tar plats i verksamheten.Genom studien söks också inblick i deras egen syn på vald roll när bildaktiviteter utförs och konstmöten skapas i den pedagogiska verksamheten.Metoden för studien är kvalitativ och fem intervjuer har utförts.Resultatet visar att samtliga intervjuade förskollärare ser bildskapande och konstmöten som betydelsefullt och viktigt för barns utveckling.Resultatet visade att ämnet ofta fungerar som estetisk lärprocess för matematik,musik och biologi.Rollerna som förskollärarna väljer i samband med ämnet är varierande och en osäkerhet verkar finnas om vad som är pedagogiskt.Under studiens gång framkommer att konstmöten är svårare att berätta om och relatera till.Konstmöten utanför verksamheten uteblir även på fyra av de fem förskolorna.

Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07

Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

33

Björk, Charlotte. "Att äga sitt ämne KME på Malmö Högskola och i förskolan". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28518.

Texto completo

Resumen

Den här uppsatsen behandlar vad det innebär att vara KME-pedagog i förskolan och hur denna roll förhåller sig till en officiell bild av ämnet KME. Syftet med uppsatsen är att jämföra den officiella bilden av huvudämnet Kultur, medier och estetik med hur utbildade KME-pedagoger upplever att de arbetar i förskolan. Kvalitativa intervjuer har använts i undersökningen och sex pedagoger har intervjuats om hur de upplever att de arbetar med KME i förskolan. Pedagogernas svar har jämförts med hur ämnet KME officiellt beskrivs i dokument som redogör för vad huvudämnet KME är. Resultatet visar på att förskolans ramar och miljö har stor inverkan på i vilken mån pedagogerna arbetar med KME och hur de arbetar. Det är främst de delar av KME som har stöd i förskolans tradition som pedagogerna tar fasta på. Även i vilken mån utbildningen har gett pedagogerna åldersanpassade arbetsmetoder påverkar hur pedagogerna arbetar. Betydelsefullt för hur pedagogerna arbetar med KME är också i vilken mån de har gjort ämnet KME till sitt.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

34

Trydell, Johnsson Åsa y Margareta Linde. "Hur gör lärare i grundsärskolan elever delaktiga i sin lärprocess? : - "man vet att det ska göras men inte hur, eller man vet kanske hur också, men gör det inte"". Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22257.

Texto completo

Resumen

Det är som lärare i grundsärskolan och som blivande speciallärare en utmaning att få alla elever att känna sig delaktiga i sitt lärande och sin lärprocess samt att ge eleverna inflytande över sin utbildning. Att synliggöra kunskapsmålen i undervisningen så det blir betydelsefullt och begripligt är en aktuell fråga i arbetet med grundsärskoleelever. Syftet med studien är att bidra med kunskap om undervisning i grundsärskolan genom att studera några speciallärares upplevelser av elevernas lärprocess och måluppfyllelse. Studien utgår då från en fenomenologisk ansats. Våra frågeställningar är vilka faktorer som påverkar elevers måluppfyllelse? Hur synliggör lärare elevers kunskapsmål för eleven? Hur gör lärare för att elever ska bli delaktiga i sin lärprocess? För insamling av empirin användes kvalitativa metoder genom observationer och intervjuer. Studien är analyserad utifrån ett salutogent perspektiv och som teori har KASAM, Känsla Av SAMmanhang använts (Antonovsky, 2005). KASAM handlar i undervisningssammanhang om att eleven ska känna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sin lärprocess och sitt lärande. Studiens resultat visar att när elevernas mål ska synliggöras och de ska bli delaktiga i sina lärprocesser är tydlighet en framgångsfaktor. Även att som lärare vara bekräftande, uppmuntrande och att få eleverna aktiva är faktorer som påverkar positivt. Lärarna visualiserar målen på olika sätt men det har inte framkommit att de genomgående använder någon specifik modell eller metod samt om de visualiserade målen är begripliga och hanterbara. I intervjuerna påtalar flera av lärarna att de vill ha ett system eller en modell för att kunna få eleverna mer delaktiga i sina lärprocesser och i sina kunskapsmål samt som stöd för bedömning.
As a teacher in Compulsory school for children with intellectual disabilities and as a future special teacher, it is a challenge to make all students involved in their learning and their learning process and to give the students influence over their education. Making the knowledge goals visible so it becomes meaningful and understandable is a current issue in the work with special school students. The purpose of the study is to contribute with knowledge about teaching in Compulsory school for children with intellectual disabilities by studying some special teachers' experiences of the students' learning process and goal fulfillment. Our question statements are what factors affect students' goal fulfillment? How do teachers make knowledge goals visible to students? How do teachers get students involved in their learning process? The study has a phenomenological approach, qualitative methods were used through observations and interviews. The study is analyzed from a salutogenic perspective and as a theory, SOC, Sense of Coherence has been used (Antonovsky, 2005). In a teaching context, SOC is about the student feeling comprehensibility, manageability and meaningfulness in their learning process and learning. The results of the study show that clarity when it comes to making goals visible and making students involved in their learning processes is a success factor. As a teacher, being affirmative, encouraging and getting students active are also factors that have a positive effect. The teachers visualize the goals in different ways, but it has not emerged that they consistently use any specific model or method and whether the visualized goals are comprehensible and manageable. Several of the teachers says in the interviews that they want a system or a model to use to get the students more involved in their learning process and in their knowledge goals.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

35

Malgeryd, Maria. "Kompetens att kartlägga kompetens : Om studie- och yrkesvägledares arbete med validering". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-109397.

Texto completo

Resumen

Syftet med detta examensarbete är att belysa validering utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv, särskilt med avseende på lärande, kunskap och kompetens. Teoriramen omfattar tidigare forskning om validering samt olika perspektiv på lärande, kunskap och kompetens. Designen är en kvalitativ intervjustudie och det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna beskriver sitt arbete med validering som en balans mellan ”validering som policyområde” och ”validering som praxis”. Genom att knyta och upprätthålla goda kontakter och relationer bidrar de till att få ”systemet att fungera”. Valideringen är en process där den reella kompetensen omvandlas till formell. Vägledarnas huvudsakliga ansvar i valideringen är kompetenskartläggningen, en process där individen konstruerar sin kompetens i samspel med vägledaren. De intervjuade vägledarna har lärt sig det praktiska arbetet med validering på informell väg. Den yrkesspecifika kompetens de behöver för arbetet motsvarar den som vägledare överlag behöver; samtalskompetens, kunskaper om yrken samt karriärteorier och vägledningsmetoder. I rollerna som ”vägledare”, ”stigfinnare” och ”vägröjare” behöver de även en generell kompetens som innefattar social och språklig förmåga, flexibilitet och kreativitet, förmåga till utveckling och fortsatt lärande samt ett reflexivt förhållningssätt.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

36

Berisha, Ilir y Axelsson Ann-Kristin Elisabeth. "Digitala redskap i skolan : Teknik och pedagogik". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34716.

Texto completo

Resumen

I en skola som i hög grad är utrustad med digital teknik utnyttjas ändå inte tekniken till alla de möjligheter som IT erbjuder. Pedagogikens utveckling i förhållande till tekniken diskuteras i det här arbetet utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur lärare på gymnasiet använder och integrerar digitala redskap i undervisningen, samt hur de beskriver möjligheter och förutsättningar att utveckla undervisningen med hjälp av digitala redskap. För att få svar på våra frågor har vi gjort en enkätundersökning på fyra kommunala skolor. Våra resultat visar att lärarna använder och integrerar digitala redskap i ganska stor utsträckning, men det finns fortfarande många som inte utnyttjar redskapen fullt ut. Digitala redskap och internet ses som en tillgång för att kunna utveckla undervisningen men kan också skapa problem i form av teknikkrångel och distraktion för eleverna. Kompetensutvecklingsplaner uppfattas inte som genomtänkta vilket kan vara ett hinder för utveckling.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

37

Forss, Jenny. "Stöd av lärprocesser : En forskningsstudie om hur lärare kan stödja elevers lärprocesser". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-107363.

Texto completo

Resumen

Som lärare vill man hjälpa elever att lära sig så mycket som möjligt. Syftet med examensarbetet är därmed att undersöka hur man som lärare kan stödja elevers lärprocesser. En utgångspunkt i studien är de tre lärteoretiska perspektiven behaviorism, kognitivism och social konstruktivism. Eftersom detta arbete är ett konsumtionsarbete har ingen egen studie bedrivits utan frågeställningen har besvarats och tematiserats utifrån den befintliga forskningen. Den analyserade litteraturen visade sig ha kopplingar till alla tre lärteoretiska perspektiv. Som slutsats kan man som lärare stödja elevers lärprocesser genom att använda sig av kopplingar till vardagen, genom att ha varma relationer till sina elever, genom att använda sig av olika sorters strategier, samt genom att ha en tillitsfull klassrumsmiljö som välkomnar misstag.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

38

Jonsson, Sandra. "Estetiska lärprocesser i matematikundervisningen". Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-33860.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien var att undersöka lärares åsikter om hur estetiska läroprocesser kan främja elevers matematiska förmågor i matematikundervisningen i årskurs F-3. Studien har genomförts som en internetbaserad enkätundersökning. 20 av 26 respondenter använder sig av estetiska lärprocesser i matematikundervisningen. 18 av 20 använder bild i undervisningen, 16 av 20 använde sig av musik/sång i matematikundervisningen. Samtliga intelligenser i Gardners mutipla teori ansågs användas vid olika estetiska lärprocesser, logisk-matematiska ansågs vara den som användes mest. De flesta ansåg att de matematiska förmågorna begrepp och procedur var de som utvecklades mest via en logisk-matematisk intelligens. Estetiska lärprocesser anses av lärare skapa glädje i undervisningen och att det är bra att få ta till sig kunskap på olika sätt. Utifrån resultatet kan man se att estetiska lärprocesser används i matematikundervisningen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

39

Fridborg, Esther. "Estetiska lärprocesser genom lärares ögon : Lärares uppfattning av estetiska lärprocesser i ämnet svenska". Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-47048.

Texto completo

Resumen

Enligt läroplanen ska elever få möjlighet att lära sig genom estetiska uttrycksformer (Skolverket, 2018, s.10). Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lågstadielärares uppfattningar av estetiska lärprocesser i relation till ämnet svenska. För att besvara studien har följande två frågeställningar formulerats: Vad uppfattar lärare att estetiska lärprocesser innebär i svenskundervisning? Hur uppfattar lärare att estetiska lärprocesser används i svenskundervisning? Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Studien baseras på fenomenografisk ansats och utifrån analys framträdde fyra beskrivningskategorier: estetiska lärprocesser som delaktighetsstödjande, estetiska lärprocesser som inlärningsstöd, estetiska lärprocesser som komplement i undervisning och estetiska lärprocesser som svåra att genomföra. Resultatet visar att estetiska lärprocesser kan vara ett redskap för att elever ska nå mål i ämnet svenska. Samtidigt visar resultatet att lärare har behov av kompetensutveckling för att estetiska lärprocesser kunna ska planeras och genomföras i svenskundervisningen. Slutsatsen är att studien har bidragit med en bild av vad lärare uppfattar att estetiska lärprocesser är och hur de utifrån sin uppfattning valt att praktisera estetiska lärprocesser i sin svenskundervisning.
The curriculum states that students should have the opportunity to learn through aesthetic expressions (Skolverket, 2018, s.10). The aim of this study is to contribute with knowledge about primary teachers’ pedagogical perceptions of the aesthetic learning processes related to the subject of Swedish language. This study attends to two research questions: What do teachers perceive that aesthetic learning processes are in the teaching of Swedish language? How do teachers perceive that they use aesthetic learning processes when teaching the Swedish language? The collection of data was accomplished through semi-structured interviews with four primary teachers. The study has been inspired by the phenomenography. The result of the study is divided into four categories: aesthetic learning processes as participation support, aesthetic learning processes as learning support, aesthetic learning processes as a complementary part in teaching and aesthetic learning processes as difficult to implement. The results show that aesthetic learning processes may help pupils attain the intended learning outcomes of the subject Swedish. At the same time, the results show that the teachers need competence development in order to be able to plan and support aesthetic learning processes when teaching Swedish. The conclusion is that this study has contributed with an idea of what teachers perceive that aesthetic learning processes are and how they, against this background, choose to practice it in their own teaching in the Swedish subject.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

40

Göransson, Hanna y Viktoria Nilsson. "Barns estetiska lärprocesser : En studie i hur och varför estetiska lärprocesser tillämpas i praktiken". Thesis, Högskolan Kristianstad, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6642.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

41

Fernström, Ingela. "Estetiska lärprocesser - lek eller kunskap? : En diskursanalys av hur lärarstuderande samtalar om estetiska lärprocesser". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17362.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

42

Grahn, Charlotte, Sandra Helbro y Kristin Holmqvist. "Knowledge Management -lärprocesser över gränser". Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1287.

Texto completo

Resumen

Background: To be better able to meet the new competition, companies are seeking new competitive advantages, wich is forcing them to review and, in time, change both working methods and corporate structures. This has led to an increased interest in the development of strategies within the field of Knowledge Management. Objective: The objective of this thesis is to improve understanding of how learning in a company occurs over internal boundaries and to investigate whether individuals need to be motivated in this regard. We also aim to give recommendations as to how this can be developed. Furthermore, we will work out a model that explains the learning process. Definitions: Our study is based solely on the divisions at the marketing department of the company investigated. We have not included external parties, nor the aspect of Knowledge Management that focuses on IT. Method and results: This study has been carried out with the help of interviews and surveys. The thesis has resulted in a model that illustrates how learning in an organisation occurs over internal boundaries. Since individuals are driven to share their knowledge to varying degrees and for different reasons, we believe that companies ought to model their systems in such a way that motivates and rewards knowledge sharing. Knowledge can then be spread through different working methods, such as projects, meetings, cross-functional working pairs, and mentorship.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

43

Ask, Caroline y Jessica Selin. "Vuxnas lärande i förskolan : Lärprocesser". Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3530.

Texto completo

Resumen

Denna studie beslyser de vuxnas lärande i förskoleverksamhet, där personalen hela tiden är inbegripna i ett lärande. Mycket lärande för personalen sker utifrån reflektion och dialog med kollegor.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

44

Johansson, Lina y Emma Åsberg. "Pedagogers förhållningssätt till barns lärprocesser". Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-6084.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: Inspirationen till vårt valda ämne fann vi genom våra personliga erfarenheter från våra studier vid högskolan och från de VFU (verksamhetsförlagd utbildning) -tillfällen vi haft, då vi båda upplevt hur skilda pedagogiska förhållningssätt påverkar barns lärande. Genom teoretiska utgångspunkter som Vygotskijs sociokulturella syn på barns lärande och Reggio Emilia filosofins tankar om det kompetenta barnet har vi jämfört hur pedagogiska förhållningssätt kan påverka barns lärprocesser. Syfte: Syftet med vår undersökning är att synliggöra och jämföra hur olika pedagogiska förhållningssätt påverkar barns lärprocesser. Syftet med att genomföra undersökningar kopplade till en viss situation (matsituation) är att tydligare kunna urskilja olika pedagogiska förhållningssätt. Våra frågeställningar för undersökningen är: Hur framträder de pedagogiska förhållningssätten i de undersökta förskolorna? I vad mån bidrar pedagogernas förhållningssätt till att utveckla respektive hämma barns lärprocesser? Hur uttrycker pedagogerna relationen mellan miljön i förskolan och barns lärprocesser? Metod: Vi har genom kvalitativ metod och med utgångspunkt i tidigare forskning, vårt syfte och våra frågeställningar genomfört nio semistrukturerade intervjuer vid tre olika förskolor samt en observation vid varje förskola. Vårt val av metoder grundar sig i att vi ville ha möjlighet att jämföra det som framkom i intervjuerna med det vi såg vid observationerna, för att få en så tydlig bild av pedagogernas förhållningssätt som möjligt. I våra intervjuer och observationer har fokus endast legat på pedagoger och deras förhållningssätt, inte på barn. Resultat: Vi har med utgångspunkt i de fem huvudfrågor vi använde vid intervjuerna, som utformats utifrån vårt syfte och våra frågeställningar, valt att dela upp de delar av resultaten från de genomförda intervjuerna som vi ansett vara relevant för vår undersökning. Det mest framträdande i våra intervjuer var pedagogers barnsyn och tilliten till barns kunnande. Varje avsnitt avslutas med en sammanfattande analys. Vi redovisar sedan för de tre observationer vi genomfört i de olika förskolorna. Observationerna redovisas med stöd i de tillhörande intervjusvaren från respektive förskola, i vilka vi kunnat se att pedagogernas förhållningssätt till stor del stämde överens med hur de sade förhålla sig till barns lärprocesser. Avslutningsvis redovisar vi en sammanfattande analys av samtliga observationer

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

45

Persson, Anneli. "Bedömning av lärprocesser utifrån matriser". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28034.

Texto completo

Resumen

Syftet med detta examensarbete är att utföra en studie med avsikt att undersöka några gymnasieelevers synpunkter kring att arbeta med bedömningsmatriser. I studien undersöker jag också om eleverna anser att de blivit mer medvetna om betygskriterierna för de olika betygsstegen genom att arbeta med bedömningsmatriser. Ett ytterligare syfte är att undersöka och diskutera arbetet med bedömningsmatriser utifrån lärarperspektivet.Med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar valde jag att göra kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever som under två terminer i kemi B kursen till stor del arbetat utifrån bedömningsmatriser. Även elevernas kemilärare intervjuades för att undersöka vad det finns för fördelar och nackdelar med att arbeta med bedömningsmatriser utifrån ett lärarperspektiv. De intervjuade eleverna går andra året på naturvetarprogrammet på en gymnasieskola i Sverige.Resultaten av min undersökning visar att eleverna vill ha tydliga och klara mål och tycker att bedömningsmatriser är ett bra sätt att presentera kursmålen på. Bedömningsmatriserna gör också att eleverna känner att de har en stor delaktighet och insyn i både bedömningsprocessen och betygssättningen. Eleverna ansåg också att de blivit mer medvetna om betygskriterierna även om de nationella betygskriterierna inte togs fram och studerades mer frekvent än i andra ämnen. Anledningen till detta var att de dels fick ut bedömningsmatriser och dels ofta hade diskussioner kring målen.Den intervjuade kemiläraren ansåg att utarbetandet av bedömningsmatriser är ett väldigt tidskrävande moment. Men sedan ansåg han att det finns det många fördelar både för eleverna och för läraren. För läraren innebär bedömningsmatriserna framförallt ett stort stöd vid betygssättningen. Ett gemensamt arbete i arbetslaget med att ta fram och utarbeta matriser skulle underlätta arbetsbördan. Dessutom skulle gemensamma bedömningsmatriser enligt den intervjuade läraren leda till att lärarna i arbetslaget blev mera likvärdiga i sina bedömningar.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

46

Runmark, Frida y Matilda Larsson. "Estetiska lärprocesser i förskolans verksamhet". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59430.

Texto completo

Resumen

Denna studie grundar sig i förskolans arbete med de estetiska lärprocesserna. Estetisk lärprocess kommer i denna studie användas i syfte att se hur en individ skapar sig nya kunskaper om ett fenomen som de ej hade kunskap om innan. I studien tolkas de estetiska lärprocesserna vara musik, bild och skapande, drama samt dans och rörelse. Syftet med studien är att belysa pedagogers uppfattningar om de estetiska lärprocesserna i förskolans verksamhet och hur de integreras med varandra. Som stöd i undersökningen utformades tre frågeställningar vilka är följande; Vilka uppfattningar har pedagogerna om de olika estetiska lärprocesserna?, Finns det en skillnad i hur de olika estetiska lärprocesserna används i verksamheten?, samt I vilket syfte använder pedagogerna sig av de olika estetiska lärprocesserna?. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes i sex olika verksamheter med sju medverkande pedagoger. I resultatet redogörs pedagogernas svar och olika mönster synliggörs i koppling till studiens syfte. Resultatet av undersökningen visar att det inte uppstår någon större skillnad i hur de estetiska lärprocesserna används i verksamheterna, de får ungefär lika stort tidsutrymme. Det framgår även att de olika pedagogerna gärna arbetar med den estetiska lärprocess som de känner sig bekvämast med. Det är även inom den lärprocess de önskar fortbildning och kompetensutveckling.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

47

Carl, Jennie. "Naturvetenskap och estetiska lärprocesser : En studie om hur naturvetenskap och estetiska lärprocesser integreras i förskolan". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77496.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare planerar och genomför undervisning där estetiska lärprocesser integreras med naturvetenskap. Utifrån syftet har tre forskningsfrågor skapats för att ta reda på förskollärarnas avsikter med en aktivitet där de ska integrera de två ämnena, hur de iscensätter undervisningen samt vilka reflektioner förskollärarna ger uttryck för efter undervisningssituationen. Forskningsfrågorna har besvarats genom att använda en kombination av tre metoder. Observation, intervju och stimulated recall gjorde det möjligt att synliggöra förskollärarnas avsikter när de planerade inför aktiviteten där de skulle integrera estetiska lärprocesser och naturvetenskap, vad som skedde i praktiken samt deras reflektioner om det. Resultatet visar att estetiska lärprocesser och naturvetenskap ingår i hela processen från planering till genomförande och reflektion. Resultatet tyder dock på att ämnena endast integreras med varandra under genomförandet. Estetiska lärprocesser och naturvetenskap får även olika stort utrymme, både i relation till varandra och beroende på vilken del av processen som studeras. Förskollärares förhållningssätt till estetiska lärprocesser och deras kunskaper, eller bristande kunskaper, om de två ämnena påverkar hur undervisningen inom dem sker. Det påverkar vilket innehåll och material förskollärarna väljer att arbeta med, vilket tillvägagångssätt som används och hur de arbetar med barnen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

48

Johansson, Årebo Sofie. "Några lärares tankar kring IUP och elevers delaktighet : Begränsat till elever med läs och skrivsvårigheter". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8111.

Texto completo

Resumen

En kvalitativ studie kring några lärares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begränsat till elever med läs och skrivsvårigheter i årskurs tre. för att genomföra den här studien har jag valt att intervjua fyra lärare med behörighet att undervisa elever i årskurs tre i ämnet svenska, dessa lärare valdes genom bekvämlighetsurval. Lärarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gäller IUP och elevers delaktighet men även att lärarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjälpa dem på olika sätt för att de ska nå mlen för läsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrån Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som är ett centralt begrepp i studien.
This is a qualitative study where I have chosen to investigate teachers’ work with student’s individual development and participation in their learning process, but I have restricted myself to students in year three with difficulties in reading and writing. I wanted to find out how some teachers think and feel about the concepts I have used above and find out how you can work to get students more involved in their learning process. To carry out this study, I have conducted interviews with four teachers qualified to teach students in grades three in Swedish as I picked through the convenience sample. I chose to do unstructured interviews in order to get closer to respondents and that their responses would be more profound and so explain what they think about the questions I asked. These interviews, I then processed by analyzing and interpreting them. The result do I also link to the zone of proximal development by Vygotskij, as I have as theoretical approach in my work. What I have found is that teachers work relatively the same with student’s individual development and participation in its learning process, but also that the teachers pressure much that it is important to support students and help them in different ways for them to reach the goals in reading and writing.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

49

Ruohtula, Lundin Johanna y Niklas Blom. "Lärprocesser genom estetiken : En kvalitativ intervjustudie om nio fritidshemslärares syn på- och arbete med estetiska lärprocesser". Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-149506.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att ta reda på hur nio fritidshemslärares ser på- och arbeta med estetiska lärprocesser. Studien utgick ifrån tre frågeställningar: Vad kan estetiska lärprocesser innebära för fritidshemslärare? Vad kan estetiska lärprocesser bidra med i fritidshemsverksamheten? Hur påverkar estetiska lärprocesser lärandet via interaktioner och göranden? För att erhålla oss kunskapen om detta ämne gjordes kvalitativa strukturerade intervjuer med nio fritidshemslärare. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med tematisk analysmetod, med sociokulturellt perspektiv som vald teori. Den tematiska analysen genererade i tre teman: Lärandet av det där ”lilla extra”, meningsskapande och laborativt lärande. Resultatet av studien visar bland annat på fritidshemmets möjligheter att ge näring till barnets inre drivkraft, att upptäcka och utnyttja olika typer av kunskaper både på kort- och lång sikt. En del av fritidshemmets verksamhet är det estetiska görandet och skapandet, där drivkraften frodas via interaktioner genom lek.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

50

Bybro, Maria. "Diskurser kring estetiska lärprocesser i förskolan". Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15600.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Tesis sobre el tema "Lärprocess"

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros