Literatura académica sobre el tema "Ljudningsmetod"

LTG-metoden och ljudningsmetoden. En kvalitativ undersökning om hur sju lärare tillämpar LTG-metoden och ljudningsmetoden.
LTG-method and soundingmethod. A qualitative study of how seven teachers practise LTG-method and sounding-method.

Syftet med undersökningen är att söka svar på hur yrkesverksamma lärare inom skolans tidi-gare åldrar åk.1–3 arbetar med läsinlärning. Jag vill även undersöka vilka läsinlärningsme-toder lärarna använder i undervisningen samt vilka faktorer som påverkat dessa lärares val av läsinlärningsmetoder.  Min undersökning består av sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare, all verksamma inom samma mellansvenska kommun.  Flera intressanta aspekter har framkommit genom undersökningen. Bland annat att ingen av de intervjuade lärarna använder sig av en enda renodlad metod. Istället blandar de och tar ”det bästa” från olika metoder samt anpassar sitt arbetssätt delvis efter den barngrupp de arbe-tar med. Faktorer som påverkat lärarnas val av läsinlärningsmetoder är exempelvis trender, erfarna kollegor och kommunalt inflytande.
The aim of this study has been to find answers as to how primary teachers in the early ages (grades 1–3) help children in the process of learning to read. I also wanted to investigate wich methods teachers use in teaching their students in learning to read. My interest also lies in what has affected the teachers choice of reading methods.  My study is based on six semistructured qualitative interviews with teachers, who all work in the same town, but in different schools.  Several interesting aspects emerged from the interviews. For example, none of the teachers use only one reading method. The mix and match and adapt their teaching according to their class and preconditions. Factors that have influenced their choice of method is, among other things, trends older colleges and municipal influence.

Syftet med denna studie var att ge exempel på hur lärare arbetar med läs- och skrivinlärning i sin undervisning i årskurs 1. Syftet var även att ge exempel på hur lärarna motiverar sina val av metoder och hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. För att uppfylla syftet och få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat 9 lärare. Vi gjorde en kvalitativ studie och använde oss av den semistrukturerade intervjumodellen. I vårt resultat framkom det att lärarna blandade metoder och plockade delar från fem olika metoder för att nå det bästa resultatet. Lärarnas kunskapssyn låg till grund för hur de blandade. Deras motiveringar till val av metoder handlade bland annat om trygghet. Ett par lärare hänvisade dock till vetenskap och Lpo 94. När det gällde åtgärderna för elever med läs- och skrivsvårigheter framkom det att specialläraren tillkallades i första hand i de flesta fallen.

Denna studie handlar om lärares förståelse av läsundervisning samt deras tankar kring resultaten i PIRLS. Då både Sverige och England fått bättre resultat i PIRLS samt att de arbetar med olika metoder är det intressant att höra tankar kring läsundervisningen och elevers läsförmåga ifrån både svenska och engelska lärare. Detta är spännande då det i denna studie framgår att trots att lärarna i de båda änderna använder olika metoder för att främja elevers läsutveckling har de likartade tankar kring läsundervisning. För att få syn på lärares förståelse av läsundervisning analyseras lärarnas beskrivningar av läsinlärningens genomförande och mål. En kvalitativ studie genomfördes utifrån empirisk data insamlade via semistrukturerade intervjuer. I studien används sociokulturellt perspektiv för att analysera och diskutera resultatet. Resultatet visar att lärarna i just denna studie beskriver att elever läser för lite hemma samt att eleverna inte är intresserade av att läsa vilket har konsekvenser för läsundervisningen.

I mätningar som genomförts har svenska elevers läsförmåga de senaste åren visat sig minska (PISA, 2018). Därför har vi i vår studie granskat påverkansfaktorer på elevers läsförmåga. Det råder skilda meningar om hur undervisning inom läsinlärning bäst bedrivs därav har forskning kritiskt granskats i denna litteraturstudie. Syftet med litteraturstudien var att ta reda på hur forskare skildrar fonologisk medvetenhet, och mer specifikt besvara frågeställningen: Hur kan fonologisk medvetenhet stödja elever i deras läsinlärningsprogression i yngre åldrar? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om fonologisk medvetenhet. Litteraturstudiens resultat och slutsats visade att det inte var vilken didaktisk metod i sig som användes som hade betydelse för elevers läsinlärning, utan att det var kunskap om den didaktiska metoden som användes samt en struktur i undervisningen som krävdes för att uppnå en positiv effekt hos eleverna. Utifrån resultatanalys och diskussion har vi även dragit slutsatsen att fonologisk medvetenhet är att förespråka för elever som har svårigheter vid läs- och skrivinlärning. Litteraturstudien visade även att det fanns stöd för den fonologiska medvetenhetens påverkan vid elevers läsinlärning men att det var av vikt att lärare såg elever som individer med olika behov och förutsättningar. Vid litteraturstudiens bearbetning upptäcktes vikten av lärares medvetenhet kring vilken didaktisk metod de kunde använda sig av till respektive elev, samt hur didaktiska metoder kunde användes i kombination av varandra som stöd för några elever. Därvid skapades implikationer till nästa examensarbete. Som lärarstudent hade det varit önskvärt att få mer kunskap i utbildningen om vad ljudningsmetoden fonologisk medvetenhet innebär, likväl som att få djupare kunskaper inom morfologi och helordsmetoden.