Tesis sobre el tema "Metod"

Denna uppsats undersöker den kvantitativa och den kvalitativa forskningsmetoden ur ett kunskapsteoretiskt och ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. I fråga om kvalitativ forskning har metoderna hermeneutik och fenomenologi studerats särskilt grundligt. Uppsatsen argumenterar för att kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska antaganden måste vara gemensamma för de båda typerna av metod, om man anser att båda typerna ska betraktas som vetenskapliga. Vidare hävdas att de kvalitativa metoderna är sammankopplade med en rad problem beträffande objektivitet, generaliserbarhet, rättfärdigande av kunskap och teoriers empiriska stöd. I många fall utger sig dessa metoder för att leva upp till de krav man ställer på vetenskaplig forskning i dessa avseenden i lika hög grad som kvantitativ metod, men en av uppsatsens teser är att de misslyckas med detta. I uppsatsen hävdas att vetenskapens mål är att generera generaliserbar kunskap. På grund av de kunskapsteoretiska problem kvalitativ forskning stöter på, kan sådan forskning inte ensam nå detta mål och således inte ha någon självständig plats i vetenskapen, utan kan endast tjäna ett förvetenskapligt syfte, genom att, i vissa fall, formulera frågor och hypoteser som sedan besvaras respektive testas av kvantitativ forskning.

This paper examines the quantitative and the qualitative research methods with respect to both epistemology and the philosophy of science. With regards to qualitative research, the paper takes a closer look at the hermeneutic and the phenomenological methods in particular. The paper argues that the different types of method must have the same epistemological assumptions, if it is held that both types ought to be considered scientific. It is further claimed that the qualitative methods are connected to several problems concerning objectivity, generalizability, the justification of knowledge and the empirical support of theories. In many cases, these methods purport to live up to the requirements that are made on scientific research in these respects to the same degree as the quantitative method, but one of the theses of this paper is that they fail to do this. In the paper, it is maintained that the goal of science is to generate generalizable knowledge. Due to the epistemological problems qualitative research are faced with, such research cannot reach that goal alone and thus cannot hold an independent position in science, but can only serve a prescientific purpose, by, in some cases, drawing up questions and hypotheses which are then answered and tested respectively, by quantitative research.

The purpose of this essay is to find an answer to whether the methodology used by the Naturskolan conduces to learning and also if the Naturskolan, as a method of its own, leads to an increased interest in natural science for the pupils participating in the classes at the Naturskolan.

The method which has been used to reach the results of the study is a quantitative opinion poll. The results reached through the study has been compared to previous research in the subject. Deeper studies were made to examine however the interest of the pupils was influenced by their visit at the Naturskolan.

The results of the study show an increase of interest in natural science after visiting the Naturskolan. It also shows that the teachers’ interest in natural science and outdoor pedagogy has increased by the visit at the Naturskolan.

Through this study we came to the conclusion that the Naturskolan is a good method to learning.

Introduktion: Karies är en infektionssjukdom som orsakas av bakterier från den orala mikrofloran. Gropar och fåror i de första permanenta kindtänderna är de vanligaste platserna för kariesskador. Därför är behandling och prevention av karies i dessa ytor av stor betydelse i dagens barntandvård. En metod för att förhindra kariesuppkomsten är fissurförsegling, en applikation av plast direkt i de djupa fissurerna på kindtändernas tuggytor. Det saknas dock tillräckliga vetenskapliga studier gällande fissurförsegling som kariesförebyggande metod och därför behövs aktuell kunskap inom detta område. 

Syfte: Att beskriva effekten av fissurförsegling som kariesförebyggande metod.

Frågeställningar:

1. Vilka fördelar finns det med fissurförsegling som kariesförebyggande metod?

2. Vilka nackdelar finns det med fissurförsegling som kariesförebyggande metod?

Metod: En systematisk litteraturstudie

Resultat: Resultatet från denna litteraturstudie tyder på att det finns både fördelar och nackdelar med fissurförsegling som kariesförebyggande metod. Flera studier har undersökt fissurförseglingsmaterialets retention efter placeringen och kostnaden. Det finns emellertid motstridiga resultat beroende på undersökningstidens längd. Ju längre tid studien pågick desto bättre blev resultaten när det gäller fissurförsegling som kariesförebyggande metod.

Konklusion: Fissurförsegling är ett bra alternativ när det gäller att förebygga karies i de permanenta kindtänderna. Det behövs dock ytterligare studier över längre tidsperioder för att studera fissurförsegling som kariesförebyggande metod.

Huvudsyfte med vår rapport var att ta reda på hur lärare ser och använder sig av grupparbete som en pedagogisk metod. Vi vill också undersöka hur de ser på kunskap och hur de tror eleverna lär sig, och om det finns en koppling mellan deras kunskapssyn och hur de använder sig av grupparbete.

I vår studie har vi använt oss av kvalitativa djupintervjuer, där vi har intervjuat tre högstadielärare om vad de har för syn på grupparbete och hur de använder sig av grupparbete.

Vårt resultat visar att lärarna hade både en positiv och en negativ syn på grupparbete. Lärarnas positiva syn bottnade sig i de egenskaperna om att kunna utrycka och ta emot åsikter från andra. Denna lärdom ger eleverna erfarenheter till hur deras framtida yrkesliv kan bli enligt lärarna. Någon poängterade att det är positivt att elever som är lite svagare kan med hjälp av grupparbete öppna sig och lättare ta till sig kunskap. Den negativa synen bottnade sig i att lärarna var osäkra på att alla eleverna hade förstått och om att arbetet i gruppen var lika uppdelat mellan alla medlemmar.

Det framgick även att samtliga lärare var influerade av skolverkets syn på kunskap som konstruktivistiskt. Rekonstruktionistiska teorier präglade också lärarnas tankar kring synen på grupparbete. Vårt resultat visar att lärarnas kunskapssyn hänger ihop med deras syn på grupparbete som pedagogisk metod.

Resultatet visade också på hur de använde sig av grupparbete, där vissa lärare använde diskussioner, laborationer, fria undersökningar där eleverna få välja ämne utifrån deras intressen. Vissa använde sig av att först ge en föreläsning och sen låta eleverna arbeta och diskutera ämnets problematik i smågrupper.

Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur så fort jag i förväg bestämde textens handling, beslöt jag mig för att hålla fast vid en intuitiv metod men att istället byta genre från roman till novell. Syftet med denna studie är att försöka beskriva hur min metod växte fram och analysera förtjänster och svårigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskällor för mig har jag upptäckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden påverkats av dem. Resultatet av min studie är att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen när det gäller litterär metod, berättarsynvinkel och bildspråk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter än noveller då grundstrukturen i dem påminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjälp av begrepp hämtade från Jurij Lotman och Riffaterre. Det visade sig också att min förebild inom novellistik, Hjalmar Söderberg, betraktade sina Historietter mer som dikter än noveller. Jag diskuterar även på vilket sätt mina noveller kan ha påverkats av Tomas Tranströmers och Pär Lagerkvists produktion. Avslutningsvis försöker jag också se om det finns möjligheter att komma förbi svårigheterna med min litterära metod när jag i framtiden ska försöka att skriva en roman.

Följande studie har till syfte att undersöka aspekter kring personlighetstest som metod i rekryteringsprocesser. De problemformuleringar som ligger till grund för studien är dels i vilket syfte personlighetstest används och vilka argument som finns för användningen samt hur ser processen kring testen ut? Samt hur uppfattar och vilka upplevelser har rekryterare och arbetssökande om personlighetstest som metod i rekryteringssammanhang? Empirin är hämtad från åtta intervjuer utförda på fyra rekryterare från olika rekryteringsföretag i en mellanstor stad i Sydsverige samt fyra arbetssökande, en från varje rekryterares rekryteringsföretag. Resultatet av intervjuerna har sammanfattats, diskuterats och sedan analyserats utifrån tidigare forskning och teorier. Viktiga aspekter som diskuteras är information, objektivitets- och rättviseaspekten, ”faking” samt etik och testgranskning. Studiens analys och diskussion pekar på att personlighetstestprocessen inte är optimal, utan går att förbättra. Det som tydligast framkommit är vikten av och bristen på information, problematiken kring hur personlighetstest används i rekryteringsprocessen, påverkansgraden av miljön testet genomförs i samt bristen på insikt kring riskerna för fusk.

Syftet med arbetet var att undersöka på vilket sätt några föräldrar och elever hanterar läxan som en del utav matematikundervisningen och vad föräldrars och elevers uppfattning är om den. Jag ville även se om det fanns någon koppling mellan elevers syn på matematikläxan och förälderns, samt skillnader i de olika föräldrarnas sätt att uppfatta och hantera den. Undersökningen gjordes genom åtta kvalitativa undersökningar med fyra mammor och deras respektive barn i lågstadiet.

Vad som framgick utav undersökningen var att inställningen till läxan skiljde sig betydligt mellan de två familjerna med invandrarbakgrund i motsats till de med helsvensk bakgrund. Barnens inställning skiljde sig dock inte så mycket från förälderns. Matematikläxan som metod bestod mestadels utav räkning av tal och var inte något som problematiserats utav samtliga parter. De svårigheter som stöttes på i samband med läxan var olika i diverse hem, i form utav uppställningar som ändrats i undervisningen, matematiska texter, samt språket. En önskan till mer information från läraren om hur föräldrarna kunde hantera matematikläxan önskades.

Studiens preciserade problem består av att undersöka vilka effekter Aggession Replacement Training (ART-metoden) ger, och om hur pedagoger kan möta, förebygga och hantera konflikter och aggressioner i skolan med hjälp av metoden. Genom litteratur, intervjuer, samt genom inhämtad kunskap om ART-metoden, redogör vi för hur pedagoger i den utvalda undersökningsgruppen kan arbeta förebyggande och hantera uppkomna konflikter. Slutsatsen vi kom fram till är, att man måste arbeta regelbundet med ART-metoden och ha tålamod om inte effekterna är omedelbart synliga. Pedagogerna skall arbeta med förebyggande åtgärder för att stärka individen och förbättra det psykosociala klimatet i gruppen och se de små men betydelsefulla förändringarna - effekterna.

Det här arbetet riktar sig till förskollärare, lärarstuderande och lärare inom skolväsendet samt inom barnomsorgen.

Vi är två lärarstuderande vid Umeå universitet som länge funderat på hur dramaarbetet har sett ut och ser ut i skolorna idag. I och med detta arbete har vi haft som avsikt att uppmärksamma just detta och vi ville ge en insikt i hur viktigt drama kan vara i undervisningen för eleverna. Vi ville även visa att drama är mycket mer än bara teater. I drama ingår även lek och skapande. Vi valde att intervjua personer som arbetar med drama i sin undervisning för att få svar på frågeställningarna kring detta arbete.

Det vi funnit är att alla lärare kan arbeta med drama i undervisningen om engagemanget finns. Det vi finner glädjande är att eleverna generellt uppskattar detta arbete, vilket vi tycker att man som lärare ska ta tillvara på. Ett sådant arbete skapar trygga, självsäkra, ämneskunniga och mer öppna elever.

Systemutvecklingsmetoder har funnits för att utveckla system och

programvaror sedan vattenfallsmodellen gjorde sin introduktion på den

tiden då IT kallades för data processning. Sedan dess har det funnits ett

antal metoder, vissa av dem används än idag. Gemensamt för de flesta

metoderna är att de är anpassade till mycket komplexa system som används

inom stora organisationer. Inom det Svenska samhället så fanns det år 2005

över 890 000 småföretag (0-49 anställda) enligt statistiska centralbyrån.

Det är lätt att förstå att småföretagen är viktiga för Sverige. För att Sveriges

småföretag skall kunna överleva i en allt tuffare konkurrenssituation så är

det viktigt att de hela tiden effektiviserar sina verksamhetsprocesser med

exempelvis innovativa IT lösningar. Denna rapport kommer att undersöka

tänkbara systemutvecklingsmetoder till småföretag och där efter

specialanpassa en metod.

System development methods have existed to develop systems and

programs since the waterfall model was introduced when IT was called

data processing. There have been a number of methods since that day,

some of them are still used. A common denominator for the most software

development methods are that they where all developed to support software

engineering to complex system in large organizations. Within the Swedish

society there were over 890 000 small businesses (0-49 employed) in year

2005 according to statistiska centralbyrån. It’s no secret that the small

businesses are very important to Sweden. To assure survival when the

competition gets harder the small businesses must the entire time look over

there business processes. Sometimes this means that they need new custom

made IT systems. This thesis will examine possible system development

methods for small Swedish businesses and adopt one method to fit small

business software development.