Tesis: "Modalitet"

1

Frykstam, Sophia. "Att berätta en lögn sanningsenligt : Modalitet inom dokumentärfilmsgenren". Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5948.

Texto completo

Resumen

”I ett litet förråd i Värmland hittades nyligen några tavlor som visat sig haft ett verkligt inflytande i utvecklingen av modernismen.”Detta är ett citat från inledningen av den fiktiva dokumentärfilm jag skapade som konstnärligt forskningsprojekt, vilket ingick i mitt avslutande självständiga arbete på IBIS, Konstfack. Filmen med titeln ”Autoismens Apostlar” som blev under 20 min lång visades rullande i en TV-monitor i samband med Konstfacks vårutställning. Filmen handlar om upptäckten av en hittills okänd konströrelse som florerade i Paris i början 1900-talet och som påverkade futurismen och kubismen genom sin fascination över och ockulta dyrkan av, olika motordelar. Några gånger visades den på stor duk och vid ett tillfälle anordnade jag ett samtal efter visningen där en moderator från Konstfack och konstexperten från Lund samtalade. Av frågorna från publiken förstod jag att en del personer tolkade filmen som en sann berättelse.Vilka berättarmässiga och filmiska grepp bidrar till att den aktuella filmen framstår som trovärdig? Forskningen kring att skapa dokumentärfilmen gjordes mot bakgrund av att vi lever i en tid när behovet av mediekompetens och källkritiskt kunnande ökar. Med hjälp av socialsemiotiska analysmetoder och multimodala begrepp analyserade jag filmen. På så sätt fick jag syn på hur filmens verklighet kan representeras, hur aktörerna i filmen positionerar sig, (vilket indirekt visar hur betraktaren positioneras) och hur filmen inom den här specifika genren organiserar mediets olika modes för att skapa trovärdighet och begriplighet. Vilka mediepedagogiska möjligheter framträder ur undersökningen? Min undersökning kan ses som en diskurs-analys av dokumentärfilmsgenren. Att göra elever medvetna och kritiska genom att arbeta med att skapa fiktiva berättelser i en viss genre ser jag som ett möjligt mediepedagogiskt projekt i skolan. Detta skulle kunna ge bättre förutsättningar för elever att tolka och kritiskt granska budskap i de medier de omger sig med.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

2

Andersson, Peter. "Modalitet och förändring en studie av må och kunna i fornsvenska /". Göteborg : [Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet [distr.], 2007. http://hdl.handle.net/2077/17175.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

3

Nilsson, Pierre y Karl Längberg. "Multimodalitet i klassrummet". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24060.

Texto completo

Resumen

The goal and purpose of this essay is to study if and how multimodality is used within a Swedish school in Kalmar. This is accomplished by observing the different modalities inside the classroom and how the use of different modalities affects the teaching. Unstructured observations combined with a material-based thematic presentation leads up to an analysis based on social semiotics and multimodality. The essay shows how the teaching uses lots of modalities: sound, images, movies, speeches and literary text in lots of different ways. These different types of modalities are used in a multimodal context, providing good conditions for learning.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

4

Miroslav, Latinović. "Konvencionalni, konformalni i fuzionisani modalitet planiranja radioterapije planocelularnog karcinoma glave i vrata". Phd thesis, Univerzitet u Novom Sadu, Medicinski fakultet u Novom Sadu, 2018. https://www.cris.uns.ac.rs/record.jsf?recordId=107035&source=NDLTD&language=en.

Texto completo

Resumen

Uvod: Učestalost neželjenih efekata uzrokovanih zračenjem kod pacijenata sa karcinomom glave i vrata zavisi od tehnike planiranja, sprovođenja radioterapije kao i primarne lokalizacije tumora. Cilj: Osnovna uloga našeg istraživanja je da se utvrdi učestalost neželjenih efekata tokom zračne terapije kod pacijenata sa tumorom glave i vrata tretiranih 2D konvencionalnom radioterapijom, 3D konformalnom radioterapijom planiranoj samo na osnovu CT-a nasuprot 3D konformalnoj terapiji planiranoj na osnovu fuzije kompjuterizovane tomografije sa magnetno rezontnim imidžingom (CT-MRI). Metode: Prospektivno je analizirano 90 pacijenata sa karcinomom glave i vrata kod kojih je sprovedena zračna terapija. 30 pacijenata sa karcinomom glave i vrata je zračeno 2D konvencionalnom tehnikom, drugih 30 pacijenata je zračeno 3D konformalom tehnikom na osnovu CT-a, a preostalih 30 pacijenata sa fuzijom CT-MRI. Kod svih bolesnika je primenjena standardna frakcionacija sa 2 Gy dnevno, pet dana sedmično. Rezultati: Od ukupno 90 pacijenata lečenih primenom zračne terapije, kod 72 pacijenta (72/90; 64,8%) su zabeleženi neželjeni efekti zračne terapije a učestalost komplikacija je veća kod primene 2D tehnike zračenja (28/72; 38,9% for 2D RT vs 24/72; 33,3% for 3D CT RT vs 20/72; 27,8% for 3D CT-MRI; p=0,015). Zaključak: 3D tehnika radioterapije planirana samo na osnovu CT-a je povezana sa visokom stopom toksičnosti koje znatno utiču na kvalitet života zračenih pacijenata. 3D konformalna tehnika radioterapije planirana sa CT-MRI fuzijom smanjuje pojavu oralnih komplikacija. Slično razvijenim zemljama, trebalo bi razmotriti uvođenje ove tehnike kao standardnu metodu zračenja bolesnika sa tumorom glave i vrata. Za isporuku viših tumorskih doza uz manju učestalost komplikacija je podesnija tehnika planiranja sa fuzionisanom tehnikom pomoću MR imidžinga. 2D tehnika radioterapije glave i vrata se preporučuje samo za palijativne zračne tretmane.
Introduction: The incidence of radiation-induced side effects in patients with head and neck cancer (H&N) depends on technique of planning and the irradiation dose as well as primary tumor location within the H&N region. Objective: The aim of our research is to establish the incidence of side effects in patients with head and neck cancer treated with 2D- conventional radiotherapy, 3D-conformal radiotherapy planning with computed tomography (CT) or computed tomography fusion with magnetic resonance imaging (CT-MRI fusion). Methods: Prospective analysis was performed on 90 patients with head and neck carcinoma prospectively followed after radiotherapy. 30 patients with H&N cancer were irradiated by using 2D conventional radiotherapy, other 30 patients irradiated with 3D conformal radiotherapy planning with CT, while other 30 patients were treated using 3D conformal radiotherapy planning with CT-MRI fusion. In all cases standard fractionation was used at 2 Gy per day /5 days a week. Results: Of the total number (n=90) of treated patients, 72 patients (72/90; 64,8%) reported a side effect and the incidence of complications was higher in patients irradiated with 2D technique planning radiotherapy (28/72; 38,9% for 2D RT vs 24/72; 33,3% for 3D CT RT vs 20/72; 27,8% for 3D CT-MRI; p=0,015). Conclusion: 3D radiotherapy technique planned solely on the basis of CT is related to high incidence of toxicity which significantly affects the quality of life of irradiated patients. 3D conformal radiotherapy planned with CT-MRI fusion reduces the incidence of oral complications. Following the example of developed countries, this technique should be considered as a standard method for irradiating patients with head and neck cancer. Planning technique with fusion technique using MR imaging is more suitable for delivering higher doses to the tumor with fewer side effects. Recommendation 2D conventional radiotherapy is more for palliative treatments.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

5

Håkansson, Desirée. "Kreativitet i Slöjd och Matematik : En diskursanalys om kreativitetsbegreppet i skolans styrdokument". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-73297.

Texto completo

Resumen

Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus på matematik och slöjd. Syftet är att undersöka om samma definition och tillämpning av kreativitet finns i de båda ämnena. Det görs med hjälp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, så som jämförelse av modalitetsmarkörer och analys av kunskapsformer. De texter som använts till analysen är förutom läroplan och respektive kursplan för grundskolan även de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvärderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör två olika diskurser både när det gäller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det råder en hegemoni inom matematik som inte går att finna inom slöjd. Det framkom också att kreativitet med stor sannolikhet är en flytande signifikant som också bekräftar de separata diskurserna för matematik och slöjd. En viktig slutsats är att styrdokumenten bör ha en uttalad definition för begreppet kreativitet redan i läroplanen för att få en likvärdig elevbedömning inte bara mellan olika skolor utan också mellan ämnen. Samt att samhällets och synnerligen skolvärldens kunskapssyn bör vidgas från vetenskap-teoretisk kunskap till andra kunskapsformer så som praktisk-produktiv kunskap och vad Aristoteles kallar praktisk klokhet.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

6

Thorén, Sofia. "Modala och futurumbildande hjälpverb i svenska som andraspråk". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-256489.

Texto completo

Resumen

Hjälpverb tillhör de vanligaste orden i språket och syftet med denna undersökning är att beskriva andraspråksinlärarens användning av modala och futurumbildande hjälpverb. Användningen undersöks på två olika språkliga nivåer, senare delen av nybörjarnivå och avancerad nivå. Materialet för undersökningen är resonerande text, som använts vid examination. Hjälpverben excerperades och en kvantitativ jämförande studie gjordes mellan de två nivåerna. Därefter gjordes en djupgående analys av användningen av några hjälpverb. Resultatet visar att andelen hjälpverb är ungefär lika stor på de båda nivåerna. Kan är det vanligaste hjälpverbet. Vissa hjälpverb används bara på den avancerade nivån, t.ex. kommer att och får. Trots att hjälpverb verkar vara lättanvända för andraspråksinläraren innehåller texterna vissa semantiska avvikelser från målspråksnormen, framför allt vid ska, som på den lägre nivån ofta används icke-idiomatiskt, men på den avancerade nivån används i stort sett korrekt. Hur användningen ser ut kan bero på transfer, som ofta är en god hjälp vid användningen av hjälpverb i andraspråket, även om översättningar ibland leder till fel. Hjälpverbens frekvens i språkbruket och hur exponeringen ser ut i undervisning kan också tänkas påverka användningen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

7

Liebig, Katharina. "Vetenskap i svensk dagspress : Legitimitet och modalitet i den vetenskapliga expertisens olika funktioner". Thesis, Södertörns högskola, Svenska, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-39203.

Texto completo

Resumen

In a time where 'fake news' and 'alternative facts' are easily spread in an ever-expanding media landscape, confidence in science and the image of the independent researcher is decreasing. Printed newspapers, as a traditionally slow and accurate medium, can counteract this development and maintain confidence in evidence-based science. To illustrate how journalism uses science, one week's articles containing a reference to science are examined in Aftonbladet and Dagens Nyheter. The chosen methodological tools include a content analysis for mapping trends in the material as well as a two-part text analysis in which selected parts of the material are examined more closely. The first step of the text analysis is an analysis of legitimations that illustrates which credentials are used to assure the reader of the credibility and relevance of the scientific expertise. The second step is a modality analysis focusing mainly on modality metaphors to determine if the assessments made are subjective or objective. The content analysis shows that scientific expertise is used in three functions: 1) to communicate research; 2) to comment on a non-research-related event; 3) to justify an opinion. The analysis of legitimations indicates that the selection and number of credentials vary within the three functions. The largest number of credentials is mentioned in the commentary function, including most often the name and research area of the scientific expert. For the communication function, the institute is the only legitimizing credential next to the description ‘forskare’. The catchwords 'forskare' or 'forskning' are even considered sufficient for using research as an argument in the justification function. The modality analysis shows that researchers who act as commentators use most modality, usually in the form of subjective modality metaphors. When scientific experts act as science communicators, they appear to be most objective. The steady use of scientific expertise in all three functions indicates strong confidence in science, both in the newspaper editors and in the individual writers. However, the lack of relevant, clear credentials is striking for the communication function, though especially for the justification function. Writers with different backgrounds using 'forskning visar' as an empty argument exploit the existing trust in science, possibly damaging it in doing so.
I en tid där ’fejkade nyheter’ och ’alternativa fakta’ sprids allt snabbare i ett stadigt växande medielandskap minskar tilltron till vetenskap och bilden av den oberoende forskaren. Papperstidningar kan, som ett traditionellt långsamt och noggrant medium, motverka denna utveckling och upprätthålla tilltron till evidensbaserad vetenskap. För att belysa hur journalistiken använder sig av vetenskap undersöks en veckas alla artiklar med någon anknytning till vetenskap i Aftonbladet och Dagens Nyheter. De valda metodologiska redskapen omfattar en innehållsanalys för att kartlägga tendenser i materialet samt en tvådelad textanalys där utvalda delar av materialet undersöks närmare. Textanalysens första steg är en analys av legitimeringar som belyser vilka uppgifter som används för att försäkra läsaren om den vetenskapliga expertisens trovärdighet och relevans. Andra steget utgörs av en modalitetsanalys som fokuserar framför allt modalitetsmetaforer för att reda ut om de bedömningar som görs är subjektiva eller objektiva. Innehållsanalysen visar att vetenskaplig expertis används i tre funktioner: 1) att förmedla forskning, 2) att kommentera en icke-forskningsrelaterad händelse, 3) att motivera en åsikt. Analysen av legitimeringar pekar på att urval och antal uppgifter varierar inom de tre funktionerna. Största antalet uppgifter nämns vid kommentarsfunktionen, däribland oftast namn och forskningsområde. För förmedlingsfunktionen används mest institutet som enda legitimerande uppgift bredvid beteckningen som forskare. Just slagorden ’forskare’ eller ’forskning’ anses vara tillräckliga för att använda forskning som argument i motiveringsfunktionen. Modalitetsanalysen visar att forskare som uppträder som kommentatorer använder mest modalitet, oftast som subjektiva modalitetsmetaforer. När vetenskapliga experter fungerar som forskningsförmedlare framstår de som mest objektiva. Den stadiga användningen av vetenskaplig expertis i alla tre funktioner tyder på en stark tilltro till vetenskap, både hos tidningsredaktionerna och de enskilda skribenterna. Avsaknaden av relevanta, tydliga uppgifter är dock slående för förmedlingsfunktionen, men särskilt för motiveringsfunktionen. Att skribenter med olika bakgrunder likaväl använder ’forskning visar’ som ett tomt argument utnyttjar den befintliga tilltron till vetenskap samtidigt som det kan skada den.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

8

Bolin, Isabelle y Mavaneh Mina Jahangiri. "Bilddiagnostisk modalitet för att utvärdera aktiviteten av sakroilit vid ankyloserande spondylit : En litteraturstudie". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-50534.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

9

Öst, Emma y Esmeralda Johansson. "Nyheter på 10 sekunder : En socialsemiotisk analys av CNNs stories på Snapchat". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48775.

Texto completo

Resumen

Journalism as we know it today is facing massive change. Technological advances have enabled new ways of delivering news which differ from traditional means in both practical and content-related matters. This bachelors thesis intended to obtain greater understanding of how journalistic content manifested itself on the new media platform Snapchat. We chose to conduct a socialsemiotic analysis of six of CNNs “stories” on the platform and their corresponding content on CNNs website. By doing this we could distinguish a signifigant change in both magnitude and form. Compared to the corresponding content the stories contained less information and indicated a higher level of sensation and dramatics. In addition we found that information not conveyed in the stories text could appear in other modalities such as image or music. This suggests a different way of storytelling in news media when distributed on this new platform.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

10

Orrbén, Sofia. "Fastän möjligen så måste : Om modalitet och attityd i en statlig utredning och remissvar". Thesis, Högskolan i Gävle, Svenska språket och genusvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24294.

Texto completo

Resumen

Sexualbrottslagstiftningen har under de senaste tjugo åren varit föremål för tre statliga utredningar. I oktober 2016 presenterade 2014 års sexualbrottskommitté den senaste utredningen, vilken skickades ut på remiss i november samma år. Syftet med den här uppsatsen är dels att undersöka hur 2014 års sexualbrottskommitté och de svarande remissinstanserna kommunicerar sannolikhet och förpliktelse, dels att undersöka förhållandet mellan attityd och modalitet i remissvaren. Undersökningen utgår från den interpersonella metafunktionen i den systemisk-funktionella grammatiken (Halliday 2014) tillsammans med appraisalteorin (Martin & White 2005). Föremål för undersökningen är SOU 2016:60, Ett starkare skydd för den sexuella integriteten, samt de remissvar som hör till utredningen. Resultatet visar att utredningen och remissvaren följer samma mönster vad gäller fördelning av modalitetstyp och -grad men att remissvarens attityd påverkar fördelningen. Utifrån resultatet dras slutsatsen att olika val av modalitetstyp och -grad kan fungera som olika kommunikativa strategier. Låg grad av sannolikhet måste exempelvis inte betyda att sanningshalten är svag utan kan konstruera avsändaren som öppen för andras idéer och försvårar även möjligheten att förneka innehållet. Avsaknad av villighet behöver dessutom inte betyda att avsändaren saknar vilja. Villighet kan istället realiseras implicit genom förpliktelse. Därtill dras slutsatsen att positiv attityd minskar behovet av att modifiera satser, särskilt genom modalitetstypen sannolikhet.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

11

Vallingstam, Edward. "Synd och syndare : En kritisk diskursanalys av HBTQ-personers representation i Kyrkans Tidning, Dagen och Världen Idag". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-117996.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna uppsats är att undersöka representationen av HBTQ-personer i kristna nyhetstidningar i Sverige. Frågeställningen innefattar hur dessa representeras, vilka som representerar dem och hur representationen förhåller sig till Rainer Forsts toleranskriterier. Materialet består av opinionsmaterial från Kyrkans Tidning, Dagen och Världen Idag, och i analysen behandlas artiklar från år 2009 och 2014. För att undersöka representationen har jag har gjort en kritisk diskursanalys utifrån Fairclough. Jag har även lyft in teorier om stereotypisering av Stuart Hall och Richard Dyer, representation av HBTQ-personer av Shiri Eisner och könsnormer av Judith Butler. Artiklarna har delats in i pro- och kontraartiklar. Analysen visar att pro-artiklarna saknar sanningsanspråk, vilket visar en inkluderande attityd. Kontraartiklarna fokuserar på den egna tolkningen som den enda rätta, vilket genererar en auktoritär attityd som betraktar den homosexuelle som syndare så länge personen lever ut sin homosexualitet. De tenderar även att se det sekulära samhället som hotfullt och skapar en stereotyp av HBTQ-gruppen som högljudd och krävande. Denna stereotyp är som tydligast år 2014. Pro-artiklarna välkomnar människor av olika sexuella läggningar medan kontraartiklarna ser den heterosexuella läggningen som den enda av Gud givna, naturliga och önskvärda läggningen. Ledarartiklarna avgjör tidningens officiella ställningstagande och analysen visar att Kyrkans Tidning är mest tillåtande. HBTQ-gruppen representeras dock endast av homosexuella i samtliga tidningar. Världen Idag är den enda tidningen som saknar pro-artiklar och lever därav inte upp till Forsts toleranskriterier. Kyrkans Tidning kan placeras i värdesättningsuppfattningen och Dagen i tillåtelseuppfattningen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

12

Ekström, Sofia. ""Varför läsa böcker ens?" : En empirisk studie som jämför modalitet och textrörlighet i engelskspråkiga texter". Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40464.

Texto completo

Resumen

Multimodala texter influerade av fantasy-genren har visat sig vara en motivationshöjande tillgång som kan gynna språkkunskaperna. I studien förklarar den narrativa teorin vad som sker när läsaren upplever ett litterärt verk, men även i mötet med rörliga bilder. I studien har det använts olika former av kvalitativa undersökningsmetoder; (1) en enkät, (2) en kvalitativ dataanalys i form av två tester och (3) två fokusgruppsintervjuer utifrån the grounded theory. Denna studie har syftat till att utforska multimodalitetens möjligheter och jämfört elevernas (1) narrativa kompetens och (2) textrörlighet i tryckt text och film. Förutom jämförelsen av elevernas textrörlighet i de olika multimodala formerna har det även diskuterats vad intresse och attityd har för påverkan på elevernas svar i respektive förståelse. Slutligen sammanfattas graden av möjligheter för att integrera filmen som en multimodal text i den språkliga undervisningen. Studien besvarar frågorna; ”Hur påverkar berättelsen i de två olika medieformaten elevers textrörlighet?”, ”I vilken mån påverkar attityd och intresse vad filmen respektive textutdraget förmedlar?” och ”I vilken utsträckning kan film bidra som ett komplement till läsförståelsen i undervisningen?”. Resultatet visar att textrörligheten i undersökningen hade en högre grad i samtliga läsfärdigheter hos de deltagande eleverna som såg filmen samt att attityd och intresse har påverkat deras svar, både positivt och negativt.
Multimodal texts influenced by the fantasy genres have proven to be a motivational boost that can benefit the language skills. In the study, the narrative theory explains what happens when the reader experiences a literary work, but also in the encounter with moving images. The study has used various forms of qualitative research methods; (1) a survey, (2) a qualitative data sheet in the form of two tests and (3) two focus group interviews based on the grounded theory. This study aims to explore the possibilities of multimodality and comparing students' narrative skills and (2) envisionment in printed text and film. In addition to the comparison of the students ‘ envisionment in the various multimodal forms, it has also been discussed how interest and attitude affects the students' responses in their respective understanding. Finally, the degree of opportunity for integrating the film is summarized as a multimodal text in the linguistic teaching. The study answers the questions; "How does the story in the two different media formats affect the student's envisonment?", "To what extent does the attitude and interest affect what the film and the text represent?" And "To what extent can films contribute as a complement to reading comprehension in the language teaching? ". The results shows that the envisonment of text in the survey was higher in all reading skills of the participating students who saw the film, and that attitude and interest have influenced their responses, both positively and negatively.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

13

Ilbring, Linnea. "Den ideala sökande : En kvalitativ SFG-analys om hur modalitet realiserar krav och önskemål i platsannonser". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21493.

Texto completo

Resumen

Syftet med den här uppsatsen är att med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) undersöka hur bilden av den ideala arbetssökande informatören/kommunikatören ser ut genom att analysera hur denne konstrueras i sex platsannonser hämtade från den ideella, offentliga och privata sektorn. Platsannonsernas innehåll och de kvalifikationer som efterfrågas samt hur modalitet bidrar till att realisera absoluta krav respektive önskemål analyseras. Teoretiskt bygger undersökningen på tanken att sociala identiteter konstrueras i texter. Begreppet den ideala sökande signalerar att det inte enbart är en läsarroll som konstrueras utan en bild som den potentiella sökande bör eftersträva. Undersökningen visar att den ideala sökande informatören/kommunikatören hösten 2013 är en välutbildad, yrkeserfaren generalist samt en driven, självgående, prestigelös person som kan samarbeta och ta egna initiativ. Kongruent förpliktelsemodalitet av hög grad visar sig vara den resurs som främst används för att realisera absoluta krav medan olika sorters "inpackad" modalitet främst realiserar önskemål.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

14

Mattsson, Hanna. "Internationell dialog i Sergej Lavrovs Arktisdiskurs : En analys av epistemisk modalitet som uttryck för diskursiva strategier". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för moderna språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414820.

Texto completo

Resumen

This study explores the Russian foreign minister, Sergey Viktorovich Lavrov’s, use of epistemic modality as means of discursive strategies during the period January 2019 - March 2020, and how these strategies frame the topic of International dialogue in the contemporary Russian Arctic discourse. The study employs discourse analysis as theory as well as method on an empirical material consisting of official texts that were published by the Russian Foreign Ministry. The study concludes that the most frequently employed discursive strategy was that of convincing, however mitigating and hedging were also relatively frequently used. Moreover, consistent with previous research, the topic of International dialogue was considered to be framed in a rather polarized manner. As such, the conclusion of this study presents that no significant deviations from the conclusions drawn from previous research on the Russian Arctic discourse were found in the studied material.
Это исследование осматривает как министр иностранных дел Российской Федерации Сергей Викторович Лавров использует эпистемическую модальность как выражение стратегий дискурса, в периоде января 2019 до марта 2020 года, и как эти стратегии сформировали тему Международного диалога в современном российском арктическом дискурсе. Исследование использует анализ дискурса как теория и метод к эмпирическому материалу, составляющему из текстов опубликованы министерством иностранных дел. Исследование показывает, что чаще всего встречающейся стратегия является стратегией убеждения, но смягчения и хеджирования довольно часто встречались. Кроме того, согласно предыдущей исследовании, исследование считает, что тема Международного диалога прияла форму полемики. Таким образом результат исследования приводит к выводу, что нет указания значительного отклонения от заключений предыдущего исследования по российскому арктическому дискурсу были обнаружены в исследованном материале.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

15

Zakholi, Mohammed. "EN KRITISK LÄROMEDELSANALYS : En studie av 10 läroböcker från 1995 till 2005 i religionskunskap på grundskolans senare del". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-180410.

Texto completo

Resumen

I denna uppsats har jag, både kvalitativt och kvantitativt, undersökt 10 läroböcker i religionskunskap i grundskolans senare del. Mitt undersökningsområde har varit katoliker och katolicismen. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilka diskurser av katoliker och katolicismen som framträder i läroböckerna i religionskunskap för våra elever på grundskolan. För att kunna göra en sådan analys har jag använt mig av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och Masoud Kemalis teori om ”den andre”.Faircloughs språkliga verktyg som transitivitet och modalitet har använts för att kunna syna om det förekommer några värderingar om katoliker och katolicism. Men även om vi kan utröna vem det är som står för denna värdering, dvs. är det läroboken som står för denna värdering eller försöker läroboken att dölja värderingen så att läsaren inte får reda på vem det är som står värdering/åsikten.I och med denna undersökning har jag kommit fram till att läroböckerna beskriver katolicismen på olika sätt – alltså att diskurserna ser olika ut beroende på vilken lärobok vi läser. I resultatdelen kom jag bland annat fram till att katoliker i Latinamerika kunde beskrivas på följande sätt: ”Kristendomen håller på att få ett nytt mer solbränt ansikte och är inte längre främst den vite mannens religion som någon har sagt”. Ett annat exempel på hur katolicismen beskrivs är följande: ”I vissa frågor har katolska kyrkan än idag en ´gammaldags´ och sträng uppfattning”. Då läroboken beskriver den katolska läran som gammaldags och sträng så följer en personlig åsikt/värdering av katolicismen vilket kan tendera att påverka läsaren. Detta kunde jag koppla till både Fairclough och Kemalis teorier,Rent kvantitativt har jag även kommit fram till att läroböckerna ger varierande utrymme till katolicismen. Vissa läroböcker ägnade inga sidor åt katolicismen medan andra ägnade en halvsida, andra hela 19 sidor. Detta kan bli problematiskt då en lära som funnits i ca 2000 år ska förklaras på en halvsida. Alla läroböcker hjälpte mig inte att besvara min frågeställning.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

16

Brickarp, Linda y Josefin Kahn. "Att arbeta med språkutvecklande modaliteter i svenskämnet : En litteraturstudie som undersöker hur modaliteter kombineras och används i förskoleklass och årskurs 1–3 ur ett språkutvecklande perspektiv". Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52457.

Texto completo

Resumen

Föreliggande litteraturstudie är baserad på tolv vetenskapliga artiklar med syfte att undersöka hur tidigare forskning beskriver användandet av kombinerade modaliteter inom svenskämnet. Studien beskriver hur modaliteter kan verka språkutvecklande i förskoleklass och årskurs 1–3 samt hur styrdokumenten behandlar modaliteter och multimodala arbetssätt. Historiskt har multimodala arbetssätt varit en del av elevers läs- och skrivutveckling i skolan och tidigare forskning visar att elevers meningsskapande inkluderar flera modaliteter långt innan de behärskar en skriftlig kommunikation. Såväl estetiska uttrycksformer som digitala verktyg betraktas i denna studie som modaliteter eller medier för modaliteter. Denna studie visar att ett förändrat meningsskapande har skett i skolan och att kombinationer av modaliteter betraktas som gynnsamma för elevers tidiga läs- och skrivutveckling.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

17

Blomkvist, Linnea. "Det ska faktiskt handla om modalitet i skrift : En studie om modala hjälpverb och modala satsadverbial i skriftliga diskussionsforum online". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82460.

Texto completo

Resumen

The aim of the present study is to examine which, as well as to what degree, different modal auxiliary verbs and modal disjuncts appear in posts on written discussion forums online and which differences and similarities that occur between them. The aim is also to examine which modal meanings that occur and how these meanings affect the room for negotiation in the posts. In order to achieve the aim, a method of textual analysis is employed which includes both quantitative and qualitative elements. The material consists of 20 posts from four discussion threads: two from Familjeliv.se and two from Flashback.org. Since modal expressions affect the content in which they are placed as more or less valid or powerful depending on the room for negotiation it is interesting to examine these on Familjeliv.se and Flashback.org. Considering how easy it is for anyone, people with a low or high level of knowledge, to express their opinions in different topics the expectation is high that the modal expressions in this context will be high.The results of the study show that in the material here are, in total, 116 modal auxiliary verbs, which consists of behöver, borde, får, kan, måste, ska/skall, skulle, verkar and vill. The modal disjuncts appear 36 times in total and the occurrences consist of alltså, faktiskt, ju, kanske, självklart and väl. Therefore, there are a total of 152 modal occurrences present in the material. The present study finds that the modal meanings probability, commonness, obligation, and willingness, as well as other modal meanings, occur. The modal meanings on Familjeliv.se give, in general, a smaller room for negotiation than on Flashback.org. This speaks for that the interaction between the users on Familjeliv.se to a greater extent dominates by that the users, through modal expressions, try to highlight their posts as more valid and powerful. The fact that one thread on each forum dominates by modal expressions which gives the posts a smaller room for negotiation than the other two threads can contradict this, or at least give rise to the complexity of modality. One explanation to the smaller room for negotiation in two of the for threads can be that the topics of these to give rise to stronger emotions. This means that the interaction between the users is, in the threads that give rise to stronger emotions, to a greater extent dominated by modal expressions which convey a smaller room for negotiation.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

18

Axén, Ingrid. "Vilka faktorer avgör hur en person framstår i en text? : Analys av processtyper, förstadeltagare och modalitet i partiledarintervjuer från 2010". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-177086.

Texto completo

Resumen

Vad är det som gör att vi uppfattar en person på ett visst sätt? Vi påverkas inte bara av personen själv och allt som personen själv bidrar med, utan även av vår egen utgångspunkt, våra egna och andras värderingar och andras val av framställning. Genom att plocka isär meningar och satser i åtta partiledarintervjuer, analysera deras lexikogrammatiska beståndsdelar och kategorisera dem har jag undersökt om det var möjligt att hitta språkliga mönster för detta. För det syftet har jag använt den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, eftersom den gör det möjligt att kategorisera satsers lexikogrammatiska beståndsdelar utifrån både funktion och betydelse. De analyserade beståndsdelarna är förstadeltagare, processtyper och modalitet i alla fria satser. Det analyserade materialet är intervjuer med Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt publicerade i fyra svenska dagstidningar inför valet 2010, ett material som därför innehåller både citat från den studerade personen och kommentarer om densamma. Analysmaterialet är indelat i partiledarens diskurs och journalistens diskurs, för att belysa vilka roller intervjupersonerna själva intar och vilka roller de tilldelas av journalisten. Resultatet visar att det inte räcker att kvantitativt analysera kategorierna processtyper, förstadeltagare och modalitet för att hitta de språkliga mönster som skapar intrycket av en person. Även kontexten och det semantiska innehållet i de verb som får realisera processerna har i det sammanhanget stor betydelse. Resultatet visar också att journalistens diskurs är mer avgörande för hur intervjupersonerna uppfattas, eftersom journalisten styr samtalet genom sina val av verb som får realisera de olika processtyperna och i viss mån även genom modaliteten.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

19

Haglund, Amelie. ""Långkokshelg" : Från ambitionen om ett tufft och billigt kö, till drömmen om att faktiskt ha tid för matlagning på trettio år". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29451.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

20

Cajerfjord, Lotta y Pontus Jönsson. "Multimodala texters didakiska användning : en studie på mellanstadiet". Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20663.

Texto completo

Resumen

Vårt syfte är att synliggöra den didaktiska användningen av multimodala texter genom att undersöka hur fyra lärare arbetar med multimodala texter i undervisningen. Våra teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv på lärande, socialsemiotisk teoribildning och socialsemiotisk multimodal teoribildning. Vi analyserar våra resultat utifrån socialsemiotisk multimodal teoribildning. Studien utgår även från multimodal skolforskning som berör multimodala arbetssätt och hur dessa förekommer i undervisning. Studien sker genom observationer och halvstrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Utifrån våra observationer och halvstrukturerade intervjuer kan vi dra slutsatsen att lärare ser stora möjligheter att möta fler elever utifrån deras behov, förutsättningar och utvecklingszon genom att använda sig av olika medium, modaliteter och semiotiska resurser. Genom våra halvstrukturerade intervjuer och diskussioner upplever vi att lärare arbetar multimodalt men saknar ett metaspråk för multimodala arbetssätt. Avslutningsvis drar vi slutsatsen att elever måste utveckla grundläggande kompetens i hur de ska läsa, skriva och analysera multimodala texter för att kunna delta i samhället.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

21

Fernström, Torbjörn. "Audiovisualitet : En diskursanalys om det nya gamla". Thesis, Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24533.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna diskursanalys är att bidra med kunskap om hur audiovisualitet har setts på och förändrats från 1936 fram till 2008. Detta undersöks utifrån sex stycken texter som är uppsatsens empiri. Huvudfrågan i denna uppsats begrundar huruvida dessa skillnader finns och hur de kan relateras till varandra. Analysprocessen utgår från socialkonstruktivism som teori för att kunna förstå de skillnader som undersöks. Resultatet av denna undersökning visar att det finns små skillnader i hur vissa relaterade begrepp används, detta tas vidare upp i diskussionsdelen där det även diskuteras hur förutsättningar för tidigare och framtida diskurser om audiovisualitet ser ut. Förslag till fortsatt forskning är en liknande studie med fokus på moderna texter för att se om det finns samtida skillnader och även om resultatet utifrån det skiljer sig från det i denna undersökning.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

22

Adolfsson, Linnea. "Talets och undertextens olika nyanser : En undersökning av strykningar utav modalitet och uttryck för värderingar i adaptionen från tal till undertext". Thesis, Södertörns högskola, Svenska, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40850.

Texto completo

Resumen

The communication regarding the new corona-virus raises questions about availability and plain language. In Sweden, approximately 1.5 million people are in need of this communication through written language due to, inter alia, hearing impairment. Although subtitles are considered one of the most read genres today, it has received little focus in Swedish linguistic research, especially when it comes to intralingual subtitles. However, the communication through subtitles is limited and can lead to information loss. In Sweden, SVT as a public service channel has special requirements to maintain good quality in subtitles but nonetheless omissions are a prerequisite. However, this must never affect the loss of important information. Modality is considered within the Systemic-Functional Linguistics as linguistic tools to create opportunities to shift communication in different degrees and directions. A similar shift in degree can occur in expressions of valuation and opinions. Therefore, modality and valuation are interesting and important to study in a well-known TV- show that communicates, informs and debates about a social-crisis like the Corona-virus. This paper examines modality and expressions of valuation in the adaption from speech to subtitles in the Swedish news-program Agenda (SVT) reporting on the Corona-virus in Sweden and the world. Through the subtitling-shift model created by Sahlin (2001), I examine the omissions of modality and the expressions of valuation. The results show that the communication in subtitles have a weaker emphasis of conflicting opinions, are more objectively constructed and that there is a shift in nuances.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

23

Lundgren, Björn. "Tillfällig nödvändighet : En möjlig(a) värld(arna)s paradox och den aletiska modalitetens gåta". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69552.

Texto completo

Resumen

The writer has attempted to discuss the distinction between the necessary and the contingent. It begins with a criticism against the possibility for a so-called ‘a possible worlds realism’ to give a “philosophical explanation” of this distinction. The writer argues that this is impossible, since it requires that a notion of this distinction be already accepted (more precisely that the necessity of such a theory is already accepted). After this specific criticism, the writer intends to show that this is a more general problem that follows any explanation of the contingent/necessary distinction. The writer then discusses the counter-argument that the requirements placed on these explanations are set to high, therefore the writer shows in theory the problem can be solved and sketches a more specific way how to explain and show the basis for this distinction.
Författaren har avsett att diskutera distinktionen mellan det nödvändiga och det kontingent. Det börjar med en kritik mot möjligheten för en så kallad ’möjliga världars realism’ att ge en ”filosofisk förklaring” av denna distinktion. Författaren argumenterar för att detta är omöjligt, eftersom det kräver att en sådan distinktion redan är accepterad (mer specifikt att nödvändigheten av en sådan teori redan är accepterad). Efter denna specifika kriticism, så avser författaren visa att detta problem är generellt och att det följer alla försök att förklara den kontingenta/nödvändiga distinktionen. Författaren diskuterar sedan motargumentet att de krav som ställts på dessa förklaringar är för högt ställda, därför visar författaren hur problemet kan lösas i teorin och visar också en förenklad modell av en lösningsmetod.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

24

Jonsson, Kajsa. "Frågelådans normkritik – lika moderniserat som sitt medium? : En diskursanalys av svar från ungdomsmottagningens internetbaserade frågelåda på frågor om underliv, sexpraktik och sexualitet". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29439.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att se om de som besvarar ungdomars frågor om genitalier, sexpraktik och sexualitet på nätet kan vara delaktiga i att re_producera normer kring dessa ämnen i och med sina språkliga val. Studien ämnar också se om dessa re_produktioner, i sådana fall, skiljer sig åt beroende på vilket kön frågeställaren uppfattas ha. Studien är en diskursanalys med utgångspunkt i vissa feministiska teorier om genusperformativitet och könsmaktsordning och utgår från den konstruktivistiska språksynen. Vidare metoder som använts är systemisk-funktionell grammatik med fokus på den interpersonella metafunktionen samt tematisk analys av de språkhandlingar som förmedlar en verklighet gentemot frågeställaren att hen ska göra något eller vilja något. Resultatet påvisar att Fråga UMO till viss del kan vara delaktiga i att re_producera normer kring kön och sex. Sett till materialet storlek är det dock inte särskilt vanligt förekommande. Fråga UMO använder inte så vitt skild grammatik beroende på om personen uppfattas som tjej eller kille utan snarare skiljer sig grammatiken åt beroende på om frågan ställs om genitalier eller sexpraktik/sexualitet. Dock kan vissa delar av resultatet härledas till tjejers och killars förväntade sexlust, till det faktum att killar mer sällan besöker ungdomsmottagningen samt att att vissa tabubelagda ämnen kan kopplas till ett specifikt kön. Slutsatsen som dras är att Fråga UMO skulle kunna låta bli att köna personer i sina svar för att vara mer inkluderande. De skulle också kunna byta namn på sina kategorier Tjejers underliv och Killars underliv till exempelvis ”Snippor och snoppar”. Dock finns det antagligen förklaringar till varför svaren formulerats som de gjort. Dels är målgruppen ungdomar mellan 13-25 år och ska således vända sig till både barn och vuxna. Sedan gör även den flyktiga och distanserade kommunikationssituationen det svårt för svararen att utmana normer som ligger i disposivet, det vill säga de normer som är ju djupt rotade i våra kulturer och samhällen att de ses om sanna och naturliga. Överlag verkar Fråga UMO försöka att ha ett så inkluderande och jämställt bemötande som möjligt.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

25

Löfling, Lizelotte y Christina Långstedt. ""Ute lär sig barnen mer och bättre" : En kritisk diskursanalys av utomhuspedagogikens framfart". Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-118380.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna studie var att synliggöra hur utomhuspedagogiken framställs. Till vår hjälp har vi granskat ett flertal tidningsartiklar, där vårt fokus legat på att analysera texternas transitivitet, det vill säga vilka begrepp som författarna använder gemensamt. Samt modalitet, för att få syn på hur författaren skriver för att på så sätt låta bestämd i sitt påstående. Vi har använt oss av kritisk diskursanalys som metod som vilar på ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Detta val av perspektiv och metod var rätt självklart då vi ser utomhuspedagogiken som en diskurs som är socialt konstruerad. Resultatet av vår undersökning är att vi hittat snarlika begrepp och påståenden i de tidningsartiklar som vi granskat. De har använt sig av dessa påståenden på ett medvetet sätt för att gemensamt konstruera en romantiserande bild av utomhuspedagogikens fördelar. Vi har märkt att artiklarna bygger på varandra och att dessa påståenden även går att finna i den tidigare forskningen inom detta ämne. Slutsatserna vi kan dra av detta resultat är att förespråkare för utomhuspedagogik väljer liknande påståenden där de gemensamt bygger upp en sanning, genom denna sanning konstrueras utomhuspedagogiken som en pedagogik full av möjligheter och knappt några hinder där fokus ligger på naturens goda inverkan. En viktig slutsats av denna studie är en fortsatt efterlysning av kritisk reflektion och eftertanke, pedagogiken behöver kritiskt granskning för att kunna utvecklas.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

26

Gattzén, Viktor. "Upplevd säkerhet i en digital låslösning : Att designa säkerhet". Thesis, Högskolan i Gävle, Design och formgivning, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24613.

Texto completo

Resumen

Det första mekaniska låset dateras till ungefär 4000 år sedan. Sedan dess har lås kommit att bli en allt mer central part av våra dagliga liv. Vad som i början skapades för att säkra skatter och hem utvecklades till att säkra mobiltelefoner, datasystem och kreditkort. Tillsammans med den digitala revolutionen kom ny teknologi och nya möjligheter. En av de möjligheterna är Internet of Things, vilket erbjuder användare att numera låsa up en dörr via sin mobiltelefon. Detta examensarbetet studerar användarupplevelsen och mänsklig respons av modaliteter i samband med en digital låslösning och hur design kan användas för att få användarna att känna sig säkra och trygga. Precis som intentionen var för 4000 år sedan. Resultatet blev en designutveckling av gränssnittet i en digital låslösning, som en adderad funktion till den befintliga produkten. Arbetet resulterade i en utveckling av deras produkt med en multimodal lösning som fokuserade på att öka den upplevda säkerheten.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

27

Castro, Nilsson Manú. "Att få se, få höra och få veta : Perifrastiska uttryck av inkoativitet och futurum i skriven svenska". Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för allmän språkvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-170261.

Texto completo

Resumen

Denna studie undersöker samspelet mellan de semantiska kategorierna inkoativitet, futurum och modalitet i få/får/fick/fått + perceptionsverbskonstruktioner i skriven svenska , samt om det går att systematiskt skilja mellan dessa kategorier i form av frekvens och kontext. Enligt Åke Viberg framstår få som rätt språkspecifikt i sitt polysema omfång jämfört med andra europeiska språk, såsom engelska, finska, tyska och franska (Viberg 2009: 105, 119, 2012: 1413). Vidare påstår han att perceptionsverben se, höra och veta i samband med få som hjälpverb (få + perceptionsverb) uttrycker inkoativitet och även att den inkoativa betydelsen är semantiskt nära besläktad med futurum (Viberg 2002: 123, 2012: 1444). Inkoativitet innebär ett predikats uttryck för övergång (Bybee et al., 1994), ofta utan någon som helst hänvisning till vad som orsakar det övergående skedet (Viberg 2002: s.129). Studien är en korpusundersökning baserad på skönlitterära texter och pressmaterial från 70- till 90-talet, där 50 meningar per perceptionsverb analyseras utifrån de semantiska kategorier de anses uttrycka. Resultaten tyder på att det inte går att semantiskt kategorisera konstruktionerna få + perceptionsverb som en kategori för sig, som uttrycker inkoativitet och futurum. Konstruktionerna uppvisar en viss semantisk relation till futurum och inkoativa betydelser men är även i stor utsträckning kopplade till andra funktioner av få + verb i infinitiv, särskilt modalitet. Undersökningen tillför en ökad förståelse för få:s polysema grammatiska beteende samt bidrar till den allmänna förståelsen för tempus, aspekt och modalitet i svenska.
This paper studies the interplay between inchoative, future and modal meanings in constructions containing the verb of possession få (in all of its four conjugations) + verbs of perception in written Swedish, and seeks to find out if it is possible to systematically differentiate these categories from each other in terms of frequency and context. According to Åke Viberg, the Swedish verb of possession få appears to be quite language specific with its polysemic characteristics compared to other European languages, such as English, Finnish, German and French (Viberg 2009: s.105, 119, 2012: s.1413). Viberg also suggests that få in combination with either of the three verbs of perception se ‘see’, höra ‘hear’, veta ‘know’ expresses inchoative sense, to which he further states the future sense is closely related to (Viberg 2002: 123, 2012: 1444). The inchoative sense is when a predicate expresses transition (Bybee et al., 1994), often with a lack of explicit reference to the cause of the transition (Viberg 2002: s.129). The study is a corpus investigation, which includes a selection of fiction and newspaper material ranging from the 1970s to the 1990s. 50 sentences per perception verb are analysed based on the semantic categories that they are considered being an expression of. The results show that the få + perception verb constructions are not semantically classifiable as a category which expresses the inchoative and future sense. Apart from displaying some connection with the inchoative and future meanings, these constructions appear to be well integrated with other functions expressed by få + infinitive verbs, primarily modality. In addition to provide an increased understanding of the polysemic grammatical behaviour of få as an auxiliary verb, this investigation also contributes to the overall knowledge of tense, aspect and modality in Swedish.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

28

Thomsson, Louise. ""Nu tar vi kampen för en hållbar utveckling ett steg längre..." : En språkvetenskaplig studie av tre svenska företags hållbarhetsredovisning mellan 2003 och 2013". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26301.

Texto completo

Resumen

Idag är medvetenheten om miljöförstöring och dåliga arbetsförhållanden för anställda större än för trettio år sedan. Att företag ska ta ansvar och aktivt arbeta för en hållbar utveckling har blivit ett fenomen internationellt. Denna studie är en analys av tre svenska detaljhandelsföretags hållbarhetsredovisning, från 2003, 2008 och 2013, med syfte att visa på eventuell förändring över tid. Med en socialkonstruktivistisk språksyn används delar av Faircloughs kritiska diskursanalys och Hallidays systemisk-funktionella grammatik för att undersöka texternas modalitet samt vilka diskurser som präglar hållbarhetsredovisningarna. Även hållbarhetsredovisningens omfattning i förhållande till årsredovisningens totala omfång undersöks. Resultatet visar att ett av de tre undersökta företagen formulerar sin redovisning med starkare modalitet med åren. För två av företagen blir diskursen som rör bland annat arbetsförhållanden större, medan det tredje företaget domineras av en miljödiskurs. Gemensamt för de tre företagen är att hållbarhetsredovisningen ökar i omfattning. En slutsats är att hållbarhetsredovisningarna har påverkats av den sociala praktik de är en del av. Globalisering och ett ökat intresse för hållbarhetsarbete hos konsumenterna bör vara en bidragande faktor till hållbarhetsredovisningens expansion. Att diskursen för sociala förhållanden tar större plats med åren har möjligen att göra med en ökad medvetenhet om dåliga arbetsvillkor hos allmänheten.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

29

Eriksson, Ellenor. "En språklig verktygslåda : En undersökning om hur en grafisk språkprofil kan nyttjas i utformningen av multimodal, extern kommunikation". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40117.

Texto completo

Resumen

Syftet med det här examensarbetet i textdesign var att skapa en grafisk språkprofil och en ny nyhetsmall till Bokförlaget Langenskiöld. Det är en studie i hur man kan använda sig av multimodalitet, visuell hierarki, voice, bildspråkoch värdeord och/eller värdemeningar till förmån för att skapa tydlig och effektiv kommunikation.Studien tog form i analyser av fyra nyhetsutskick från bokförlaget, omvärldsanalys på ett nyhetsmejl från Boktugg.se, kvalitativa intervjuer, en digital enkät och slutligen utprovningarav den nya nyhetsmallen. Slutsatser som dragits i arbetetvisar att en grafisk språkprofil kan nyttjas i utformningen av den externa kommunikationen på bokförlaget. Med hjälp av direktivkan kommunikationen göras mer enhetlig och tydlig.
The purpose of this Bachelor thesis forInformation Design is to create a graphic language profile and a new news template for Bokförlaget Langenskiöld. The study focuses on how using multimodality, visual hierarchy, voice, imagery and value words and/or value sentences creates clear and effective communication.The study consisted of:analyses of four newsletters from the book publisher, an analysis on a newsletter from Boktugg.se, a comparative analysis, qualitative interviews, a digital survey and tests of the new news template.Conclusions drawn from this study prove a graphic language profile can be used in creating external communication. With coherent guidelines communication can be made unified and clear.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

30

Grigoryan, Aghunik y Natalie Hansson. "Kvinnan och pressen En jämförande analys av hur kvinnan konstrueras och gestaltas i skrift under det senaste seklet". Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-10543.

Texto completo

Resumen

Bakgrund: Genus och jämställdhet har varit ett omtalat och debatterat ämne och fått mer utrymme i pressen sedan 1960-talet. Det senaste 30 åren har genusforskningen skjutit i höjden där forskare har undersökts hur genuskonstruktionen på olika sätt ge-staltas i text samt samhällets påverkan på genusdiskurser. Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka genusdiskurser och om det har skett någon förändring i det valda materialet under tid. Metod: En jämförande språkvetenskaplig studie baserad på fyra artiklar från Dagens Nyheter (1900, 1950, 1976, 1992) och en från Göteborgs-Posten (1923) där Faircloughs modell för kritisk diskursanalys används. Resultat: Under analysen framkom det att det finns gemensamma teman i de grans-kade artiklarna. Alla artiklar innehåller någon form av konflikt när det gäller kvinnor. Kvinnorna konstrueras ofta som offer som bär skam. Men det framkommer att kvin-norna vill ha sin röst hörd och arbetar för sin självständighet. Från texten av 1992 syns det en utveckling där kvinnan konstrueras som hjältinna och kunnig att komma ur svårhanterliga situationer på egen hand. Det kan tolkas som att samhällssynen på kvin-nan och kvinnans ställning börjar utvecklas från en konservativ inställning till en pro-gressiv inställning.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

31

Hillström, Amanda. "Regeringen har idag beslutat : Textanalys av Utbildningsdepartementets pressmeddelanden". Thesis, Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-133876.

Texto completo

Resumen

Denna uppsats är en deskriptiv studie av Utbildningsdepartementets pressmeddelanden. Syftet med dessa pressmeddelanden är att kärnfullt, positivt och begripligt presentera regeringens politik på ett sätt som får journalister att vilja återpublicera nyheten. Jag har undersökt i vilken mån syftet uppnås genom att analysera hur Utbildningsdepartementet och regeringen framträder, hur politiska beslut och andra skeenden framställs samt hur denna information presenteras. Genom en undersökning av genomslag i nyhetsartiklar har jag tagit fram åtta stycken pressmeddelanden som sedan analyserats med en metod bestående av draganalys och systemisk-funktionell grammatik. Resultatet visar bland annat att skeenden över lag framställs som konkreta och dynamiska händelser, att regeringen framstår som aktivt påverkande och att pressmeddelandena ofta är begripliga och klarspråkliga. Resultaten visar dock även att vissa pressmeddelanden inte lyckas uppfylla det kommunikativa syftet för texttypen, att ingressen ofta avviker genom att vara väldigt specialiserad, samt att vaga och abstrakta referenter kan sänka begriplighet och nyhetsvärde.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

32

Hilli, Sjöqvist Jennie. "Vad bör vi göra, vad måste vi göra och vad rekommenderas? : Språkhandlingar och modalitet i Folkhälsomyndighetens riktlinjer till allmänheten under covid-19-pandemin". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104821.

Texto completo

Resumen

Studien syftar till att undersöka hur Folkhälsomyndigheten använder språkhandlingar och modalitet för att påverka befolkningens agerande under coronapandemin. Undersökningen utgår från fem informationssidor, riktade till allmänheten, på myndighetens webbplats. Studien är en kritisk diskursanalys som görs utifrån den systemisk-funktionella grammatiken och dess språkhandlingar och modalitet. Undersökningen visar att den dominerande språkhandlingen i texterna är uppmaningar. Dessa realiseras främst genom påståendesatser med modala hjälpverb samt genom uppmaningssatser. Precis som i tidigare forskning finns i det undersökta materialet en rik variation i hur uppmaningar konstrueras. Undersökningen visar också att det finns ett samband mellan hur uppmaningarna konstrueras, vem de riktar sig till och vikten av att de följs. Uppmaningar som riktar sig till sjuka personer, alternativt personer som har träffat någon som är sjuk, har en större andel meningar med hög grad av förpliktelse, det vill säga en skarp form av uppmaning. Sett till alla påståendesatser med modala hjälpverb är medelhög förpliktelsenivå vanligast, oftast i form av verbet bör. Trots sin tydliga maktposition väljer Folkhälsomyndigheten ofta vagare formuleringar än de som utgörs av uppmaningssatsen. Det kan bero på att de vill upprätthålla en god relation till befolkningen, med målet att styra deras agerande.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

33

Nordén, Anton Harry. "Epistemic modality in Ghanaian Pidgin English". Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för allmän språkvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-131516.

Texto completo

Resumen

This study investigates the expression of epistemic modality in a corpus of Ghanaian Pidgin English (GhaPE). The epistemic expressions are manually identified and thereafter distinguished from each other in terms of grammatical status and their indication of different epistemic and evidential notions. 7 different elements are found, ranging from 1 pre-verbal marker, 1 adverb, 2 particles and 3 complement-taking predicates. The results indicate, in line with existing research, that to differentiate between usage properties of individual modal expressions it may be necessary to subdivide them in terms of not only epistemic but also evidential meanings. Moreover, a functional parallel between the GhaPE particle abi, the Swedish modal particle väl and the Spanish adverbs a lo mejor and igual is demonstrated, with respect to their simultaneous function of expressing epistemic probability and asking the hearer for confirmation. Finally, the results suggest, contrary to previous accounts, that the pre-verbal marker fit may indicate epistemic possibility without the addition of a preceding irrealis marker go. It is proposed that future researchers should make use of bigger corpora in order to arrive at a more ample conception of both individual modal categories and their interrelations.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

34

Eldholm, Ulrika y Pia Warrol. "Vad skiljer den skriftliga kompetensen hos döva och hörselnedsatta elever jämfört med den hos hörande jämnåriga? : En kvantitativ undersökning om verbets tempus och modalitet". Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182585.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

35

Frankenius, Joakim. "De klingande bakgrunderna : En studie om ljudlandskaps immersiva funktioner iaudiovisuella gestaltningar". Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37571.

Texto completo

Resumen

Ljudlandskap återfinns i såväl natur som film, både naturligt och syntetiskt. Dessa ljudlandskaps effekter har länge studeras ur ekologiska perspektiv och ibland med samband i taktila upplevelser. De har även studerats ur ett perspektiv med narrativt fokus. Den här studien svarar däremot på hur ljudlandskap skapar en immersiv funktion i audiovisuella gestaltningar och hur användare av dessa uppfattar den. Ett inläst manus av Ronja Rövardotter har skickats ut tillsammans med en enkät och kompletterande intervjuer. Dessa frågar informanterna om ljudlandskapens immersiva funktioner. Resultat visar på att ljudlandskapens närvaro är vad som är immersionsskapande, med förutsättningen att de håller en hög modalitet.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

36

Säfve, Kata. ""Ett vidgat textbegrepp" : - en kritisk diskursanalys av användningen av texter, medier och textbegrepp i gymnasieskolans svenskämne". Thesis, Örebro universitet, Humanistiska institutionen, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-6886.

Texto completo

Resumen

Studien är en kritisk diskursanalys av hur begreppet ’text’ framställs i styrdokumenten för gymnasieskolans svenskämne, i relation till hur ett antal språkbrukare; lärare och elever, definierar och förhåller sig till ett vidgat textbegrepp. Undersökningen som studien baseras på, består av tre kvalitativa lärarintervjuer och ett 50-tal elevenkäter, gjord i tre olika klasser på skilda skolor i Örebro län. Resultatet visar att synen på textbegreppet och användningen av olika texter och medier i undervisningen, varierar stort. Granskningen av styrdokumenten visar att framställningen av textbegreppet är otydlig och motsägelsefull, vilket kan vara en delförklaring till denna variation.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

37

Yilmaz, Melis y Tove Nordström. "Att tala eller tiga : En kritisk diskursanalys av kurslitteratur som berör så kallat hedersvåld för blivande socionomer". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169929.

Texto completo

Resumen

The aim of this study is to analyze the different discourses linked to so called honor related violence in course literature from term 1 through 6 during the fall of 2018 at the department of social work at Stockholm university. This due to the extensive debates on the subject that implies varied opinions from both media and the research community. To analyze the different discourses, Fairclough's critical discourse analysis is used by looking for modality, transitivity and intertextuality in the different texts. The analysis circles around three different discourses. One is the “us and them” discourse, which differentiates the Swedish ideals from “others” which are portrayed as worse. The second discourse handles “critique against polarization”, which can be connected to post colonialism that criticizes the “us and them” discourse. The third discourse is the “precautionary” discourse that can be connected to social constructionism, whereas the texts leave room for interpretation as they rarely make any certain statements. Throughout all of these discourses we also found that the perpetrator and the victim rarely is spoken of when talking honor related violence, as compared to “normal violence”, and more often structural explanations rather than individual ones were used.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

38

Hofling, Matilda y Natalia Cardenas. "Politisk korrekthet : En kritisk diskursanalys om hur framställningen av begreppet formar den svenska debatten". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157276.

Texto completo

Resumen

Det råder en ständig kamp om huruvida begreppet politisk korrekthet, eller kanske mer förekommande i folkmun - PK, är positivt eller negativt laddat och sällan har väl meningsmotståndare varit mer oense. Är politisk korrekthet något som krävs för att inkludera alla människor och understryka allas lika värde? Eller är det tvärtom något som är exkluderande och som censurerar åsikter i offentligheten? De olika åsiktslägren har svårt att förstå varandra och denna studie syftar till att undersöka hur företrädare för politisk korrekthet framställer begreppet i den svenska offentligheten. Detta för att besvara om det är begreppets innebörd, alltså att ha åsikter i linje med rådande politisk tanke och politik, eller sättet det uttrycks på som format den starkt oförenliga synen på politisk korrekthet i Sverige samt hur det kan forma den offentliga debatten. Vi har undersökt detta genom åtta argumenterande texter (i fortsättningen debattartiklar) som är för politisk korrekthet. Dessa har valts från tidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladets ledarsida, kultursida eller debattsida och analyserats med kritisk diskursanalys både som teoretisk ram och som metod. Vi har utgått från Norman Faircloughs modell av kritisk diskursanalys som syftar till att belysa sociokulturella processer genom att undersöka hur en text är uppbyggd och kompletterat denna med Elisabeth Noelle-Neumanns teori Tystnadsspiralen och Jürgen Habermas offentlighetsteori. Genom kritisk diskursanalys som metod har vi i huvudsak studerat modaliteten i debattartiklarna, alltså skribenternas inställning till och grad av instämmande i en sats, för att förstå hur detta kan forma debatten. Vår undersökning visade att modaliteten i de valda debattartiklarna är övervägande bestämd och till synes objektiv. Påståenden framställs till stor del som sanningar vilket, utifrån tidigare forskning att utgå ifrån, kan bidra till att mottagare känner sig hotade och dessutom eventuellt ofrivilligt inkluderade med ordval som “vi” eller “våra”. De kan då svara med att tydligt vända sig mot detta och avfärda argument och åsikter som politiskt korrekta. Utifrån resultatet av vår analys kunde vi även dra slutsatsen att teorin Tystnadsspiralen brister i denna fråga, då det snarare ses som heroiskt än skamligt att uttrycka en minoritetsåsikt som i detta fall inte går i linje med det politiskt korrekta.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

39

Malashevich, Polina. "Från kommun till varumärke och mot mer strategisk kommunikation : en studie av Stockholm stadskommunikationspolicy- och program". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-20233.

Texto completo

Resumen

Det här arbetet ämnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersätter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör påverkan samt hur kommunen framställer på sig själv och sin kommunikation. Jag undersöker även huruvida det i samband med framställandet av det nya dokumentet och övergången till en strategisk kommunikation har synen på kommunikationenoch på sig själv förändrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys använder jag ett verktyg såsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillämpa. Inom SFG har jag tillämpat den ideationellametafunktionen till min analys däri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex. Jag har även tillämpat en del av den interpersonellameta funktionen däri analys av modalitetsmarkörer har stått i fokus. Med hjälp av den språkvetenskapliga metoden har jag kommit fram till följande: samtliga deltagare i texterna har rollen agent som utgör påverkan. Agenterna har blivit mer preciserade iprogrammet, där till exempel kommunikation har preciserats med intern och extern samtidigt som agenterna har blivit färre i kommunikationsprogrammet. Dessa agenter skiljer sig åt i policyn och programmet och det finns passiva satser där ansvariga deltagare undandöljs. Analysen har påvisat att kommunens syn på sig själv har förändrats och har gått mer åt att framställa sig själv som ett varumärke i kommunikationsprogrammet. Benämningen ”vi” och ”vår” relaterade till sig själv och kommunikationen har blivit ”Stockholms” och ”Stockholmsstads varumärke” samtidigt som kommunen uttrycker sig alltmer i form av förpliktelser. Kommunikationskriterierna kan genomsyras av attribut som uttrycker gemensamma värderingar. Kommunikationsprogrammet innehåller även mer den vägledande prepositionen ”genom” som utrymmer kommunens generella riktlinjer för kommunikationen. De kommunikationskanaler som ska användas är inte preciserade, varken i kommunikationsprogrammet eller i kommunikationspolicyn. På grund av det föga antal studier om kommunikationspolicyer i svenska kommuner har mitt arbete baserats mest på den teoretiska grunden snarare än den empiriska. Som tillägg till de studier som finns om styrdokument för kommunikation redogör jag för en granskning av kommunikationspolicyn som Stockholms stad genomförde innan det nya styrdokumentet togs fram år 2012.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

40

Karppinen, Tanja. "Har du makt? : En kritisk diskursanalys av Västmanlands läns tidnings och Göteborgspostensframställning av maktlistor med personer på platserna 1–100". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-45106.

Texto completo

Resumen

Göteborgsposten och Västmanlands läns tidning har upprättat maktlistor med platserna 1–100 av personer som anses ha makt i Göteborg och Västmanland. Syftet med uppsatsen är att utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys undersöka hur journalister får fram sanningseffekter till maktlistorna för att de ska accepteras som relevanta och sanna. Två maktdiskurser, liberal och radikal används för att se vilken av diskurserna som tar plats och vilken som inte tar plats i maktlistorna; även en del om journalistik och medias perspektiv kommer att analyseras. Resultatet är att journalister är skickliga på att få fram sanningseffekter och trovärdighet till listorna utifrån vad de väljer att belysa i artiklarna. Den maktdiskursen som lyser igenom mest är den liberala. Utifrån sociala praktiker så får journalisterna maktlistan till en nyhet utifrån att den är säljande, inte nyheten i sig

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

41

Wahlund, Hansson Isabella. "Det är bara en myt : En undersökning av trovärdighet i en Flashbacktråd". Thesis, Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165581.

Texto completo

Resumen

Om något är sant eller inte är upp till forskningen och vetenskapen att undersöka. Trots det kan mycket information upplevas som sanning även om det bara är en åsikt, egen erfarenhet eller myt. Den här studien undersöker hur privatpersoner online skapar sanningar utifrån en osanning. Undersökningen är baserad på en tråd från diskussionsforumet ”Flashback”. Tråden har en frispråkig och destruktiv diskurs om personer från Somalia. Analysen är baserad på olika sätt att få något att upplevas som trovärdigt, exempelvis modalitet, hänvisningar och objektivitet. Resultatet visar att de flesta åsikterna och upplevelserna är modifierade på olika sätt för att framstå som mer trovärdiga och om något är trovärdigt ökar det chansen att någon annan anammar samma åsikt eller åtminstone tror att den är sann.
Whether something is true or not is a matter for science and research to investigate. Although, a lot of information can pass by as true even though it might just be an opinion, personal experience or myth. This study investigate how private persons online create a truth out of something untrue. The investigation is based on a thread from the forum for discussion named ”Flashback”. The thread have an outspoken and destructive discourse about people from Somalia. The analysis is based on different ways to make something appear as reliable, for example modality, referencing and objectivity. The result shows that most opinions and experiences are in different ways modified to seem more reliable, and if something is reliabile it increases the chanses of someone else to acquire the same opinion, or at least believe it to be true.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

42

Balkstam, Eira. "Fonologisk utveckling i det svenska teckenspråket hos hörande andraspråksinlärare : Identifiering av aspekter, tecken och en- och tvåhandstecken". Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för teckenspråk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157352.

Texto completo

Resumen

I den här studien har undersökts hörande andraspråksinlärares fonologiska utveckling med avseende på deras förmåga att identifiera ett teckens aspektstruktur, både partiellt och som hela tecken, samt en- och tvåhandstecken. Deras resultat jämfördes sedan med en kontrollgrupp bestående av döva förstaspråkstalare av svenskt teckenspråk. Det har tidigare varit begränsat med studier med fokus på identifiering av tecken. Av den anledningen skapades till denna studie en uppgift som vare sig kräver kunskaper i svenskt teckenspråk eller lingvistiska förkunskaper. Studien består av data som baseras på en kvantitativ och longitudinell undersökning. Vid identifieringen av de aspekterna visade det sig hos båda grupperna att aspekten artikulationsställe var lättast att identifiera, direkt följt av aspekten artikulator och att aspekten artikulation var svårast att identifiera. L2-gruppen presterade bättre och kunde identifiera fler korrekta tecken än L1-gruppen. Båda grupperna presterade emellertid låga resultat. En möjlig orsak till detta kan vara att svarsblanketten inte var tillräckligt tydlig gällande aspekten artikulation. En annan tänkbar orsak är förmågan att memorera visuella komponenter. Vid identifieringen av en- och tvåhandstecken visade det sig för båda grupperna vara enklare att identifiera enhandstecken än tvåhandstecken. Detta bedöms överensstämma med tidigare forskning som visar att tvåhandstecken är fonologiskt och kognitivt mer komplexa än enhandstecken. Vidare forskning med ett större antal deltagare behövs för att kunna se eventuella ytterligare aspekter som kan påverka resultatet.
In this study, the phonological development of hearing L2 learners has been investigated with regard to their ability to identify a sign's aspect structure, both partially and as a whole, and one- vs. two-handed signs. The results were compared to a control group of deaf first language speakers of Swedish sign language. There has previously been a limited number of studies focusing on the identification of signs. For this reason, a task that required no previous knowledge of Swedish Sign Language or linguistics was created for this study. The study is based on data from a quantitative and longitudinal investigation. In the identification of aspects, it is shown that place of articulation was the easiest to identify for both groups, followed by articulator, and lastly articulation, which was the most difficult to identify correctly. The L2 group performed better and could identify a higher number of correct lexical signs than the L1 group. However, both groups scored low results. A possible reason for this is that the test template is not explicit enough about articulation as a aspect. When identifying one- and two-handed signs, it is shown that one-handed signs are easier to identify than two-handed signs, across both groups. This corroborates previous research that shows that two-handed signs are phonologically and cognitively more complex than one-handed signs. Further research with a larger number of participants is encouraged in order to investigate other potentially influencing factors.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

43

Thegel, Miriam. "El género instruccional médico : Un estudio de la modalidad deóntica y sus representaciones en doce prospectos médicos". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för moderna språk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-160446.

Texto completo

Resumen

El objetivo de este estudio es investigar la noción semántica de la modalidad deóntica y sus concretas representaciones lingüísticas en los prospectos médicos. Mediante un método cuantitativo comparamos seis prospectos españoles con seis argentinos, a fin de comprobar semejanzas y diferencias con respecto al grado de la fuerza deóntica de las instrucciones, así como la preferencia por ciertas construcciones lingüísticas. Todas las instrucciones encontradas en los textos son colocadas en un escala deóntica de tres grados dependiendo del grado de obligación que expresan. El resultado señala una diferencia clara entre España y Argentina en cuanto a la distribución de la fuerza deóntica; mientras que los prospectos españoles tienen una preferencia por el tercer grado deóntico, predomina el segundo grado en los textos argentinos. Creemos que la diferencia regional se debe a una focalización distinta del grupo de receptores. Además mostramos que la distribución deóntica varía en las secciones de los prospectos dependiendo de su función comunicativa. Finalmente señalamos que pese a la preferencia por las mismas cuatro construcciones lingüísticas en ambos países, el orden interno varía. Mientras que el imperativo predomina en los prospectos españoles, cosa que refuerza el rasgo personal de los textos, los prospectos argentinos prefieren las construcciones modales, las construcciones impersonales y el infinitivo antes que el imperativo, lo cual les atribuye a los textos un carácter más formal.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

44

Balkstam, Eira. "Undervisning i svenskt teckenspråk som andraspråk (UTL2)". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-184645.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

45

Asp, Jenny. ""Vi har ingen planet B" : En diskursanalytisk studie av röster, positioneringar, ansvar och agentivitet i svenska medietexter om klimatfrågan". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226609.

Texto completo

Resumen

Uppsatsens syfte är att belysa hur olika perspektiv på och positioneringar i klimatfrågan framställs i svensk media. Materialet som analyseras är tio nyhetstexter och fem opinionstexter från rikstäckande press. Texterna publicerades 27–29 september 2013 under en intensiv medierapportering om FN:s klimatpanel IPCC:s första delrapport i den femte klimatutvärderingen. Uppsatsen placerar sig inom det diskursanalytiska fältet och utgår från ett övergripande dialogiskt och konstruktivistiskt perspektiv på hur språk skapar perspektiv och identitet. I analysen används verktyget textsamspel för att komma åt röster/aktörer i texterna, hur de ramas in och positioneras samt om skribenten gör motstånd mot rösterna. Genom bruket av pronomenet vi samt med hjälp av verbprocesser och modalitetsmarkörer undersöks vilka grupper rösterna identifierar sig med och vilka olika positioneringar som skapas – framför allt i fråga om ansvar. Resultaten visar att utöver pressrösterna framträder röster från klimatforskare, politiker och beslutsfattare, privatpersoner från Sverige och Bangladesh, miljöorganisationer och miljödebattörer, Svenska kyrkan, näringsliv och klimatskeptiker. Klimatforskarna är de mest gynnade rösterna. De framställs som trovärdiga auktoriteter, vilket förstärks med ett tydligt motstånd mot klimatskeptiker. I opinionstexterna framträder dock ett visst motstånd mot forskningens framtidsscenarier, på olika sätt. Bland svenska politiker är Miljöpartiet den mest gynnade rösten, och deras kritik mot regeringens klimatpolitik är starkt framträdande. Resterande röster får ganska litet utrymme. Undersökningen av vi visar ett dominerande mönster av universell identifikation med 'alla människor' (59 %). Den mest framträdande partikulära identifikationen görs med 'Sverige' och 'svenska politiker'. Det framträder tre tydliga positioneringar i bruket av vi: 'vi som är skyldiga', 'vi som tar ansvar och agerar' samt 'vi som drabbas'. I samtliga positioneringar görs universella identifikationer, vilket innebär att alla människor inkluderas i frågor om skuld, ansvar och utsatthet.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

46

Lundgren, Björn. "Undermining Derk Pereboom’s Hard Incompatibilist Position Against Agent-causation : A Metatheoretical Work on the Topic of Metaphysics and Metaethics". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-88587.

Texto completo

Resumen

The author has attempted a dubbleedged purpose, as indicated by the title. The author firstly deals with Pereboom; begining with his so-called ‘wild coincidence’-argument, by which Pereboom claims agent-causation to be unlikely. The author argues that this argument lacks both scope and strenght. The author then deals with the question of compatiblity between physics and agent-causation as related to Pereboom’s basic problematization; whether agent-causation would or would not diverge from what is expected (from any other event) given our best physical theories. This results in a strong criticism against Pereboom’s whole position, and a positive argument for agent-causation. After the first purpose is achieved, the author turns to the purpose indicated by the subtitle. The author presents a general criticism against the field of metaethics concerning the question of free will. The author also makes suggestions for a possible solution.
Författaren har, som titeln indikerar, tagit på sig ett tveeggat problem. Först hanterar författaren Pereboom; och börjar med hans så kallade ‘wild coincidence’-argument, med vilket Pereboom hävdar att agentkausalitet är osannlik. Författaren menar att detta argument saknar både omfång och styrka. Författaren hanterar sedan frågan om kompatibilitet mellan fysik och agentkausalitet, så som den är relaterad till Perebooms grundläggande problematisering; huruvida agentkausalitet skulle eller inte skulle avvika från vad som vi förväntar oss (givet någon annan händelse) från våra bästa fysiska teorier. Detta resulterar i en stark kritik mot Perebooms hela position, och ett positivt argument för agentkausalitet. Efter att det första syftet är avklarat, så vänder sig författaren till undertitelns syfte. Författaren presenterar en generell kritik mot fältet metaetik avseende frågan om fri vilja. Författaren föreslår även en möjlig lösning på problemet.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

47

Ruyant, Quentin. "L'empirisme modal". Thesis, Rennes 1, 2017. http://www.theses.fr/2017REN1S117/document.

Texto completo

Resumen

L'objet de cette thèse est de proposer une position originale dans le débat sur le réalisme scientifique, l'empirisme modal, et d'en démontrer la fructuosité quand il s'agit de tirer des enseignements du contenu cognitif des théories scientifiques. L'empirisme modal est une position empiriste, suivant laquelle le but de la science n'est pas de produire des théories vraies, mais des théories empiriquement adéquate. Cependant, il propose d'adopter un cadre plus large que les versions traditionnelles d'empirisme pour penser l'expérience, en incorporant un engagement envers les modalités naturelles, ou l'idée qu'il y a du possible dans la nature, et des contraintes sur les possibles. Nos théories sont empiriquement adéquates si elles délimitent correctement l'étendue des expériences possibles. Cette position s'appuie sur une conception située et pragmatique des modalités naturelles et de la confrontation empirique. Nous prétendons qu'elle est à même de rendre justice au succès empirique des sciences, sans pour autant faire face au problème du changement théorique qui mine le réalisme scientifique. Nous expliquons comment les contraintes de nécessité sur les phénomènes peuvent être connues à l'issue d'une induction, et en quoi cette façon de voir s'accorde avec la pratique scientifique. Enfin, nous affirmons qu'un engagement envers les modalités naturelles offre une richesse interprétative à même de renouveler, dans un cadre pragmatiste, plus ouvert que le réalisme, certaines questions métaphysiques tout en les ramenant à l'expérience
The aim of this thesis dissertation is to propose a novel position in the debate on scientific realism, modal empiricism, and to show its fruitfulness when it comes to interpreting the cognitive content of scientific theories. Modal empiricism is an empiricist position, according to which the aim of science is to produce empirically adequate theories rather than true theories. However, it suggests adopting a broader comprehension of experience than traditional versions of empiricism, through a commitment to natural modalities. Following modal empiricism, there are possibilities in nature, and constraints on what is possible, and a theory is empirically adequate if it correctly delimits the range of possible experiences. The position rests on a situated and pragmatic conception of natural modalities and of empirical confrontation. We claim that it can do justice to the empirical success of science, while not falling prey to the problem of theory change that undermines scientific realism. We explain how constraints of necessity on phenomena can be known by induction, and how this modal epistemology fits with scientific practice. Finally, we claim that a commitment to natural modalities allows for a rich interpretation of the cognitive content of theories. Modal empiricism could renew some metaphysical debates within a pragmatist framework, by tying them to experience and not being constrained by realist prejudices

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

48

Skwarski, Samuel. "Positionering av en blivande statsminister : Kritisk diskursanalys och textanalys av ett politiskt tal". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-23391.

Texto completo

Resumen

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext. Resultaten pekar också ut dialektiska kopplingar mellan text, diskurs och social praktik nivå av Löfvens sommartal. Analyserna visar också att den sociala praktiken som ett politiskt tal ingår i bidrar till att reproducer amaktförhållanden som är ojämlika mellan talare och åhörare. Resultaten visar att det politiska talet innehåller en bred interdiskursivitet mellan både höger- och vänsterideologiskt präglade diskurser, vilket kan vara tecken på förändring och diskursiv kamp om vad den diskursiva praktikens diskursordning ska bestå av. Denna förändring kopplas till förändringar så som individualisering, globalisering och en politisk likriktning i den bredare sociala praktiken.
This study examines the causality between texts and society in a political speech. The study does so byanalyzing both text and aspects of the wider context, which the political speech is part of.The study is based on a mix of theory from both Faircloughs critical discourse analysis (CDA), systemicfunctional grammar (SFG) and conversation analysis (CA). The results show that the main goal of the political speech is to position the speaker as head of Swedishgovernment at both a national and international level by using a wide variety of discourse and by usingpronouns to establish common ground with the speaker and the listeners. The results also points out that the social practice which a political speech is part of is reproducing and maintaining power relations in which the speaker and the listener are not equal. The results also show how changes such as individualization, globalization and political uniformity can be seen as affecting discourse and social practice.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

49

Rudner, Mary. "Modalities of Mind : Modality-specific and nonmodality-specific aspects of working memory for sign and speech". Doctoral thesis, Linköping : Örebro : Linköping : Linköpings universitet ; Örebro University ; Swedish Institute for Disability research, Department of Behavioural Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-3942.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

50

Kjellén, Viktor. "Wik-i-media : Mediala framställningar av uppslagsverket Wikipedia". Thesis, Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-11943.

Texto completo

Resumen

Studien visar upp på vilka olika sätt det Internetbaserade uppslagsverket Wikipedia framställs i tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, från april 2005 och fram till november 2007. Diskurser i ledare, artiklar och krönikor synliggörs och kopplas till den större debatt om kunskap som Wikipedia blivit en del av.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Tesis sobre el tema "Modalitet"

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros