Tesis sobre el tema "Möjligheter och Hot"

The purpose with this essay is to enlighten the small business´ existence at times of expansion, identify threats and possibilities and also to try to find ways to encourage growth in the small business.

To answer our purpose we carried out a literature study to later implement six interviews with small business leaders. We separated the companies into three categories; small business without employees, small business with 2-5 employees and small business with 6-10 employees.

We confirm that the main reason why small business leaders think both once and twice before hireing new labour force are because of the high costs. The change in government has so far not given the small business what was promised, but there is still hope for improvement and simplification.

The economic part of owning a company has been pointed out as the greatest threat in relation with expansion and the big responsibility in another persons possibilities to earn his/her living is also burdensome. The possibility to take on more work increases with the number of workers, which is positive.

I denna kvalitativa litteraturstudie har syftet varit att belysa och försöka förstå lidande ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Lidande finns där liv och människor finns och är i sin djupaste mening ett ”döende”. Lidandet låter sig sällan definieras, det är svårt att beskriva med ord. Den som lider har ett behov av förståelse och stöd ifrån sin omgivning. Att lida kan innebära att känna sig främmande inför sig själv eller främmande i sin kropp. Det kan även innebära ett främlingskap i kontakten med andra därför att lidandet kan vara svårt att kommunicera eller att förstå för en utomstående. Lidande kan i början upplevas som ett hot mot existensen eller integriteten. Om den lidande människan uthärdar och genomlever lidandet, kan det innehålla möjligheter till en ny syn på livet och en ny tillvaro. Resultatet visar att lidande kan uppstå av olika skäl, och ibland är det till följd av sjukdom eller skada. Sjukdom och ohälsa kan innebära ett lidande som begränsar individens tillgång till sitt liv, och det kan utgöra ett hot mot patientens integritet och autonomi. Vårdandet i sig kan även innebära ett onödigt vårdlidande för patienten, orsakat av omedvetna kränkningar från personal när de inte har förmågan att möta eller förstå patientens situation. Vårdvetenskapen tar sin utgångspunkt i det etiska patientperspektivet, vilket innebär att patientens lidande måste beaktas i vårdandet. Att försöka förstå det lidandet, så som det erfars av individen, är en stor utmaning för sjukskö-terskan. Förutsättningar för detta kan skapas i vårdrelationer som bygger på respekt för individen och tillåter en delaktighet för patienten såväl som för närstående. Att lindra någons lidande och medverka till ett ökat välbefinnande trots lidande, kan ske genom att våga se, lyssna, finnas nära eller försöka förstå den som lider. Vilket i sin tur tycks handla om att våga vara öppen och mottaglig för den lidande människan.

Under de senaste åren har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat ämne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer på tre små oberoende revisionsbyråer har författarna till denna undersökning försökt svara på följande problemformulering: Hur hanterar små oberoende revisionsbyråer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig åt mellan revisionsbyråerna. Samtidigt som en del byråer är väldigt aktiva i sin hantering finns det andra som är passiva. Med en slopad revisionsplikt följer såväl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krävs strategiska förändringar.

Att drabbas av demens är idag den vanligaste sjukdomen bland äldre och innebär en fortskridande och permanent nedbrytning av hjärnans funktioner. Demens är en sjukdom som innefattar många kognitiva brister där minnesnedsättning är den allra vanligaste. En konsekvens av demens är även att det påverkar personens förmåga till kommunikation vilket gör det extra viktigt att som sjuksköterska anpassa sig till individens nivå. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kommunikationsmöjligheter vid omvårdnaden av personer med demens. I studien ingick tolv artiklar och den metod som användes var systematisk litteraturstudie. Resultatet presenterades utifrån två huvudkategorier; stöd och samspel samt fyra underkategorier; stimulering genom terapi, sjuksköterskans stöd, att finna balans och mötas på lika villkor. I studien låg fokus på att hitta strategier för att skapa en bra kommunikation. Flera olika strategier för kommunikation togs upp och resultatet visar på många bra lösningar samt en vilja att utvecklas hos vårdpersonalen.

The purpose of this essay is to examine the explanations of globalization and the actions they being taking in answer to it by the three Swedish trade unions Byggnadsarbetarförbundet, IF Metall and Hotell- & Restaurangarbetarförbundet. To answer this three questions have been chosen: what threats and possibilities do the unions see from globalization, what strategy have they chosen against these and how can the choice of strategy be explained. The material used is official publications from the unions. The essay is a qualitative case study and the method is a qualitative text analysis.

To answer the two first questions Jeffrey Harrod’s and Robert O’Brien’s Global Unions?- Theory and strategies of organized labour in the global political economy was used. This was complemented by other more specific literature on the trade union movement and globalization. To answer the third question theory on organizational development from Angelo Panebianco’s Political parties: organization and power was used.

All of the unions see globalization mostly as a threat; however they all explain this threat in different ways depending on particular events they have recently had to deal with. Their interpretations can also be linked to the interests of the organizations themselves or important interest groups. They also have different strategies of action which can be related to their explanation of globalization. These actions rarely extend that of the particular interest of each of the organizations.

This can be explained by them being in what Panebianco calls the third phase of organizational development, the interest based phase. According to him this is a phase of decline for an organization. That all examined unions are in this phase can lead to serious consequences for the Swedish trade union movement.

It is also critical that they all have different explanations and actions against globalization since a furthered national cooperation in the trade union movement could potentially strengthen it.

Inledning: Barnfetma är ett problem som ökar. Barn rör sig mindre än någonsin samtidigt som intaget av energität mat ökar. Som sjuksköterska är det viktigt att i tidigt skede medverka till att förebygga ohälsa såsom övervikt och fetma hos förskolebarn. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsstilsfaktorer som bidrar till övervikt och fetma hos förskolebarn, samt vilka möjligheter det finns för prevention och åtgärder. Metod: En litteraturöversikt med en deskriptiv design med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Felaktig kost, låg aktivitetsgrad och sömnsvårigheter visade sig vara bidragande orsaker till övervikt och fetma hos förskolebarn. Snabbmat, läsk och godis i kombination med stillasittande aktiviteter bidrog till att barnen drabbades av fetma. För litet antal timmars sömn, mindre än elva timmar per dygn påverkade utvecklingen av övervikt och fetma. Diskussion: Författarna förvånades över att föräldrar gav sina barn onyttig mat i väldigt låg ålder och att låginkomsttagare ofta valde skräpmat, då den var billigare. Att sömnens längd bidrog till övervikt var en viktig ny kunskap, som sjuksköterskan kan påverka genom att informera föräldrar och barn om betydelsen av god sömn. Slutsats: Inaktivitet, onyttig kost samt sömnduration är viktiga faktorer att belysa ur preventionssyfte.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka möjligheter och svårigheter personalen på förskolor ser med att synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. Frågeställningar utgår från detta och även en frågeställning om hur kompetensutveckling påverkar personalens sätt att se dessa möjligheter och svårigheter. En sammanfattning gjordes av de ifyllda enkäterna med tabeller och diagram. Dessa sammanställdes sedan till resultatet. På frågorna med längre svarsalternativ kategoriserades svaren för att kunna göra tabeller av dem. Med hjälp av dessa kategoriseringar kunde enkäterna sedan grupperas efter svaren, där en grupp stod för de avdelningarna som planerar matematiska aktiviteter och prioriterar synliggörandet av matematiska begrepp, en annan grupp för de som prioriterar annat än matematiken och som, som mest är medvetna om vardagsmatematiken. Den tredje gruppen är de som inte alltid planerar så mycket matematikaktiviteter men får in matematiken främst genom att synliggöra den i vardagssituationer. De tre enkäter som tydligast motsvarade en av varje grupp valdes ut till intervjuerna. Hela intervjuerna spelades in på band och sedan skrevs det väsentliga ner på papper för en kategorisering. Eftersom frågorna i intervjuerna var tagna från enkäterna så passade denna kategorisering in i sammanställningen av enkäterna och vävdes in där. Undersökningens resultat visar att personal i förskolan ser stora möjligheter med att synliggöra matematiken, framförallt i vardagssituationer som måltider, lek och samlingar men ett flertal nämner också planerad verksamhet som möjlig. De flesta avdelningarna förklarade att de inte såg några svårigheter med att synliggöra matematik i vardagen, och främsta anledningen till det förklarade de med att matematik finns överallt. De som såg någon svårighet nämnde tiden, både planeringstid och annan tid samt stora barngrupper och personalbrist. Kompetensutveckling påverkar användningen av matematik på många avdelningar mycket genom att ge tips och idéer, kunskap och även inspiration att ta fram eget material.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka livssituationen och erfarenheterna hos familjer med fysiskt inaktiva barn, samt kartlägga hur förändringsbenägna familjerna var, med avseende på ökning av den fysiska aktiviteten. Vidare var syftet att undersöka familjernas inställning till beteendeförändringen och deras förväntningar på ISFAB-projektet. Frågeställningarna var: Hur ser familjernas livssituation och erfarenheter ut? Vilka förväntningar har familjerna på ISFAB-projektet? Hur förändringsbenägna är familjerna? Vilka möjligheter och hinder ser familjen med avseende på beteendeförändringen?

Metod

Denna studie är en liten del av ett större forskningsprojekt vars titel är Interventionsstudie för ökad fysisk aktivitet riktad mot normalviktiga och överviktiga inaktiva barn, vilket vi valt att förkorta ISFAB-projektet. Författarna till denna uppsats hade under ISFAB-projektet rollen som livsstilscoach för fyra familjer i Stockholm. Som datainsamlingsmetod för den här studien användes ett motiverande samtal med varje familj. Samtalen behandlade familjernas förväntningar på projektet och vilka möjligheter och hinder man såg mot en beteendeförändring. Förändringsberedskapen bedömdes med hjälp av en visuell analog skala (VAS) och den transteoretiska modellen (TTM).

Resultat

Gemensamt för familjerna var att de hade förväntningar på att ISFAB-projektet skulle ge dem ny inspiration och nya idéer till vad familjen kan göra tillsammans, samt att få hjälp att ändra sin livsstil och hitta nya lösningar till hur de kan integrera mer fysisk aktivitet i vardagen. Familjerna skattade sin förändringsberedskap som medelhög till hög på VAS-skalan. Enligt vår bedömning befann sig samtliga barn i förberedelsestadiet i den transteoretiska modellen. Föräldrarna befann sig i förberedelsestadiet eller begrundarstadiet. En av de mest positiva möjligheterna med ökad fysisk aktivitet tyckte familjerna var att det är roligt att röra på sig och de hade en positiv inställning till fysisk aktivitet. I vår studie verkade barnen vilja ägna sig mer åt fysisk aktivitet, men de var beroende av sina föräldrar och deras prioriteringar, vad gäller tid, pengar och aktiviteter.

Slutsats

Anmärkningsvärt är att familjerna, trots barnens inaktivitet, upplever att de har en hög beredskap för förändring. Problemet verkar ligga i att barnen under övrig fritid, då de inte är på en organiserad aktivitet, är alldeles för stillasittande framför TV eller datorn, samt att de i stor utsträckning åker buss eller får skjuts till och från skolan och övriga aktiviteter. Vi drar slutsatsen att egentligen behöver dessa barn inte nödvändigtvis fler fasta organiserade aktiviteter i veckan, utan istället mer vardagsmotion och mindre stillasittande tid hemma.

Aim

The aim of this study was to study the life situation and experiences in families with physically inactive children, and to describe the tendency to change regarding increasing their physical activity. Furthermore the aim was to investigate the Families’ attitudes towards behavioural change and their expectations on the ISFAB-project. The aim was to answer the following questions: How does the Families’ life situations and experiences appear? What expectations does the Family have on the ISFAB-project? How important is it for the Family to change its behaviour towards being more physically active? How strong is the Families’ tendency to change? Which possibilities and barriers does the Family see regarding behavioural change?

Method

This study is a smaller part of a bigger intervention study called the ISFAB-project. The authors of this essay were lifestyle coaches during the ISFAB-project for four families living in Stockholm, Sweden. As data collection method for this study a Motivational Interview (MI) with each Family was used. The MI:s dealt with the Families expectations on the project, which possibilities and barriers the Families saw regarding a behavioural change. The tendency to change was assessed by using a visual analogue scale (VAS) and the transtheoretical model (TTM).

Result

The families’ expectations on the ISFAB-project were that it would give them new inspiration and ideas for what the family could do together, furthermore to get help to change their lifestyle and to find new solutions how to integrate more physical activity in their daily life. The families estimated their tendency to change as medium high to high on the VAS. According to our assessment the children in this study were in the preparation stage in the TTM. The parents were in the preparation or the contemplation stage. The most positive possibility with increased physical activity for the families were found to be that it is fun to exercise and they had a positive attitude towards physical activity. In our study the children wants to increase their physical activity, but they are depending on their parents’ priorities, regarding time, money and activities.

Conclusion

Remarkable is that even tough the children are physical inactive, the families in this study estimate their tendency to change as relatively high. The problem seems to be during the children’s spare time, when they are not occupied with an organised activity, their lifestyle is far too sedentary. Our conclusion is that these children do not necessarily need more organised activities, instead they need more everyday exercise and less sitting at home in front of the TV and the computer.

Denna uppsats handlar om hur ungdomar med lågt deltagande på NUEVO upplever hinder och möjligheter i normaliseringsprocessen. NUEVO är en institution som hjälper arbetslösa ungdomar som länge har varit arbetslösa eller som har speciellt svårt att få eller lyckas behålla ett jobb. Min studie är inriktad på de ungdomar som inte deltar så aktivt på NUEVO och varför det är så. Varför normaliseringsprocessen och avstämplingen av dessa ungdomar hindras av en lång avvikarkarriär som dessa ungdomar har. Det jag fick fram är att stämplingen historia har en stor påverkan på ungdomarnas nuvarande situation. Det skapar en större problematik att hjälpa dessa ungdomar att integreras i samhället. Sen fick jag även fram ett antal hinder som även dessa sätter käppar i hjulet för att avstämpla och normalisera ungdomarna. Även att det finns många positiva aspekter på NUEVO som är en motpol till det negativa. NUEVO har kommit en bit på vägen för att möta dessa ungdomar men ännu är det en bit kvar att gå. Av de sex intervjuerna jag gjorde fick jag fram kategorier för hinder för avstämpling, men även kategorier till försök till avstämpling, där ungdomarna förut språkade att NUEVO gjorde väldigt bra jobb. Det är de här ungdomarna och deras upplevelse som är det central i denna undersökning.

Studiens syfte var att beskriva eventuella förändringar avseende beteende och kommunikation hos barn med autismspektrumstörning och institutionaliseringsproblematik när de fick möjlighet att kommunicera med hjälp av bildstöd. En kvalitativ metod med en fallstudiedesign valdes. Två barn ingick i studien. Datainsamlingen skedde genom delvis strukturerade intervjuer av personal samt observationer och bedömningar av barnen. Interventionerna pågick under knappt fyra veckor. Resultatet visade att båda barnen trots sin institutionaliseringsproblematik utvecklade sin förståelse för kommunikation generellt samt visade ett ökat lugn efter interventionerna. Förmågan att ta initiativ till kommunikation ökade. Det ena barnet utvecklade även sitt talade språk och fick större förståelse för abstrakta begrepp. Slutsats: Barnen i studien kunde trots sina institutionaliseringsproblem utvecklas både beteende- och kommunikationsmässigt när de fick tillgång till utökade kommunikationsmöjligheter.