Bibliografías temáticas / Musiktraditioner

Índice

  1. Artículos de revistas
  2. Tesis
  3. Libros

Literatura académica sobre el tema "Musiktraditioner"

Autor: Grafiati
Publicado: 4 de junio de 2021
Última modificación: 15 de febrero de 2022

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros

Elija tipo de fuente:

Consulte las listas temáticas de artículos, libros, tesis, actas de conferencias y otras fuentes académicas sobre el tema "Musiktraditioner".

Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.

Artículos de revistas sobre el tema "Musiktraditioner"

1

Lucas, Maria Elizabeth, and Tiago de Oliveira Pinto. "Brasilien: Einfuhrung in Musiktraditionen Brasiliens." Ethnomusicology 34, no. 1 (1990): 165. http://dx.doi.org/10.2307/852372.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Seeger, Judith, Axel Hesse, and Tiago de Oliveira Pinto. "Brasilien. Einfuhrung in Musiktraditionen Brasiliens." Yearbook for Traditional Music 20 (1988): 233. http://dx.doi.org/10.2307/768183.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Glowotz, Daniel. "musikalische Konfrontation der Ost- und Westkirche auf dem Konzil von Ferrara-Florenz (1438-1439)." Die Musikforschung 59, no. 1 (2021): 1–16. http://dx.doi.org/10.52412/mf.2006.h1.559.

Texto completo
Resumen
Das Konzil von Ferrara und Florenz stellt den bis heute letzten Versuch einer Einigung von westlicher und östlicher Christenheit dar. Sein Scheitern spiegelt sich auch in den verschiedenen Musiktraditionen wider - in einigen Berichten sind die musikalischen Aufführungen des Konzils gut belegt. Insbesondere die Mehrstimmigkeit und die Verwendung von Instrumenten im Gottesdienst erschienen den Vertretern der Ostkirche als Inbegriff des Heidnischen und wurden daher abgelehnt. bms online (Oliver Schöner)
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Debriacher, Gudrun. "...durch alle Himmel des Wohlklangs. Christlich-katholische Musiktradition in Kleists Erzählung "Die Heilige Cäcilie oder die Gewalt der Musik"." RÖMISCHE HISTORISCHE MITTEILUNGEN 1, no. 47. BAND (2005): 411–25. http://dx.doi.org/10.1553/rhm47s411.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Nilsson, Laura Berivan. "At improvisere sig ind i en tradition. En undersøgelse af bevaring og fornyelse blandt folkemusikere i Istanbul." Tidsskriftet Antropologi, no. 74 (February 23, 2018). http://dx.doi.org/10.7146/ta.v2016i74.104425.

Texto completo
Resumen
Siden 1990’erne har der i Istanbul været en stor interesse i at genfortolke lokale folkemusiktraditioner. Genopblomstring af lokale folkemusiktraditioner kan ses som en del af en identitetspolitisk bevægelse, der hylder landets diversitet og hermed udfordrer ideen om Tyrkiet som en etnisk homogen nation. Nyfortolkningerne af de lokale musiktraditioner kan også ses som en reaktion mod den censur og standardisering af lokal folkemusik, der blev igangsat i forbindelse med etableringen af den tyrkiske republik i 1923. Med afsæt i et feltarbejde blandt forskellige musikere udført i Istanbul i foråret 2014 undersøger denne artikel, hvordan musikerne gennem kreative og improvisatoriske praksisser genfortolker lokale folkemusiktraditioner. Artiklen tager udgangspunkt i de to musikgrupper Kardeş Türküler og Telvins arbejde med at fortolke lokale musiktraditioner samt forfatterens egne erfaringer med at lære at spille det tyrkiske strengeinstrument saz. Artiklen diskuterer, hvordan musikerne orienterer sig mod fortidens musikalske praksisser med henblik på både at forny og bevare de musikalske traditioner for fremtiden. Det bærende argument i artiklen er, at bevaring og fornyelse ikke behøver at være modsætninger, men kan være to sider af samme sag. I en overordnet diskussion af innovative praksisser bidrager artiklen ved at pege på, at nyskabelse ikke blot sker i forsøget på at kolonisere fremtiden og det endnu ukendte. Nyskabelse kan også opstå ved at genopdage og forny fortidens praksisser og det glemte.Søgeord: musik, Istanbul, tradition, innovation, kreativitet, improvisation
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Tesis sobre el tema "Musiktraditioner"

1

Skog, Ellinor. "Musiktraditioner i grundskolan : "Jag kan inte tänka mig en avslutning utan musik"." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3380.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Lindau, Martin. "Musiken som kompositör och regissör : En studie i hur äldre musiktraditioner verkar i nuet." Thesis, Karlstads universitet, Musikhögskolan Ingesund, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-8743.

Texto completo
Resumen
Musiken som kompositör och regissör är en uppsats om hur vi som utövande sångare och kompositörer omedvetet verkar i en tradition som har sina rötter i en kompositionsteknik och estetik som hade sin storhetstid för tre till fyrahundra år sedan, nämligen affektläran.Som bas för min undersökning ligger min egen komposition, operan ”Post office”, med ettlibretto baserat på Charles Bukowskis roman med samma namn. Operan är komponerad utan att jag hade någon som helst kännedom om affektläran, och jag ställer därför frågan om jagomedvetet har komponerat utifrån en tradition som går tillbaka till 1600- och 1700-talet. Jaghar använt mig av en analysmetod där jag väljer ut vissa stycken ur operan, vilka sedan haranalyserats textligt och musikaliskt utifrån affektlärans tekniker. Jag har även med hjälp av en observation av ett antal sångare, som fått framföra delar av min opera, undersökt om det retoriskt-gestiska agerandet i barockens opera omedvetet kan leva kvar hos dagens sångare. Resultatet av musikanalysen är att jag faktiskt omedvetet förhållit mig till en affektläratradition vad det gäller det musikaliska uttrycket. Att sångarna dessutom upplevde min musik på ett sätt som stämde överens med mina musikaliska intentioner visar att de har del i samma tradition. Resultatet av sångobservationen pekar däremot mot att den tradition av gestisk teknik som utvecklades i barockoperan inte på samma sätt som affektläran lever kvar bland dagens sångare.
The essay ”Musiken som kompositör och regissör” (Music as Composer and Director) is an essay about how we as composers and singers subconsciously are influenced by a tradition that experienced its glory days three to four centuries ago, namely the ”affektenlehre” As the basis for my research, I have used my own composition, the opera ”Post office” witha libretto based on Charles Bukowski’s novel with the same name.The opera was composed without having any kind of knowledge about the ”the affektenlehre”. In it, I ask the question if I have subconsciously composed in a tradition datingback to the seventennth and eighteenth centuries. I analyse four excerpts from the opera bothlyrically and musically. The second part of my research is also based on the same tradition, but from an actingperspective of the vocalist. While observing vocalists sing excerpts from my opera, I haveattempted to find gestures that are related to the manner in which performers acted in baroque opera during the seventeenth and eighteenth centuries.The result of my analysis demonstrates that I have indeed composed my opera according tothe musical tradition which the vocalists, who are part of my observation, acknowledge, before they have read the lyrics of the excerpts of the opera. The observation of the vocalists indicates however, that the tradition of rhetorical gestures that emerged during the Baroque opera, does not exist on a subconscious level in the minds of vocalists.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Petersson, Julia. "Maasai-folkets sång- och dansinlärning : En MFS-studie om hur barn i maasaifolket lär sig musiktraditionerna." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1746.

Texto completo
Resumen
The purpose of this study is to examine how the children in the Maasai villages in Tanzania are learning the Maasai’s musictraditions and ngoma. What is the importance of the school compared with the family? Tanzania has an old tradition of ngoma of many different cultures. The Maasai’s are a nomadic people and have traditions of their own. To get answers for the purpose of this study, these questions have been formed: How do the children learn the Maasai’s musictraditions? When do the children learn the Maasai’s musictraditions and start to practise them? What role and significance do the school have when it comes to teaching the Maasai’s musictraditions? For this study I have interviewed three informants who have good knowledge about the Maasai’s and their traditions. I have also been visiting some Maasai villages to get to know more about the traditions and see them in real life. I have also visited a primary school and questioned about the music education in the school.  This study will show that for the Maasai’s the family is the most important part to get to know the musictraditions and ngoma. The school has almost no part in educating the pupils in different cultures and traditions. Music education in school is brief and the school that I visited had almost all music education theoretical and none practical.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Eriksson, Andrea. "Förutsättningar för musikundervisning i årskurs 4-6." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74562.

Texto completo
Resumen
Syftet med detta arbete är att synliggöra vilka förutsättningar som finns för musikundervisning i den för studien valda kommunen i norra Sverige. Dessutom ska den belysa hur verksamma rektorer och lärare ser på dessa och arbetar med dem för att eleverna ska ha möjlighet att nå målen för musikämnet. Fokus ligger på årskurs 4-6, men tankar och erfarenheter från lärare som även undervisar i andra årskurser finns med. Intervjuer med totalt åtta verksamma lärare och rektorer vid fyra olika skolor som kan anses vara representativa för kommunen har ägt rum och har vid intervjutillfället spelats in. Svaren har sedan analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teori samt ett antal musikpedagogiska traditioner. Informanterna har beskrivit hur de arbetar, vilka förutsättningar som finns och vad de önskar såg annorlunda ut för att undervisningen ska kunna bedrivas på ett bättre sätt. Resultaten skiljer sig något mellan skolorna, men en gemensam faktor är att ingen känner sig helt nöjd. En skola saknar helt musiksal och musikinstrument, en annan har instrument men anser att tiden helt enkelt inte räcker till på grund av för stora grupper. Detta arbete beskriver hur lärarna får lektionerna att gå ihop trots bristande förutsättningar, och hur rektorerna har löst det organisatoriskt med stora elevgrupper och lärare som har tjänster på fler än deras skola. Resultatet av att en lärare bara finns på plats en till två dagar i veckan blir att elevgrupperna ofta blir större då det inte finns plats inom schemat att dela upp grupperna, vilket lärarna hävdar påverkar undervisningssituationen samt elevernas måluppfyllelse negativt. Andra återkommande lösningar för att få givande lektioner är att låta eleverna spela flera på ett instrument, trumma på stolar istället för trumset och att låta appar på surfplattor agera instrument för att fylla ut en bristande instrumentbank.   Summan av detta arbete är att även skolor som vid en första anblick kan tyckas ha det som krävs för att bedriva musikundervisning på bästa sätt, inte alltid har det. En genomgående trend är att förutsättningarna är bristfälliga, och nödlösningarna många.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

McCredie, Andrew D. "Die emigrierten euro-jüdischen Komponisten im ostasiatischen Raum - Ihre Theorien und Rezeptionen der örtlichen Musiktraditionen." Bärenreiter Verlag, 2000. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A36680.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Dahlberg, Simon. "Att skriva en folkkär låt : med inspiration från andra kulturer." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2287.

Texto completo
Resumen
I det här arbetet tar jag upp begreppet kultur och musik och vad det finns för olika kategorier inom kultur. I somras reste jag runt och träffade människor från hela världen som inspirerat mig till att göra det här arbetet. Många av personerna jag träffade spelade upp låtar för mig som alla från deras respektive land kunde sjunga med i och dansa. Min nyfikenhet gjorde att jag ville undersöka vad det är som gör att en låt blir folkkär och hur jag kan skriva liknande musikstycken på svenska. Jag har intervjuat personer från andra länder och bett dem ge musikexempel på kända låtar som alla från deras land känner till. Jag har valt två låtar att ta inspiration av till det här arbetet och de är hämtade från Mexico och Italien. Efter noggrann plankning av låtarna har jag försökt att skriva liknande texter och musik på svenska för att sedan spela in de i Logic Pro X. Resultatet av detta är inte så revolutionerande som jag hoppades på då jag insett att Sveriges gamla poeter och låtskrivare redan skrivit liknande sångskatter.

Det finns två musikstycken jag har skrivit till detta arbete som finns att lyssna på.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Döring, Katharina [Verfasser]. "Wahrnehmung und Ausdruck in afrobrasilianischen Tanz-Musiktraditionen : sinnlich-ästhetisches Lernen im Samba de Roda - Recôncavo-Bahia [[Elektronische Ressource]] / Katharina Döring." Siegen : Universitätsbibliothek der Universität Siegen, 2011. http://d-nb.info/102224034X/34.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Gervink, Manuel. "Die musikalisch-poetischen Renaissancebestrebungen des 16. Jahrhunderts in Frankreich und ihre Bedeutung für die Entwicklung einer nationalen französischen Musiktradition /." Frankfurt am Main ; Bern ; Paris : P. Lang, 1996. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35832847d.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Dogaru, Gabriela. "À la mémoire de Serge Prokofieff : Francis Poulencs oboesonat jämförd med utdrag ur Prokofjevs musik." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3967.

Texto completo
Resumen
À la mémoire de Serge Prokofieff står högst upp på första sidan av Oboesonaten, FP 185 av Francis Poulenc. Stycket komponerades år 1962 och är Poulencs sista komposition, som han aldrig har fått möjligheten att höra innan han dog samma år. Under åren har Poulenc tillägnat sina verk till många vänner och bekanta. Sitt sista verk tillägnar han sin vän som han beundrar väldigt mycket, dvs. Prokofjev. Detta är en vinkel som jag länge har velat fördjupa mig i. Under studieåren har många lärare dragit kopplingar mellan oboesonaten och vissa verk av Prokofjev, som t.ex. baletten Romeo och Julia. Så jag har valt undersöka ämnet och se om det finns tydliga influenser av Prokofjevs musik i oboesonaten samt också att klargöra om huruvida stycket är karaktäristiskt för Poulencs stil som kommer från en fransk musiktradition. För att utöka mina kunskaper och för att bilda en större kontext om båda kompositörerna, har jag börjat med att läsa biografier om dessa. Även en utförlig analys av oboesonaten har genomförts. Genom att lyssna på verk av båda tonsättarna samt genom att titta i partitur har jag kunnat ta ut vissa ställen som kunde jämföras för att hjälpa mig vidare i min undersökning. Dessa ställen har jag lagt sida vid sida för en mer detaljerad analys och jämförelse. Jag upptäckte att det fanns en del likheter mellan oboesonaten och Prokofjevs musik, däremot mycket fler likheter mellan oboesonaten och andra verk av Poulenc. Det finns många närvarande kompositionsdrag som berättar att stycket är mycket karaktäristiskt för Poulencs sätt att skriva musik. Dock kan man också se en del kompositionsegenskaper som föredras av Prokofjev. Min slutsats är att det finns influenser av Prokofjev, men också att oboesonaten är Poulencs egen tillbakablick till ett rikt och händelsefullt liv samt en medryckande karriär. Att kunna känna igen dessa referenser till Prokofjev och till Poulencs tidigare musik bidrar till att man som musiker kan skapa en mer utförlig interpretation av stycket. Att förmedla kompositörens tankar är en stor del av en musikers jobb. Därför anser jag att det är viktigt att tolkningen av ett stycke stämmer överens i så stor utsträckning som möjligt med tonsättarens idéer.

F Poulenc: Oboesonat, FP 185

Medverkande:

Gabriela Dogaru - oboe

Katarina Ström-Harg - piano

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Schwörer-Kohl, Gretel. "Zur Kontinuität in der Zeremonialmusik für die Nat-Geister Myanmars anhand musikhistorischer Aufzeichnungen von den 'Hat-Konferenzen' in den Jahren 1805 und 1820." Bärenreiter Verlag, 2000. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A36681.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Libros sobre el tema "Musiktraditioner"

1

Horvath, Dieter. Kultur in Gols im Wandel der Zeit: Kulturhistorische Forschungsergebnisse der Musiktradition von Gols. The author, 1997.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Jung, Ursula. 100 Jahre Villa Sturm zu Rüdesheim am Rhein: Ein Beitrag zur Musiktradition im Rheingau. Villa Sturm, 1991.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Internationale Symposion "Charles Ives und die amerikanische Musiktradition bis zur Gegenwart" (1988 Cologne, Germany). Bericht über das Internationale Symposion "Charles Ives und die amerikanische Musiktradition bis zur Gegenwart": Köln 1988. Edited by Niemöller Klaus Wolfgang, Gervink Manuel, and Terse Paul. G. Bosse, 1990.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Wolfgang, Sandberger, Lübeck (Germany), Universität Kiel Musikwissenschaftliches Institut, and Universität Hamburg Musikwissenschaftliches Institut, eds. Bach, Lübeck und die norddeutsche Musiktradition: Bericht über das Internationale Symposion der Musikhochschule Lübeck April 2000. Bärenreiter, 2002.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Die musikalisch-poetischen Renaissancebestrebungen des 16. Jahrhunderts in Frankreich und ihre Bedeutung für die Entwicklung einer nationalen französischen Musiktradition. P. Lang, 1996.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Mozart und die geistliche Musik in Süddeutschland: Die Kirchenwerke von Leopold und Wolfgang Amadeus Mozart im Spannungsfeld zwischen klösterlicher Musiktradition und aufklärerischem Staatskirchentum. Studiopunkt Verlag, 2010.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Symposion, "Die Beziehung der Griechischen Musik zur Europäischen Musiktradition" (1986 Würzburg Germany). Griechische Musik und Europa: Antike, Byzanz, Volksmusik der Neuzeit : im Gedenken an Samuel Baud-Bovy : Symposion "Die Beziehung der Griechischen Musik zur Europäischen Musiktradition" vom 9.-11. Mai 1986 in Würzburg des Internationalen Zentrums für Wissenschaftliche, Ökumenische und Kulturelle Zusammenarbeit e.V., Griechisch-Deutsche Initiative. Edition Herodot, 1988.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Oliveira, Pinto Tiago de, ed. Brasilien: Einführung in Musiktraditionen Brasiliens. Schott, 1986.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Sandberger, Wolfgang. Bach, Lübeck und die norddeutsche Musiktradition. Bärenreiter, 2002.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

1928-, Allende-Blin Juan, ed. Musiktradition im Exil: Zurück aus dem Vergessen. Bund-Verlag, 1993.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Más fuentes
Ofrecemos descuentos en todos los planes premium para autores cuyas obras están incluidas en selecciones literarias temáticas. ¡Contáctenos para obtener un código promocional único!

Pasar a la bibliografía