Tesis sobre el tema "Oberoende"

En revisor tvingas inför varje uppdrag ta ställning till huruvida oberoendet kan vara hotat. Idag görs detta med analysmodellen, men det har inte alltid varit så. Den är ett resultat av redovisningsskandalerna i början av 2000- talet, då revisorns oberoende var starkt ifrågasatt. Vilka faktorer finns idag för att undvika dessa skandaler? Detta ville vi ta reda på genom följande problemformulering: ”vilka faktorer kan stärka revisorns oberoende?”. Då vårt syfte med uppsatsen är att förklara hur en revisor kan stärka sitt oberoende, har vi valt att skriva en kvalitativ uppsats. Detta för att få en djupare bild av vad oberoendet innebär och för att urskilja olika nyanser kring ämnet. Vi har sökt på Göteborgs universitetsbibliotek för att hitta relevant litteratur inom området. För att samla in vår empiri valde vi att genomföra intervjuer med auktoriserade revisorer från KPMG, Öhrlings och Ernst & Young. Vi anser att de största revisionsbyråerna har de mest välutvecklade regelverken för oberoende, och därmed de som kan bidra med mest till uppsatsen. I slutsatserna har vi besvarat syftet, och konstaterat att förutom förändringar i lagen, kvalitetskontrollen och förväntningsgapet så har vi genom våra respondenter belyst ytterligare tre faktorer. Den första faktorn innebär att företagen ska kontrolleras på samma sätt som revisorerna, för att minska det medvetna fusket i företagsledningen. Den andra faktorn behandlar revisionsbyråernas interna kontrollsystem, som bör vara detaljerat och noggrant utvecklat. Den tredje faktorn påpekar vikten av en personlighet som är ärlig och lämplig att utöva revisionsverksamhet.

Bakgrund

Revisorns oberoende har blivit ett intressant ämne på grund av ett flertal redovisningsskandaler där revisorn har varit inblandad. Enronskandalen blev uppmärksammad. Det upptäcktes felaktiga balansräkningar och oetiska affärer. Det amerikanska företaget Worldcom kunde med hjälp av falsk bokföring förbättra sitt resultat väsentligt. På grund av de omtalade redovisningsskandalerna har revisorns oberoende fått en central roll. Analysmodellen är ett verktyg för att säkerställa revisorns oberoende. Analysmodellen presenterar olika hot som revisorn ställs inför och vi grundar vår studie på denna modell. Tidigare studier har visat vilka faktorer som påverkar revisorns identifiering av hot. Studierna har visat att yrkeserfarenhet påverkar revisorn problemidentifieringsförmåga. Vi frågar oss således om yrkeserfarenhet påverkar revisorns uppfattning om oberoendet?

Syfte

Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera hur revisorns yrkeserfarenhet påverkar uppfattningen om oberoendet samt tillämpningen av analysmodellen.

Metod

För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Vårt empiriska material har inhämtats genom sex intervjuer med revisorer. Vi baserar vårt urval på de respondenter som går under vår definition på en erfaren och en mindre erfaren revisor. Företagen som revisorerna reviderar är små till medelstora företag.

Resultat

Resultaten av våra intervjuer analyserades med hjälp av vår teoretiska referensram vilket bidrog till våra slutsatser. Vi kan konstatera att det finns skillnader i uppfattningen om revisorns oberoende. De erfarna revisorerna väljer att definiera en oberoende revisor baserat på erfarenhet av tidigare situationer. Uppfattningen om oberoendet och analysmodellen väljer de nyblivna revisorernas att basera på lagar och regleringar. Vår slutsats är att erfarenhet är en betydande faktor för revisorernas uppfattning om oberoendet

2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad från den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahålla externa tjänster detta med syfte att stärka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft någon effekt på oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyråernas externa tjänster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat på aktiebolag indelade efter storlekskategorierna små, medelstora och stora bolag. Även om storleken på revisionsbyrån har haft någon påverkan har undersökts. Det vi har kommit fram till är att för små och medelstora bolag har lagen haft en påverkan. För stora bolag verkar den nya lagen inte ha inneburit någon förändring. Vid en uppdelning av revisionsbyråerna efter storlek kan ingen generell effekt utläsas utan effekterna blir olika både beroende på storlek på revisionsbyrå och bolag.

Flera ekonomiska studier har genom åren genomförts med syftet att undersöka

om det föreligger en koppling mellan centralbankernas oberoende och

prisstegringstakten. Tack vare nobelpristagare Kydland&Prescotts och andra

ekonomers arbete kring tidsinkonsistensproblematiken har regeringar i ett flertal

länder valt att låta sina centralbanker bli mer oberoende och utifrån givna riktlinjer

bedriva en självständig penningpolitik. Uppsatsen beskriver hur den

makroekonomiska teorin ser på sambandet mellan CB:s oberoende och

inflationsutvecklingen i ett land. Utifrån resultatet av de tidigare studierna i ämnet

samt av den egna undersökningen kan konstateras att ett ökat centralbanksoberoende

sänker och stabiliserar inflationsnivån i ekonomin. Det framgick

däremot inte att ett ökat centralbanksoberoende skulle kunna öka risken för större

variationer i de reala variablerna såsom arbetslöshet m.fl.

Frågan angående revisorns oberoende har diskuterats sedan revisionen infördes. Nu har debatten fått ny fart efter diverse företagsskandaler och den 1 januari 2002 infördes en ny revisorslag i Sverige. Revisorerna måste nu inför varje uppdrag pröva om det finns risker att rubba förtroendet för hans eller hennes självständighet respektive opartiskhet. Detta görs med hjälp av den så kallade analysmodellen då man utgår från egenintressehot, självgranskningshot, partställningshot, vänskapshot och skrämselhot.

Rubbas förtroendet ska revisorn avböja eller avsäga sig uppdraget, såvida inte särskilda omständigheter medför att hans eller hennes oberoende inte har någon anledning att ifrågasättas. Revisorerna kan även vidtaga motåtgärder för att eliminera hot mot opartiskhet och självständighet.

Vårt syfte med det här arbetet är att beskriva analysmodellen och hur den fungerar i praktiken. Hur den upplevs av revisorerna, om den fyller sin funktion eller om det behövs ytterligare lagregleringar.

Vi studerade först relevant teori inom ämnesområdet, för att sedan utföra empiriska undersökningar som kopplas samman med teorin för analys och slutsatser. Vi ansåg det mest lämpligt att använda en kvalitativ metod då vi tyckte att intervjuformen var att föredra då vår avsikt var att analysera analysmodellen och dess funktion mer ingående. Vi är medvetna om att den kvalitativa metoden ger subjektiva svar och använder därför intervjusvaren som exempel för att påvisa hur respektive revisor uppfattar fördelar och nackdelar med analysmodellen, med avseende på oberoendehoten. Vi kan inte ur det lilla urval vi undersökt dra slutsatsen att de uppfattningar vi finner är generella, även om dessa kan delas av andra.

Enligt vår undersökning är det en fördel att analysmodellen infördes. Fördelen är att det har tänkts till ytterligare ett led när det gäller oberoendet. Vid införandet uppfattades den som svårtolkad och besvärlig, det krävdes mer tid och utbildning, men nu går den på rutin och fungerar väl i praktiken då den finns inbyggd i revisorernas revisionsprogram. Den fungerar bra som stöd och hjälpmedel för att hantera oberoendet, den ger även mer utrymme för individuell bedömning i varje uppdrag. Analysmodellen är fullt tillräcklig för att hantera oberoendehoten och det behövs inga ytterligare lagar och regler. Slutsatsen som vi kommer fram till utifrån detta är att i det stora hela kan man lita på revisorernas oberoende.

På senare år har det förts en livlig och kritisk diskussion i media om innehållet i revisorsrollen. Den framförda kritiken har, med anledning av en rad skandaler i Europa och USA, särskilt tagit sikte på situationer där revisorns oberoende satts i fråga. Revisorns arbete och roll styrs av ett omfattande regelverk, bland annat har revisorn en av FAR utarbetad analysmodell till sin hjälp för att kunna identifiera eventuella hot mot oberoendet. Både EG-kommissionen och förespråkare från FAR tillstår att rådande riktlinjer inte är helt uttömmande vad gäller revisorns agerande i situationer där någon form av hot mot oberoende föreligger. För att oberoendet ska upprätthållas är det av vikt att revisorerna förstår innebörden av begreppet oberoende samt att det finns en gemensam tolkning. Frågan uppkommer om medias ifrågasättande av revisorns oberoende är en konsekvens av att revisorerna uppfattar begreppet på olika sätt? Författarnas syfte med undersökningen är att klargöra om revisorer har en klar uppfattning av innebörden i begreppet oberoende eller om det behövs tydligare direktiv. Utifrån hypotetiska fall försöker författarna även nå en djupare förståelse för revisorers ställningstagande i situationer där oberoendet hotas. En av slutsatserna som författarna kommer fram till i undersökningen är att personliga karaktärsdrag påverkar revisorns ställningstagande i situationer där oberoendet hotas. I fråga om gjorda ställningstagande framträder två olika sidor som en revisor kan uppvisa i samband med en hotsituation. Den ena sidan är mer offensiv till sin natur genom sitt aktiva sätt att argumentera för sin sak. Den andra använder sig i mindre utsträckning av informativa åtgärder och får därför en mer defensiv inriktning. Oavsett vilken sida som dominerar anser författarna att de intervjuade revisorerna har en tydlig uppfattning om vad oberoende innebär. Författarna drar även slutsatsen att det, trots den motsatta bild som förmedlas i media, inte finns behov av en utvidgad analysmodell.

De senaste årens konkurser och ekonomiska oegentligheter har rubricerats i media som skandaler, vilket påverkat synen på revision. Som en följd av händelserna har nya lagar som reglerar revisorns oberoende införts. Syftet med uppsatsen är att kartlägga revisorns oberoende och om det överensstämmer med vad regelverket föreskriver. Uppsatsen har en positivistisk ansats och undersöker åtta revisorers syn på oberoende genom en kvalitativ metod. För att intressenterna ska kunna ha tilltro till revisionen och redovisningen är revisorns oberoende centralt och bland det viktigaste i revisorsyrket. För att säkerställa en oberoende granskning har lagstiftaren reglerat omständigheter som kan hota oberoendet. Regelverket som bl.a. består av analysmodellen, teorier och tidigare undersökningar om oberoende studerades och jämförs med respondenternas intervjusvar i analysen. Den visade att respondenterna över lag är nöjda med analysmodellen, men att mer praxis skulle underlätta revisorns bedömning. Slutsatsen är att själva revisionsverksamheten i sig inte utgör ett hot mot oberoendet utan hur revisorn bedömer olika situationer utifrån analysmodellen. Varje revisor är en unik individ vilket gör att deras uppfattningar skiljer sig åt och blir därför avgörande. En revisor kan med andra ord aldrig vara helt oberoende då han eller hon själv gör en subjektiv bedömning utifrån analysmodellen. Det betyder att det exakta och uttömmande regelverket bara existerar i en utopi. Nyckelord: Oberoende, revisor, revision och analysmodellen

Bakgrund

Inom de investmentbanker som idag erbjuder heltäckande tjänster inom värdepappershandel och företagsrelaterade finanstjänster uppstår konflikter som grundar sig på vems intresse som kommer i första hand. I denna process har finansanalytikern en central roll där det finns en risk att hamna i en intressekonflikt med corporate finance avdelningen. Finansanalytikerns oberoende är viktigt då analyserna har påverkan på kursbildningen på värdepappersmarknaden.

Syfte

Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva hur ett antal svenska investmentbanker arbetar för att främja finansanalytikerns oberoende i sin yrkesroll. För att tydliggöra oberoendet kommer intressekonflikten mellan analysavdelningen och corporate finance avdelningen att beskrivas då problematiken kring finansanalytikerns oberoende här är som tydligast.

Metod

En kvalitativ ansats har valt för att uppfylla uppsatsens syfte. Tre personliga djupintervjuer genomfördes med investmentbanker och Finansinspektionen. Ytterligare en telefonintervju genomfördes med ett analyshus som marknadsför sig som oberoende. Detta gav sammanlagt tre olika perspektiv på problemet.

Slutsats

Investmentbankerna främjar finansanalytikerns oberoende genom att skapa förutsättningar för att denne ska kunna ha en hög integritet i sin yrkesroll. Dessa förutsättningar skapas genom att följa lagen och de rekommendationer som Finansinspektionen ger. Tillsammans med interna regler och incitament stärks finansanalytikerns oberoende gentemot corporate finance avdelningen.

Background

Within today’s full-service investment banks conflicts of interest related to who’s interest that comes first appears. Within this process the equity researcher has a fundamental profession and is exposed to conflicts of interest mainly towards the corporate finance department. The equity researcher’s independence is of importance since the analyses have impact on the determination of prices on the securities market.

Purpose

The purpose of this bachelor thesis is to describe how a number of Swedish investment banks operate to promote independence in the equity researcher’s profession. To describe the independence, conflicts of interest between the equity research department and the corporate finance department will be described. This situation chosen because of the problematic situation concerning the equity researcher’s independence that appears.

Method

A qualitative approach has been chosen to fulfil the purpose of the bachelor thesis. Three personal in-depth interviews have been conducted with investment banks as well as the Swedish Financial Supervisory Authority. One additional telephone interview was conducted with a company promoting itself as an independent equity researcher. This together gave us three different perspectives of the problem.

Conclusion

The investment banks promote the equity researcher’s independence by creating conditions to maintain a high integrity in their profession. These conditions are created by following the law and the recommendations given by the Swedish Financial Supervisory Authority. Together with internal rules and incentives, the equity researcher’s independence towards corporate finance will strengthen.

Aim: The analysis model was introduced after several audit-scandals in order to enhance the confidence in the auditors’ independence. Our purpose with this essay is to find out if the auditors experience that the stakeholders’ confidence in their review of the financial information has increased as a result of the analysis model. We also strive to describe the function of the analysis model in order to give the reader a deeper understanding in this subject.

Method: The scientific approch we have used in this essay is a qualitative survey method, in order to find out the auditors opinion and attitude regarding the analysis model and whether the stakeholders’ confidence in the financial information has increased as a result of its introduction. We begun this assignment by gathering and studying the theory we found relevant for this subject. Then we made three interviews with auditors in Gävle and Stockholm to finally put together an analysis and a conclusion.

Result & Conclusions: When the empirical part, existing of interviews, was done we came to the conclusion that in general the auditors we hade spoken to were satisfied with the analysis model, even though its not meant any essential change in their daily work. The analysis model demands documentation which according to us is the most important consequence due to the introduction of the analysis model, because it forces the auditor to perform the analysis on well based arguments. We belive that auditing requires a certain amount of personal contact between the auditor and client in order to create the most efficient and correct accounting as possible, and because of that we are uncertain that a perfect independence would be to perfer.

Suggestions for future research: It would be very interesting to examine if the stakeholders confidence in the financial information as well as in the auditors independence has increased as a result of the introduction of the analysis model.

Contribution of the thesis: This essay gives the reader an insight in how the analysis model works both in theory and practice.

Revisorns oberoende är ett ämne som det har diskuterats mycket kring det senaste årtiondet och efter de senaste årens redovisningsskandaler har äm-net aktualiserats igen. Det är ett svårgripbart ämne och det är upp till revisorn själv att avgöra om han/hon är oberoende och när detta är hotat. Revisorns huvudsakliga uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt dess förvaltning. Det här ska genomföras självständigt och oberoende från företaget och andra intressenter. Revisorns roll har utvecklats från att endast vara en renodlad kontrollant till att idag även agera som konsult, vilket medfört att revisorns oberoende ställning ifrågasatts allt oftare. För att förhindra det här har Revisorslagen (2001:883) utökats med analysmodellen som både prövar och kan säkerställa revisorns oberoende.

Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka uppfattningar som föreligger vad avser revisorns oberoende och analysmodellen i små revisionsbyråer bland godkända revisorer, kreditgivare och Skatteverket samt förklara vad eventuella skillnader i uppfattningarna beror på.

Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi undersökt hur revisorerna själva samt hur olika intressenter förhåller sig till oberoendeproblematiken och analysmodellen. Personliga intervjuer har genomförts med två godkända revisorer, två kreditgivare och en representant från Skatteverket.

Studien visar på att oberoendeproblematiken inte är ett så stort problem som media uppmålar. Revisorerna anser sig själva som mycket oberoende, vilket även kreditgivarna och Skatteverket gör. Intressenterna har stort förtroende för revisorerna.

Revisorerna anser att analysmodellen är ett hjälpmedel för att säkerställa oberoendet. När de tillämpar modellen upptäcker de lättare olika omständigheter som kan hota oberoendet och kan då i ett tidigt stadie vidta motåt-gärder för att eliminera hoten så att revisorerna kan ta sig an uppdragen. Dock är övriga respondenter inte direkt medvetna och analysmodellen och dess effekter, vilket troligen beror på att modellen är ett internt verktyg för revisorsyrket. Revisorerna upprätthåller sitt oberoende genom att inte sätta sig i beslutande ställning, d.v.s. agera rådgivare i samband med granskningen. Det är enligt alla respondenter viktigt att skilja på revisionsrådgivning och fristående rådgivning för att revisorn inte ska få ett inflytande och beroendeförhållande till sina klienter.

Auditor independence is a subject that has been discussed a lot the last ten years and after the last years accounting scandals the subject is up for discussion again. It is a subject that is very difficult to grasp and it has been up to the auditor to judge when he/she is independent and when it is threatened. The auditor’s primary task is to control a company’s annual statement, book-keeping and how the company is managed and the auditor is supposed to do this independently. The role of auditing has developed from being a controlling function to a more consultant function and the results of this have been that the independence of the auditor has been questioned. To prevent this, a new Auditor Act (Revisorslagen 2001:883) has been added with the Analysis model. The auditor should test every new audit commission according to the model before accepting the mission.

The purpose in this thesis is to describe conceptions regarding auditor’s in-dependence and the Analysis model within small firms of auditors, according to auditors themselves, credit granters and Tax department. We will also explain what possible differences in the conceptions depends on.

We have used a qualitative method where we have investigated how auditors themselves and different participants’ remain to the problematic within audit independence and the Analysis model. We have carried out personal interviews with two auditors, two credit granters and one person from the Tax department.

This research shows that the problematic with audit independence is not that huge as media says. The auditors’ see their self as independent and the credit grantors and the Tax department also agree.

The auditors consider the Analysis model as a support to remain their independence. The model helps them to see obstacles with different audit commissions, but the model also helps them to eliminate these obstacles so that they can accept the mission. The other respondents are not conscious about the model and its effects. We believe this depends on the fact that the model is an internal support for the auditor professions. The auditor maintains their independence by not being a deciding part for the company, i.e. act as a consultant in connection to the controlling function. It is important to distinguish between the consulting part within the auditing and the non-audit services, in order for the auditor to not reach dependency to their clients.

Titel:

En studie om styrelsens oberoende

Problem:

Enligt den svenska bolagsstyrningskoden ska styrelsen vara oberoende i förhållande till bolaget och ägarna. Det har visat sig att flertalet bolag utnyttjar möjligheten att avvika från koden på denna punkt. Ett av kodens syften är att bidra till en förbättrad bolagsstyrning i svenska bolag, vilket i sin tur ska leda till ökat förtroende för det svenska näringslivet. För att uppnå det blir frågan om hur viktigt det är att styrelsen är oberoende i förhållande till ägarna aktuell.

Syfte:

Syftet med uppsatsen är att klargöra om det är viktigt och, om så är fallet, varför det är viktigt att styrelsen i ett aktiebolag är oberoende i förhållande till bolagsledningen och bolagets ägare.

Metod: Författarna ska besvara sina frågeställningar genom en undersökning av årsredovisningar från samtliga bolag på OMX Stockholm Large Cap samt uttalanden från branschinsatta personer. Författarna använder både en kvalitativ och en kvantitativ metodik.

Resultat:

Författarna har kommit fram till att de flesta av bolagen som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning följer kodens rekommendation om att styrelsen ska vara oberoende gentemot bolaget, dess lednings och de större ägarna.

Författarna anser även att styrelsens ledamöter ska vara oberoende gentemot bolaget, dess ledning och större ägare med den anledningen att styrelsens arbete ska ta tillvara på samtliga aktieägares intressen.

Rubrik: Oberoende Revision – Etik och integritet

Problem:

Vilka olika influenser styr kontrollen av oberoendet i Sverige?

Syfte:

Att skapa förståelse för stora revisionsbyråers etiska miljö samt hur de organiserar sina kvalitetssäkringssystem för att upprätthålla sitt oberoende.

Studiens utgångspunkter:

Vi har valt att använda oss av både vetenskapliga teorier, lagstiftning samt praxis för att kunna besvara ovanstående frågeställningar.

Metod:

Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har val intervjua sakkunniga personer inom olika aktuella områden. Intervjuerna har skett både i form av personliga möten med respondenterna.

Vi har valt att inte jämföra byråerna mot varandra utan se på de var för sig hur de har utvecklat sina kvalitetssäkringssystem.

Slutsatser:

Våra huvudsakliga slutsatser är att de undersökta byråerna har varit duktiga att ta vara på de friheter som revisionslagen har gett dem att utveckla egna kvalitetssäkringssystem.

Små onoterade bolag vänder sig ofta till kreditgivare för att låna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor uträckning grundar lånebeslut till små företag på årsredovisningen så har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen håller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende är en förutsättning för att intressenter så som kreditgivare ska kunna känna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska ställning Det är lika illa om revisorn förefaller vara icke- oberoende eftersom ett dåligt rykte skadar revisionsbyrån och revisorn ifråga. Därmed är det viktigt att revisorer undviker situationer och omständigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten.

Studiens frågeställning är; På vilket sätt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mångårigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot påverka redovisningskvaliteten och låneansökan

Huvudsyftet i denna studie är att studera kreditgivares uppfattning gällande revisorns oberoende om revisorn ifråga reviderar ett och samma företaget under många års tid, utför konsulttjänster åt det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar. Studiens delsyfte är att undersöka hur kreditgivare upplever att dessa tre oberoendehot påverkar redovisningskvaliteten och låneansökan.

Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag intervjuat fyra kreditgivare med ett egenhändigt konstruerar case som intervjuunderlag. Denna studie fokuserar på huruvida revisorn förefaller oberoende i kreditgivares ögon och inte huruvida revisorn i praktiken är oberoende.

Den teoretiska referensramen innehåller teorier som förklarar syftet med och nyttan utav revision. Vidare diskuteras revisorns uppgift och revisorns oberoende samt kreditgivare och kreditgivning. Avslutningsvis diskuteras oberoendehot i form av längd på uppdraget, konsulttjänster och ekonomsikt intresse.

Svaren och resonemangen ifrån kreditgivarna var blandade men det framkom att det finns en medvetenhet kring oberoendeproblematiken. Vidare framgick det utav respondenternas resonemang att vissa situationer som tillsynes skadar oberoendet också påverkar låneansökan negativt.

The recent accounting scandals in large companies in both USA and Europe, such as Enron and Scandia, have led to a huge debate about the quality of financial reports approved by auditors who, at the same time, offer consultancy service to their audit clients. Many researchers and experts argued that there is a role conflict when an auditor offers consultancy service to audit clients. They argue that the main duty of an auditor is to verify the truthfulness of the company's financial statements. Giving consultancy service to the audit clients will impair the auditor's role to examine the company's books independently because of the economic bond between auditors and audit clients.

As a result of the Enron scandal, the legislators in the USA have made restrictions to how auditors provide non-audit service to audit clients. However, the legislators in Sweden, unlike the US, did not choose to introduce such restrictions. They instead introduced an Analytical Model, which is a tool designed to help auditors in their decision making process concerning their independence. This has led us to the following research question: What is the auditors' attitude towards auditing a company that they also offer a consultancy service? What measures do auditors take to maintain their independence?

The purpose of this study is therefore to acquire knowledge about auditor's attitude to provide consultancy service to their clients and if this affects their independence. We also wanted to see if the existing tools, such as the "Analytical Model" help auditors to maintain their independency. Another purpose is to find out if a difference exists between how auditors who work in large or small public companies handle the different situations that might affect their independence.

A deductive methodology was applied to acquire the necessary theories and previous research contributions in the area. Most of the work is from other countries and the results are contradicting. Some researchers have found that there is a relationship between consultancy service to audit clients and the impairment of the auditor's independence while others oppose.

In order to answer our research question, we performed sex qualitative interviews with certified public accountants in both small and large auditing firms. Our findings show that the consultancy service to audit clients affects the auditor's independence, especially if the consultancy service is substantial. We also found that there is a difference between how small and large companies manage different situations that may undermine the auditor's independence. Furthermore, our results show that the larger the auditing firm is, the better it is equipped to offer consultancy service to audit clients and at the same time maintain the auditor's independence. This is mainly due to the fact that large auditing firms have more qualified consultants who work in different departments with in the company. This makes it possible that some of the consultants deal with the auditing while others offer consultancy service to the same client.

Revisorernas dubbla roller och hur det kan påverka revisorns oberoendeställning är ett återkommande problem som har debatterats flitigt efter redovisningsskandalerna. Vid redovisningsskandalerna har de inblandade revisorerna fått kritik med tanke på att de har gjort ett undermåligt arbete samt lämnat felaktig information. Ett exempel på detta är Enronskandalen där lagstiftarna i USA ansåg att revisorerna i Enron brustit gällande oberoendereglerna och därmed inte påpekat alla fel som ledningen i Enron undanhöll från intressenterna. Samma problematik men i mycket mindre proportioner har även drabbat Sverige. Där ledningen i Skandia "fifflat" med bokföringen och revisorerna som skulle upptäcka bristerna såg bara mellan fingrarna. Efter dessa skandaler har anklagelser gjorts mot revisorerna om varför de inte förvarnat allmänheten tillräckligt om vad som försiggick i skandalföretagen. Detta har väckt vårt intresse att närmare undersöka och få en ökad förståelse om problematiken. Vidare har Många forskare och experter påpekat att revisorerna dilemma just ligger vid tillhandahållandet av dubbla tjänster gentemot revisionsklienten. En del har påpekat att problematiken ligger just vid konsultationen som revisorer ger till sina revisionsklienter, och att detta i sin tur påverkar revisorns möjlighet att utföra ett självständigt granskningsarbete.

Lagstiftarna i Sverige har för några år sedan infört ett verktyg som revisorer skall förhålla sig till vid hantering av de rollkonflikter som kan uppstå vid rådgivning och granskning av företag. För att ta reda på hur denna rollkonflikt påverkar revisorernas obereondeställning vill vi ta del av revisorernas uppfattning om problematiken med dubbla roller. Vidare är vi intresserad att få en ökad förståelse om dubbla roller medför att revisorerna tenderar brista gällande deras oberoendeställning. Detta ledde till vår forskningsfrågar:

Vad är revisorns inställning till att en och samma revisor/revisionsbyrå erbjuder både konsult- och revisionstjänster till klienten och vad gör då revisorn för att bevara sin oberoendeställning vid tillhandahållandet av dessa dubbla tjänster till klienterna?

Syftet med studien är att förvärva en ökad förståelse om revisorernas inställning till dubbla roller och dess påverkan på revisorernas oberoende. Vidare ett av delsyftena är att resonera om de befintliga lagar och verktyg hjälper dem att uppfylla oberoendekravet eller om det behövs ytterligare lagskärpningar. Ett annat delsyfte är att analysera om det finns skillnader mellan stora och små revisionsbyråer gällande hanteringen av dubbla roller.

För att få en bra grund att stå på före vår empiri har vi genom ett deduktivt angreppssätt skaffat de nödvändiga teorier, lagar och forskningsresultatet kring revisorer och revisorns olika roller. Exempel på dessa teorier är revision, revisorns dubbla roller, oberoendekrav, analysmodellen och konsult- och granskningsarvoden. Vidare har vi även inslag av det abduktiva angreppssättet för att kunna ta del av eventuella teorier som eventuella kan komma fram genom djupintervjuerna. För att undersöka problematiken har vi valt att genomföra en kvalitativ studie där vi har undersökt sex revisorer, fyra av dessa arbetar i stora revisionsbyråer och resterande två på mindre byråer. Denna studie är vidare skriven ur revisorperspektiv där vi med en hermeneutisk kunskapssyn skall förstå och tolka respondenternas syn på problemområdet.

Vår studie har i korthet visat att fristående rådgivning till revisionsklienterna påverkar revisorns oberoendeställning. Vidare har det visat sig att det finns skillnader på hur stora och mindre revisionsbyråerna minimerar eller eliminerar olika hot för att bevara oberoendekravet.

Det här arbetet handlar om hur fyra utvalda revisorer från olika revisionsbyråer, bedömer disciplinärenden från Revisorsnämnden, som behandlar revisorns oberoende i yrkesrollen. I intervjuunderlaget för bedömningarna ges utrymme att, på en skala från ett till sju, värdera graden av förseelse i valda ärenden. Vidare har varje utvald revisor även kunnat kommentera sin bedömning. I arbetets teoriavsnitt redogör vi för agentteorin som ligger till grund för vår analys och vi presenterar lagar som Aktiebolagslagen, Revisorslagen samt normer utgivna av FAR (Föreningen för revisionsbyrå branschen). Det vi har kunnat se i vår analys är att värderingen av revisorernas oberoende varierar markant. Kommentarer angående förseelser kan stämma överens men när det gäller själva värderingen av revisorns oberoende så finns stora avvikelser i resultatet av markeringarna.

Background: An accountant is supposed to secure that the information from a company is true and fair. Recently consulting, or giving advice, has grown to be a major part of an accountants daily work particularly in smaller companies which may have insufficient financial competence themselves. This means that an accountant occupies two parts, as an independent reviewer and as an initiated advisor, which have caused controversy.

Purpose: The purpose is to outline and explain how the accountants and audit customers regard an eventual discrepancy between performing the audit and consulting, and to give suggestions how to manage this. The purpose is also to define what customers perceive as quality in consulting an auditor.

Method: Interviews were preformed with Chief financial officers from four companies, together with each company's auditor and head of quality from the audit firm.

Conclusion: The conclusion is that there are no conflicting interests from auditing and consulting in small companies. Receiving advice is on the contrary what smaller companies perceive as quality in employing an auditor. For the auditor to give advice therefore grants advantages to all stakeholders.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns stöd för hypotesen att företagare i allmänhet upplever att den mindre revisionsbyråns revisor i högre utsträckning tillmötesgår krav och önskemål från klienten, är lättare att påverka och upplevs stå närmare klientens intresse än statens och utifrån dessa kriterier kan anses vara mindre oberoende. Detta betyder att uppsatsen utgår från företagens perspektiv. Uppsatsen bygger på ett antal uppställda frågeställningar och dessa är bland annat: Hur oberoende är en revisor enligt företagen? Stämmer det att en liten revisionsbyrå anses vara mer tillmötesgående gentemot sina klienter än en stor byrå? Föredrar företagen att anlita en stor eller en liten revisionsbyrå eller är storleken utan betydelse?

Den uppställda hypotesen verifieras eller falsifieras genom en kvantitativ enkätundersökning som kompletteras med två kvalitativa intervjuer. Både enkätundersökningen och intervjuerna görs med slumpmässigt utvalda publika och ickepublika aktiebolag i Stockholms län.

Uppsatsen grundar sig i agentteorin, analysmodellen och aktuella lagar som beskriver revisorns roll och betydelsen för en revisor att hålla en oberoendeställning gentemot sin klient.

Trots att de flesta av de tillfrågade företagen upplever att de kan diskutera med och/eller påverka sin revisor menar företagen att revisorn visar prov på oberoende. Av de företag som har erfarenhet av både små och stora revisionsbyråer upplever drygt hälften att den mindre byrån är mer tillmötesgående och mer personlig. Storleken på revisionsbyrån verkar vara av mindre betydelse för de tillfrågade företagen, det är snarare tillgång eller avsaknad av resurser som är av vikt då små revisionsbyråer sällan har tillräckligt med resurser för att kunna bistå stora företag. Samtliga företag menar att revisorn finns där för att hjälpa företaget och en majoritet menar att revisorns intresse ligger närmast företagets. Slutligen har undersökningarna som gjorts visat att den uppställda hypotesen inte kan verifieras då knappt en tredjedel av de undersökta företagen har tillräckliga erfarenheter för att kunna besvara huruvida den ställda hypotesen är sann eller inte. Samtidigt kan hypotesen inte heller falsifieras då mer än hälften av dessa faktiskt ger den stöd.

Under de senaste åren har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat ämne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer på tre små oberoende revisionsbyråer har författarna till denna undersökning försökt svara på följande problemformulering: Hur hanterar små oberoende revisionsbyråer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig åt mellan revisionsbyråerna. Samtidigt som en del byråer är väldigt aktiva i sin hantering finns det andra som är passiva. Med en slopad revisionsplikt följer såväl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krävs strategiska förändringar.

Bakgrund: Revisorernas tjänsteutbud till revisionsklienter består även av rådgivningstjänster inom områden såsom rekrytering och företagsvärdering. Verksamhet som sträcker sig utöver det vanliga revisionsarbetet ger anledning till att ifrågasätta revisorns oberoende ställning gentemot klienten.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorer fördelar sin tid mellan revision och konsultverksamhet samt att utreda inom vilka områden som revisorn kan utföra konsultverksamhet utan att den oberoende ställningen påverkas. Vi skall dessutom beskriva hur revisorn hanterar situationer som påverkar den oberoende ställningen.

Avgränsningar: Endast auktoriserade revisorer från Stockholm och Östergötland.

Genomförandet: En enkätundersökning av 150 auktoriserade revisorer.

Slutsats: Revisorn tillbringar 40% av sin tid åt konsultverksamhet och denna tidsfördelning mellan revision och konsultverksamhet skiljer sig inte åt med avseende på byråns storlek eller läge. De konsultverksamheter som revisorn kan utföra enligt kravet på god revisorssed överensstämmer enligt undersökningen med de verksamheter som vi anser ligga inom det naturliga kompetensområdet. Revisorer som accepterar ett konsultuppdrag hos en revisionsklient avstår oftast från att delta i beslutsfattandet.

Auditing is common in many organizations and a legal requirement for all limited liability companies in Sweden (ABL 9:1). In directives from the government it is clearly stated that small firms will be exempted from the statutory audit requirement. In light of this forthcoming change in regulations, this thesis is used to analyze which factors are associated with a demand for auditing. Analysis in this thesis is based on a national survey including 900 Small and Medium-sized Enterprises (SMEs). Around 2/3 of respondent’s (CEO or CFO) state that the firm will choose to have audited accounts even in the absence of such a legal requirement. Based on responses from 421 firms, logistic regression results indicated that firms purchasing advisory services from an audit firm will choose to have their accounts audited to a higher extent than those firms not receiving advisory services. This finding, not identified in prior studies, is linked to advisory services being of higher quality when the audit firm also performs audit work. The demand for auditing is further positively associated with firm size, use of a Big 4 audit firm and firms located in the county of Småland. From these findings it follows that the traditional view of auditing as merely a control mechanism needs to be complemented by consideration of aspects of the internal value of auditing.

The approaches of SME’s when engaging an audit firm for different types of advisory services is examined in this study based upon survey data. It is shown that the majority of advisory services provided are related to core competencies of an auditor such as tax, accounting and law. Logistic regression results show a positive association between firms purchasing advisory services and the length of the relationship with the provider as well as with the respondent’s perception of the audit quality. The latter association further confirms the close connection between audit and advisory services. It should be noted that when an audit firm recommends advisory services their use is significantly higher. There is also support for the demand for advisory services being positively related to firms that are corporate subsidiaries and located in Småland and Norrland, but negatively associated with the respondent’s level of education. It follows that factors related to demand for advisory services on an aggregate level could be categorized as being dependent on firm characteristics, audit firm characteristics and the relationship between the parties.

Provision of non-audit services (NAS), such as different types of advisory services, to audit clients and the potential consequences for auditor independence and audit quality have been discussed in public debates and research as well as being subject of regulation. OLS regression results show that reporting quality is higher when the audit firm provides advisory services as well as preparing accounts. These findings hold for both discretionary accruals and a respondent’s perception of reporting quality. The provision of NAS improves the reporting quality due to better knowledge of the client and its operations. From the perspective of reporting quality this finding implies that there is no necessity to further restrict the possibility for an audit firm to provide advisory services as well as preparing accounts for audit clients.