Literatura académica sobre el tema "PDCA-cykeln"

In today's society, much is based on standards and standardized working methods. ISO standards can be seen as a way of organizing according to different requirements to ensure, for example, food safety or quality in different processes. All ISO standards are based on the fundamental approach of the PDCA cycle, that promotes iterative learning in organizations. The study examines how a dairy can improve the work with follow-up and compliance. The study has a primary focus on the last two parts of the PDCA cycle. The empirical material states that the employees feel that an unclear ownership and division of responsibilities, lack of resources, time and locked competence are the basis for the organization's lack of work with follow-up and compliance. Through a root cause analysis and the approach of "Five why?" root causes could be determined and placed in a relationship diagram. In a further analysis of the root causes of lack of follow-up and compliance through a relationship diagram, two themes could be identified, organizational culture and lack of requirements and clear responsibilities. The two themes led to concrete solutions proposals consistent with ISO 14001:2015 and 22,000:2019 requirements. It turned out that all root causes seemed to link together and proves that by starting work on one root cause, it will have consequences for the others. To improve and develop the dairy's work with follow-up and compliance following implementation proposals are presented in the study: - Build a structured toolbox - Create role description - Integrate requirements from management
I dagens samhälle grundar sig mycket på standarder och standardiserade arbetssätt. ISO standarder kan ses som ett sätt att organisera efter olika krav för att säkerställa exempelvis livsmedelssäkerhet eller kvalitet i olika processer. Samtliga ISO-standarder bygger på det grundläggande angreppssättet PDCA-cykeln, vilket främjar det iterativa lärandet i organisationer. Det handlar om att följa upp och lära sig av händelser i samtliga processer. Studien undersöker hur ett mejeri kan förbättra och utveckla arbetet med uppföljning och efterlevnaden i standardarbetet, med säkerskilt fokus på PDCA-cykelns två sista delar. Det empiriska materialet fastställer att medarbetarna upplever att ett otydligt ägandeskap och ansvarsfördelning, resursbrist, tid och låst kompetens ligger till grund för organisationens bristande arbete med uppföljning och efterlevnad. Genom en rotorsaksanalys och tillvägagångssättet med ”Fem-varför?” kunde rotorsaker fastställas och placerades i ett relationsdiagram. Vid vidare analys av rotorsakerna till bristande uppföljning och efterlevnad genom ett relationsdiagram kunde två teman kartläggas, vilka var den befintliga organisationskulturen samt bristande krav och ansvarsroller. Studien lyfter olika perspektiv för de två teman, vilka mynnar ut i konkreta lösningsförslag i enlighet med ISO 14001:2015 och 22 000:2019 krav på berörda områden. Det framgick att samtliga rotorsaker tycks sammanlänka och påvisar att genom att börja arbeta med en rotorsak kommer det få konsekvens på de övriga. För att förbättra och utveckla mejeriets arbete med uppföljning och efterlevnad presenteras följande lösningsförslag med tillhörande implementeringsförslag: - Bygga en strukturerad verktygslåda - Skapa rollbeskrivning - Integrera krav från ledningen

Today many companies and municipalities requires that their suppliers should have an environmental management system to work by. This might be one of the reasons to the increasing number of companies that today are implementing environmental management systems. Care of Haus is one of the companies that thinks that the benefits are bigger than the disadvantages, when it comes to environmental management systems, therefore they have made the choice to work with ISO 14001.

The ISO 14001 standard is deified on the PDCA- cycle. PDCA stands for Plan, do check and act. Care of Haus choose to work with the ISO 14001 standard since it is a well-known standard for the companies that’s Care of Haus collaborates with and it is also well-known within their clientele

Within this report an environmental investigation has been made. Care of Haus consumption of water, energy, transportation etc. have been measured and analysed. An investigation concerning whether Care of Haus reaches the demands set by the ISO 14001 standard, and an environmental policy was also made. The results are that Care of Haus has transportation and energy consumption as their biggest environmental aspects. When working towards “constant improvement” ISO 14001 catchphrase, the environmental aspects should improve.

Allt fler företag och kommuner ställer krav på sina leverantörer att de ska vara miljöcertifierade eller åtminstone arbeta enligt ett miljöledningssystem. Det kan vara en orsak till att andelen företag som miljöcertifierar sig med hjälp av ett miljöledningssystem ökar. Care of Haus är ett av de företag som ser fördelarna framför nackdelarna med ett miljöledningssystem och har valt att arbeta enligt ISO 14001.

ISO 14001 standarden är uppbyggd på grundelement, styrelement och skallkrav. PDCA-cykeln är central, på svenska översätts den med planera (plan), genomföra (do), följa upp (check) och förbättra (act). Över allt detta står miljöpolicyn och generella krav. Standarden valdes eftersom den är välkänd hos kunder och andra företag som Care of Haus samarbetar med.

I denna rapport har en miljöutredning av företaget gjorts, vatten, energi konsumtion, transporter m.m. har analyserats och mätts. Utredning gjordes även på om Care of Haus når upp till de krav som ISO 14001 ställer och tillsammans togs en miljöpolicy fram.

Resultatet blev att Care of Haus betydande miljöaspekter är transporter och energikonsumtionen. Genom att arbeta med ständig förbättring som är ISO 14001 ledord ska dessa betydande miljöaspekter förbättras.

Logistics centers can implement continuous improvement in order to stay competitive. Enablers of continuous improvement have been widely researched in academia. However, there is a gap regarding research about enablers in organizations using a plan-do-checkact (PDCA) cycle based IT tool to support their continuous improvement process. This study investigates the enablers of employees posting, implementing, and following up continuous improvement suggestions when using a PDCA cycle based IT tool and the support this IT tool provides for a logistics center. This was done by conducting a comparative study of two logistics centers working with grocery retail; one center in Västerås, where the employees had exceeded their goals for amount of posted, implemented, and followed up suggestions for 2017, and another one in Kallhäll, where they did not meet their goal for 2017. Qualitative data was gathered by carrying out eight interviews, four at each logistics center, with employees holding different positions within the organization. The study identified that for a logistics center to succeed with its continuous improvement efforts, it should have a well developed understanding of continuous improvement and the IT Tool. Employees need to be supported by providing them with an easy way to give suggestions and a leadership where improvement initiatives are supported. Employees should also be provided with sufficient resources, examples of successful improvement implementations, and feedback on all their suggestions. The organization must also consider continuous improvement as a long-term commitment and set a clear goal for their work with it. Lastly, employees at all levels need to be involved in all stages of the continuous improvement process and have a committed management team. The study also identified that the PDCA cycle based IT tool supported the organization in their work with continuous improvement by providing them a structure, which the employees were enforced to work by. The structure also enabled the organization to handle a large amount of suggestions and employees to easily post suggestions independently of their location. The tool also supported the organization by acting as a database, sending notifications, and providing the centers with statistics.
Ständiga förbättringar kan implementeras för att göra ett logistikcenter konkurrenskraftigt. Det har sedan tidigare bedrivits forskning för att identifiera faktorer som främjar implementationen av ständiga förbättringar. Det finns dock brist på forskning gällande vilka faktorer som främjar ständiga förbättringar i en organisation som använder sig av ett IT verktyg som är baserat på PDCA (planera-göra-studera-agera) cykeln. Den här studien syftar därför till att identifiera vad som främjar medarbetare att föreslå, implementera, och följa upp förbättringsförslag i ett logistikcenter som använder ett PDCAbaserat IT-verktyg och vilket stöd verktyget ger ett logistikcenter. För att besvara forskningsfrågorna gjordes en jämförelsestudie av två logistikcenter inom dagligvaruhandeln; ett center i Västerås där medarbetarna hade överträffat 2017 års mål gällande antalet inlämnade, genomförda, och uppföljda förslag, och ett center i Kallhäll där målen för 2017 inte hade uppnåtts. Kvalitativ data samlades in genom att intervjua åtta personer, fyra på varje center, med olika befattningar inom organisationen. Studien identifierade ett antal faktorer som hjälper en organisation att lyckas med sin satsning på ständiga förbättringar. Bland annat måste medarbetarna ha en förståelse av ständiga förbättringar och IT-verktyget. Medarbetare behöver ett enkelt sätt att ge förslag som är oberoende av var de befinner sig och ett ledarskap som stödjer förbättringsinitiativ. Medarbetare behöver också förses med tillräckliga resurser, exempel på framgångsrika förbättringar, och återkoppling på de förbättringsförslag de lämnat in. Logistikcentret måste dessutom se ständiga förbättringar som en långsiktig satsning och sätta ett tydligt mål för arbetet. Slutligen, borde alla medarbetare involveras i hela förbättringsprocessen och ledningsgruppen måste vara engagerad i frågan. Studien identifierade även att ett IT-verktyg baserat på PDCA-cykeln stödjer ett logistikcenter med deras arbete med ständiga förbättringar genom att förse dem med en struktur som måste efterföljas. Denna struktur möjliggör även för logistikcentret att hantera en stor mängd förbättringsförslag och att ge förslag oberoende av var de befinner sig. IT-verktyget stödjer även logistikcentret genom att skicka notifikationer, förse dem med statistik, och samla alla förbättringsförslag på ett ställe.

The purpose of the thesis is to identify how a structure for a management system can be designed for a small industrial company based on the seven quality principles that are described in ISO 9000:2015 – fundamental concepts and principles of quality management. The aim of the thesis is to map the reference company's current situation and analyse the gap between the current situation and the quality principles. The thesis also aims to create a plan for the implementation, control and stabilisation of the proposed structure for a management system within the chosen industrial company. The theoretical selection is based on total quality management and the seven quality principles defined in ISO 9000. The case study is carried out via a qualitative strategy, where qualitative data contributes to formulating assumptions and hypotheses. Quantitative tools such as survey and self-assessment are used to identify the reference company's current situation. Qualitative tools such as document review, observations, a focus group and a group interview are used to investigate the studied phenomenon in the company more thoroughly. The study concludes that the company's current quality work is not based on any systematic working method or clear customer focus. The culture within the company is characterized by a commitment to work with quality, but the company lacks a structure to do this. The proposed structure for a corporate adapted management system is based on the process-based system model, which has been modified to include definitions of the company's risks and opportunities and the management's review. A plan for the implementation, control and stabilisation of the proposed structure is compiled and introduced in the company's reviewed strategy for work with quality. The plan's cyclical design reinforces the recurring improvement work based on the iterative four-step management method that is used for control and continuous improvement of processes and products.
Författarnas syfte med examensarbetet har varit att identifiera hur en struktur till ett företagsanpassat ledningssystem kan utformas i mindre industriföretag, utifrån de sju kvalitetsprinciperna som definieras i ISO 9000. Målet med examensarbetet har varit att kartlägga referensföretagets nuläge och analysera gapet mellan nuläget samt kvalitetsprinciperna. Målet har även varit att redovisa en plan för genomförande, uppföljning och säkring av den föreslagna strukturen för ledningssystemet inom det valda industriföretaget. Det teoretiska urvalet har sin utgångspunkt i det offensiva kvalitetsarbetet och de sju kvalitetsprinciperna som definieras inom ISO 9000. Fallstudien har genomförts via en kvalitativ strategi, där kvalitativa data har bidragit till formulering av antaganden och hypoteser. Författarna valde att använda kvalitativa verktyg såsom enkätundersökning och självskattning för att identifiera referensföretagets nuläge. Tillämpning av kvalitativa verktygen såsom dokumentgranskning, observationer, fokusgrupp och gruppintervju möjliggjorde en mer djupgående undersökningen av det studerade fenomenet. De slutsatser som författarna har kommit fram till är att företagets nuvarande kvalitetsarbete inte utgår ifrån något systematiskt arbetssätt eller ett tydligt kundfokus. Kulturen inom företaget kännetecknas dock av en vilja att jobba med kvalitet men det saknas en struktur för detta arbete. Författarnas föreslagna struktur för det företagsanpassade ledningssystemet bygger på den processbaserade systemmodellen (PBSM) som har modifierats till att omfatta definitioner av företagets risker och möjligheter samt ledningens genomgång. En plan för genomförande, uppföljning och säkring av den föreslagna strukturen har sammanställts och införts i företagets reviderade strategi för det interna kvalitetsarbetet. Planens cykliska utformning förstärker det återkommande förbättringsarbetet utifrån PDCA-cykeln.

Background and problems: ​In a market with increased competitiveness, it's important for companies to achieve superior performance. Thus by being quick at meeting new market conditions and customer needs. To achieve superiority, kaizen is a suitable tool to use. The kaizen-philosophy comprises to constantly make improvements in everyday work and require commitment from all parties in a company. Some improvements work advantageously occasionally while others give good and long lasting effects. It may be difficult for organizations to maintain the results of kaizen improvements and the effects may diminish some time after implementation. Generally for companies that work according to the philosophy is that some improvements are implemented without adequate guidance and resources. This results in frustration since the improvements do not remain successful. Whether a kaizen-improvement implementation is successful has many influencing factors. In order to investigate this problem, Scania has been studied in regard of the company's good experience in applying the kaizen-philosophy. Previous research and literature have been investigated in order to support and analyze the topic. Thus, this study's research question is "What factors affect success and survival in implementation of a kaizen-improvement?". 5 Purpose:​ The purpose with this case study is to create a profound understanding of underlying factors which are critical for implementing kaizen-improvements and its further survival. Thus to understand what characterizes an successful implementation of kaizen-improvements. By successful kaizen improvement is meant an improvement that is standardized and becomes a beneficial part of the company. Method: ​This thesis is based on a qualitative research strategy. The research design is a single case study with semi-structured interviews as a method for the empirical material that has been collected. Conclusion: ​In the implementation process ten successfactors were identified in three different areas where Scania experienced difficulties with kaizen. In the first area, difficulties were due to cheating in the preparation stage. Here, the following successfactors were identified: An accurate and favourable current situation analysis, communication of the current situation and a good competence assessment. The second area was due to difficulties in implementing new working methods. Here, the following successfactors were identified: Communication of goals, employee training and favourable follow-up. The last area was due to difficulties in motivation employees. Here, the following successfactors were identified: Commitment and participation, responsibility, avoiding guilt and good leadership.