Siga este enlace para ver otros tipos de publicaciones sobre el tema: Pedagogisk retorik.

Tesis sobre el tema "Pedagogisk retorik"

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros

Elija tipo de fuente:

Consulte los 31 mejores tesis para su investigación sobre el tema "Pedagogisk retorik".

Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.

Explore tesis sobre una amplia variedad de disciplinas y organice su bibliografía correctamente.

1

Lindqvist, Robin. "Retorisk undervisning : En studie om svensklärares förmåga att praktisera retoriska ämneskunskaper i klassrummet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34434.

Texto completo
Resumen
Lärare i svenska har ett uppdrag att undervisa eleverna i retorik. Med detta uppdrag kommer dock inget om att läraren själv ska tillämpa disciplinen. Denna studie undersöker därför om lärarna tillämpar sina ämneskunskaper i retorik i sin undervisning. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av tre lärares lektioner i svenska på gymnasiet. Lektionerna observerades utefter ett observationsschema som lyfter fram specifika delar av retoriken. Efter observationerna genomfördes en kortare intervju med lärarna för att få inblick i huruvida deras retoriska egenskaper förekom medvetet eller inte.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Lundmark, Johan. "Retorik i pedagogiska filmklipp : Att skapa pedagogiska filmklipp på klassisk retorisk grund." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-238721.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Kindeberg, Victor. "Lärarens undervisningsansvar i den muntliga kommunikationen." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28128.

Texto completo
Resumen
Sammanfattning Utgångspunkten i den här studien har varit lärarens muntliga kommunikation och hur den kommer till uttryck i den konkreta undervisningssituationen med fokus på skolämnet idrott och hälsa. Pedagogisk forskning om lärande och ämnesdidaktisk forskning brister ofta i att hänsyn ej tas till lärarens roll och dennes muntliga kommunikation i undervisningen. Området är relativt outforskat vilket är förvånande då lärarens främsta redskap är hennes tal. Syftet med den här studien var att ge en bättre förståelse för hur lärares muntliga kommunikation kommer till uttryck och om ämnets karak
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Edin, Sandra, and Erik Berggren. "Det värdefulla uppdraget : En studie om värdegrund i retorik och praktik i grundskolans tidigare år." Thesis, Umeå universitet, Umeå School of Education (USE), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-44249.

Texto completo
Resumen
Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till det värdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger på en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav två var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes på två skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som främst behandlas är kring värdegrund, värdepedagogik, och SET-materialet. Begrepp såsom värden, normativ etik och mediera behandlas. Våra res
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Jäppinen, Anna. "Partesmodellen ett utvecklande redskap, för personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom." Thesis, Örebro University, Department of Humanities, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1344.

Texto completo
Resumen
<p>Uppsatsen är en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.</p><p>Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och därmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.</p><p>Slutsatsen är att;</p><p>Partesmodellen borde kunna användas för att utöka mängden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstådda och för att förstå. Likt schema, sociala berättelser och seriesamtal, de pedagogiska hjälpmedel
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Emke, Andréas. "Musiklärares användning av talekonsten : Retoriska förmågor." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-4177.

Texto completo
Resumen
Äldre litteratur har visat att talkonsten kan användas för att övertyga sina åhörare. En väsentlig del i läraryrket är att göra sig förstådd hos elever och studenter. I denna studie undersöktes det hur musiklärare använde sig av retoriska grepp i sin undervisning samt hur deras elever uppfattade musiklärarnas retorik. Studien genomfördes genom observering av musiklärarnas lektioner, därefter intervjuades deras elever. Resultatet visade att musiklärarna använde rösten på olika sätt, via övertygelse, tempo, betoningar och pauser, för att framföra sitt budskap. Studien
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Elf, Kristin. "Kärnan och Stjärnan - om att kommunicera kärnvärden : en studie i Barack Obamas retorik." Thesis, Uppsala University, Department of Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-128922.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Håkansson, Niklas. "Färdigheten att efterbilda eller oskicket att härma? : - Om imitatio (efterbildning) respektive imitation (härmning) som undervisnings- och lärandemetoder." Thesis, Umeå University, Department of language studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1868.

Texto completo
Resumen
<p>Föreliggande examensarbete behandlar det retorikdidaktiska begreppet imitatio som undervisnings- och lärandemetod. Syftet är att undersöka vad imitatio (efterbildning) kan betyda i didaktisk mening, hur det skiljer sig gentemot det svenska begreppet imitation och hur lärare tillika retorikstudenter förhåller sig till det i sin undervisning och i sin kompetensutveckling. Med utgångspunkt i syftet har två metoder använts; telefonintervjuer med fyra lärare som vidareutbildat sig i den retorikdidaktiska kursen Progymnasmata samt en litterturstudie. Telefonintervjuerna bidrar med ett praktiskt d
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Resare, Sophia, and Cecilia Arlewigh. "Lärarens kommunikation i undervisningen - utifrån retoriska begrepp." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16178.

Texto completo
Resumen
Sammanfattning Ämnet för det här examensarbetet är retorik i ett pedagogiskt sammanhang. Syftet är undersöka hur undervisningen kan se ut, i tre olika klassrum, utifrån ett retoriskt perspektiv. Den metod som vi använt oss av, är observationer i form av att filma tre lärare i deras klassrum. Vi har utgått ifrån hur lektionen disponerats och därefter analyserat utifrån retoriska mål som syftar till att (1) uppnå ett intresse hos eleverna, (2) uppnå en förståelse hos eleverna, (3) skapa trovärdighet hos läraren samt (4) få en bekräftelse/reaktion på att eleverna förstått det som var avsett. För
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Malm, Gunilla. "Bara prat? : Klassrumskommunikation med (ur) ett retoriskt didaktiskt perspektiv." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1347.

Texto completo
Resumen
<p>Sammanfattning</p><p>I denna undersökning har intresset varit den kommunikation läraren använder sig av och hur den visar sig i en klassrumssituation oavsett det ämne läraren undervisar i. Hur gör läraren i den aktuella situationen i samspelt med eleverna? Genom att förena retoriska begrepp med lärarens talaktiviteter i klassrummet tillsammans med de praktiska didaktiska metodfrågorna i en analys av valda delar i undervisning.</p><p>Syftet har varit att genom observationer av lärarens kommunikationsaktiviteter vid ett utvalt undervisningstillfälle betrakta den förekommande kommunikation ur
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
11

Stigenberg, Anna. "En diskursanalytisk studie av förskollärares samtal om förskolegårdens betydelse i den pedagogiska verksamheten." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21234.

Texto completo
Resumen
Syftet i detta arbete är att undersöka hur förskollärare talar om den pedagogiska verksamheten i samband med barns lek och lärande på förskolegården. För att undersöka detta gjordes en diskursanalys där det integrerade perspektivet följdes, vilket innebär tolkande av verbala formuleringar och där orden som sägs är av vikt. Detta val gjordes med fördel då det är retoriken kring vad förskollärare talar om i samband som är av intresse. Intervjuer med sex olika förskollärare har utförts för att se vad retoriken kring förskolegården och lek och lärande säger. Det är semistrukturerade intervjuer som
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
12

Mossberg, Jonas. "Avbildningens konventioner : en undersökning om föreställningar kring skicklighet inomteckning hos bildlärarstudenter." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7014.

Texto completo
Resumen
Denna uppsats undersöker föreställningar kring skicklighet hos en grupp bildlärarstudentersom har deltagit i teckningsövningar. Det empiriska materialet består av mitt utformande avteckningsövningar utifrån olika teorier, och hur deltagarnas arbeten utfaller samt deras tankarom desamma. Workshoparna följdes upp av inspelade gruppsamtal om hur den specifikakonstnärliga praktik som utövades kan kopplas till föreställningar om skicklighet i allmänhet,men även i relation till ett eventuellt genomförande i en skolkontext. Syftet medundersökningen är att få en djupare insikt i de föreställningar som
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
13

Svärdh, Jessica. "Tänk inte på vad talarkonsten kan göra för dig, utan vad du kan göra för talarkonsten : En studie i gymnasieelevens inställning till muntlig framställning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12771.

Texto completo
Resumen
I samhället är kommunikativ kompetens en förutsättning för att kunna vara med och påverka och delta i den demokratiska processen. En kommunikativ kompetens förutsätter en förmåga att kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt och denna studie fokuserar på den muntliga framställningen kopplad till skolan. Med GY11 kommer muntlig framställning att få mer utrymme på schemat än tidigare och syftet med denna studie är att genom kvantitativ enkätundersökning och fördjupade kvalitativa intervjuer få en bild av elevers syn på muntlig framställning. Vad har eleverna för associationer och känslor till m
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
14

Brandt, Rebecka, and Linnea Larsson. "Stå stadigt, tala tydligt och titta på publiken : - En kvalitativ textanalys av kunskapskraven i “muntlig redogörelse” i läromedel för årskurs 4-6." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413021.

Texto completo
Resumen
Den orosfyllda inställningen till att ställa sig och redovisa inför klassen är något som många elever delar. Vi ville med denna uppsats undersöka hur dagens elever får öva på de muntliga färdigheter som de senare ska examineras i. Därtill befinner sig dagens lärare i en verksamhet där information om vad som ska läras ut fås utifrån läroplanen, men hur det ska läras ut är mer tolkningsbart. Detta reducerades till våra frågeställningar: “Hur återspeglas kunskapskraven som berör muntlig redogörelse i läromedelstext för årskurs 4 till 6?” respektive “Vad skapar de föreslagna övningarna i muntlig r
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
15

Rytzler, Johannes. "Talet om talen : Vuxenmatematikens retoriska vändning." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-763.

Texto completo
Resumen
<p>This is an empirical study of how the mathematical talk of adult learners constructs/reconstructs different mathematical discourses. The study is to be regarded as an attempt to develop a discursive approach within the field of mathematics education and to complicate the status of mathematics in education and in society in general. My theoretical underpinnings consist of three possible mathematical discourses – coercive, regulative and emancipative mathematics. From a discursive psychology perspective, I let these discourses function as analytical interpretive repertoires in relation to the
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
16

Lundin, Lina, and Paulina Cronqvist. "Det är svårt. Det är jättesvårt. Supersvårt! : En kvalitativ studie om pedagogers resonemnag kring ett källkritiskt förhållningssätt med fokus på bokläsning i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37237.

Texto completo
Resumen
Med syfte att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring ett källkritiskt förhållningssätt med fokus på bokläsning i förskolan, har vi valt att göra en kvalitativ studie med socialkonstruktionism som teoretisk utgångspunkt. För att kunna besvara vår forskningsfråga som lyder: “Vilka tolkningsrepertoarer framträder i pedagogernas resonemang?” har vi använt oss av fokusgruppssamtal som metod. Totalt 14 pedagoger ingick i tre fokusgruppssamtal. De tolkningsrepertoarer som framträdde i pedagogernas resonemang påvisar att barn i förskolan anses vara för små för att utmanas i ett källkritis
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
17

Johansson, Karin, and Ninnie Widén. "Att tala eller att tala väl? : En studie om hur man i grundskolan undervisar i muntlig redovisning." Thesis, Växjö University, School of Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-7240.

Texto completo
Resumen
<p>Detta arbete görs inom lärarutbildningens examenskurs med syftet att genomföra en fördjupad ämnesundersökning. I vårt fall vill vi få kunskap hur några pedagoger i grundskolan undervisar inom svenskämnet för att elevers förmåga att redovisa muntligt ska utvecklas. Denna undersökning är ett försök att koppla några lärares arbetsmetoder i området tala till en särskild arbetsgång inom retoriken.  I fem intervjuer ställdes frågor till lärare kring definition, betydelse, möjligheter och hinder i förhållande till den muntliga redovisningen. Vi frågade även om vilka strategier de använder för att
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
18

Jäderlund, Christer. "Talet om lärarrollen : diskursanalys av politikers tal om lärarrollen." Thesis, University of Gävle, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4757.

Texto completo
Resumen
<p>Detta examensarbete behandlar politikers tal om lärarrollen och då med primärt fokus på språkbruk. I detta undersöks om det finns belägg för skillnader i hur bilden av lärarrollen kommer till uttryck mellan vänster- och högerorienterade partier. Den empiriska grunden utgörs av riksdagsprotokoll från kammardebatter under tidsperioderna 2004, 2005, 2006 och 2008. Sammanlagt rör det sig om fyra kammarprotokoll, där enskilda anföranden har valts ut och analyserats. Dessa anföranden utgör tillsammans cirka fyra sidor normal text och innefattar sjutton separata anföranden.</p><p>Examensarbetets t
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
19

Tunebing, Christel. "Skoldemokratins motsättningar ur deliberativa perspektiv : en studie baserad på intervjuer av sju rektorer för gymnasieskolan." Thesis, Södertörn University College, School of Discourse Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1220.

Texto completo
Resumen
<p>Bakgrunden till den här studien är dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder på att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassråd i gymnasiet, och dels på att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) från 1990-talet och framåt till år 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgår det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gäller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt går till väga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen fråga. Forskning visar att många
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
20

Sivartsson, Helena, and Johanna Sandberg. "Demokratiskt elevinflytande och ansvar i skolan : En jämförelse mellan retoriken i styrdokumenten och praktiken i dagens skola." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1623.

Texto completo
Resumen
<p>Syftet med vår studie är att ta reda på hur demokratibegreppet används i skolan i form av elevinflytande och ansvar. I styrdokumenten finns direktiv om elevinflytande och ansvar, vi vill med den här studien se hur lärarna går tillväga för att omvandla retoriken till praktiken.</p><p>För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där våra respondenter har varit lärare på två olika grundskolor. För att synliggöra skillnaden mellan styrdokumentens retorik och skolans praktik, har vi valt att använda oss av en analysmodell där vi ställer dessa mot varandra. De begrepp vi
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
21

SANTOS, Adriana Alves Moreira dos. "Um retorno ao presencial? O estágio supervisionado nos cursos de pedagogia na modalidade de educação a distância (EAD)." reponame:Repositório Institucional da UFPE, 2014. https://repositorio.ufpe.br/handle/123456789/13863.

Texto completo
Resumen
Submitted by Fabio Sobreira Campos da Costa (fabio.sobreira@ufpe.br) on 2015-05-08T14:27:38Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) ADRIANAAMSANTOSumretornoaopresencial.pdf: 1225598 bytes, checksum: adf15813960c27e0585e4fbcb4be684e (MD5)<br>Made available in DSpace on 2015-05-08T14:27:38Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) ADRIANAAMSANTOSumretornoaopresencial.pdf: 1225598 bytes, checksum: adf15813960c27e0585e4fbcb4be684e (MD5) Previous issue date: 2014-08-22<br>Con
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
22

Knutas, Edmund. "Mellan retorik och praktik : En ämnesdidaktisk och läroplansteoretisk studie av svenskämnena och fyra gymnasielärares svenskundervisning efter gymnasiereformen 1994." Doctoral thesis, Umeå University, Teacher Education in Swedish and Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1841.

Texto completo
Resumen
<p>Swedish as a school subject has long been debated in Sweden, and ideas concerning its content, role and function in school and society have varied greatly throughout the years. In 1994, there was an upper secondary school reform which resulted in a partial revision of the Swedish subject, including its introduction within a new course and grading system. The Swedish A and B courses became obligatory for all upper secondary students. Other courses in Swedish became largely optional.</p><p>This study consists of two levels – a rhetorical and practical level. The rhetorical level deals with un
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
23

Törnqvist, Martin. "Motivera mera : Musikpedagogers syn på motivation och ansvar. En studie utifrån ett sociokulturellt perspektiv." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2807.

Texto completo
Resumen
Föreliggande studie undersöker hur motivation och ansvarstagande kan väckas hos elever i musikundervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk bakgrund. Det sociokulturella perspektivet på lärande behandlar frågor om hur människor lär och under vilka omständigheter vissa förmågor och kompetenser utvecklas. Metoden bestod av kvalitativa intervjuer av tre strategiskt utvalda pedagoger med olika bakgrund och arbetssituation. Resultatet visar att motivation och ansvarstagande kan väckas hos elever med hjälp av ett antal intellektuella och fysiska verktyg. De i
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
24

Ekener, Tilda, Maja Rydhög, and Matilda Lundgren. "Anmälningsplikten i förskolan : "Misstänker vi att ett barn far illa hemma då är det ju en anmälan."." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36317.

Texto completo
Resumen
En del forskning påvisar att en orosanmälan utförs på olika grunder och det upplevs som bekymmersamt att veta när en orosanmälan bör göras. Annan forskning indikerar att förskolepersonal har brist på kunskap och känner en osäkerhet kring anmälningsplikten. Syftet med den här studien är att undersöka hur förskolepersonal resonerar kring anmälningsplikten i förskolan. Den forskningsfråga som ligger till grund för det här arbetet är: Vilka fördelar och nackdelar med förskolans rutiner lyfter förskolepersonal fram i sitt resonemang om anmälningar till socialtjänsten? Det här arbetet är gjort med
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
25

Reimertz, Josefin, and Malmqvist Pernilla. "Är förskolan en plats för alla barn? : Pedagogers tal om arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37887.

Texto completo
Resumen
Problemområdet i föreliggande studie utgår från att tidigare forskning belyser förskolepersonalens osäkerhet i deras arbete med barn i behov av särskilt stöd samt att det finns en avsaknad i tidigare forskning om vilka tolkningsrepertoarer som framträder i förskolepersonalens tal inom området barn i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan talar om arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Utifrån syftet konkretiseras följande forskningsfråga: vilka tolkningsrepertoarer framträder under fokusgruppssamtal i pedagogers resonemang om sitt arbete med b
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
26

Appelqvist, Heléne, and Camilla Johansson. "Social men... : - En kvalitativ studie om hur förskolepersonal resonerar kring barn som inte leker med andra barn." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36678.

Texto completo
Resumen
Studiens syfte är att undersöka hur förskolepersonal definierar lek på förskolan samt hur de talar om barn som inte leker med andra barn. Forskningsläget på ämnet barn som inte leker med andra barn är tvetydig och det finns en diskrepans utifrån vilka konsekvenser det får för barns utveckling av den sociala kompetensen. Då den mesta forskningen utgår ifrån kvantitativa undersökningar kunde vi se en avsaknad av hur förskolepersonal talar om de barn som inte leker med andra barn. Därför valde vi för att besvara forskningsfrågan; Vilka tolkningsrepertoarer i förskolepersonals resonemang framträde
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
27

Lundgren, Ida, and Colliander Rebecka Thoresson. "Barns inflytande : En studie om förskolepersonals resonemang kring barns inflytande i utformning av förskolans fysiska inomhusmiljö." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38009.

Texto completo
Resumen
Detta examensarbete bygger på en problematik där det saknas forskning kring hur förskolepersonal resonerar om barns inflytande i utformning av förskolans fysiska inomhusmiljö. Eftersom förskolepersonalen ska möjliggöra barns inflytande i utformning av förskolans fysiska inomhusmiljö medför det att detta område blir betydelsefullt att studera. Detta då det kan ge konsekvenser i form av att förskolepersonal och blivande förskollärare får en medvetenhet i sitt och andras resonemang kring ämnet. Syftet med studien är att undersöka hur förskolepersonal resonerar kring barns inflytande i utformning
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
28

Stagnell, Alexander. "Sagan om skolmajor Jan Björklund och det heliga kravet : eller, en studie över argumentation och berättelser i Jan Björklunds pluggskola." Thesis, Södertörn University College, School of Communication, Media and it, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2712.

Texto completo
Resumen
<p>I denna kandidatuppsats undersöks narrativer och argumentation i Jan Björklunds pluggskola. Bakgrunden till uppsatsen är att undersöka hur politiker använder berättelsens övertygande kraft för att vinna röster, och huruvida en argumentation baserat på narrativer är hållbar. Materialet som ligger till grund för denna uppsats är insamlade debattartiklar och uttalanden där Jan Björklund presenterar sin skolpolitik. Teorierna som denna uppsats grundar sig på är den retoriska pedagogiken utifrån Quintilianus och Giambattista Vico, samt det sociokulturella perspektivet på pedagogik. Dessutom anvä
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
29

Olsson, Josefine. "Undervisning i muntlig framställning : En litteraturstudie om muntlig framställning i gymnasieskolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30776.

Texto completo
Resumen
Syftet med denna litteraturstudie är att utreda vad aktuell forskning säger om undervisningen i muntlig framställning i gymnasieskolan. I studien har tidigare forskning inom området systematiskt samlats in och analyserats. Resultatet visar att muntlig framställning ofta får mycket begränsat undervisningsutrymme i den svenska gymnasieskolan. I svenskämnet tycks den muntliga delen oftast åsidosättas till fördel för skriftliga aktiviteter samt litteraturarbete. Trots att forskning förespråkar systematisk talträning och metakunskap för utveckling av muntlig kommunikativ kompetens, tycks denna typ
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
30

Mattisson, Morgan, and Emil Persson. "Från demonstration till individuell kunskap : en studie om samspelet mellan kommunikation och inlärning med fokus på ämnet slöjd." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-165707.

Texto completo
Resumen
I denna studie försöker vi finna svar på hur en praktisk lärardemonstration kan utföras på ett pedagogiskt vis. Vi undersöker även övergången från den stund som domineras av läraren till den stund som utmärks av individuellt elevarbete. Skolämnet som studien utgår ifrån är slöjd men vi tror att de utmaningar och resultat som framkommer kan appliceras även på andra skolämnen. Från svar på enkäter riktade till elever och intervjuer utförda med både lärare och elever framkommer att ett flertal aspekter spelar in för ett framgångsrikt lärande knutet till  demonstrationer. Lärarens kapacitet och fö
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
31

ACUNA, COLLADO VIOLETA ROSA. "Gli studenti del sistema educazione degli adulti in Cile: uno studio nella regione di Valparaiso." Doctoral thesis, Università Cattolica del Sacro Cuore, 2011. http://hdl.handle.net/10280/1002.

Texto completo
Resumen
Il proposito di questa ricerca è di conoscere gli utenti dell’educazione degli adulti in Cile, il motivo per cui hanno abbandonato e poi ripreso gli studi, oltre alla loro attuale percezione del sistema scolastico. Per lo studio si è utilizzata la tecnica dei questionari, con un campione aleatorio di 597 giovani e 61 docenti in 24 scuole della regione di Valparaiso. Gli aspetti analizzati per gli studenti sono stati: abbandono della scuola, reinserimento nel sistema scolastico, didattica dell’insegnante; per gli insegnanti: soddisfazione per lavorare nei centri per adulti, opinioni rispetto ag
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Ofrecemos descuentos en todos los planes premium para autores cuyas obras están incluidas en selecciones literarias temáticas. ¡Contáctenos para obtener un código promocional único!