Literatura académica sobre el tema "Pedagogiska implikationer"

I denna artikel undersöker vi vilka utmaningar estetiken och etiken ställer pedagogik inför. Vi diskuterar skärningspunkten mellan Emmanuel Lévinas etikbegrepp och Jacques Rancières estetikbegrepp i en pedagogisk kontext genom Expressive Arts (EXA) som redskap och metod. Vi börjar med att introducera Lévinas etik och dess roll i hans filosofiska system, samt dess implikationer för relationer människor emellan. Därefter introducerar vi Rancières estetik och dess potential att leda till etik genom att betrakta icke-konst som konst. Efter dessa genomgångar introducerar vi EXA som redskap och metod genom fyra intervjuer med deltagare från ett EXA-baserat arbete som vi själva är väl insatta i. Vi analyserar denna praxis i ljuset av de ovannämnda filosofiska begreppen och avslutar med en diskussion om de pedagogiska implikationer som följer av detta filosofiska perspektiv på användningen av konst i utbildning. Vi menar att EXA är en gynnsam praxis för en pedagogik som vill beakta de utmaningar och den komplexitet som detta etiskt-estetiskt förhållningssätt synliggör. Vår slutsats är att detta förhållningssätt ställer tre utmaningar till all pedagogik som syftar till att vara mer än bara kunskapsförmedlande: den behöver utgå från jämlikhet-i-alteritet, den behöver uppmana till ett etiskt subjektskap och den behöver ha redskap för att både bryta mot det vi tar förgivet och att ständigt fortsätta leva i denna process, utan att nå ett slut.

The purpose of this study has been to partly investigate what the application of Augmented Reality tools could look like within the context of formal classroom didactics and partly to discover how these pedagogical tools can be supported from a sociocultural perspective. The study shows that AR (Augmented reality) can provide an increased production of knowledge and motivation, and also develop a significantly more positive attitude towards the learning process and the teaching material. The technology enhances students’ learning within the Proximal Zone of Development (ZDP) and can act as a scaffolding structure in the learning process. Due to the interactive nature that Augmented reality provides, students are provided with the opportunity to participate actively in their own learning and development
Syftet med denna litteraturstudie har dels varit att undersöka hur arbetet med AR-tekniska verktyg kan se ut inom den formella skoldidaktiska kontexten. Dels att analysera hur tekniken som ett pedagogiskt verktyg kan understödjas av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar på att AR-tekniken kan bidra till en ökad kunskapsproduktion och motivation samt att elever får en positivare attityd till både lärandeaktiviteten och undervisningsinnehållet. Tekniken främjar elevers utveckling inom den proximala utvecklingszonen och kan fungera som stödstrukturer för elevers lärande. På grund av den interaktiva lärandemiljö som AR-verktygen erbjuder får eleverna en mer aktiv roll i deras egna kunskapsutveckling. De konkreta upplevelser som ett sådant visuellt verktyg möjliggör ger elever goda förutsättningar att utveckla både abstrakt och konkret kunskap enligt praxismodellen, som Arevik & Hartzell (2014). Trots detta visar resultatet även på att implementeringen av ett sådant verktyg kan innebära vissa utmaningar för både lärare och elever. Dessa orsakas vanligtvis på grund av tidsbrist, att programmen saknar en pedagogiskt grund eller att den positiva motivationseffekten, som AR-tekniken bidragit med, riskerar att avta när tekniken blivit ett etablerat undervisningsverktyg

Syftet med föreliggande examensarbetet är att genom en litteraturstudie försöka generera teori för hur den specialpedagogiska verksamheten kan dra nytta av forskningsresultaten gällande hur hjärnans funktioner fungerar i samband med inlärning vid ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) och/eller autismspektrumtillstånd (AST). Metoden som valts för denna studie är en kvalitativ litteraturstudie, där resultatet analyserats efter Grounded Theory. Vi har tagit del av relevant forskning och litteratur gällande hjärnans funktioner och det pedagogiska fältet för individer med ADHD samt AST i åldern 6–16 år. Resultatet gällande hjärnans funktioner visar att grunden till ADHD samt AST är biologisk betingad. Resultatet gällande de pedagogiska implikationerna visar på flera möjliga sätt att anpassa undervisningen och inlärningen för att stödja och hjälpa dessa elever. Litteraturen beskriver bitvis hur de ser länkar mellan hjärnans funktioner och de svårigheter som elever med ADHD och AST kan ställas inför i skolmiljön. I litteraturen kring vilka implikationer som föreslås för elever med ADHD och AST framkommer många likheter och att de gynnas av liknande insatser, men på olika vis. De slutsatser vi drar av resultatet är att individer med ADHD och AST har avvikelser i hjärnans funktioner samt dess nervsystem vilket beror på biologiska orsaker. Slutsatserna av de pedagogiska implikationerna gör sig gällande för övergripande områdena inom miljö, visuella hjälpmedel, struktur, bemötande samt uppgifters upplägg. Vi ser genom analysen även ett samband mellan de annorlunda funktionerna i hjärnan hos elever med ADHD och AST och vilka metoder som föreslås vara mest gynnsamma för kunskapsinhämtning.
The purpose of this literature study is an attempt to generate theory for how the special education can benefit from the research results regarding how the brain's functions work in connection with learning in ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) and/or autism spectrum disorder (AST). The method chosen for this study is a qualitative literature study, where the results have been analyzed according to Grounded Theory. We have taken part of relevant research and literature regarding brain functions and the educational field for individuals with ADHD and ASD aged 6-16 years. The result regarding brain functions shows that the basis for ADHD and ASD is biologically determined, but the diagnoses should still not be defined as a disease but as a functional variation. The result regarding the pedagogical implications shows in several possible ways how to adapt the teaching and learning to support and help these students. The literature describes in part how they detect links between brain functions and the difficulties that students with ADHD and ASD may face in the school environment. Many similarities emerge in the literature regarding the implications proposed for students with ADHD and ASD and they benefit from similar efforts, but in different ways. The conclusions of the results regarding brain function of individuals with ADHD and ASD reveal that they have abnormalities in the brain's functions and its nervous system and are due to biological causes. The conclusions of the pedagogical implications apply to the overall areas within the environment, visual aids, structure, teacher’s response, and tasks. Through the analysis, we also see a connection between the different functions in the brain of students with ADHD and ASD and which methods are proposed to be most favorable for acquiring knowledge.

I det svenska utbildningssystemet ges inte elever tillträde till ett nationellt gymnasieprogram om de inte har minst betyget godkänd i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Denna bestämmelse gör betygsättning svårt för lärare särskilt avseende elever i behov av särskilt stöd. Genom att sätta ett icke-godkänt betyg kan lärare stänga dörren till fortsatta gymnasiestudier.

Denna rapport beskriver en studie gjord med en narrativ metod. Sju lärare som undervisar i de ovan nämnda ämnena har berättat om sina erfarenheter av dokumentation, bedömning och betygsättning. Deras berättelser har därefter bildat en berättelse som analyserats i två steg. I det första gjordes en deskriptiv analys och i det andra en narrativ analys. 

Den första analysen ger en bild av lärarnas olika strategier för att omsätta styrdokumenten i det praktiska arbetet med att dokumentera, bedöma och betygsätta elever. Den narrativa analysen visar vilka implikationer detta arbete har på undervisning. Ibland ger styrdokumenten tydliga riktlinjer för arbetet, men emellanåt kan styrdokumenten svårligen omsättas i en fungerande praktik. 

På formuleringsarenan, där styrdokument arbetas fram, utgör tankar om mänskliga värden, politiska idéer, vetenskaplig forskning och utbildningstraditioner grunden. På realiseringsarenan ska visionerna formulerade i dokumenten omsättas till en fungerande praktik i det vardagliga arbetet. Det kan ibland vara svårt.

Fonologisk medvetenhet är grundläggande för avkodning och därmed för läsinlärning. Lärare behöver kunskaper inom fonologisk medvetenhet samt hur undervisning ska utformas för att främja elevers fonologiska medvetenhet. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om utformandet av undervisning i fonologisk medvetenhet som syftar till att stötta elever i årskurs F-3 som uppvisar lässvårigheter. Följande frågeställningar formulerades efter syftet:  Vilka kunskaper behöver svenskläraren för att bedriva en undervisning i fonologisk medvetenhet som stöttar de elever som uppvisar lässvårigheter?  Hur bör svensklärare utforma undervisning i fonologisk medvetenhet för att stötta elever med deras läsförmåga?  Studien är en litteraturstudie, alltså har vetenskapliga publikationer bearbetats och analyserats. Materialet som analyserats består främst av vetenskapliga artiklar varav både nationell och internationell forskning. Materialet inkluderades efter satta inklusionskriterier. Utöver att vara vetenskapliga skulle materialet bland annat svara mot frågeställningarna samt behandla didaktiska implikationer. Materialet analyserades med stöd av färgkodning av kategorier relevanta för frågeställningarna vilka synliggjorde teman. Resultatet och dess rubriker är strukturerat efter dessa teman. Studien antar ett sociokulturellt perspektiv men innefattar studier med olika teoretiska utgångspunkter och metoder. Litteraturstudiens resultat belyser att svenskläraren behöver goda kunskaper i fonologisk medvetenhet och viktiga begrepp inom området. Vidare kan dessa kunskaper omsättas i praktiken för att stötta elevers läsförmåga. Undervisningen bör vara systematisk, behandla en till två förmågor samtidigt och genomföras i mindre grupper för att elever ska dra störst nytta av undervisningen. Slutsatsen av resultatet är att lärares kunskaper i kombination med didaktiska kunskaper samt en undervisning som är systematisk och målmedveten gynnar alla elevers läsinlärning oavsett lässvårigheter.