Tesis sobre el tema "People registered for VAT"
Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros
Consulte los 19 mejores tesis para su investigación sobre el tema "People registered for VAT".
Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.
Explore tesis sobre una amplia variedad de disciplinas y organice su bibliografía correctamente.
Luňáčková, Irena. "Daňová evidence u plátce DPH." Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2008. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-3835.
Texto completoDavis, Carol Ann, and Paula Peggy Spencer. "Abuse and neglect: As defined by registered nurses/case managers." CSUSB ScholarWorks, 1994. https://scholarworks.lib.csusb.edu/etd-project/858.
Texto completoAppelgren, Marie. "Caring for people with intellectual and developmental disabilities : how can it be experienced and percieved by registered nurses?" Licentiate thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för vårdvetenskap (VV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36861.
Texto completoForskning visar att patienter med intellektuella funktionsnedsättningar (IF) ofta kan misstolkas och missförstås i vården. Studier visar även att hälso- och sjukvårdspersonal generellt har en begränsad kunskap om IF. Det är inte ovanligt att sjuksköterskor uppger att de känner sig oförberedda på att stödja denna grupp av patienter och att de rädda för att inte kunna kommunicera effektivt och att vårda patienter med IF. Detta kan inverka på negativt på omvårdnaden och kvaliteten på den vård som ges, vilket i sin tur kan leda till att essentiella vårdbehov inte identifieras eller uppfylls på ett lämpligt och adekvat sätt. Det finns belägg för att personer med IF inte får vård i samma utsträckning som andra samhällsmedborgare och det verkar som att vanliga omvårdnadsmetoder inte alltid är utformade för att tillgodose vårdbehoven hos patienter med IF. Dessutom finns det rapporter som visar att problem med samordning mellan olika omsorgsinstanser har bidragit till för tidiga dödsfall bland personer med IF. Följaktligen har denna befolkning särskilda vårdbehov med komplexa sjukdomsbilder som utgör en utmaning inom instanser som tillhandahåller vård och omvårdnad för denna patientgrupp. Inom ramen för professionell omvårdnad förväntas sjuksköterskan att kunna erbjuda vård till en varierad och heterogen grupp av patienter utifrån den etiska koden som föreskriver att sjuksköterskor ska respekterar alla mänskliga rättigheter oavsett patientens förmågor eller funktionella status. Genomförda studier påvisar att sjuksköterskor utbildade i IF är bättre rustade för att tillhandahålla en säker omvårdnad av god kvalitet till denna patientgrupp. Trots detta så finns i dagsläget ingen klar beskrivning över hur sjuksköterskestudenter förbereds på att omvårda patienter med IF under sin utbildning. Nyligen publicerade internationella studier avslöjade en stor variation i väsentligt IF-innehåll med flera uppenbara luckor i sjuksköterskeprograms utbildnings- och kursplaner. Hur dessa resultat reflekteras i den svenska kontexten är osäkert men det kan inte heller uteslutas. Forskning som undersöker hur omvårdnad för denna utsatta patientgrupp kan upplevas och uppfattas av sjuksköterskorna är därför avgörande för en ökad kunskap och för att kunna utveckla av en evidensbaserad omvårdnad inom område. Det ter sig därmed angeläget att detta blir en utbildnings- och professionell prioritet. Med normaliseringsprincipen på 1960-talet följde att de stora vårdinstitutionerna stängde och patienter med IF flyttade ut till kommunerna. Sjuksköterskan inom kommunens hemsjukvård bär nu ansvaret för patienternas omvårdnad, vilket sker i patienternas hem, och är därmed också oftast den primära vårdkontakten. Kunskap om hur sjuksköterskor kan uppleva att erbjuda omvårdnad till patienter med IF (Paper I) och hur omvårdnaden som tillhandahålls i kommunal hemsjukvård kan beskrivas och uppfattas av sjuksköterskorna (Paper II) är av därför av vikt. Det övergripande syftet i denna avhandling var således att beskriva, bedöma, integrera och syntetisera kunskap rörande omvårdnad för patienter med intellektuella funktionsnedsättningar. Vidare avsågs att beskriva hur sjuksköterskor kan uppfattar omvårdnad för denna patientgrupp inom kommunal hemsjukvård. Paper I var en systematisk litteraturstudie med en meta-etnografisk ansats och Paper II var en intervjustudie med en kvalitativ, deskriptiv och tolkande design. Data samlades in genom systematiska databassökningar (Paper I) och enskilda intervjuer (Paper II). Deltagarna bestod av 203 sjuksköterskor (Paper I) respektive 20 sjuksköterskor (Paper II). I Paper I analyserades data med meta-etnografi och en ”Line of argument” synteser (LOA), medan data för Paper II analyserades med innehållsanalys. I den första studien (Papper I) kunde sjuksköterskornas upplevelser av omvårdnad för patienter med IF förstås utifrån fjorton olika ”Lines of Arguments” synteser (LOA): Baseras på långvariga relationer (A*); Baseras på förtroende (B); Gå bortom verbal kommunikation (C*); Baseras på långsiktig planering (D); Inkluderar relevanta andra för att kunna erbjuda kvalitativ omvårdnad (E); Arbetar mot negativa attityder och utanförskap (F*); Kräver mer kunskap i omvårdnad för denna patientgrupp (G*); Behöver erkänna personen bakom etiketten ”funktionshindrad” (H); Baseras på evidens (I); Tar oberäkneliga situationer i beaktan (J*); Kräver kunskap bortom diagnosen (K); Interprofessionellt samarbete (L); Omfatta företrädarskap och beskydd (M); Förståelse för patientgruppens komplexitet (N*). Det vill säga hur de olika men relaterade studiernas resultat tillsammans, argumentationslinjen, tolkades att representera övergripande helheter bland den ursprungliga uppsättningen av delar av sjuksköterskornas upplevelser. Åtta av dessa LOA synteser, (B, D, E, H, I, K, L, M) tolkades att reflektera ett begreppsliggörande av omvårdnad per se, det vill säga en universell upplevelse av omvårdnad oavsett kontext och patientgrupp. Medan sex av LOA synteserna, A, C, F, G, J och N tolkades att kunna spegla en unik konceptualisering av sjuksköterskors upplevelse av omvårdnad för patienter med IF. I Paper II tolkades sjuksköterskornas erfarenheter att återspeglas i tre övergripande kategorier: i) Omvårdnad tagen som gisslan av vårdkontexten; Som ett resultat av hemsjukvårdens organisering erfor sjuksköterskorna sig själva som oförmögna att tillhandahålla omvårdnad i enlighet med sina professionella värderingar. De beskrev att de ständigt sysslade med ”brandsläckning” istället för att ge en kontinuerlig omvårdnad. ii) Omvårdnad beroende av intuition och beprövad erfarenhet;Sjuksköterskorna beskrev också att de inte behärskade alternativa och kompletterande kommunikationsverktyg vilket innebar att sjuksköterskan ofta behövde basera sina bedömningar och beslut för omvårdnaden på andrahandsinformation från stödpersonalen, samt iii) ”Slåss” för patienternas rätt till en adekvat vård en del av omvårdnad; I denna sista kategori reflekterades hur Sjuksköterskorna erfor att omvårdnad av denna patientgrupp kunde innebära en daglig kamp för att säkerställa patienternas rätt till vård på lämplig plats, i lämplig tid och av lämplig person. Tolv av fjorton LOA synteser (Paper I) tolkades att partiellt speglas i sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnad (Paper II) inom kommunal hemsjukvård; i – A*, B, E och L; ii – C*, G* och I; iii- D, F*, H, M och N*. Två av LOA synteserna (Paper I) tolkades att inte reflekteras av sjuksköterskors erfarenheter (Paper II); Tar oberäkneliga situationer i beaktan (J*) och Kräver kunskap bortom diagnosen (K). Detta indikerar att resultatet från Paper I är överförbart i kommunal hemsjukvård i Sverige (Paper II). Avsaknad av förståelse och kunskap kan vara en förklaring till stigmatiseringen som fortfarande tycks omsluta denna patientgrupp. En omvårdnad där sjuksköterskan fokuserar på personen bakom funktionshindren och på personens förmågor istället för oförmågor ter sig som en rimlig strategi för att kunna säkerställa kvalitén på den vård- och omsorg som denna grupp av patienter har rätt till. Således kan implementering av omvårdnadsmodeller som innebär en koncentration av personcentrerad vård stödja sjuksköterskor för att motverka de hälsoskillnader och ojämlikheter som fortfarande verkar vara närvarande inom denna patientgrupp (Paper I). Det som alltjämt tycks saknas, är en bred kunskapsbas av vad som faktiskt fungerar bäst och krävs i klinisk praxis, särskilt inom hemsjukvården, för denna patientgrupp. Utbildningsprogrammen till sjuksköterska och sjuksköterskeprofessionen hade stärkts av en generell/allmän debatt om detta samt om vilka kompetenser och färdigheteter som behövs för att patienter med IF ska kunna erhålla den omvårdnad och vård som krävs för denna oftast komplexa patientgrupp (Paper II).
Coon, Sharon K. "An investigation of two groups of registered nurses comparing attitudes toward the elderly and the ability to differentiate signs, symptoms and interventions with dementia and depression in the elderly." Virtual Press, 1992. http://liblink.bsu.edu/uhtbin/catkey/845954.
Texto completoSchool of Nursing
Heath, Hazel B. M. "The work of registered nurses and care assistants with older people in nursing homes : can the outcomes be distinguished?" Thesis, Brunel University, 2006. http://bura.brunel.ac.uk/handle/2438/6378.
Texto completoTalseth, Anne-Grethe. "Psychiatric care of people at risk of committing suicide : narrative interviews with registered nurses, physicians, patients and their relatives." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-96910.
Texto completoDiss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2001, härtill 5 uppsatser
digitalisering@umu
Axelsson, Anna-Karin, and Carolina Ekström. ""Nothing can be changed if the people don’t change" : Costa Rican registered nurses’ views and experiences of caring for patients with dengue fever." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-452.
Texto completoMcKenzie-Green, Barbara A. "Shifting focus how registered nurses in residential aged care organise their work : a grounded theory study : a thesis submitted in partial fulfillment of the requirement for the degree of Master in Health Science, Department of Nursing Studies, Auckland University of Technology, June 2003 /." Full thesis. Abstract, 2003.
Goodin, William John, and bgoodin@nursing usyd edu au. "AN INVESTIGATION OF FACTORS THAT DETERMINE SELF-REPORTED KNOWLEDGE, ATTITUDES, AND CLINICAL BEHAVIOURS OF PRACTISING REGISTERED NURSES TOWARDS PEOPLE WITH ALCOHOL, TOBACCO, AND OTHER DRUG-RELATED PROBLEMS." Flinders University. Nursing and Midwifery, 2006. http://catalogue.flinders.edu.au./local/adt/public/adt-SFU20061110.120239.
Texto completoWebster, Jonathan C. "'Person-centered assessment with older people' : an action research study to explore registered nurses understanding of person-centred assessment within a framework of emancipatory practice development." Thesis, University of Portsmouth, 2007. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.478897.
Texto completoFleetwood, Christina D. "Barriers to Nutrition Counseling with a Registered Dietitian (RD) and Its Association with Dietary Intake, Nutrition Status, Disease Outcomes and Substance Abuse in People Living with HIV (PLWH)." FIU Digital Commons, 2015. http://digitalcommons.fiu.edu/etd/2181.
Texto completoGalbreath, Melyn Kreider Richard B. "Effects of a high protein diet on weight loss, markers of health, and functional capacity in senior-aged females participating in the Curves [Registered] fitness program." Waco, Tex. : Baylor University, 2008. http://hdl.handle.net/2104/5255.
Texto completoJackson, Dawne Shirley. "The experiences of people living with HIV-AIDS with regard to the comprehensive antiretroviral therapy management received from registered nurses at selected public primary heathcare clinics in Nelson Mandela Bay." Thesis, Nelson Mandela Metropolitan University, 2009. http://hdl.handle.net/10948/1253.
Texto completoMurray, Lorraine Odette. "The role of the registered nurse managing pro re nata (PRN) medicines in the care home (nursing) : a case study of decision-making, medication management and resident involvement." Thesis, University of Hertfordshire, 2017. http://hdl.handle.net/2299/17989.
Texto completoArrey, Sally Ketchen. "Lived experiences of registered learning disability nurses and palliative care professionals in caring for people with communication difficulties and a learning disability experiencing distress in palliative care settings : a hermeneutic phenomenological study." Thesis, University of Huddersfield, 2014. http://eprints.hud.ac.uk/id/eprint/24852/.
Texto completoHjertaker, Agnes. "Äldres upplevelse av emotionellt stöd från omvårdnadspersonal och sjuksköterskor - en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29567.
Texto completoIntroduction: The world has an aging population and it is expected to increase. When you get older, there is a high risk of diseases and due to that an increasing need of care. Older people are vulnerable due to losses. This vulnerability increases further when moving to a nursing home. Emotional support is described as an abstract concept, an existential meeting, with many dimensions. Emotional support is also described as humanity and emotional support has been shown to improve health and prevent depression. Aim: To describe, from the perspective of older people living in nursing homes, the meaning of and the experiences of emotional support given by registered nurses and nurse assistants. Methods: The articles of the literature review were searched in the databases PubMed and Cinahl, 15 articles of quantitative, qualitative and mixed methods approaches were includes. The articles were analyzed by searching for differences and similarities. The differences and similarities were then grouped together in categories. Result: The result showed that older people experienced shortcomings concerning emotional support. Older people felt that they were not confirmed as persons, felt loneliness and insecurity when emotional support was not given. Conclusion: In order for older people to experience emotional support, it is important that registered nurses and nurse assistant’s uses a person-centered approach by meeting the older people, listening to them and have good conversation with them.
Hoosen, Aslam Goolam. "Exploring the actions of general practitioners on abnormal findings identified by registered nurses conducting home comprehensive geriatric assessments (CGA)." Thesis, 2011. http://hdl.handle.net/10413/11090.
Texto completoThesis (M.N.)-University of KwaZulu-Natal, Durban, 2011.
Squire, Marjorie. "The experiences of older women participating in the workforce a qualitative study of ten registered nurses over the age of 60 working in the Waikato's health sector /." 2008. http://adt.waikato.ac.nz/public/adt-uow20080509.145821/index.html.
Texto completoGoodin, William John. "An investigation of factors that determine self-reported knowledge, attitudes, and clinical behaviours of practising registered nurses towards people with alcohol, tobacco, and other drug-related problems." 2006. http://catalogue.flinders.edu.au/local/adt/public/adt-SFU20061110.120239/index.html.
Texto completo