Literatura académica sobre el tema "Pluskvamperfekt"

U radu se analiziraju složeni glagolski oblici (perfekt, pluskvamperfekt, kondicional, futur prvi) u četveroevanđelju Hvalova zbornika. Zatečeno se stanje uspoređuje sa stanjem u tekstovima Divoševa evanđelja, Nikoljskoga evanđelja, Kopitarova evanđelja i Čajničkoga evanđelja, kao i sa stanjem u kanonskim starocrkvenoslavenskim tekstovima. Analiza se provodi uglavnom na morfološkoj razini, a onoliko koliko posvjedočeni složeni glagolski oblici dopuštaju, analiziraju se i fonološke i leksičke osobitosti četveroevanđelja Hvalova zbornika. Analizom je utvrđeno da se na morfološkoj i leksičkoj razini starocrkvenoslavenski obrasci dobro čuvaju, dok se na fonološkoj razini razmjerno često i sustavno pojavljuju inovativni elementi. Od arhaičnih crta ističe se očuvanost starih ličnih nastavaka te starih oblika pomoćnoga glagola biti u kondicionalnoj perifrazi. Inovacijom se na morfološkoj razini može smatrati tek sporadično posvjedočena futurska perfiraza sa svršenim prezentom glagola biti u funkciji pomoćnoga. Utjecaj vernakulara na fonološkoj se razini očituje u ikavskom refleksu jata i vokalizaciji, odnosno redukciji poluglasa. Razlike u odnosu na paralelne tekstove rijetke su i nesustavne, a ostvaruju se uglavnom na fonološkoj razini.

SUMMARY The Impact of "the Underdogs" in Three Processes of Linguistic Change in the Spanish of Morelia, Michoacán This paper deals with the role that the educational and the socioeconomic levels of the speakers play in some processes of linguistic change. Three phenomena of the Spanish grammar in different stages of linguistic change are examined in the light of the data collected among Spanish speakers from Morelia, Michoacan: (a) the opposition "periphrastic/morphological future," (b) the use of pluperfect subjunctive in the apodosis of conditional sentences instead of compound conditional, and (c) the innovative use of the copula estar. Results from the analysis reveal that in the two more advanced change processes (a and b), the lower educational levels and the low socioeconomic group are the leaders, while the group with more formal education and the middle-high socioeconomic group have joined, although with some resistance, the tendency marked by the leader groups. The analysis of the ser/estar opposition evidences an innovative use of the copula estar in the community. This change is in the first stages and consists of an extension of the estar semantic domain. The educational and socioeconomic levels also show differences in the use of this innovative form. Speakers with college education and speakers of the upper-middle socioeconomic group are more resistant to adopt the innovative use. However, speakers with less education and speakers of the low socioeconomic group show a very important proportion of the innovative use. The results found seem to suggest that the size of the group with less education and the size of the low socioeconomic group in communities like the one studied permit the imposition of some changes that are led by them. RESUMO La influo de la "subuloj " en tri procezoj de lingvosangigo en la hispana de Morelia en Michoacdn La artikolo temas pri la rolo de la eduka kaj sociekonomia niveloj de la parolantoj en procezoj de lingvosangigo. La aǔtoro studas tri fenomenojn de la hispana gramatiko en diversaj stadioj de lingvosangigo per faktoj observitaj inter parolantoj de la hispana en Morelia en Michoacán: (1) la alternativo inter helpverba kaj morfologia futuro, (2) la uzo de pluskvamperfekta subjunktivo en la cefpropozicio de kondicaj frazoj anstataǔ la helpverba kondicionalo, kaj (3) la novstila uzo de la kopulo estar. La rezultoj montras, ke en la du pli progresintaj ŝanĝoprocezoj (1 kaj 2), la malpli altaj edukniveloj kaj la malalta sociekonomia grupo gvidas, dum la grupo kun pli da formala edukigo kaj la mezalta sociekonomia grupo postsekvas, ec se kun iom da rezisto, la tendencon indikitan de la gvidantaj grupoj. La analizo de la alternativo ser/estar montras novstilan uzon de estar en la komunumo. Tiu ŝanĝo estas en la komenca stadio kaj konsistas el plivastigo de la signifo de estar. La niveloj kondutas malsame ankaǔ rilate al ĉi tiu novaĵo. Parolantoj kun altlerneja edukigo kaj tiuj el la mezalta sociekonomia grupo rezistas la disvastigon de tiu novstila uzo. Aliflanke parolantoj malpli edukitaj kaj sur malpli alta sociekonomia nivelo uzas la novstilaĵon grandkvante. La trovitaj rezultoj sajnas sugesti, ke pro sia grandeco la malaltaj socigrupoj kapablas en socio kiel la studita esti gvidantaj en sango.

U sintaksi latinskih vremenskih rečenica što se uvode veznikom cum uvjetno nazvanim "narrativum" ili "historicum" nailazimo na dva više ili manje sporna pitanja. Jedno se odnosi na prisutnost konjuktiva u tim rečenicama, a drugo na vidsku vrijednost razlike između njegova dva vremenska oblika, imprefekta i pluskvamperfekta.

Uppsatsens ämne är ”Tempusanvändning i skrift – en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever”. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod har använts för att på bästa sätt fånga både bredden och djupet av elevernas tempusanvändning. Detta har gjorts med utgångspunkt från Svenska Akademiens grammatik 4 Satser och meningar (1999). Studiens resultat pekar på att elever inom alla grupper, förutom de som kom hit i år 6-9, ger prov på att behärska de fyra tempusformerna preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt. Samtidigt finns det elever inom samtliga grupper som fallerar inom olika områden. Slutligen ger även de elever som kom hit i år 6-9 prov på att behärska områden som förstaspråksinlärare gör.

Studien undersöker i hur stor utsträckning de skandinaviska översättarna använder samma metoder när de översätter. För att kunna studera detta undersöks den danska, norska och svenska översättningen av den franska romanen L’élégance du hérisson med hjälp av Vinay och Darbelnets (1958/1977) metodologi. I studien kommer också översättarna till tals om de situationella faktorer som kringgärdat översättningsprojektet. Det största fokuset ligger på de indirekta översättningsmetoderna, eftersom det är dessa som visar på de största skillnaderna. Resultaten visar att översättarna väljer samma metoder i 42 % av den totala översatta textmassan. Resultaten visar också att den danska översättningen har störst användning av indirekta översättningsmetoder och därmed också är den måltext som avviker mest från källtexten, medan den norska måltexten är rik på så kallad traduction littérale och ligger närmast källtexten.
The study investigates to what extent the Scandinavian translators use the same methods when translating. The Danish, Norwegian and Swedish translations of the French novel L’élégance du hérisson are analyzed using Vinay and Darbelnet’s (1958/1977) methodology. In the present study the translators are also questioned about so called situational factors that might have influenced the translation process and its outcome. There is a major focus on the methods that are characterized by indirect translation, since these in a clear way indicate differences. Results show that the translators use the same methods in 42 % of the cases in the analyzed material. Results also show that the indirect translation methods are widely used in the Danish target text and it hence also distances itself the farthest from the source text, whereas the Norwegian target text is rich in litteral translation and closest to the source text.