Bibliografías temáticas / Psykiska störningar / Tesis
Siga este enlace para ver otros tipos de publicaciones sobre el tema: Psykiska störningar.

Tesis sobre el tema "Psykiska störningar"

Autor: Grafiati
Publicado: 4 de junio de 2021
Última modificación: 1 de febrero de 2022

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros

Elija tipo de fuente:

Consulte los 45 mejores tesis para su investigación sobre el tema "Psykiska störningar".

Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.

Explore tesis sobre una amplia variedad de disciplinas y organice su bibliografía correctamente.

1

Arvidsson, Andreas y Elina Edvardsson. "Arbetsterapeuters arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder - En kvalitativ intervjustudie". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-34009.

Texto completo
Resumen
Sammanfattning: Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen är viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla både en yttre och inre struktur. Trots att struktur är ett vanligt arbetsområde för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att främja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder. Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmänpsykiatrin i ett svenskt län intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. All data från intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema – Aktivitet förutsätter struktur. Temat och de sju kategorierna utgjorde strukturen för resultatet. Resultat: Arbetsterapeuterna beskriver att i stort sett alla patienter de arbetar med har problem med struktur i vardagen, att bristen på struktur påverkar i stort sett alla vardagsområden liksom att strukturen ofta är det första som faller när en person mår sämre. Arbetsterapeuterna lägger stor vikt vid att arbeta klientcentrerat vilket bland annat innebär att lägga sin egen syn på struktur åt sidan för att anpassa åtgärderna efter patientens önskemål och behov. Att arbeta med struktur beskrivs som tidskrävande. Dels på grund av att utredningen ofta tar tid då ämnet struktur kan vara känsligt för patienten att prata om men också på grund av att det är omfattande att utreda. Undersökningen visar att problem med struktur i vardagen kan beskrivas som en dålig spiral där problem i struktur ger effekter i flera delar av patienternas liv. Med hjälp av arbetsterapeutiska interventioner kan denna spiral vändas, då en förbättring i strukturen kan ge ringar på vattnet och på så vis förbättra patienters vardag. Utvärdering av effekt sker ofta parallellt med åtgärderna och arbetsterapeuterna upplever att de ofta har ont om tid för strukturerade utvärderingar. Slutsats: Struktur i vardagen beskrivs som grunden till att få en fungerande vardag. Vikten av ett klientcentrerat arbetssätt betonas för att uppnå struktur, men begränsas till viss del av ekonomiska och organisatoriska hinder. Denna studie uppmärksammar ett behov av vidare forskning inom området för att arbetsterapeuter i arbetet med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder ska kunna utgå från en mer evidensbaserad grund.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Albano, Emil y Jerker Wassberg. "Psykiska reaktioner vid fysiskt trauma : en litteraturöversikt". Thesis, Mittuniversitetet, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-12894.

Texto completo
Resumen
Bakgrund: Fysiskt trauma är ett av de största hälsoproblemen i världen. Fysiska skador står för 16 % av den globala sjukdomsbördan. Med nya träningsprogram och arbetssätt har kvalitén på vården förbättrats men vanligen följer en psykisk reaktion på traumat som kan kvarstå under lång tid. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers psykiska hälsa efter ett fysiskt trauma. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar. En induktiv innehållsanalys utfördes på artiklarnas resultat. Resultat: Personer som är med om ett fysiskt trauma kan utveckla psykiska störningar relaterat till skadan, bl.a. PTSD (postraumatiskt stress syndrom), ångest, depression och sömnstörningar. Patienter berättar att de inte får hjälp med deras psykiska hälsa. Diskussion: De psykiska påfrestningarna vid trauma är stora. Det är viktigt för vårdpersonal att vara medveten om detta för att inte negligera ev. sjukdomsutveckling hos patienten. Slutsats: Patienters upplevelser av fysiskt trauma är något som behöver uppmärksammas inom vården. Det är viktigt att dessa patienter och anhöriga får möjlighet träffa personal som är utbildad inom krishantering.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Nordlund, Sofie y Erika Sundberg. "Psykisk ohälsa inom somatisk vård : En litteraturöversikt". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30558.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Backhans, Anna-Britta. "Studie av sömnvanor/störningar som faktor vid psykiska problem hos ungdomar mellan 13 - 17 år". Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42282.

Texto completo
Resumen
Allt fler rapporter visar att sömnrubbningar och sömnbrist ökar inom alla åldersgrupper i samhället, och att den största ökningen återfinns bland barn och ungdomar. Sömnbrist inverkar negativt på barns och ungdomars utveckling och kan öka risken för psykisk ohälsa. Det kan därför anses alarmerande att förskrivningen av sömnmedel och antidepressiva mediciner ökar inom gruppen. 24h samhället är här för att stanna och skapar nya problem genom att uppmuntra till nya vanor och förändringar av sociala mönster. Den förändringen verkar i större utsträckning påverka barn och ungdomar än de äldre. Syftet med studien är att kartlägga förekomsten av sömnbesvär hos ungdomar som söker till Barn- och ungdomspsykiatrin i Danderyd, och att undersöka i hur stor utsträckning vården uppmärksammar problemet. En av författaren genomförd enkätundersökning pekar på att sömnproblemen är väl utbredda bland de ungdomar som söker till Barn och Ungdomspsykiatrin. I genomsnitt uppger respondenterna att de upplever sju olika typer av sömnstörningar, medan bara två av ungdomarna inte upplever några sömnproblem alls. En jämförande journalsökning av nybesök utfördes som tyder på att sömnstörningar sällan bedöms som så allvarliga att de kräver åtgärder. Författaren drar slutsatsen att det växande problemet med sömnstörningar inte uppmärksammas inom barn och ungdomspsykiatrisk vård i den utsträckning som är nödvändigt. Vidare att psykiatrin är i behov av att utveckla sin kompetens att kartlägga och bedöma svårighetsgraden av sömnproblem, samt att diagnosticera och erbjuda evidensbaserad behandling.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Nilsson, Frida. "Arbetsmiljö, kunskap och rädsla : Faktorer som påverkar hur omvårdnadspersonal inom somatiken upplever att vårda personer med psykiska störningar". Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1287.

Texto completo
Resumen
Den mentala ohälsan är globalt sett en stor del av sjukdomsbördan, och så även i Sverige. På grund av de reformationer som psykiatrin i Sverige genomgått under 1900-talet vårdas idag ett rekordlågt antal patienter inom den slutna psykiatrin. Förr i tiden vårdades de psykiatriska patienterna både somatiskt och psykiskt inom den slutna psykiatriska vården. Så är inte fallet längre, utan de somatiska åkommor som denna patientgrupp drabbas av vårdas nu i den allmänna somatiska vården. Ett flertal studier visar att patienter med psykiska störningar erhåller sämre somatisk vård än psykiskt friska patienter samt ofta upplever diskriminering från sjukvårdspersonal. Det är därför viktigt att studera vilka faktorer som kan påverka omvårdnadspersonalens upplevelse av att vårda patienter med psykiska störningar inom den somatiska vården, för att om möjligt kunna utröna varför denna patientgrupp är utsatt för sämre somatisk vård än andra grupper i samhället.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Karlsson, Amanda y Janina Söderlund. "Musik som omvårdnadsåtgärd vid demens : hur påverkas personer med beteendemässiga och psykiska symtom?" Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4151.

Texto completo
Resumen
Bakgrund Det uppskattas att 50 miljoner människor världen över lever med demens och år 2030 förväntas siffran stiga till 82 miljoner människor. Hos majoriteten av dessa förekommer beteendemässiga och psykiska symtom vilket orsakar lidande, sänkt livskvalitet och tidigare institutionalisering för personen. För personer med beteendemässiga och psykiska symtom ska icke-farmakologiska, personcentrerade omvårdnadsåtgärder prioriteras. Musiklyssnande är en relativt enkel icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd som kan utföras av allmänsjuksköterskan på såväl sjukhus som omsorgsboende.  Syfte Syftet var att beskriva hur musiklyssnande som omvårdnadsåtgärd påverkar personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens.  Metod Metoden som användes var icke-systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ metod. Databaserna som användes för inhämtning avartiklarna var Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet sammanställdes genom integrativ analysmetod där resultatet delades in i lämpliga kategorier.  Resultat Musiklyssnande sågs ha en påverkan på flera av de beteendemässiga och psykiska symtomen samt välbefinnandet hos deltagarna. Majoriteten av studierna visade på en positiv påverkan. De mest framkomna resultaten var minskad agitation och ökat välbefinnande. Musiklyssnande hade oftast en omedelbar påverkan och det förekom även långsiktig påverkan i vissa studier.  Slutsats Sammanställningen av studierna visade att musiklyssnande kan ha positiv påverkan på personer med demens genom att minska beteendemässiga och psykiska symtom och öka välbefinnandet för personen, i synnerhet om musik används ur ett personcentrerat perspektiv. Det finns behov av vidare empiriska studier av kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för ämnet, samt litteraturöversikter som inkluderar artiklar där valet av mätinstrument i studierna är mer konsekvent.
Background  It is estimated that 50 million people live with dementia worldwide, and by 2030, the number is expected to rise to 82 million people. Most people with dementia experiences behavioural and psychological symptoms which causes suffering, lowered quality of life and earlier institutionalisation for the person. Non-pharmacological, person-centered care is prioritized for people with behavioural and psychological symptoms of dementia. Music listening is a simple non-pharmacological act of care which can be executed by nurses in hospitals as well as nursing homes. Aim The aim was to describe how music listening as an act of care affects people with behavioural and psychological symptoms of dementia. Method The method was a non-systematic literature review. The result was based on 15 scientific articles of quantitative methods. The databases used for data collection were Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature and PubMed. The quality of the articles were assessed using Sophiahemmet Högskolas quality assessment tool. The result was compiled using integrative analysis where the result was divided into appropriate categories. Results Music listening affected several of the behavioural and psychological symptoms and well-being. The majority of the studies showed a positive impact. The most emerging results were decreased agitation and increased well-being. Music listening had an impact on the person immediately. A long-term impact was measured in some studies. Conclusions The compilation of the studies implied that music listening has a positive impact by decreasing behavioural and psychological symptoms and increasing well-being for people with dementia, especially when used from a person-centered perspective. There is a need for empirical studies of qualitative methods to gain a deeper understanding, as well as further literature reviews including studies that use the same assessment tools.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Frick, Madeleine y Ulrika Isaksson. "Innan du hjälper mig - lyssna på mig : Patienters upplevelser av att leva med allvarlig psykisk störning". Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2173.

Texto completo
Resumen
Bakgrund: Patienter med en allvarlig psykisk störning isolerades tidigare från samhället. En historisk sammanfattning belyser detta och en beskrivning ges av den psykiatriska behandlingen från medeltiden fram till idag. Begreppen psykisk sjukdom, psykisk störning, allvarlig psykisk störning samt psykiskt funktionshinder beskrivs. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete och omvårdnadsproblem inom psykiatrin återges i en resumé. Syfte: Syftet är att belysa patienters upplevelser av att leva med allvarlig psykisk störning. Metod: En litteraturöversikt där resultatdelen baseras på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ vetenskaplig artikel, publicerade mellan 2002-2012. Resultat: Resultatet mynnade i sex teman: ensamhet, vardagen, omgivningens attityder, självstigma och skam, vårdpersonals bemötande och patientrollen. Diskussion: Resultatdelens olika teman diskuteras. Ett resonemang förs med anknytning till Kari Martinsens omsorgsfilosofi gällande ensamhetens konsekvenser, gemenskapens betydelse, samt hur attityder gällande psykisk störning påverkar självbilden. Interaktionen mellan nämnda områden belyses, slutligen debatteras personliga erfarenheter gällande faktorer som är betydelsefulla för ett ökat välbefinnande.
Background: Patients with serious mental disorder have through history been isolated from the rest of the society. An historical summary of psychiatric treatment from The Middle Ages until today are presented. Concepts such as mental illness, psychiatric disorder, serious mental illness and mental disabilities are described. A recap of the nursing in psychiatric care is given as well as problems attached to nursing in this field. Aim: The aim is to illuminate patients´ experiences of living with serious mental disorder. Methods: A literature review based on nine qualitative scientific articles and one quantitative scientific article published between the years 2002-2012. Results: The result showed six themes: loneliness, every-day, surrounding attitudes, self stigma and shame, the response from health professionals and the role as a patient. Discussions: Themes that emerged in the result are here discussed. The authors connect the themes to Kari Martinsen´s philosophy of caring and a reason is held about the consequences of loneliness, the importance of being part of a community and the impact that attitudes surrounding mental illness have on the self-image. The interaction between the areas is illustrated and finally we debate which factors who are of importance for increased well-being.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Israelsson, Camilla y Mia Ivermo. "Sjuksköterskors attityder till patienter med psykisk störning inom den somatiska vården – en litteraturstudie". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18255.

Texto completo
Resumen
Patienter med psykisk störning riskerar att få sämre behandling när de söker vård för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever också att de blir sämre bemötta än patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vården. Syftet var också att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien är en litteraturstudie med beskrivande design där13 artiklar inkluderades från databaserna PubMed och Scopus. Studien pekar på att sjuksköterskor hade attityder till patienter med psykisk störning som krävande patienter som riskerade att skada sig själv och andra. Patienter med psykisk störning ansågs inte vara på rätt ställe inom vården när de behandlades på en somatisk avdelning. Avdelningarnas fysiska miljö och bemanning ansågs inte anpassade för denna patientgrupp. Sjuksköterskor hade attityden att deras förmåga var otillräcklig i vården av patienter med psykisk störning. De ansåg sig sakna kunskap och utbildning samt att de inte alltid såg det som att det låg i deras roll som sjuksköterskor på en somatisk vårdavdelning att vårda patienter med psykisk störning. Slutsatsen är att sjuksköterskor inom den somatiska vården många gånger har negativa attityder mot patienter med psykisk störning som leder till generaliseringar av patientgruppen. Brist på utbildning och tron på den egna förmågan pekar på att sjuksköterskor behöver ett bättre stöd vid vård av patienter med psykisk störning på somatiska avdelningar. Studien visar också på att en helhetssyn på omvårdnad inte är tydlig när det gäller vård av patienter med psykisk störning inom den somatiska vården.
Patients suffering from mental disorders receive worse treatment for their somatic illnesses than people in general. Patients with mental disorders believe they are treated differently from other people without psychiatric diagnosis in general hospitals. The aim of this review was to describe what attitudes nurses in somatic care have towards patients with mental disorders. The aim was also to examine the quality of the included articles by describing the sample and response rate. This review has a descriptive design and 13 articles were included from the databases PubMed and Scopus. The results imply that the attitude nurses had towards patients with mental disorders is that they were not only demanding but also a risk to themselves and to others. Somatic wards are not considered to be the right place for patients with mental disorders. The physical environment and the number of staff were not adjusted when caring for patients with mental disorders. Nurses perceived their own ability to care for these patients to be limited. They felt that they lacked knowledge and education and that they did not always consider the mental disorder to be their responsibility as nurses in somatic care. The conclusion is that nurses in somatic care many times have negative attitudes towards patients with mental disorders which may lead to generalizing about this group of patients. Lack of education and faith in their own ability shows that nurses need more support in caring for patients with mental disorders in somatic wards. The review also implies that an approach that treats the whole patient is not clear when it comes to the care of patients with mental disorders in somatic care.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Fransson, Frida. "Psykisk ohälsa hos ungdomar - skolsköterskans arbete : En litteraturstudie". Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9126.

Texto completo
Resumen
Background: The proportion of young people with mental health problems increases within the school, which places greater demands on school nurses and their ability to meet these pupils. Upbringing, family social position and living conditions are factors that affect the health of individuals. School nurses are included in student health and has an important role in mental health problems, both in terms of early identification and provide support to students as well as the promotion of health. School nurses are often alone in their profession within the individual school, which places high demands on the ability to work independently, make their own decisions and be confident in their area of expertise. Through their accessibility, the school nurse has a central position to identify and capture pupils with mental health problems and early provide of support to foster students' development and learning. Aim: The aim of this study is to describe the school nurse's work with young people's mental health problems within the school. Method: A systematic literature review. Searches conducted in Cinahl, PsycInfo, PsycArticles and ERIC resulted in six articles for review and analysis underlying the results. Results: The result presents four themes with related categories that emerged through analysis. These consist of: identification of mental illness, measures in mental health, health promotion of mental health/illness and collaboration around pupils with mental illness. Conclusion: By their position at the school, school nurses constitutes a key figure in identifying mental health problems among pupils through their accessibility, communication skills and the use of screening tools. Prevention and health promotion are important, but the time and the conditions specified for this purpose are lacking.
Bakgrund: Andelen ungdomar med psykisk ohälsa ökar inom skolan, vilket ställer högre krav på skolsköterskor och deras kompetens att möta dessa elever. Uppväxt, familjens sociala ställning och levnadsvillkor är faktorer som påverkar hälsan hos individer. Skolsköterskor ingår i elevhälsan och har en viktig roll i arbetet med psykisk ohälsa, både vad gäller att tidigt identifiera och ge stöd till elever samt arbeta hälsofrämjande. Skolsköterskor är oftast ensamma i sin profession inom den enskilda skolan, vilket ställer höga krav på förmågan att kunna arbeta självständigt, fatta egna beslut och vara trygg inom sitt kunskapsområde. Genom sin tillgänglighet har skolsköterskan en centrala position för att kunna identifiera och fånga upp elever med psykisk ohälsa och tidigt kunna erbjuda stöd för att främja elevers utveckling och lärande. Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskans arbete med ungdomars psykiska ohälsa inom skolan. Metod: Systematisk litteraturstudie. Sökningar som utförts i Cinahl, PsycInfo, Psycarticles och ERIC resulterade i sex artiklar som efter granskning och analys ligger till grund för resultatet. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman med tillhörande kategorier som framkommit genom analys. Dessa består av: av identifiering av psykisk ohälsa, åtgärder vid psykisk ohälsa, hälsofrämjande arbete kring psykisk hälsa/ohälsa samt samverkan runt elever med psykisk ohälsa. Konklusion: Skolsköterskor utgör, genom sin position på skolan, en nyckelperson vad gäller att identifiera psykisk ohälsa hos elever genom sin tillgänglighet, kommunikativa färdigheter och användning av screeningverktyg. Förebyggande och hälsofrämjande arbete är viktigt, men både tid och förutsättningar saknas för detta ändamål.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Carlsson, Anders y Henrik Persson. "Psykisk störning : polisens bemötande av psykiskt störda". Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-27194.

Texto completo
Resumen

Syftet med denna rapport är att öka kunskapen och förståelsen kring bemötande och särskilt de svårigheter som kan uppstå i samband med möten med psykiskt störda personer. Vårt arbete bygger på litteraturstudier där vi tittat dels på litteratur som behandlar psykisk störning dels på litteratur som vi bedömt vara väsentligt när det gäller bemötande, dessa böcker behandlar etik och empati i bemötandet. I arbetet beskriver vi kort tre psykiska störningar, antisocial personlighetsstörning, borderline samt narcissistisk personlighetsstörning. Vidare beskriver vi olika teorier kring bemötande. I resultatet diskuterar vi kring svårigheterna i att konstatera om en individ lider av en psykisk störning eller inte. Fortsättningsvis resonerar vi kring styrkan i att ha ett bemötande som fungerar i de flesta situationer.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
11

Qvarfordt, Madeleine y Morgan Råström. "Äldre personer med psykisk ohälsa i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal inom öppen- och slutenvård : En litteraturöversikt utifrån ett patientperspektiv". Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6806.

Texto completo
Resumen
Bakgrund: Det finns begränsat med studier som behandlar äldre personer med psykisk ohälsa i mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen. Psykisk ohälsa hos äldre personer är vanligt förekommande. Nationella samt internationella kartläggningar visar att äldre personer med psykisk ohälsa har erfarit negativa upplevelser i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Hälso- och sjukvårdspersonal möter äldre personer med psykisk och fysisk samsjuklighet och de har en skyldighet att erbjuda god vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvårdspersonal påverkar mötet med äldre personer med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur äldre personer med psykisk ohälsa upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal inom öppen- och slutenvård Metod: Litteratursökningar från januari 2005 till April 2018 samlades in från CINAHL Complete, PsycINFO och Nursing & Allied Health Database. Artiklar från Australien, Norge, Nederländerna, Sverige, Storbritannien och USA inkluderades från databaserna. Resultat: Resultatet består av huvudtemat Vårdrelation med sex underteman:  Psykosociala faktorer, Personlig relation, Motiverande samtal och praktiskt stöd, Misstro, Meningsskiljaktigheter samt Att inkluderas och att exkluderas. Diskussion: Äldre personer med psykisk ohälsa klargör positiva och negativa aspekter i mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen. Vänligt bemötande och en personlig relation där patienter tilläts vara delaktiga och samtala om sådant som de önskade ansågs positivt i mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen. Negativa erfarenheter som framkom var patienternas upplevelse av misstro och stigmatisering från hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare resonemang synliggör att bemötandet hos hälso- och sjukvårdspersonalen brister vilket även strider mot den filosofi som Hildegard Peplau förespråkar. Det framgår även att hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt skiljer sig åt beroende på i vilken vårdkontext som de är verksamma inom. Det talar för att hälso- och sjukvårdspersonalen saknar adekvat kunskap inom ämnet och är i behov av utbildning för att kunna erbjuda god vård på lika villkor för alla.
Background: There is paucity of research to assess the elderly people with mental disorders encounter with healthcare professionals´. National and international research elucidate that elderly people with mental disorders have had negative experiences in the encounter with healthcare professionals´. Healthcare professionals´ encounter elderly people with physical and psychological comorbidity and they are required to offer satisfactory care on equal terms for the entire population. Healthcare professionals impact the encounter with elderly people with mental illness. Aim: The aim of this literature review was to investigate elderly people with mental illness experiences of the encounter with healthcare professionals in an outpatient and an inpatient care setting Method: Literature searches from January 2005 to April 2018 was conducted using CINAHL Complete, PsycINFO and Nursing & Allied Health Database. Articles from Australia, Norway, Netherlands, Sweden, United Kingdom and USA were drawn from the databases. Results: The result consists of one main theme: Caring relationship and it represents six subtopics:  Psychosocial factors, Personal relationship, Motivating conversation and practical support, Distrust, Difference of opinion and Being included or being excluded. Discussion: Elderly people with mental illness acknowledge positive and negative aspects about the encounter with healthcare professionals. Friendly healthcare professionals who engaged in personal conversations with the patients were considered positive. Negative aspects that emerged were patients' experiences of distrust and stigma. Further argumentations elucidate that healthcare professionals fail to uphold a good standard of the care provided which also contradicts the framework that Hildegard Peplau is advocating. The healthcare professionals approach appear to differ depending on the care setting that they are working in. It indicates that healthcare professionals lack adequate awareness and need education to offer quality care on the same terms for all people.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
12

Karlsson, Markus y Fredrik Dickman. "Kriminalitet, Våldsbrottsningar och psykisk störning : Är personer som lider av psykiska problen mer våldsbenägna?" Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-27232.

Texto completo
Resumen

Detta arbete är gjort som examensarbete (4 poäng) för polisutbildningen vid Umeå Universitet. Författarna har försökt att utreda sambandet mellan psykisk störning/personlighetsstörning och grova våldsbrott. Författarna har även studerat om det finns någon forskning som visar på att tidigt kunna ställa diagnos samt om det finns någon fungerande behandling. Arbetet är gjort med hjälp av litteraturstudier och en intervju. Litteraturstudierna har syftat till att ge en förståelse för begrepp och gällande lagstiftning. Intervjun syftar till att bekräfta vad som sägs i denna rapport som redovisas…

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
13

Cigéhn, Emelie y Lykke Iloson. "Psykosomatisk sjukdom och somatiseringssyndrom inom somatisk vård : en litteraturöversikt". Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3582.

Texto completo
Resumen
Bakgrund En stor del av de patienter som frekvent söker vård lider av psykosomatiska sjukdomar (MUPS) och somatiseringssyndrom (MUS). Båda dessa tillstånd grundar sig i psykiska påfrestningar men yttrar sig i form av fysiska symptom. Stress är en psykisk påfrestning som är mycket utbredd i vårt samhälle idag. När människan utsätts för stress startar en rad olika fysiska processer i kroppen, som en del av vår överlevnadsinstinkt. Trots det är det många som stressar sig sjuka. Då kroppen inte får chans till återhämtning ökar risken för ohälsa med risk för psykosomatiska sjukdomar och somatiseringssyndrom som följd. Syfte Studiens syfte var att belysa upplevelser hos patienter med psykosomatiska sjukdomar och somatiseringssyndrom i den somatiska vården. Metod En litteraturöversikt valdes som metod, där 16 artiklar inkluderades. Artiklarna var av kvantitativ eller kvalitativ metod och analyserades enligt metoden integrerad analys. Resultat Patienter med MUPS/MUS lider av ohälsa och remitteras runt till olika vårdenheter utan att få den hjälp de behöver. Detta innebär ytterligare påfrestning på hälsan hos dessa patienter. Starka känslor såsom utanförskap, oro, skam och rädsla för sin egna ohälsan genomsyrar dessa patienters upplevelser. Kunskapen för dessa sjukdomstillstånd är bristfällig och det saknas tydliga riktlinjer och behandlingsmetoder inom vården. Slutsats Stigmatisering kring psykisk ohälsa skapar skam och utanförskap, vilket patienter med MUPS/MUS i stor utsträckning upplever. Bristande kunskap har visat på ineffektiv behandling vilket dessutom medför enorma kostnad för samhället. Sambandet mellan kropp och själ får inte förbises. Sjukvårdspersonal bör därför utbildas i att se den psykologiska faktorn bakom de fysiologiska symptomen.
Background A large proportion of patients who frequently seek health care suffer from psychophysiologic disorders (MUPS) and somatoform disorders (MUS). Both of these conditions derive from mental illness yet they manifest as physical symptoms. Stress is a psychological phenomenon which is widely spread in our society today. When a person is exposed to stress, a variety of physical reactions commence within our body, due to our survival instinct. In spite of this, a lot of people become physically and mentally ill from stress. When our body is deprived of recovery, there is a higher probability for lack of health and therefore the risk of developing psychophysiologic disorder and somatoform syndromes increases. Aim The purpose of the study was to illuminate patients with psychophysiologic disorders and somatoform disorders and their experiences within the somatic healthcare. Method A literature review has been conducted with an including total of 16 articles. The chosen articles consisted of quantitative or qualitative methods, analyzed according to the integrated analysis method. Results Patients with MUPS/MUS suffer from lack of health and are often referred to various care units without getting the help they need. This leads to further distress with a decreased health experience. Strong emotions such as exclusion, anxiety, shame and fear of lacking health permeate these patients' experiences. The knowledge regarding these conditions are insufficient and no distinct guidelines nor clear treatments exist within the healthcare system. Conclusions The stigmatization regarding mental illness leads to feelings of shame and exclusion for these patients. The lack of knowledge leads to ineffective treatment, which also entails an increased economic burden for the society. The relationship between the body and the soul must not be overlooked. Healthcare professionals need to be educated in the ability to recognize the underlying psychological factors behind the physiological symptoms.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
14

Ståhlnacke, Johannes. "Psykisk störning och påföljderna : en hållbar modell?" Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-95731.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
15

Palm, Sebastian y Dennis Andersson. "Stigmatisering av personer med psykisk störning : Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda personer med psykisk störning inom somatisk vård – En litteraturstudie". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59846.

Texto completo
Resumen
Bakgrund: Psykisk störning är ett ökande hälsoproblem i dagens samhälle och på grund av det kommer det även bli en allt vanligare inslag på somatiska vårdavdelningar. Detta borde inte ha någon påverkan på vården men en ökad dödlighet i behandlingsbara sjukdomar har identifierats hos personer med psykisk störning. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med psykisk störning som vårdas på somatiska vårdavdelningar. Metod: Systematisk litteraturstudie av nio artiklar från Cinahl, PubMed samt PsycINFO, analyserade utifrån manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på tre huvudkategorier: svårt att möta deras nyckfullhet, där de bland annat ansågs vara våldsamma, och motvilja att vårda till följd av okunnighet, där det framkom en kunskapsbrist i att vårda personer med psykisk störning, samt vårdmiljön möter inte patienternas behov och hur det påverkar vårdandet av personer med psykisk störning. Slutsats: För att minska på stigmatiseringen av personer med psykisk störning framkom det att en ökad kunskap hos sjuksköterskor om psykiska störningar inom somatisk vård kan bidra till en alla får lika vård.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
16

Breide, Maria. "Hypersexuell störning och livskvalitet, psykiskt lidande samt negativa konsekvenser". Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-55212.

Texto completo
Resumen
APA har föreslagit den nya diagnostiska kategorin, hypersexuell störning, för att effektivisera forskning kring individer med normativa men omåttliga sexuella beteenden associerade med lidande. Pilotstudiens syfte var att undersöka om symptomnivå mätt med Hypersexual Disorder Screening Inventory (HDSI), var relaterat till upplevelsen av livskvalitet, psykiskt lidande och nedstämdhet samt förekomst av negativa konsekvenser. Syftet var även att utforska HDSI’s samstämmiga validitet. Deltagarna, vilka rekryterades genom annons, besvärades av omåttliga sexuella beteenden. Inga skillnader förelåg mellan grupperna som jämfördes avseende livskvalitet och upplevda konsekvenser, men gruppen som uppfyllde diagnoskriterierna (n=35) rapporterade ett större psykiskt lidande, mer oro för konsekvenser och en tendens till mer nedstämdhet än den subkliniska gruppen (n=24). Resultatet indikerade att högre symptomnivå enligt HDSI var förenat med sämre psykiskt mående. Formuläret visade tillfredställande samstämmig validitet. Båda grupperna rapporterade livskvalitet och psykiskt lidande på klinisk nivå samt förhöjd nedstämdhet, vilket stödjer diagnosens relevans, men fyndet ledde även till funderingar kring om formulärets bedömningsinstruktioner är för stränga.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
17

Öhgren, Anna y Öhlund Maria Gunnelbrand. "Missbruk och psykisk störning : Förutsättningar för tvångsvård och samverkan". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-80468.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
18

Hudberg, Alexander. "Betydelsen av dödspåminnelser och könsstereotyper för bedömningen av psykisk störning". Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77657.

Texto completo
Resumen
Baserat på Terror Management Theory utvecklades en hypotes om att personer utsatta för dödspåminnelser skulle bedöma förövaren i ett fiktivt brott hårdare än personer som inte blivit det, samt om förövaren var en kvinna. I studien ingick totalt 80 deltagare uppdelade i fyra olika grupper, med könen jämnt fördelade i varje grupp. Hälften av grupperna blev dödspåminda och fick antingen läsa om en manlig eller kvinnlig förövare i ett brott. Båda grupperna fick läsa en fiktiv fallbeskrivning och sedan ange i hur hög grad de tyckte att texten talade för att förövaren lidit av en allvarlig psykisk störning under tiden brottet begicks. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan grupperna för någon av betingelserna, vilket medförde att föreliggande studies resultat inte kunde bemöta tidigare forskning. Detta troddes bland annat bero på deltagarnas lilla erfarenhet av att identifiera psykiska störningar, samt att skattningen av psykisk störning gjorts för tätt inpå dödspåminnelsen.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
19

Högman, Pernilla y Ida Lindstedt. "Behovet av stöd hos närstående till personer med allvarlig psykisk störning". Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1071.

Texto completo
Resumen

Av Sveriges befolkning är det 20 till 40 procent som lider av någon form av allvarlig psykisk störning. Tidigare forskning har studerat närståendes upplevelser av att leva med en person som lider av allvarlig psykisk störning. I vissa av dessa studier framkommer även att stöd från vårdpersonal till dessa närstående är viktigt. Det har dock inte framkommit forskning som specifikt inriktar sig på vilka former av stöd som närstående är i behov av. Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning sammanställa och beskriva olika former av stöd som närstående till allvarligt psykiskt störda är i behov av. Denna studie utfördes i form av en litteraturstudie. De 12 artiklar som valdes ut och analyserades beskrev närståendes upplevelser samt deras behov av stöd. Resultatet i studien visar att närstående är i behov av olika former av stöd från vårdpersonalen. Sex former av stöd framkom; att alltid ha tillgång till kontakt med vårdpersonal, att få information av vårdpersonal, att bli uppmärksammad och få samtala, att kunna ingå i stödgrupper, att få vara delaktig i vården och att få överlämna ansvaret. Resultatet kan användas av sjuksköterskor inom alla vårdsektorer när de kommer i kontakt med personer som lider av allvarlig psykisk störning och deras närstående.


There are 20 to 40 percent of the Swedish population who suffer from mental illness. Former research has studied the experience of living with a person suffering from mental illness. In some of this studies it emerged that need for support from care staff to this relatives are important. Research specifically concentrating on the relatives need for different types of support has not emerged. The purpose of this study was to compile and describe different needs for support to relatives of persons suffering from severe mental illness from former research. This study was made as a literature review. 12 articles about experiences in relatives and their need for support was selected and analysed. The result shows that relatives are in need for different types of support from care staff. Six types of support was classified in this study; to always have the possibilities to contact care staff, to gain information from care staff, to get attention and have conversations, to participate in support groups, to participate in the care and to hand over the responsibility. The results in this study can be applied by nurses in all care institutions in their care for persons suffering from severe mental illness and their relatives.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
20

Ruzicic, Nikola. "Det våras för dårhuset : en narrativanalys av psykisk störning i film". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-152121.

Texto completo
Resumen
Enligt en brittisk undersökning bygger allmänhetens uppfattning om individer med psykisk störning främst på den information som förmedlas via film. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur fyra identifierade stereotyper inom ämnet psykisk störning framställs i filmerna: Mina, Jag och Irene (2000), Gökboet (1975), Primal Fear (1996) och När lammen tystnar (1991). Med Halls representationsteori som bas utgick studien från Dyers tankar om stereotyper, Goffmans stigmatiseringsteori samt Saids idé om en uppdelning mellan ”vi” och ”de Andra”. Genom att även inkorporera Berrittas syn på psykisk störning i film samt Bordwell och Thompsons filmteoretiska perspektiv kunde ovanstående teorier tydligt kopplas till studiens syfte. För att kunna genomföra undersökningen skapades en analysmodell där Labovs narrativa beståndsdelar operationaliserades via specifika frågor framtagna utifrån Selby och Cowderys ramverk för narrativa analyser. Resultatet visar att de identifierade stereotyperna huvudsakligen formas och framställs genom att dra en skiljelinje mellan normalt och avvikande. Filmtekniska komponenter tillämpas därefter utifrån vilka känslor filmskaparna ämnar framkalla hos åskådaren i relation till respektive identifierade stereotyp.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
21

Blomqvist, Klara y Isabell Malmberg. "Att förlora ett bröst : En litteraturstudie om kvinnors psykiska hälsa efter mastektomi". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-333212.

Texto completo
Resumen
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancertypen hos kvinnor, dock stiger överlevnadsprocenten allteftersom behandlingsalternativen utvecklas. Mastektomi har under lång tid varit standardbehandling men idag kan bröstbevarande kirurgi tillsammans med tilläggsbehandling vara lika effektivt, varför det är aktuellt att diskutera psykisk hälsa i relation till mastektomi. Denna studie är viktig för att den upplyser sjuksköterskor om detta område och skapar förutsättningar för ett gott bemötande och omhändertagande av dessa kvinnor.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om och hur kvinnors psykiska hälsa påverkas av att genomgå en mastektomi som kirurgisk behandling vid bröstcancer.   Metodbeskrivning: En allmän litteraturstudie. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cochrane, Cinahl och PsychINFO. Totalt 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design inkluderades.   Huvudresultat: Psykisk ohälsa i form av depression och ångest är vanligt efter mastektomi och tycks vara sämre vid mastektomi jämfört med bröstbevarande kirurgi och/eller rekonstruktion. Däremot tycks depression och ångest minska över tid jämfört före och efter mastektomi. Kroppsbilden påverkas även negativt, mer efter mastektomi än bröstbevarande kirurgi och/eller rekonstruktion. Den psykosociala hälsan och livskvalitén ter sig också vara lägre hos dem som genomgått en mastektomi än den generella befolkningen.   Slutsats: Sammanfattningsvis har denna litteraturstudie visat att psykisk ohälsa är vanligt bland mastektomerade kvinnor. Mer forskning behövs inom området hur den psykiska hälsan förändras över tid hos kvinnor som genomgår mastektomi.
Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women today, however, the survival rate has increased due to the development of more effective treatment options. Mastectomy has for a long time been the standard treatment but today, breast conserving surgery along with adjuvant therapy is considered to be an equally good treatment. It is therefore necessary to discuss the effect mastectomy has on mental health in light of these new treatment options. This literature review is important because it may enlighten nurses on this topic and provides conditions for correct handling and care of post-operative women.   Aim: The purpose of this study is to investigate whether and how women’s mental health is affected by undergoing mastectomy as surgical treatment for breast cancer.   Method: A general literature review. The searches were conducted in the databases PubMed, Cochrane, Cinahl and PsychINFO. A total 14 science articles with qualitative and quantitative design were included.     Results: Mental ill health, such as depression and anxiety, are common after undergoing a mastectomy and seems to be affected more negatively for those undergoing mastectomy than those undergoing breast conserving surgery and/or reconstruction. However, the mental ill health seem to decrease over time from before surgery to after. The body image is also affected negatively, more negatively after mastectomy compared to breast conserving surgery and/or reconstruction. The psychosocial health and quality of life appears to be lower than the general population.   Conclusions: This literature review finds that mental ill health are common among women that have undergone a mastectomy. More research is required in order to understand how mental health changes over time among women undergoing mastectomy.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
22

Roshage, Jonas. "Ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vårda patient med psykisk störning : En kvalitativ studie". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175060.

Texto completo
Resumen
Psykiska störningar är tillstånd som kan drabba alla oss människor. Krav om kompetens på hälso- och sjukvården har ställts för att kunna erbjuda patienter med psykisk störning ett effektivt omhändertagande. Syftet med detta examensarbete är att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med psykiska störningar. Metoden är av deskriptiv kvalitativ design och semi-strukturerade intervjuer utgör grunden för den kvalitativa innehållsanalysen med manifest utgångspunkt som genomförts. Resultatet omfattar tre huvudkategorier såsom följer, ’svåra möten skapar rädsla och frustration och försvårar interaktion’, ’svårt bedöma tillstånd och lämpliga åtgärder’ och ’vård byggd med autonomi, erfarenhet och uppfinningsrikedom’. Slutsatsen är att interaktionen mellan patienter och sjuksköterskor byggs av omvårdnadsevidens, att det i sjuksköterskornas bedömningar av tillstånd saknas evidens och att den vård som oftast ges strävas att utgöras av evidensbaserad vård men att det saknas direkta sätt att komma i kontakt med en sådan specialistsjukvård. Det har därmed visats att det finns områden att förbättra och utveckla för att kunna erbjuda patienter med psykisk störning ett effektivt omhändertagande.
Psychiatric disorders are conditions which may afflict every one of us humans. Requirements of competence have been set for the healthcare service to be able to offer an effective emergency care to patients with psychiatric disorder. The aim is to describe the ambulance nurse’s experience by caring for patients with psychiatric disorders. The method is of a descriptive qualitative design and semi-structured interviews constitute the material for the qualitative content analysis, which has been carried out with a manifest basis. The result consist of three main categories as follows, ‘difficult encounters create fear and frustration and complicates interaction’, ‘difficult assessing conditions and appropriate measurements’ and ‘care build with autonomy, experience and inventiveness’. The conclusion is how the interaction between patients and nurses is built by evidence-based nursing, how it is in nurses’ assessments of conditions to be a lack of evidence and how the care most often provided is being strived to constitute of evidence-based healthcare while how it is lacking direct ways to come in contact with such a specialised healthcare. Thus has it been shown that it exist areas for amelioration and evolvement to be able to offer an effective emergency care for patients with a psychiatric disorder.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
23

Alm, Johanna y Louise Andersson. "Sjuk och farlig? : Empati för och attityder till gärningsmän med psykisk störning". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28538.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
24

Janson, Jennifer y Hanna Tuomi. "Hälso- och sjukvårdspersonals uttryckta attityder gentemot patienter med psykisk störning : En litteraturöversikt". Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5993.

Texto completo
Resumen
Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem. Attityder av negativt slag presenteras som en grund för stigmatisering som preciserades redan av de gamla grekerna. Integrationen av stigma är ett problem för samhället då det påverkar och influerar våra tankar och handlingar. Vidare kan det bidra till hur vårdrelationen kommer att se ut vilket i sin tur kan bli positivt eller negativt. Hur sjuksköterskan uttrycker sina attityder mot patienter spelar således en viktig roll. Detta för att kunna ge alla patienter den personcentrerade och goda vård de har laglig rätt till få. Syfte: Att beskriva hur hälso- och sjukvårdspersonal uttrycker deras attityder gentemot patienter med psykisk störning. Metod: En litteraturöversikt med datainsamling från databaserna CINAHL Complete, Medline och PsycINFO. Resultat: Både positiva och negativa attityder återfanns i resultatet. Även stigmatisering av personer med psykisk ohälsa förekom. Patienter med psykiska störningar blev även misstrodda för sina fysiska symtom då de sökte somatisk vård. Attityder visade sig skilja sig beroende på erfarenhet, utbildning och var de arbetar. Det framkom en kunskapsbrist och ett kunskapsbehov. Vidare efterfrågas utbildning och mer träning i möten med personer med psykisk störning av hälso-och sjukvårdspersonal. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån bakgrunden samt Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen. I resultatet framkom att både positiva och negativa attityder uttrycks gentemot patienter med psykisk störning. Även stigmatisering förekom i form av uttryckta attityder och som strukturellt problem. Hälso-och sjukvårdspersonal lyfter deras kunskap om psykisk ohälsa som bristfällig och en önskan om att öka kunskapen.
Background: Mental illness is a growing problem in the society. Attitudes of negative character are presented as the ground for stigmatizing and since the old Greeks we have been forming the meaning of the word stigma. Stigma has become wider and more integrated in the society. The integration of stigma is a growing problem due to its impact and influence in the way we humans think and act. In addition this can be a contribution to how the healthcare relationship turns out, it may be positive or negative. However the expressed attitudes against patients play an important role in the hope of providing good care. Aim: The aim of this study is to describe how healthcare professionals express their attitudes towards patients with mental disorder. Method: The method used by the authors is a structured review of the literature using databases such as CINAHL Complete, Medline and PsycINFO. Results: The result showed that healthcare workers express both positive and negative attitudes, even stigmatization occurs. Patients with mental disorder were also misbelieved for their physical symptoms. Healthcare professionals mixed attitudes varied depending on work experience, education and place of work. The need for more education was expressed by a big number   of participants. Discussion: The result has been discussed based on the background and Joyce Travelbee’s theory, Human-to-Human Relationship. The result revealed both positive and negative attitudes towards people with mental illness. Also stigmatization was highlighted in the form of expressed attitudes and structural problem. Healthcare professionals also underline their knowledge of mental illness as being inadequate and a wish for increased knowledge was expressed.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
25

Viking, Tuija. "Ett samverkansprojekt mellan socialtjänst och psykiatri kring personer med psykiska funktionshinder och missbruksproblem". Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1434.

Texto completo
Resumen

This study focuses on a cooperation (collaboration) project between municipalities social services and the regions psychiatric care. They will capture a client / patient group that often risks falling between the chairs, persons with a psychic disorder and a problem of substance abuse. The purpose of the study was to study the projects cooperation on its organizational level. The central questions of issue were: What is cooperation in the project? What view do the professionals have of the projects cooperation, and partly have on members of the client group persons with a psychic disorder and a problem of substance abuse? The study was implemented through participating observations on three meetings with the govern group, the project group and the POS-team and interviews with two representatives from each principal. A total of 17 informants took part in the study, of which six of them were interviewed. The results point out a cooperation in different forms, which takes place on many levels; through three constellations (govern group, project group and POS-team) which through discussions of the target group on the meetings have in different ways tried to find forms for cooperation. That has included education efforts, study visits and common meetings. The professionals view of cooperation is predominantly positive. They see the profit to be the knowledge and the understanding for partly the complex problems around the target group, partly their own professionals possibilities and limitations in cooperation concerning view of knowledge, laws and legal framework and the organizational structure. The professionals view of cooperation and of the target group is of multifaceted character.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
26

Read, Hilmarsdottir Sharon. "Oaktsamhetsbedömningen vid 30 kap. 6 § BrB : när är en allvarlig psykisk störning självförvållad?" Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-120981.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
27

Andersson, Victoria y Emilia Sköld. "Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk störning inom den somatiska vården". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-46909.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
28

Alfredsson, Alida, Rebecca Billfeldt y Wendela Lindberg. "TYP AV VÅLD OCH PSYKISK STÖRNING HOS FÖRÖVARE VID PARTNERMORD KONTRA ICKE-PARTNERMORD". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84422.

Texto completo
Resumen
Partnervåld med dödlig utgång mot en kvinna utgör ungefär 20-30 procent av alla mord i Sverige och under 2019 resulterade våldet i att 16 kvinnor dödades. Forskningsläget är idag tudelat angående om förövare av dödligt partnervåld ska behandlas som en separat grupp från andra förövare av dödligt våld. Syftet var därmed att jämföra män som dödat sin kvinnliga partner/ex-partner med män som dödat en annan person som de inte hade en parrelation med, specifikt gällande typ av våld och psykisk störning. Studien har använt en tvärsnittsdesign med ett retrospektivt förhållningssätt där ett urval på totalt 160 domar använts från år 2015 till 2020. Resultatet visade en signifikant skillnad där män som dödat sin kvinnliga partner/ex-partner använde reaktivt våld i högre utsträckning jämfört med män som dödat en annan person som de inte hade en parrelation med som istället övervägande använde instrumentellt våld. Gällande psykisk störning fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Sammanfattningsvis bidrar det faktum att grupperna skiljer sig åt gällande typ av våld till forskningsläget genom att ge en indikation på att de bör särskiljas.
Intimate partner violence with a deadly outcome against a woman constitutes approximately 20-30 percent of all homicides in Sweden, during 2019 the violence resulted in 16 women being murdered. Research today is considered to be divided regarding whether perpetrators of intimate partner homicide should be considered a separate group from other perpetrators of deadly violence. The purpose of this study was therefore to compare men who have murdered their female intimate partner/ex-partner with men who have murdered another person they didn’t have an intimate relationship with, specifically regarding type of violence and mental disorder. The study used a cross sectional design with a retrospective approach and a sample of totally 160 verdicts from 2015 to 2020. The results showed a significant difference where men who have murdered their female intimate partner/ex-partner used reactive violence to a greater extent compared to men who have murdered another person that they didn’t have an intimate relationship with, who instead predominantly used instrumental violence. Regarding mental disorder there were no significant differences between the groups. In conclusion, the fact that the groups differ in type of violence contributes to the research field by giving an indication that they should be distinguished.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
29

Hedin, Josephine y Enrique Holm. "Annorlunda liv : En C-uppsats om personer med svåra psykiska problem och deras syn på livet i förhållande till utanförskap och återinträde". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-54447.

Texto completo
Resumen
The aim of the essay was to see how the respondents reasoned about different themes like, isolation, integration and barriers to integration, given that they had all been diagnosed with a psychosis diagnosis. The essay takes part of secondary data that had been gathered through interviews by researchers at the department of Research and Development Psychiatric South Stockholm during a 3 year period. To work with the interview data a qualitative interview analysis method was used. The interviews were analyzed against theories of social interaction, labeling, stigma and the theory of ”role exit”. The analysis showed that to be given a psychosis diagnosis is an indicator that one will be isolated from society in terms of work, economy and social relations. A more surprising find of this essay was that even though one is viewed as isolated in terms of the points given above, it does not mean that one necessarily want to strive for a full integration again. One possible interpretation of this find is that one thinks that one is more well off in the current situation than in an integrated situation.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
30

Helmefalk, Dino. "”L’uomo delinquente” : En studie om rättsväsendets syn på psykiskt störda lagöverträdare". Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10696.

Texto completo
Resumen
Dino Helmefalk ”Förbrytarmänniskor” – En studie om rättsväsendets syn på psykiskt störda lagöverträdare Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan 2010   Hur ska rättsväsendet se på en person som gjort sig skyldig till ett allvarligt brott men som lider av en psykisk störning och som kanske inte ens inser vad denne gjort sig skyldig till? Rättsväsendet i västvärlden har sedan antiken gett dessa förbrytare en särställning i lagens ögon. De flesta av oss har en åsikt om frågan. Jag har gjort en djupdykning i problemet för att räta ut eventuella frågetecken som man möter. Intresset har alltid funnits för detta ämne men först nu har jag fått chansen att verkligen ta reda på svaren.   I uppsatsen tas rättsväsendets syn på dessa förbrytare upp, ända från antiken fram till idag. Vilka lagar och regler som gäller presenteras och, ett antal rättsfall med dess utgång redovisas. Uppsatsen kretsar kring tre grundläggande frågor som tidigt i uppsatsen ställs och i slutet besvaras utifrån resultaten som insamlats och deskriptivt presenterats.   Som komplement till redovisningen om rättsväsendet rörande denna grupp av kriminella, presenteras även den biologiska faktorn bakom en psykiskt störd individ. Olika typer av störningar och dess särdrag, samt orsaken till dessa beskrivs för att ge en komplett bild av problemet och dess orsaker. Det är vikigt är att hålla i minnet är att även om de flesta grova brottslingar kan antas ha någon form av störnig, så är det långt ifrån alla psykiskt störda som kan tänkas vara eller bli brottslingar. Man måste hålla sig borta från stigmatisering.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
31

Hilmersson, Ilona y Minda Rundqvist. "Case Management : Sjuksköterskans uppfattning om arbetsmodellens effekt för patienter med missbruk och samtidig psykisk störning". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23346.

Texto completo
Resumen
Syftet med denna pilotstudie var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar som Case Managers uppfattar effekterna av denna arbetsmodell avseende medicinsk vård, social situation, missbruk, vård- och omsorgskvalitet samt samordning för patienter med missbruk och samtidig psykisk störning. Metoden var kvantitativ och genomfördes med en webbenkät. Resultatet visade att respondenterna anser att Case Management haft en positiv påverkan på patienternas medicinska vård och sociala situation. Det ledde också till en bättre kontakt med patienten, och förbättrad bedömning av patientens sammansatta situation. Sammantaget framkom en övervägande positiv uppfattning även av vård- och omsorgskvaliteten, samordningen och de arbetsmetoder som använts. Vad gäller missbruket uppgav en del av respondenterna att det påverkades positivt och en del av respondenterna uppgav att det inte påverkades alls. Vid en fullskalig studie hade det varit intressant att göra enkäten mer nyanserad med fler svarsalternativ och även ha med bakgrundsvariabler för att se samband och göra jämförelser. Pilotstudien indikerar att Case Management är en arbetsmodell som kan underlätta omvårdnadsarbetet för patienter med komplex problematik och stort behov av vård och stöd, och även vara en metod för att lättare samordna insatser från olika vårdgivare. Sjuksköterskan kan genom Case Management arbeta hälsofrämjande för att stödja patienter med missbruk och samtidig psykisk störning i olika områden som påverkar hälsan.
The aim of this pilot study was to describe how nurses who work as Case Managers perceive the effect of this approach for medical treatment, social status, substance abuse, quality of health care and coordination for patients with substance abuse and concurrent psychiatric disorder. The method was quantitative and was conducted with a web survey. The results showed that the respondents believe that case management had a positive impact on patients' medical care and social situation. It also led to a better contact with the patient, and improved assessment of the patient's complex situation. Overall, the answers also revealed a generally positive perception of the care quality, the coordination and used methods. As for the abuse, some respondents answered that Case Management had affected the abuse in a positive way, and others that it had not been affected at all. In a full scale study it would have been interesting to make the questionnaire more nuanced with more response options, and also have the background variables to make comparisons. The pilot study indicate that case management is an approach that can facilitate nursing care for patients with complex problems and need of care and support, and also be a method to help to coordinate the efforts of various health care providers. The nurse can through Case Management support patients with substance abuse and mental disorders in different areas of health.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
32

Andersson, Henrik y Nastaran Memarzadeh. "”Man kan vara sjuk och frisk samma dag” : En studie av psykiskt störda lagöverträdares rättsliga ställning". Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-663.

Texto completo
Resumen

Den nuvarande svenska regleringen beträffande det straffrättsliga ansvaret för psykiskt störda lagöverträdare är i ett internationellt perspektiv unik. I svensk gällande rätt är psykiskt störda människor ansvariga för sina handlingar i den meningen att de inte frikänns utan kan dömas till påföljder. Det är 30:6 BrB som reglerar den straffrättsliga särbehandlingen, som har flyttats från ansvarsledet till påföljdsledet, genom ett fängelseförbud för allvarligt psykiskt störda gärningsmän. I vissa, inte alldeles ovanliga, fall kan gärningsmannen ha begått brottet under en kortvarig men allvarlig psykisk störning, här kallad ”kortvarig psykos”. När han då vid domstillfället har tillfrisknat och befinner sig i ett normalt psykiskt tillstånd uppstår problem. Domstolen ska med hjälp av läkarutlåtande (§7-intyg) eller utlåtande från socialstyrelsens rättsliga råd (RPU) avgöra huruvida en kortvarig psykos faktiskt förelåg och om gärningsmannen då ska vara fri från påföljd. Denna situation kompliceras ytterligare när gärningsmannen genom eget vållande har försatt sig i det sinnestillståndet. Denna typ av psykoser är vanligtvis rusutlösta.

Studien undersöker gällande rätt med avsikten att utreda de psykiskt störda lagöverträdarnas straffansvar, med fokus på påföljdsfrågan i valet mellan fängelse och rättpsykiatrisk vård. Tonvikten ligger på de gärningsmän som lidit av en kortvarig psykos.

Det framkommer att lagen ger ett alltför stort utrymme för tolkning när det handlar om huruvida gärningsmän med kortvariga psykoser ska gå fria från påföljd eller inte. Ett antal rättsfall refereras i syfte att på ett enkelt sätt illustrera problemet.

Studien undersöker även om Psykansvarkommitténs betänkande framlagt en tillfredställande lösning på det nämnda problemet varefter en konklusion följer.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
33

Rosenqvist, Åsa y Tomas Åkerlund. "Samsjuklighet och förbättring : En kvantitativ studie om personer med missbruk och samtidig svår psykisk störning på Södermalm i Stockholm". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-52249.

Texto completo
Resumen
The purpose of this paper was to examine how clients on the unit for adults at Södemalms district administration (Stockholm, Sweden) with severe mental illness and substance abuse differs from other clients with substance abuse at the baseline and at follow-up one year later. We have used a quantitative method and analyzed material from ASI-interviews performed at the adult drug abuse unit at Södermalm during the time period 2002-2010. At the baseline the clients with substance abuse and co-occurring severe mental illness have more problems than other clients, primarily in the area of mental health. They spend more time alone and are more likely to engage in illegal activities. Interviewers assess their situation as more serious and that they need more help in all of ASI's areas of life than other clients. Persons with severe mental illness have improved during the follow-up. However, the numbers of homeless people have increased and fewer have jobs. Meanwhile, more people have a regular income from the social security, their somatic status has improved, fewer hang out with people who have an active addiction, they engaged not so much in crime. Furthermore, the proportion of heavy use alcohol and narcotics has declined. Mental health improved significantly. The proportion meeting the threshold of severe mental disorder is reduced from 47% to 29%. The risk of suicide attempts in the last month reduced from 5% to 1%.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
34

Modig, Sara y Lisa Beijer. "DEN SOCIALA SITUATIONEN OCH RELATIONERS BETYDELSE FÖR ÅTERHÄMTNING : - En kvalitativ litteraturstudie om upplevelser hos personer med allvarlig psykisk störning". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-16003.

Texto completo
Resumen
Bakgrund: Genom historien har personer med allvarlig psykisk störning ofta tvingats leva avskilda och utstötta från samhället, en stigmatisering som finns kvar än idag. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med allvarlig psykisk störning upplever sin sociala situation samt hur dessa personer upplever att sociala relationer påverkar återhämtningen från allvarlig psykisk störning. Metod: Till studien eftersöktes kvalitativa artiklar i relevanta databaser, nio stycken artiklar som passade studiens syfte valdes ut. Artiklarna genomgick manifest innehållsanalys, två huvudkategorier och ett flertal underkategorier kunde urskiljas. Resultat: I litteraturstudien framgick att personer med allvarlig psykisk störning känner sig utstötta från samhället och upplever fördomar riktade mot sig. Svårigheter med sociala kontakter leder till ensamhet. Önskan om meningsfulla aktiviteter fanns för att få en mer meningsfull vardag och lättare kunna knyta kontakter med andra. De sociala relationernas betydelse för återhämtningen från allvarlig psykisk störning framkom tydligt i litteraturstudien. Familj, vänner och vårdare bidrog samtliga till återhämtningsprocessen. Slutsats: Personerna upplevde en stigmatisering som bidrog till att försämra deras sociala situation, vilket bidrar till ökat lidande. Alla inom vården är en viktig del för att minska detta. Sociala relationer som medför att bli sedd och bekräftad som människa är viktigt för återhämtningen från allvarlig psykisk störning.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
35

Åkerlind, Johanna y Lina Stål. "Barns erfareneter av att leva med en förälder som lider av psykisk ohälsa. : En litteratur studie". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136863.

Texto completo
Resumen
BACKGROUND: Having a parent with mental illness often means increasedresponsibility for the child, for example helping out at home or taking care of siblingsare common tasks. A constant feeling of having to be available in case anythinghappens makes it very unpredictable wich is described stressful by children. In themajority of science the children often falls behind.AIM: To describe a childs experience of living with a parent who suffer from mentalillness.METHOD: The literature consists of 8 articles with qualitative design of wich theresult has been quality examined, analysed and compiled. Searches were made in thedatabases of CINAHL, Pubmed and Scopus.RESULTS: The research emerged three clear categories in the result: Anxiety aboutthe parents mental illness, otherness of the family life and the need of support andinformation. Feelings like sadness, worries, fear, anger and envy was described inmany studies, while the love of the parent was strong despite the illness.CONCLUSION: A child to a parent with mental illness often tend to be neglected.To be able to deal with life and the consequenses of mental illness everyone in thefamily will need support in different ways. Parents and health professionals need tobe better informing the child about the illness, what it does and how it shows.
BAKGRUND: Att leva med en förälder som lider av psykisk ohälsa innebär mångagånger ett stort ansvar för barnen. Att hjälpa till med sysslor hemma eller ta hand omyngre syskon är vanligt förekommande. Att ständigt känna känslan av att behöva varatillgänglig om något händer är en oförutsägbarhet som beskrivs påfrestande avbarnen. Inom forskningen hamnar dock ofta barnens erfarenheter i skymundan.SYFTE: Att beskriva barns erfarenheter av att leva med en förälder som lider avpsykisk ohälsa.METOD: Litteraturstudien innehåller 8 artiklar med kvalitativ design där resultatethar kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Sökningar gjordes idatabaserna CINAHL, Pubmed och Scopus.RESULTAT: Det framkom tre tydliga kategorier i resultatet: Ängslan för föräldrarnaspsykiska ohälsa, familjelivets annorlundaskap och behov av stöd och information.Känslor som sorg, oro, rädsla, ilska och avund beskrevs i flertalet studier, samtidigtsom kärleken till föräldern var stark trots ohälsan.KONKLUSION: Barn till en förälder med psykisk ohälsa hamnar ofta i skymundan.Det behövs stöd till alla inom familjen på olika sätt för att handskas med livet ochohälsans konsekvenser. Föräldrar och vårdpersonal behöver bli bättre på attinformera barnen om vad ohälsan gör och hur den visar sig.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
36

Erlandsson, Annelie y Anette Millde. "Samarbete – i praktiken eller bara på pappret? : en kvalitativ studie om socialsekreterares och kuratorers upplevelse om samarbete kring psykiskt sjuka mödrar och deras barn". Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7326.

Texto completo
Resumen

The purpose of this essay is to examine how social welfare secretaries from the social service and welfare officers from adult psychiatry experience the cooperation between themselves in relation to mentally ill mothers and their children.Moreover, the study aims to shed light on social welfare secretaries and welfare officers views on potential gender related differences in the work with mentally ill mothers and fathers.Five qualitative interviews were performed in two separate municipals in the Stockholm area. Three of the respondents were social welfare secretaries in the social services and two were welfare officers in the adult psychiatry. Our theoretical starting point has been role theory and a model of different dimensions of cooperation.Our result showed that there were shortcomings in the cooperation between the two principals. How well the cooperation worked differed between the two municipals. In one of the examined municipals the cooperation could only be found on an individual client or individual patient case level, whilst in the other municipal the cooperation existed on a more general level in the form of project meetings. The respondents brought up that there are circumstantial complications that hinders a well functioning cooperation between the two principals such as secrecy regulations, the fact that the principals work from different perspectives and unclear responsibility.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
37

Altnäs, Sabina y Johanna Pärlsjö. "Självstigma vid allvarlig psykisk störning : ”Du är rädd att be om hjälp när du behöver det. Det finns så mycket skam…”". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28779.

Texto completo
Resumen
Självstigma hos personer med allvarlig psykisk störning behöver undersökas med tanke på att den psykiska ohälsan ökar. Syftet med studien var att undersöka hur självstigma påverkat individer med allvarlig psykisk störning. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av tre kategorier: Att bli sin diagnos, Att känna skam och Att känna hopplöshet. Självstigma påverkar personer med allvarlig psykisk störning genom att försvåra förutsättningarna till återhämtning. Kombinationen av en allvarlig psykisk störning och självstigma skapar negativa konsekvenser utifrån individens egna stereotypa och fördomsfulla föreställningar. Individerna har svårt att känna mening med livet och undviker att söka hjälp på grund av skam och hopplöshet. Detta i sin tur kan leda till förvärrade symptom och ökat lidande. Sjuksköterskan behöver därför vara medveten kring problematiken med självstigma och vara observant kring individens egna fördomar, skamkänslor och känsla av hopplöshet kring sin diagnos. Det är av vikt att skapa förutsättningar för empowerment i vårdsituationen. Interventioner och omvårdnad bör ha som målsättning att minska symptomen av självstigma hos individer med allvarlig psykisk störning. Interventioner torde kunna utformas, men behöver anpassas utifrån vilket samhälle som vården utförs i. Det finns begränsningar i aktuell forskning och fler studier där självstigma som fenomen belyses vore önskvärt, liksom longitudinella studier för att ge en djupare förståelse.
Severe mental illness is a growing health problem. Severe mental illness and self-stigma in combination needs to be examined to clarify what impact they have in combination for each individual. The purpose of this study was to examine what kind of impact self-stigma has to individuals with severe mental illness. The study was conducted as a literature review and the results consisted of three categories: Becoming ones illness Feeling of shame and Feeling of hopelessness. Self-stigma affects the individuals negatively and makes it harder for them to recover. The combination of severe mental illness and self-stigma creates negative consequences from the stereotypical and jaundiced. Individuals have problems with finding meaning of life and are reluctant to seek treatment for their symptoms because of the feeling of shame and hopelessness. In return the symptoms of the mental illness increases and provides more suffering and decreases the meaning of life. It is important that nurses are aware of and are mindful to the individuals prejudice, feelings of shame and hopelessness about their mental illness. Nurses need to make sure that it is possible to be empowered as a patient. Interventions and nursing that aim to reduce the symptoms of self-stigma in severe mental illness should be adapted to the prejudice of the society. More scientific research is needed because of the limited number of present studies concerning self-stigma. There is a need to further investigate self-stigma in severe mental illness. Preferably studies with longitudinal design that focus on the phenomenon self-stigma and how it affects people with severe mental illness, to give a greater understanding.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
38

Österberg, Hanna y Johanna Brännmark. ""We all go a little mad sometimes" : En kvalitativ studie om framställningen av psykopati i film". Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-158129.

Texto completo
Resumen
Föreliggande studie har undersökt psykopati som begrepp i populärkulturen och i relation till film. Psykopaten i film framställs som alltifrån en sadistisk våldtäktsman, en charmig gentleman till en våldsam seriemördare. Syftet med studien var att undersöka hur väl bilden av filmpsykopaten stämmer överens med den kliniska definitionen och Hares Psykopatichecklista, PCL-R. Nitton filmer valdes ut som underlag där minst en karaktär beskrevs som psykopat. Vid analys noterades huruvida en specifik bedömningspunkt på PCL-R förekom hos en filmkaraktär eller inte. Således jämfördes karaktärerna med den kliniska psykologins bedömning av psykopati. Resultatet antydde att endast 6 av 20 filmkaraktärer kunde klassas som psykopater. Detta på grund av att filmskapare eftertraktar en intressant karaktär, och kan då överdriva vissa drag samt utnyttja de rådande stereotyperna av psykopati för att skapa spänning. Konsekvensen av detta kan bli att allmänheten får en förvrängd bild av psykopati på grund av hur det porträtteras i populärkulturen.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
39

Dollbring, Lisa y Emelie Karlssson. "Hur bemöter vi patienter med psykisk störning i den somatiska vården? : en beskrivning av de faktorer som ligger till grund för bemötandet". Thesis, Ersta Sköndal University College, Department of Health Care Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-365.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
40

Brunqvist, Klara y Stephanie Hansson. "Beredande av vård enligt LVM alternativt LPT för personer med både missbruk och psykisk ohälsa : En studie av rättskällor". Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4021.

Texto completo
Resumen
I förarbeten till lagarna LVM och LPT framkommer det att det finns en problematik kring vården av personer som lider av både missbruk och psykisk ohälsa. Det framgår att samarbetet mellan psykiatri och socialtjänst i vissa avseende är att anse som bristfälligt och att brukarna faller mellan stolarna. Syftet med studien har varit att, genom granskning av rättskällorna, ta reda på och tydliggöra vad som ska ses som gällande rätt, för om en person med både missbruk och psykisk ohälsa ska få vård enligt LVM eller LPT. Metoden som har använts är en rättsvetenskaplig metod där fokus legat på granskning av rättskällorna. En rättsfallsstudie har även gjorts för att bredda bilden av hur rekvisiten för lagstiftningarna tillämpas. Resultatet har analyserats och redovisats utifrån den rättsdogmatiska metoden. Rättsfallen har tematiserats och redovisats i diagram. Studien visar att det finns gällande rätt kring ämnet, men att gällande rätt varierar beroende på personens situation. Huvuddraget i resultatet är att LPT vid allvarlig psykisk ohälsa bör gå före LVM. Vidare framkommer det att det inte finns något hinder, för att under en kortare period, vårdas enligt båda lagstiftningarna samtidigt.
In the preparatory works to the laws of LVM and LPT it has been pointed out that there is a problem regarding the care of persons that both suffer from an addiction as well as mental illness. It appears that the cooperation between psychiatry and social services is deficient and that the users are falling through the cracks. The purpose of the study has been, through review of the sources of law, to find out and define what is to be considered a correct, application of the law for a person that suffers from an addiction as well as a mental illness. Is it to be admitted to compulsory care and treatment according LVM or LPT? The method and material used for this purpose is the sources of law. To broaden the picture a study of court cases has also been made, regarding how the legislation is applied by a lower administrative court. The results has been analyzed and reported through the legal method. Court cases has been thematized and presented in different diagrams. The study shows that the outcome of the law varies depending on the person’s situation. The main feature of the result is that if someone is suffering from serious mental illness, LPT should be chosen instead of LVM. Further it is possible, during a shorter time, to be treated according to both LVM and LPT simultaneously.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
41

Skerfving, Annemi. "Barn till föräldrar med psykisk ohälsa : Barndom och uppväxtvillkor". Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-119509.

Texto completo
Resumen
The aim of this doctoral thesis is to – from a child perspective and with children as informants – describe and analyze childhood conditions for children whose parents suffer from severe mental illness. The method used is qualitative – 28 children, 10 boys and 18 girls, 7–18 years old, were interviewed about their parents’ mental disorder; the family situation and their own personal life – in school and during free time. The analyses are based on Sociology of Childhood and Family Sociology. Previous studies have, to a great extent, focused on the risk the children run of developing mental health- and social problems and what helps them to grow up healthy. The increased risk of mental health- and social problems has been well confirmed, but also that preventive interventions can contribute to resilience in the children. Although some studies have explored children’s experiences of their parents’ mental illness and the challenges they meet, research from a childhood perspective, has so far been scarce. The results of this study reveal different degrees of emotional, physical and social exposure for the children. Their childhood conditions were related to gender, relations, communication, problem load and social situation of the family. If the parent with a mental illness was a woman, the situation for the child was often more exposed than if it was the father – most likely due to parental roles and expectations on men and women in the Swedish society at that time. Girls seemed more emotionally involved in the parents’ problems than boys, especially if the parent with a mental illness was a father. Most of the parents were divorced or had never lived together. Parental conflicts complicated the life of the children, who were expected to have maintained relationships to both parents. Lack of communication about the parent’s mental disorder in - and outside the family - was common. The children were often uninformed about the parent’s problems.  If hindered to pass information between and outside their two homes, they were left to handle difficult, sometimes dangerous, situations with the mentally ill parent, alone. The home was not always the safe place for rest and recovery, as homes are expected to be. The heavier the total problem load of the family, the more exposed was the child. Most exposed were children whose both parents had severe problems – mental illness or addiction. They were often placed in out of home care, for longer or shorter periods. The kind and degree of exposure the children experienced varied. Four kinds of childhood sceneries could be recognized: (1) the well organized childhood, where the parent’s mental health problem was mainly an emotional burden for the children; (2) the complicated childhood, where the parents conflicts and inability to protect the child made the child either too involved or too lonely in handling the problems that the parent’s mental illness caused them; (3) the problematic childhood where the parent’s mental illness was not the only problem in the family, but factors like the other parent’s drinking, siblings’ problems, social and economical difficulties added to the burden and (4) the exposed childhood where none of the parents was able to take care of the child. Knowledge and openness, about the parents’ problems, seemed to increase competence and decrease feelings of guilt and responsibility for the parent. All of the children stood forward, not as passive victims, but as competent agents in their own lives – although often more or less powerless because of their dependence of their parents and other adults around them. It was clear, though, that there is a need for professionals in adult psychiatry, social services, school and preschool, to pay attention to the children of parents with mental health problems and see to that they get the information and support they need. Keywords: Children, childhood conditions, children as agents, parental mental illness/mental disorders, mental health knowledge, exposed life situations, competence.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
42

Adolfsson, Linn y Magdalena Engrup. ""Come out, come out, whatever you are" : En kvalitativ innehållsanalys om representationen av dissociativ identitetsstörning i film". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95484.

Texto completo
Resumen
Syftet med denna kvalitativa innehållsanalys är att undersöka hur stereotyper, stigmatisering och trivialisering kring psykisk störning, närmare bestämt personer med dissociativ identitetsstörning, bibehålls genom gestaltningar i film, samt hur gestaltningen skiljer sig åt inom två filmer ur olika genrer, skräck- och komedifilm. Med filmerna Mina jag och Irene och Hide and Seek som analysunderlag, och med hjälp av ett representationsteoretiskt perspektiv, applicerades ett analysschema på sekvenser ur materialet som, genom de semiotiska analysverktygen denotation och konnotation, användes för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visade att båda filmerna upprätthöll stigmatiserande och/eller trivialiserande skildringar av dissociativ identitetsstörning men att de skiljde sig åt i sitt sätt att porträttera störningen. Dessa sätt leder till olika uppfattningar om störningen men har snarlika verkliga konsekvenser.
The purpose of this qualitative content analysis is to investigate how stereotypes, stigmatization and trivialization around psychological disorders, more specifically around people with dissociative identity disorder, are maintained through representation in films and how the representation differs within two different film genres, horror and comedy films. With the films Me, myself & Irene and Hide and Seek as the basis for the analysis and by using the theoretical concepts of representation, stigma and trivialization, an analysis scheme was applied to sequences from the material, which, through the semiotic analysis tools denotation and connotation, were used to answer the study's research questions. The results showed that both films maintained stigmatizing and/or trivializing depictions of dissociative identity disorder but that they differed in their way of portraying the disorder. These approaches lead to different perceptions of the disorder but have similar real-life consequences.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
43

Sturup, Joakim. "En rättspsykiatrisk populationsstudie över tid". Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-904.

Texto completo
Resumen

Uppsatsen syftar till att ge en allmän beskrivning av den grupp som kommer till rättspsykiatrisk undersökning samt att utreda gruppens förändring över en period på sju år. Variabler som behandlas är kön, invandrarbakgrund, diagnos, brott och påföljd. Uppsatsen som är en kvantitativ studie, kan ses som ett inlägg i debatten kring den allvarligt psykiskt störda brottslingen.

Uppsatsen är en retrospektiv registerstudie utifrån ett medicinskt kriminologisk perspektiv. Materialet består av 4466 stycken rättspsykiatriska undersökningar mellan åren 1998 och 2004 och inhämtades från Rättsmedicinalverkets centrala arkiv. I resultatet framkommer att personlighetsstörningar i allt mindre utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning. Samtidigt blir de allt mindre frekventa som diagnoser inom gruppen. Psykossjukdomar är de diagnoser som i högst utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning. Kvinnor bedöms i en klart högre utsträckning än män lida av en allvarlig psykisk störning. Det förekommer ingen skillnad mellan svenskar och invandrare i bedömningen av allvarlig psykisk störning. Dock diagnostiseras invandrare oftare med psykosdiagnoser samt skattas att fungera sämre enligt GAF-skalan. Våldsbrottens andel bland de undersökta har ökat. Dock utgörs det främst av en ökning i hot och misshandel och kan inte påvisas vara relaterat till en ökning i dödligt våld.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
44

Ivarsson, Bo. "Tools for Outcome-informed management of mental illness : Psychometric properties of instruments of the Swedish clinical multicenter Quality Star cohort". Doctoral thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7737.

Texto completo
Resumen
The purpose of this thesis was to investigate the psychometric properties of three global user subjective measures of the ”The Quality Star” clinical review model: Consumer Satisfaction Scale, Global Quality of Life scale, and Perceived Global Distress scale. The mental health implementation context of this review model emphasizes the client as an agent of change, taking part in shared decision making in an empowered role as collaborative partner to the professional clinicians. In Paper I study the patient self-rating Consumer Satisfaction Scale gave results comparable to those obtained by independent interviewer assessors. Out of cost-effective perspective professional time is saved and logistics simplified. In Paper II the visual analogue self-rating Global Quality of Life scale was shown to have satisfactory test-retest reliability, and concurrent validity with the “Life as a whole” item of Manchester Short Assessment of Quality of Life (MANSA). The patients’ conceptualizations of the scale based on associative findings with a number of validating instruments were consistent with expected areas of concern for Serious Mentally Ill persons. Similarly, in Paper III the visual analogue scale the Perceived Global Distress scale, showed acceptable clinical test-retest reliability, and concurrent validity with the MANSA item, “How satisfied are you with your mental health”. In associative analyses it was found that depressive, anxiety, interpersonal and existential elements contributed to the patient´s conceptualization of the construct. In Paper IV, a previous finding suggesting that women were more satisfied with the health care and had better social functioning compared to men was further elaborated investigating the discriminative properties of the subjective instruments. In the multi-centre cohort of 2552 patients it was possible to detect differences between genders and functional levels professionally assessed with the split version of Global Assessment of Functioning rating scale. The General discussion underlines that although subjective measures tend to have strong interrelations, supporting earlier findings, one has to use multiple measures for an optimal management of mental illness as the subjective outcome ratings have to be individually interpreted in a feed-back dialogue with the patient and be compared to observational assessments.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
45

Blomster, Kaisa. "Fysisk aktivitet eller Farmakologi för en hälsosammare behandlingsupplevelse enligt individer med ADHD? : Retrospektiv intervjustudie". Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6351.

Texto completo
Resumen
Introduktion: ADHD är en uppmärksamhet -och hyperaktiv störning, där 90 % i Sverige behandlas med det farmakologiska läkemedlet Metylfenidat (MPH). En stor andel med ADHD utvecklar psykiatrisk komorbiditet i form av psykisk ohälsa (frånvaro av mentalt välbefinnande). Patofysiologin hur MPH påverkar hjärnan är okänd och behandlingsformen har diskuterats som bristfällig på grund av förekommande bieffekter. Fysisk aktivitet har föreslagits som ett hälsosammare behandlingsalternativ, då evidens visat att fysisk aktivitet kan förbättra ADHD-symptom och samsjuklighet av psykisk ohälsa. Det finns inga studier som undersökt hur individer med ADHD upplever nuvarande- och önskar behandling. Syftet med denna studie blev därför att undersöka upplevda erfarenheter av ADHD och hur det farmakologiska läkemedlet MPH och fysisk aktivitet upplevs ha påverkat diagnosens symptom och individernas psykiska hälsa samt att ta reda på vilken behandling individerna önskar utifrån deras livserfarenheter. Metoden utgick från ett fenomenologiskt ramverk med hjälp av en deskriptiv kvalitativ tvärsnittsstudie, där data extraherades genom en innehållsanalys med en induktiv ansats. Urvalet selekterades genom snöbollsurval, där inklusionskriteriet var att deltagarna blivit diagnostiserad med ADHD och har erfarenheter av MPH och fysisk aktivitet. Resultatet visade att symptom för ADHD var problematik med koncentration-, hyperaktivitet-, uppmärksamhet- och systematiska svårigheter, där symptom försämrat den psykiska hälsan. Det framgick att både MPH och fysisk aktivitet effektiviserade symptom mot koncentration, hyperaktivitet och uppmärksamhet, varav KBT (kognitiv beteendeterapi) förbättrade systematiska svårigheter. Vidare bidrog MPH med fysiska, mentala och beteendeföränderliga bieffekter som försämrade den psykiska hälsan. Fysisk aktivitet visade däremot förbättra den psykiska hälsan, där inaktivitet framgick som en central nackdel för förvärring av symptom och psykisk hälsa. Deltagarnas önskan var att behandling bör uppföljas och baseras på en överenskommelse som anpassas efter individuella svårigheter och hälsotillstånd. Slutsatsen med studien kom fram till att behandlas med fysisk aktivitet i kombination med KBT skulle vara hälsosammare som första behandling mot samtliga ADHD-symptom och psykisk hälsa. I andra hand var det deltagarnas önskan att applicera MPH vid akut behov, och är därav förslag att forska fram MPH som engångsbehandling som kan användas vid inaktiva tillstånd. Studien kom fram till att inkludering av fler idrottsvetenskapliga tjänster till vård och skola behövs för mer kompetens om vikten av fysisk aktivitet för individer som har ADHD.
Introduction: ADHD is an attention-deficit/hyperactivity disorder, where 90% in Sweden is treated with the pharmacological drug Methylphenidate (MPH). People diagnosed with ADHD develop often psychiatric comorbidity in form of mental illness. The pathophysiology behind how MPH influence the brain is unknown and the treatment have been discussed as deficient due to side effects. Physical activity has been suggested as a healthier treatment option, as evidence shows that physical activity can improve ADHD-symptoms and comorbidity of mental illness. There are no studies that have invastigate how individuals with ADHD experience current- and desired treatment. The aim of this study was therefore to investigate the experiences of having ADHD and how the pharmacological treatment MPH and physical activity has affected the symptoms and mental health, and also find out what treatment the individuals want based on their life experiences. The method was derived from a phenomenological framework using a descriptive qualitative cross-sectional study. Data was analyzed with an inductive approach using an interpretive analysis. Participants was recruited through a snowball selection, where the inclusion criteria stated that participants been diagnosed with ADHD and have experience of MPH and physical activity. The results showed that the frequent occurring symptoms of ADHD were difficulties with concentration-, hyperactivity-, attention- and systematic symptoms, where symptoms had shown a negative effect on the mental health. It appeared that both MPH and physical activity made symptom improvement against concentration-, hyperactivity- and attention difficulties, while CBT (Cognitive Behavioral Therapy) improved systematic difficulties. MPH contributed to side effects that affected physiological-, psychological- and behavioral aspects, which all were perceived to have a negative influence on mental health. In contrast, physical activity improved mental health and showed no evidence of side effects, except when physical activity was absent from daily life. Inactivity appeard to be a central disadvantage for worsening symptoms and mental health. The participants desired that their treatment should be tailored to individual difficulties and health condition in a collaborative way and with follow-up from the health care worker. The study concluded that physical activity in combination with CBT would be a healthier as first treatment option to reduce symptoms of ADHD and improve mental heatlh. Additionally, the participants desired treatment with MPH in form of single doses for urgent need, and it is therefore to suggest development of such treatment option. Furthermore, the study proposes more services for sport science within healthcare and schools for containing applicable knowledge in physical activity for dose with ADHD.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Ofrecemos descuentos en todos los planes premium para autores cuyas obras están incluidas en selecciones literarias temáticas. ¡Contáctenos para obtener un código promocional único!

Pasar a la bibliografía