Tesis sobre el tema "Redovisningssed"

Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska.

Det av stor vikt att god redovisningssed beaktas vid löpande bokföring. Detta tydliggörs via 4 kap. 2 § BFL där det står att bokföringsskyldiga personer i Sverige ska löpande bokföra sina affärstransaktioner i enlighet med god redovisningssed. Det finns dock kritik riktad mot begreppet, då innebörden av god redovisning i vissa fall kan vara diffust. Därmed har BFN som huvudansvarig för utveckling av god redovisningssed valt att se över den nuvarande normgivningen som utgör god redovisningssed för löpande bokföring. Under år 2010 påbörjade BFN ett projekt för att göra ett samlat regelverk avseende BFL:s regler om löpande bokföring, verifikationer, arkivering, systemdokumentation samt behandlingshistorik. Detta utmynnade till att BFN i november 2012 gav ut ett förslag på ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om löpande bokföring. Huvudsaklig bakgrund till utgivningen är att nämnden finner det problematiskt att den nuvarande normgivningen finns utspridd i 15 olika allmänna råd, rekommendationer och uttalanden. I slutet av hösten 2012 skickade BFN ett utkast på förslag till ny vägledning avseende löpande bokföring till 50 stycken av BFN valda remissinstanser och Justitiedepartementet för påseende. Den 28 februari år 2013 var remissvaren inkomna till nämnden. Syftet med denna studie har varit att undersöka de mest framträdande argumenten i remissvaren på BFN:s förslag på ny vägledning i grund- och huvudbokföring, där fokus sätts på hur god redovisningssed kan påverkas utifrån BFN:s förslag till ny vägledning. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats där empirin består av 12 stycken av studien undersökta remissinstanser och deras svar avseende BFN:s remitterade förslag på allmänt råd. Instanserna har utifrån det utkast de fått från BFN gett både positiv och negativ kritik. Vi har valt att dela upp instanserna i fyra intressentgrupper med beaktning på sociala krafter. Intressentgrupperna är staten, forskningsinstitut, redovisningsprofession samt näringslivsorganisationer. Svaren utifrån intressentgrupp delar upp nyckelord och meningar under tre kategorier för att skapa oss en uppfattning om instanserna önskar en ny vägledning avseende löpande bokföring samt hur vägledningen kan bidra till god redovisningssed. Studiens resultat visar på att den löpande bokföringen är i stort behov av tydligare regler samtidigt som de utvalda remissinstanserna uppskattar BFN:s förslag på nytt allmänt råd med vägledning. Vidare visar denna studie på att god redovisningssed kan komma att påverkas av BFN:s remitterade förslag om det träder i kraft. Detta då normgivningen blir tydligare, vilket även gör seden mer påtaglig.
Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund: Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554) är de två primära lagarna som finns inom området redovisning och revision. Dessa lagar är vad som kallas för ramlagar varför det förekommer hänvisningar i lagen till god redovisningssed. År 1976 myntades begreppet god redovisningssed (prop. 1975:104) sedan dess har god redovisningssed utvecklats med anledning av ett flertal myndigheter och organisationer. Uppsatsen fokuserar på tillgångsvärdering i relation till god redovisningssed. Vad som är intressant för uppsatsen är i de fall förenligheten med god redovisningssed blivit ifrågasatt av Skatteverket samt de fall det konstaterats att god redovisningssed inte förelegat och på vilket sett det påverkar revisorns ansvar. Syfte: Syftet är att belysa spänningen som uppstår mellan parterna i rättsprocesser vid skilda meningar om årsredovisningens förenlighet med god redovisningssed avseende tillgångsvärdering samt att belysa det ansvar revisorn bär när det görs gällande att god redovisningssed inte förelegat. Vidare syftar uppsatsen till att bidra med att klargöra vad som ansetts utgöra god redovisningssed vid tillgångsvärderingen och vilka ståndpunkter som varit mest centrala i perspektivet av prejudikatinstanser. Metod: Uppsatsen har genomförts med en kvalitativ metod. Vad som varit relevant är den text som återfinns i de rättsfall som utgör empirin däri det går att utläsa parternas tolkning, domstolens resonemang och avgörande varför dokument utgjort datakällan. Då rättsfall varit aktuella har även den traditionella rättskälleläran beaktats i syfte att kunna förstå de tolkningar som skett av domstolarna. Slutsats: Slutsatserna som presenteras i uppsatsen baseras på vad som framkommit av den använda analysmodellen i förhållande till respektive rättsfall. På så vis ges en skriftlig förklaring på vad som anses utgöra god redovisningssed vid tillgångsvärdering under vissa förutsättningar och omständigheter. Därtill beskrivs också vilket ansvar en revisor bär i fråga om felaktigheter vid utförandet av en revision. Bland samhälleliga och etiska aspekter lyfts ett resonemang kring redovisnings- och revisionsbranschen kopplat till förtroende.
Background:The Accounting Act (1999:1078) and the Annual Accounts Act (1995:1554) are the two primary laws that exist in accounting and auditing. These laws are what are called framework laws, which is why there are references in the law to generally accepted accounting principles (GAAP). In 1976, the concept GAAP was coined (prop. 1975: 104) since then, GAAP has been developed due to several authorities and organizations. The thesis focuses on asset valuation in relation to GAAP. What is interesting for the thesis is in cases where the compatibility with GAAP has been questioned by the Swedish Tax Agency and in cases where it has been established that GAAP did not exist and in what way it affects the auditor's responsibility. Purpose: The purpose is to shed light on the tension that arises between the parties in legal proceedings in different opinions about the annual report's compatibility with good accounting practice regarding asset valuation and to highlight the auditor's responsibility when it is claimed that GAAP did not exist. Furthermore, the thesis aims to help clarify what is considered as GAAP in asset valuation and which positions have been most central in the perspective of the judicial body. Method: The thesis has been carried out with a qualitative method. What has been relevant is the text that is found in the legal cases that constitute the empirical data in which it is possible to read the parties' interpretation, the court's reasoning and deciding therefore documents have been the data source. As lawsuits have been relevant, the traditional doctrine of legal sources has also been relevant to understand the interpretations made by the courts. Conclusion: The conclusions presented in the essay are based on what has emerged from the analysis model used in relation to the respective legal case. In this way, a written explanation is given of what is considered as GAAP in asset valuation under certain conditions and circumstances. In addition, it also describes the responsibility an auditor bears in relation to errors in performing an audit. Among societal and ethical aspects, a reasoning about the accounting and auditing industry linked to trust is highlighted.

I och med Sveriges medlemskap i EU är man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rättvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken är en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jämförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. Då dessa två begrepp är motstridiga syftar den här uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.

Uppsatsen visar att de främsta skillnaderna är värdering av tillgångar då de antingen ska värderas till anskaffningsvärde eller verkligt värde. Det har också visat sig att begreppen god redovisningssed och rättvisande bild är svårdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat. För att fullt ut kunna införa rättvisande bild krävs en tydligare definition av begreppet från EU.

Syfte: Implementeringen av EG:s fjärde bolagsdirektiv i Sverige har medfört att kravet på rättvisande bild införts i svensk lagstiftning. I samband med att uttrycket rättvisande bild infördes i ÅRL[1] 2 kap 3 § uppkom frågan om kravet på god redovisningssed är berättigat med hänsyn till den ökade internationaliseringen av redovisningsnormerna. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna. I denna uppsats skall undersökas om begreppet god redovisningssed bör avskaffas eller behållas. Är begreppet fortfarande berättigat med hänsyn till internationaliseringen och efter att rättvisande bild införts i svensk lag. För att kunna besvara problemformuleringarna har begreppen jämförts och analyserats.

 

Metod: Det empiriska materialet har samlats in genom en intervjuundersökning per mail och telefon med ett företag och med tre revisorer på tre olika revisionsbyråer i Stockholm, Göteborg och Malmö.

 

Resultat & slutsats: I uppsatsen framkommer det att det finns tillämpningsproblem med begreppen god redovisningssed och rättvisande bild. Det är svårt att veta hur begreppen ska tolkas och det finns ingen vägledning i praxis eller litteratur. Resultatet av uppsatsen innebär att det är riskabelt att ta bort begreppet god redovisningssed eftersom begreppet blivit ett uttryck som länge tjänat som standard i Sverige och som numera är väl inarbetat både bland praktiker och intressenter. Begreppet rättvisande bild kan först komma att användas som en rättslig standard utan begreppet god redovisningssed när EG-domstolen gett begreppet en mera tydlig innebörd.  Det torde inte heller finnas något behov av en overrideregel i Sverige. I Sverige har försiktighetsprincipen en betydande roll i redovisningstraditionen. Det bästa sättet att skapa en rättvisande bild, om lagar och rekommendationer inte räcker till, är genom tilläggsupplysningar på det sätt som redan förekommer. Vissa av respondenterna har dock ansett att det kan vara nödvändigt att göra avsteg från lagen för att uppnå en rättvisande bild. Mot bakgrund av det bör Sverige införa en overrideregel för att undvika att en lucka kan uppstå i den svenska lagstiftningen.

 

Förslag till fortsatt forskning: I uppsatsen har endast fyra respondenter fått redovisa sin mening. Ett förslag till fortsatt forskning är att utöka antalet respondenter för att få fler infallsvinklar. Ett annat förslag är att gå in mer på djupet och granska den praxis som finns på området för att se hur begreppen tillämpas mer i praktiken.

 

Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till ny kunskap på det sättet att olika intressenter får en ökad förståelse för hur rekvisiten i årsredovisningslagen ska tolkas och hur eventuella tolkningsproblem kan uppstå med de olika begreppen. Läsarna får också en förståelse för hur det svenska rättssystemet bör utformas för att inte tillämpningsproblem ska kunna uppstå.

[1] Årsredovisningslag (1995:1554)

Kontrollbalansräkningen är ett borgenärsskydd vars funktion är att särskilja livsdugliga företag från de som inte är det. Frågan om livsduglighet avgörs av företagets nettotillgångar. Vilka tillgångar som tas upp och hur tillgångarna värderas får därmed en avgörande betydelse för ett aktiebolags fortsätta existensen. Lagen ger ingen närmare beskrivning för hur redovisning av tillgångar ska ske, utan hänvisar till god redovisningssed. Vad som utgör god redovisningssed blir således viktigt för att avgöra nettotillgångarnas storlek och i förlängingen företags livsduglighet. Särskilda problem inom redovisningen återfinns vid värdering av immateriella tillgångar. Studiens syfte är därför att undersöka hur immateriella tillgångar kan klassificeras och värderas enligt god redovisningssed i kontrollbalansräkningar.För att besvara studiens syfte gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Dokument som ansågs svara för god redovisningssed i form av RedR 2, K2, K3 samt rättsfall analyserades för att undersöka vad som torde vara de lege lata vid redovisning av immateriella tillgångar i kontrollbalansräkningar.Vår slutsats är att företag som i den ordinarie redovisningen tillämpar K2-regelverket i kontrollbalansräkningar har rätt att välja att redovisa immateriella tillgångar enligt K3-regelverket. Immateriella tillgångar med ett påvisbart försäljningsvärde som i den ordinarie redovisningen inte får tas upp kan redovisas i en kontrollbalansräkning. Utöver ovan slutsatser har även framförts vad som borde gälla de lege ferenda, då immateriella anläggningstillgångar i vissa fall torde kunna värderas till nyttjandevärde.
Program: Civilekonomprogrammet

Goodwill uppstår vid rörelseförvärv och utgör idag en stor andel av totala tillgångar på Stockholmsbörsen. Goodwill har i tidigare forskning funnits vara en del av resultatmanipuleringsstrategin big bath, vilket innebär att ledningen medelst strategiska nedskrivningar eller avsättningar sänker resultatet för att erhålla privat vinning. Strategin har framförallt funnits förekomma i samband med vd-byte. Om ett företag jämfört med andra företag har presterat sämre under nedskrivningsåret vid vd-bytet och de två åren innan anses nedskrivningen vara motiverad. Genom att undersöka om företag med en nytillträdd vd som genomfört stora goodwillnedskrivningar har presterat sämre under nedskrivningsåret och de två åren innan vd-bytet jämfört med företag som haft ett vd-byte men inte gjort goodwillnedskrivningar ämnar studien utröna huruvida det finns indikationer på att big bath förekommer på Stockholmsbörsen. Studien fann att goodwillnedskrivningarna ej indikerade big bath.

Det råder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning i Sverige. Sambandet ärgrundläggande i inkomstslaget näringsverksamhet eftersom resultatet ligger till grund för denskattemässiga inkomstberäkningen. Avsättningar är ett exempel på ett redovisningsområde därdet finns flera frågeställningar kopplade vid beskattningen och har blivit uppmärksammat irättspraxis, doktriner samt i viss utsträckning lagstiftningen. I en skatteprocess är det denskatteskyldige som har bevisbörda när det kommer till avdrag, vilket innebär att denskatteskyldige skall visa att denne med stor sannolikhet har följt god redovisningssed vid enavsättning. Den problematik som finns kring ett starkt samband mellan redovisning ochbeskattning har sin grund i de olika syftena hos de två regelverken. Skatteverket kan inteifrågasätta bolagets redovisning endast utifrån sitt egna synsätt, utan måste visa att bolagetsredovisning inte är i överensstämmelse med god redovisningssed. Eftersom det finns flera frågorpå redovisningsområdet som är oreglerade, kan det ofta leda till att fler än en lösning ärgodtagbar.Syftet är att utifrån rättsfall bidra till en djupare förståelse för vilka argument som väger tyngstför att bedöma vad som är god redovisningssed gällande avsättningar och därmed för att uppfyllade krav som ställs på ett bolag för att vara berättigad att redovisa en avsättning.Uppsatsen har ett hermeneutiskt förhållningssätt med en kvalitativ undersökningsmetod där dethar skett en tolkning av det insamlade materialet kring god redovisningssed och avsättningar. Vihar endast använt oss av sekundärdata bestående av relevant litteratur, regelverk samt rättsfall.Urvalet av rättsfallen har gått till genom att endast välja de rättsfall där god redovisningssed harvarit avgörande för att göra en avsättning. Utgångspunkten har varit en abduktiv arbetsmetod dåvi hela tiden pendlat mellan vår referensram och vår empiri, bestående av rättsfall, för att se hurgod redovisningssed har fastställts gällande avsättningar.Argumentationsanalysen betonar vikten av att de olika parternas argument visar på en höghållbarhet och relevans i förhållande till den angivna tesen. De grundlägganderedovisningsprinciperna har i vissa fall varit avgörande för att ett bolag skall få göra en avsättningdå de utgjort starka argument för att stärka eller försvaga den angivna tesen. Skatteverket ställerstora krav på bolagen där grundförutsättningen för att en avsättning skall godkännas, är att deuppfyller de krav som finns i RR 16 för att redovisa en avsättning. Det måste alltså finnas etttillfredställande underlag för avsättningen vid bokslutet. Det är viktigt med minimering avsubjektiviteten i bedömningarna och framförallt utnyttja tidigare erfarenheter av liknandetransaktioner. BFN tillmäts stor betydelse i rättspraxis där den parts argument som bästöverensstämmer med BFN:s yttrande, är oftast hänförligt till god redovisningssed.

Bakgrund: En uppmärksammad debatt om progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar ligger som grund för denna studie. I samband med den tvingande övergången för Sveriges företag att tillämpa K-regelverken i redovisningen, uppstod oklarheter kring rätten att tillämpa avskrivningsmetoden. Problemet är ursprungligen en tolkningsfråga, eftersom ÅRL tillsammans med K-regelverken kan tolkas och uppfattas på olika sätt. 28 april 2014, fattade BFN ett beslut att förbjuda den progressiva avskrivningsmetoden vid tillämpning av K2. Syfte: Studiens syfte var att undersöka involverade parters uppfattningar och åsikter kring avskrivningsmetoden i bostadsrättsföreningar. Med involverade parter menas revisorer, byggföretag, bostadsrättsorganisationer samt bostadsrättsföreningar. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Fyra intervjuer genomfördes med informanter vid deras respektive arbetsplats, och två intervjuer via mailkontakt. Slutsats: Av intervjuerna framkom hur de olika aktörerna uppfattade avskrivningsmetoden. Genom att reflektera kring informanternas uppfattningar kunde vi se hur informanterna huvudsakligen instämde med varandra, men kring några frågor inte var eniga. Enligt vår uppfattning är den viktigaste slutsatsen med studien, att frågan är komplex genom att enstaka parametrar som avskrivningsmetod, inte kan isoleras från andra påverkande faktorer i en bostadsrättsförenings ekonomi. Problemet bör istället ses ur ett helhetsperspektiv, vilket innebär att hänsyn även måste tas till bostadsrättsföreningars amorteringar, kassaflöde och underhållsplan.

Datum: 29 maj, 2013 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, ESTMälardalens Högskola Författare: Lezan Abdlwafa, Anita Balci & Awat Safari Titel: Bokföringsbrott – Ett resultat av oaktsamhet i bokföring? Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: Bokföringsbrott, oaktsamhet, bokföringsskyldighet, god redovisningssed, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, konkursförvaltare Frågeställning: På vilket sätt leder näringsidkarens oaktsamhet i bokföring till bokföringsbrott? Vilka faktorer bidrar till detta? Syfte: Att undersöka hur näringsidkarens oaktsamhet i bokföringen kan vara en av orsakerna till bokföringsbrott. Metod: För att uppnå syftet så använde vi oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse av ämnet. Vi inhämtade vårt material till referensramen från litteratur samt lagar såsom bokföringslagen, årsredovisningslagen och brottsbalken. Material till empirin var hämtad från tre intervjuer med personer som besitter relevant kunskap, en skattebrottsutredare, en konkursförvaltare och en åklagare. Slutsats: Det vi har kommit fram till i vår uppsats är att oaktsamhet i bokföring är en orsak till bokföringsbrott, främst i mindre företag som inte har resurser till att upprätta bokföring på ett sätt som ger en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning.

Bakgrund/Problem: Redovisning har utvecklats tack vare internationaliseringen vilket harlett till att många frågor inom redovisningen är obesvarade i skattelagstiftningen.Utvecklingen av redovisningsregler gör att skattelagstiftningen skall ses över och därför harregeringen startat en utredning om hur sambandet skall se ut.Det formella sambandet innebär att det finns särskilda skatterättsliga regler där redovisningenskall följa beskattningen. Sambandet gör att företag redovisar både balansposter och resultatsom hade sett annorlunda ut om det inte hade förelegat ett formellt samband vilket uppenbararsig i koncernredovisningen där skatteeffekterna elimineras såsom de obeskattade reserverna.Ännu ett exempel på sambandets effekter är värdering av pågående arbeten där juridiskapersoner och koncerner har olika redovisningsmöjligheter. I de fall en bokföringsskyldig harmöjlighet att välja mellan dessa två metoder för redovisning av en transaktion väljer företagenofta den metod som är mer förmånlig från ett skatteperspektiv, vilket sedan får genomslag iredovisningen. Från en samordningssynpunkt är detta problematiskt då innehållet i dejuridiska personerna måste justeras till de regler som finns vid upprättande avkoncernredovisningen.Syfte: Här vill vi få en förståelse av den företeelsen som uppstår inom det formella sambandetoch dess betydelse på redovisningen samt vad ett avskaffande kan innebära.Metod: Vi har utgått ifrån en abduktiv arbetsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn. Somunderlag i vår teoretiska start har vi använt oss gällande regler och normer angåendesambandet mellan beskattning och redovisning för upprättandet av års- ochkoncernredovisningen. Den empiriska delen består av kvalitativa intervjuer med revisorer ochrättsfall som beskriver problematiken inom pågående arbeten och räkenskapsenligaavskrivningar p.g.a. det formella sambandet.Slutsatser: Avskaffandet av det formella sambandet är mycket komplicerat bl.a. för attnormgivarnas syfte att förenkla för de mindre bolagen. En gradvis avskaffande är nogoundviklig med tanke på den internationella redovisningen samt den utveckling av godredovisningssed som eftersträvas av lagstiftaren.
Uppsatsnivå: C

Bakgrund och problemformulering: Begreppet rättvisande bild har sedan införande i svensk lagstiftning varit svårt att definiera. En anledning till detta är att Sverige tillhör den kontinentala redovisningstraditionen medans begreppets hemland, Storbritannien, tillhör den anglosaxiska redovisningstraditionen. USA använder sig av samma redovisningstradition som Storbritannien och har en liten annorlunda definition av begreppet än vad vi har i Sverige. Här i Sverige krockar även begreppet rättvisande bild med det gamla begreppet god redovisningssed. Detta har lett till funderingar och följande forskningsfrågor:  Hur kan begreppet rättvisande bild definieras enligt enhetsteorin respektive ägarteorin? Syftet med denna fråga är att få en förståelse för varför det är svårt att definiera begreppet.  Kan redovisningsskillnader mellan länderna förklaras utifrån rättvisande bild? Syftet med denna fråga är att kunna tydligare se skillnader mellan USA och Sverige vad gäller rättvisande bild.  Vad är begreppsskillnaden mellan rättvisande bild och god redovisningssed? Syftet med denna fråga är att ifrågasätta om verkligen dessa två begrepp behövs eller om man skulle kunna ta bort en ur lagstiftningen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en kontextuell tolkning av rättvisande bild. Principer och värderingar formar uttrycket rättvisande bild och ligger till grund för det. Dessa ska jag ta upp för att få fram en större förståelse i vad som ligger till grund i konstitution av rättvisande bild. Lagtexten går bara ytligt in på vad rättvisande bild innebär. Detta ska nu undersökas. Läsaren ska även få en insikt i skillnader mellan Sverige och USA vad gäller rättvisande bild och vad som kan vara relevant referenspunkt när det kommer till detta begrepp. Metod: Studien består av en litteraturstudie med ett hermeneutiskt tolkningssätt. Genom att tolka olika texter önskar jag få fram en ökad förståelse för vad begreppet rättvisande bild innebär. Studien använder sig utav lagtext, forskningsrapporter, läroböcker samt artiklar för att få en så bred och objektiv bild som möjligt av begreppet. Rättvisande bild är ett levande begrepp som rekonstrueras och dekonstrueras hela tiden i samhället och har därmed fått olika betydelser, vilket jag fördjupar mig i några av dessa i studien. Resultat: Genom studiens gång har det visat sig att begreppet rättvisande bild kan definieras som att om man följer riktlinjer och principer inom enhetsteorin eller ägarteorin, beroende på vilken teori man använder, så får man en rättvisande bild. Årsredovisningens resultat måste vara lika sann som fair, vilket inte alltid är så lätt. I USA är fair value och present fairly tydligare förklarat än rättvisande bild i Sverige, vilket kan sägas bero på att både USA och Storbritannien har samma redovisningstradition. Fair value är en utvecklad variant av marknadsperspektivet av rättvisande bild medans present fairly är en utvecklad variant av det etiska perspektivet av begreppet. Teoretiska skillnader mellan begreppet rättvisande bild och god redovisningssed finns, men enligt tidigare studier verkar det inte finnas någon praktisk sådan. Detta leder till slutsatsen att om något av begreppet ska tas bort så blir det rättvisande bild, då god redovisningssed är befäst inom redovisningen.

Avsättningar är ett område inom redovisning som sedan en lång tid tillbaka harbehandlats i flertalet rättsfall. I den svenska redovisningslagstiftningen har regleringenav avsättningar inte funnits länge utan tillkom inte förrän under slutet av 1990-talet.Avsättningar har dock utförts i företagen långt innan denna reglering tillkom.Utgångspunkten för att bedöma om en avsättning var korrekt när det saknadesreglering var om den var förenlig med god redovisningssed där tidigare praxis hade enavgörande roll. Det är även en av utgångspunkterna idag men med skillnaden att detfinns detaljerad reglering som skall följas. Definitionen av en avsättning ges i RR 16som en skuld som är oviss till belopp eller tidpunkt.Syftet med vår studie var att undersöka hur argumentationen kring godredovisningssed har förändrats gällande rättsfall som berör avsättningar under 1980-talet samt 2000-talet. För att uppfylla studiens syfte har vi studerat sex referatmål, trefrån respektive årtionde, hämtade från Regeringsrättens årsbok. Ifrån dessa har visedan plockat fram de framförda argumenten som har legat till grund förRegeringsrättens slutliga dom. Dessa argument har sedan framställts i enargumentationsanalys där varje argument har diskuterats var för sig. Vi har dådiskuterat vilken hållbarhet samt relevans som respektive argument har. Därefter harvi studerat vilka argument som haft störst vikt i de olika instanserna men med fokuspå Regeringsrätten.Utifrån vår argumentationsanalys besvarade vi vår forskningsfråga och kom fram tillföljande resultat. Vi har inte identifierat någon stor skillnad årtalen emellan utanRegeringsrättens domskäl har baseras på en argumentation som vi anser har en visslikhet med varandra. Det som vi tydligt kunde se var att argumentationen under 2000-talet var mer utförlig och detaljerad än den från 1980-talet. Vi anser att en orsak kanvara att det just under 2000-talet fanns mer reglering medan det under 1980-talet intefanns lika många lagar att hämta stöd ifrån.

Bakgrund och problem: Enligt de studier vi har tagit del av framgår det att det finns påtagliga brister i mindre bolags årsredovisningar. Eftersom årsredovisningen utgör ett väsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper är det därmed viktigt att den finansiella informationen återges enligt gällande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat väsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tilläggsupplysningar är att genom ytterligare information ge en rättvisande bild av företagets ställning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmässiga händelser och att redovisningens syfte är under ständig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring.

Syfte och avgränsningar: Syftet är att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tilläggsupplysningarna varulager, sjukfrånvaro samt intäkter i enlighet med gällande praxis och rekommendationer. Vidare är syftet att beskriva och förklara varför vissa företag uppvisar en bristfällig redovisningskvalitet. Denna statistiska undersökning avgränsas genom att studera aktiebolags årsredovisningar från 2007 eller senast godkända

Metod: Vår surveyundersökning kvantifierar förekomsten av mängden felfria tilläggsupplysningar i 300 slumpmässigt utvalda aktiebolag. Studien bygger på en deduktiv-hypotetisk metod, vilket syftar till att undersöka om upprättade antaganden om populationen stämmer överrens med verkligheten.

Resultat och slutsats: Det framkom brister för samtliga undersökta tilläggsupplysningar framförallt gällande sjukfrånvaron och intäkterna. Statistiskt signifikanta samband kunde påvisas mellan revisionsbyråns storlek och i vilken utsträckning kraven på tilläggsupplysningar uppfylldes.

Förslag till fortsatt forskning: K2-reglerna för aktiebolagens årsredovisningar får tillämpas, men är fortfarande frivilliga, från och med räkenskapsåret 2008. Reglerna syftar till en förenklad redovisning för mindre bolag. Vi anser det betydelsefullt att studera om kvaliteten på redovisningen kommer att förbättras i och med införandet av det nya regelverket.

Revisionsplikten för mindre bolag är uppe till förslag att avskaffas från och med 1 juli 2010. Om förslaget går igenom kommer så många som 96 % av de svenska aktiebolagen berörs av denna regeländring, vilket gör det till ett relevant och aktuellt ämne. Vilken påverkan kommer regeländringen att få för redovisningens framtida kvalitet och tillförlitlighet? Den andra frågan är; I vilken omfattning bolagen välja att behålla sin revisor och till vilket syfte?

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svårt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte därför en utredning år 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lämnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetänkande, där man i huvudsak föreslår att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning.

Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förändringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan få betydande konsekvenser. Vi har därför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstå vid en frikoppling. Syftet med uppsatsen är således att beskriva vilka tänkbara effekter ett avskaffande av det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning kan få för K2 företagen, utifrån slutbetänkandet SOU 2008:80. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med revisorer och skatteexperter från Skatteverket, FAR SRS, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, KPMG, Företagarna samt Svenskt Näringsliv.

Studiens resultat och slutsatser visar att utredningens konsekvensanalys är alltför bristande för att genomföra en sådan stor förändring som ett avskaffande av det materiella sambandet. Man har exempelvis inte tagit hänsyn till ökade administrativa kostnader som en frikoppling skulle medföra för företagen samt att risken för fel skulle öka eftersom det kommer att råda en stor osäkerhet för vilka regler företagen skall följa vid en övergångsfas. Studien visar även att ett avskaffande kommer att påverka Skatteverket och revisorerna i stor utsträckning.

Bakgrund: Det finns inte någon samlad information som speciellt behandlar värderingsproblematiken för kundfordringar i någon djupare mening och de regler som finns är oklara. I och med det rådande konjunkturläget har antalet konkurser ökat de senaste åren, då många företag har knappa marginaler. Det aktualiserar frågan om vilka faktorer som tas hänsyn till vid värdering av kundfordringar, för att korrekta nedskrivningar ska utföras. Kundfordringar utgör i många företag en stor post och kontroll över kundfordringarna är därför viktig för att i möjligaste mån skydda sig mot förluster.

Syfte: Vårt syfte är att kartlägga vilka faktorer som tas hänsyn till vid värdering av kundfordringar så att god redovisningssed uppfylls. Vidare studerar vi om det finns ett maktförhållande mellan redovisningsskyldiga och staten som påverkar valet av redovisningsprincip.

Tillvägagångssätt: Utgångspunkten för vår uppsats är instudering av litteratur samt en förundersökning för att bättre kunna definiera uppsatsens problemområden. Vidare har vi utfört en valideringsstudie, bestående av intervjuer, med revisorer, företag och skatteexperter. Förstudien och valideringsstudien ligger som grund till vår huvudstudie, en enkätundersökning. I huvudstudien har information samlats in från revisorer och företag.

Sammanfattning: Det har framkommit att det är väsentligt att det finns fasta rutiner för värdering av kundfordringar, ty många företag synes inte utföra en kontinuerligt värdering under året, vilket kan få allvarliga konsekvenser. Redovisningsskyldigheten synes även vara en funktion av makt. Det har framkommit att det finns ett gap mellan redovisningsprinciper och skattepraxis då företag och skattemyndigheten tar hänsyn till olika faktorer vid värdering av kundfordringar, vilket medför att god redovisningssed tolkas på olika sätt.

Redovisningsrätten är ett rättsområde som av tradition tillmäter sedvanerätten, där ibland branschspecifik praxis, stor betydelse som rättskälla. I takt med att redovisningen blivit mer detaljstyrd i lag, samtidigt som antalet redovisningsrekommendationer från normgivande organ som BFN och RR tenderar att tillmätas en allt större betydelse som rättskälla, råder dock osäkerhet om vilken betydelse branschspecifik praxis skall tillmätas som rättskälla. Detta är framförallt svårt att avgöra eftersom redovisningsrätten saknar någon utförligare rättskällelära som förmår klargöra vilken inbördes hierarki som skall gälla mellan olika rättskällor.

Uppsatsen har funnit att branschspecifik praxis bör tillmätas betydelse som rättskälla och god redovisningssed. Detta gäller under förutsättning att sedvanerätt föreligger, praxisen överensstämmer med lagstiftningen, är kvalitativt godtagbar, den aktuella branschen uppvisar särdrag som inte kan tillgodoses med hjälp av övriga rättskällor och slutligen att den aktuella praxisen anpassas efter och utvecklas i takt med övriga rättskällorna. Studien har vidare funnit att allmänt vedertagen rättskällelära kan fungera som lämplig utgångspunkt för att avgöra vilken inbördes dignitet en rättskälla skall tillmätas inom redovisningsrätten. Allmänt vedertagen rättskällelära förmår dock inte att närmare precisera de olika rättskällornas betydelse och vilken hierarki som skall gälla mellan dessa.

Within Swedish accounting law the non codified good accounting practise has long been an important source of justice as a complement to written law. As a result of the Swedish EC-membership as well as an increasing use of international accounting standards, Swedish accounting law has come to rely more upon a codified law, diminishing the need for and use of good accounting and customary law. Good accounting practise however still continues to serve as an important complement to codified law but its legal significance as source of justice compared to latter is uncertain to say the least. The matter is further complicated due to the fact that there is a close connection between taxation and accounting in Sweden, meaning that not only mere accountong issues have to be considered when trying to decide the importance of good accounting practise.

In this thesis the above mentioned issue of the importance of good accounting practise as a source of justice within specific branches is investigated on the basis of Swedish and international accounting law and related regulations. Empirical data have further been collected thru use of interviews with accounting professionals. Special consideration has been given to the close connection between accounting and taxation and its implications upon Swedish accounting law and the studied topic.

Based upon the collected data it has been found that good accounting practise and customary law formally still functions as as a important source of justice, only superseeded by written law. The use and development of customary law within specific branches however seems to be rather uncommon, mostly due to the fact most branches lack the economic incentives as well as the necessary knowledge to develop accounting practises of their own.

Periodisering genomförs i samband med att bokslutet upprättas eller löpande under året och ärett grundläggande moment inom redovisning. Regler finns för hur en periodisering skall gåtill, men det är ändå inte alltid uppenbart hur en sådan skall ske. På senare år har nyaredovisningsprinciper introducerats vilka inte alltid ger samma lösningar som de äldre,etablerade principerna. Detta gör det svårt att följa en enhetlig teori för hur intäkter skallredovisas. Frågor som berör periodisering har under den senaste tiden blivit mer och meruppmärksammade, vilket bland annat märks på antalet mål som avgjorts i Regeringsrätten.Denna uppsats behandlar periodisering av intäkter och vilka normer som styr utfallet irättsfall. Syftet med uppsatsen är således att identifiera och analysera argument i rättsfallrörande periodiseringsfrågor samt att se hur väl dessa argument stämmer överens med vadsom finns definierat i lagar och normer inom redovisningen. För att uppfylla syftet har studienutförts genom en rättsfallsgenomgång där olika parters argument har identifierats. Dessaargument har sedan kopplats ihop med referensramen där allmän teori samt lagar och normersom berör intäkter har presenterats.Den metod som använts i uppsatsen är av kvalitativ karaktär med ett tolkande och förståendesynsätt. Målet har varit att generera ny kunskap och både primär- och sekundärdata haranvänts för att bredda det teoretiska kapitlet.En analys av de olika argumenten har resulterat i slutsatser kring uppställda forskningsfrågor.Bland annat har det framkommit att realisationsprincipen är det argument som är styrande förutfallet i de undersökta rättsfallet. Förutom realisationsprincipen är god redovisningssed,bokföringsmässiga grunder samt matchningsprincipen vanligt förekommande argument ifrågor som berör periodiseringar. Även hänvisningar som inte kan kopplas till tydliga lagaroch redovisningsnormer, men som ändå använts som argument i rättsfallen, har identifieratsoch diskuteras.
Uppsatsnivå: D

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och därefter analysera kopplingen mellanredovisning och beskattning med hänsyn till köpeskillingsallokering. Uppsatsen gör ingetanspråk på fullständighet i ämnet, utan syftet är snarare att skapa en probleminventerande översikt. Jag har som mål att klargöra och analysera vad för utrymme det finns för att genomföra allokeringar i redovisning och beskattning samt när ett eventuellt allokeringsutrymme är praktiskt användbart. Målsättningen är att försöka ge exempel som är ensidigt eller ömsesidigt fördelaktiga, därför kommer jag i dessa exempel fokusera på tillfällen då parterna på något sätt får ett fördelaktigt utbyte av transaktionen. Detta kommer att utvecklas mer i avsnitt 2.1. Den fortsatta framställningen vänder sig till dem med grundkunskaper i skatte- och redovisningsrätt, eftersom grundläggande inkomstskatterättsliga eller redovisningsmässiga begrepp inte klargörs. Det grundläggande sambandet mellan redovisning och beskattning kommer däremot att förklaras närmare.

Inledning: Enligt IAS 19 ska diskonteringsräntan för bestämmande av pensionsskulden bestämmas utifrån räntan på företagsobligationer. Om det saknas en fungerande marknad för företagsobligationer ska räntan på statsobligationer användas. Efter finanskrisen år 2008 ökade räntespreaden mellan dessa två räntor och det uppstod ett problem för länder utan en fungerande marknad för företagsobligationer, däribland Sverige. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska börsbolags diskonteringsräntenivå har påverkats av finanskrisen år 2008. Samt vad detta har för konsekvenser på boalgens finansiella rapporter och dess annvändare. Metod: Undersökningen studerar korrelationen som sambandsmått för att mäta hur diskonteringsräntan förhåller sig till soliditeten i svenska börsbolag som redovisar förmånsbestämda pensionsplaner. Referensram: Denna del av undersökningen består av en genomgång av relevanta delar av regelverket (IFRS) samt centrala redovisningsbegrepp och principer. Teori: Teorin består av teoretiska resonemang kring accounting choice, accounting disclosure och earnings management. Resultat & analys: Undersökningens resultat visar att det finns en svag korrelation mellan och diskonteringsränta hos svenska börsbolag med förmånsbestämda pensionsplaner. Dessutom visar resultatet att svenska börsbolag inte längre har en diskonteringsränta i nivå med statsobligationsräntan. Diskussion: Diskussion förs kring hur svenska bolag förhållit sig till regelverket och redovisningsprinciper vid beräkning av sina pensionsskulder samt hur detta har påverkat intressenterna av den finansiella rapporten. Slutsats: Utifrån funna resultat kan slutsats dras att efter finanskrisen har bolag med en låg soliditet valt en högre diskonteringsränta. Dessutom visar resultatet att spreaden har ökat mellan statsobligationsräntan och svenska börsbolags diskonteringsränta.

I Sverige finns det ett samband mellan redovisning och beskattning. Enligt Bokföringsnämnden skall företagen utföra löpande bokföring samt upprätta ett bokslut. När företagen redovisar skall detta göras i enlighet med god redovisningssed och rättvisande bild. Det är Bokföringsnämnden som har ansvaret för att utveckla god redovisningssed samt upprätta allmänna råd. Bokföringsnämnden startade K-projektet, vilket är allmänna råd. Projektet innehåller K1, K2, K3 och K4.I den här studien redogörs det för K2-regelverket samt K3-regelverket för att sedan redogöra för en jämförelse mellan dessa. De företag som inte definieras som större företag enligt årsredovisningslagen har möjligheten till att välja mellan de två regelverken. Syftet med vår studie är att analysera skillnaderna mellan K2-regelverket och K3-regelverket samt att ta reda på hur valet mellan regelverken påverkar företagets redovisningsmässiga resultat, skattemässiga resultat samt utdelningsbara medel. Utöver att jämföra regelverken och ta reda på hur de påverkar resultaträkningen analyseras regelverken även utifrån skatteprinciper. Studien innehåller även en analys kring normgivningens betydelse då den inte är tvingande.Genomförandet av studien har gjorts genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien innehåller typfall som på ett pedagogiskt sätt förklarar skillnaderna mellan regelverken samt vilken effekt det kan få på det redovisningsmässiga resultatet, det skattemässiga resultatet samt utdelningsbara medel.I studien kom vi fram till att det finns skillnader mellan regelverken och att dessa påverkar det redovisningsmässiga resultatet, skattemässiga resultatet samt utdelningsbara medel. Anledningen till att det finns skillnader i de två olika resultaten samt utdelningsbara medel beror till stor del på att regelverken skiljer sig vid värdering av företagets tillgångar. Beroende på vilka tillgångar företaget innehar samt vilka intressenter de skall gynna bör de välja det ena regelverket framför det andra.
Program: Civilekonomprogrammet

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera svårigheter, risker och möjligheter angående den kompletterande normgivningen som tillämpas vid periodiseringsfrågan. Metod: I uppsatsen används en kvalitativ ansats för att uppfylla det formulerade syftet. En rättsfallsstudie anses ge den bästa utgångspunkten för att svara på problemställningen. Denna rättsfallsstudie har gjorts på fem prejudicerande rättsfall. Utöver denna empiriinsamling har referensramen utvecklats genom en rättsdogmatisk metod ur ett företagsekonomiskt perspektiv med hjälp av gällande rätt, doktrin och vetenskapliga artiklar. Resultat: Studien visar att realisationsprincipen och rättspraxis har den största inverkan för argumentationen vid domsluten. Principerna måste sättas i ett sammanhang för att möjliggöra att beslut kan fattas i varje enskilt fall. Den kompletterande normgivningen ger förutsättningar för företagen att göra egna bedömningar för att på så vis kunna ge en rättvisande bild via redovisningen. Denna normgivning kan även leda till att företag styr resultat för minimera skattebetalningar då det råder ett samband mellan redovisning och beskattning. Enligt lagen ska redovisning ske i enlighet med god redovisningssed. Av studiens resultat framgår det att denna lag ska tolkas extensivt och att det handlar om att inte bryta mot god redovisningssed.

Den historiska utvecklingen av redovisningen kännetecknas av två olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats åt olika håll eftersom de bygger på två olika civilrättsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfärdat ett antal bolagsrättsliga direktiv. Det mest grundläggande av dessa, det fjärde, innehåller ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna. Då Sverige blev medlem i EU skrevs begreppet ”rättvisande bild” in i den nya årsredovisningslagen. Syftet med vårt arbete har varit att mot bakgrund av de olika redovisningstraditionerna beskriva och analysera hur begreppet rättvisande bild tolkas och tillämpas i svenska företag. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet har samlats in genom en intervju-undersökning bland företag och en intervju med en revisor. Resultatet av undersökningen visar bland annat att företagen och revisorn tolkar rättvisande bild samstämmigt trots avsaknaden av en definition och att deras tolkning av begreppet stämmer bra överens med hur det är beskrivet i ÅRL och i förarbetena till denna. Vi kan se ”rättvisande bild” som ett mål för årsredovisningen som kan uppnås med hjälp av lagar, rekommendationer och god redovisningssed.

The development of accounting is distinguished by two different accounting traditions, the Anglo-Saxon and the Continental European tradition. They have taken different directions since they are founded on different legal systems. In order to harmonize accounting between the member states the EU has issued a number of Directives on Company Law. The most fundamental is the Fourth Directive. It contains a requirement that the annual accounts shall give a true and fair view of the company's assets, liabilities, financial position and profit or loss. Since there is no definition of the meaning of ”a true and fair view”, the interpretation has come to vary among the member states. As Sweden entered the EU, the requirement of a “true and fair view” was implemented in Årsredovisningslagen (the Annual Accounts Act). The purpose of this thesis has been to, in the light of the different accounting traditions, describe and analyze how the concept of ”a true and fair view” is interpreted and applied by Swedish companies. To do this a qualitative method has been used. We have conducted a survey among companies and an interview with an auditor. The results show, among other things, that the companies and the auditor interpret “true and fair view” unanimously, despite the lack of a definition. The interpretation corresponds well to how the requirement is described in Årsredovisningslagen. We can see ”true and fair view” as an objective for the annual accounts which can be achieved by complying with laws, recommendations and “good accounting practice”.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare insikt om hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle kunna se ut. Genom att undersöka hur revisionsbolagen ställer sig till SamRoBs förslag om en frikoppling, SOU 2008:80, och vilka konsekvenser ett avskaffande av det materiella sambandet kan medföra för K2-företagen vill vi skapa en djupare förståelse i diskussionen om en total frikoppling av det materiella sambandet för K2-företagen.

Uppsatsens undersökning utgår från en kvalitativ forskningsmetod och har en analytisk ansats. Data består av primär- och sekundärdata som kritiskt granskas för att bedöma undersökningens giltighet och tillförlitlighet.

För att skapa förståelse kring sambandet mellan redovisning och beskattning presenteras relevanta begrepp och teorier. Vidare redogörs för innehållet i utredningen SOU 2008:80.

Empirin presenterar respondenternas åsikter och synpunkter om utredningens, SOU 2008:80, förslag om en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Respondenterna avser tre anställda från tre av de största revisionsbolagen i Sverige.

För K2 företag innebär en frikoppling i praktiken en samordning. Om SamRoBs förslag anpassas till K2 reglerna kommer det nya regelverket i längden innebära en förenkling för K2 företagen. I stora drag kommer inte revisorernas arbete att förändras även om dagens revisorer kan tycka att arbetsbördan blir tyngre.

The purpose of the thesis is to gain a deeper insight into a decoupling between accounting and taxation. By a study on the audit firms’ attitude concerning SamRoBs proposal on decoupling and what affects K2 companies may be facing are we intending to create a deeper understanding in the discussion of a total decoupling of the material relationship for K2 companies.

The study is based on a qualitative research and has an analytical approach. The data consists of primary and secondary data that is critically reviewed to assess the validity and reliability of the study.

In order to create understanding of the relationship between accounting and taxation relevant concepts and theories are presented. The contents of SOU 2008:80 will also be described.

The empirical data presents the respondents´ views and comments on the proposal, SOU 2008:80, for a decoupling between accounting and taxation. Respondents interviewed were three employees from three of the largest audit firms in Sweden.

The true meaning of decoupling for K2 companies in practice is coordination. If SamRoBs proposal is adapted to the K2 regulation a new framework will appear and in the long run involve a simplification for K2 companies. Broadly, the work of the auditing firms will not mean considerable changes even though current auditors may think the workload will increase.

I aktiebolagslagen finns ett antal skyddsregler för att säkerställa att ett bolags bundna eget kapital stannar kvar i bolaget. Enligt reglerna om tvångslikvidation är styrelse och aktieägare skyldiga att genast upprätta en kontrollbalansräkning vid misstanke om att aktiekapitalet håller på att förbrukas. En kontrollbalansräkning upprättas med utgångspunkt i en ordinarie årsredovisning, med ett antal justeringar. Bland annat får tillgångar tas upp till ett högre värde än i den ordinarie redovisningen under förutsättning att de värderingsprinciperna är förenliga med god redovisningssed. Vad som utgör god redovisningssed framgår inte av lagtexten. Myndigheten BFN har en lagstadgad uppgift att utveckla god redovisningssed, men ingen föreskriftsrätt. Enligt BFNs uttalanden och allmänna råd är blandning av K-regelverken inte tillåten, vilket begränsar företagen i deras möjlighet att påvisa fortlevnadsförmåga i kontrollbalansräkningen. Studiens syfte är att undersöka möjligheten att, med god redovisningssed som grund, blanda regelverken K2 och K3 för att kunna visa ett företags fortlevnadsförmåga i en kontrollbalansräkning.För att uppfylla studiens syfte tillämpas ett hermeneutiskt synsätt. Relevanta lagtexter, propositioner, rättsfall, brevsvar från BFN, RedR2 samt regelverken K2 och K3 analyseras för att få fram innebörden av begreppet god redovisningssed.De omständigheter som föranleder upprättande av kontrollbalansräkning är helt andra än de som råder vid ordinarie redovisning. Vår slutsats är därför att det finns olika former av god redovisningssed beroende på den situation som företaget befinner sig i. Med detta som utgångspunkt anser vi att cherry-picking vid upprättande av kontrollbalansräkning bör vara tillåtet.
There are a number of safeguards to ensure that a company’s equity remains in the company. These are included in the Swedish Companies Act. According to the rules for compulsory liquidation, directors and shareholders must immediately establish a balance sheet for liquidation purposes when the share capital is suspected to be consumed. A balance sheet for liquidation purposes is drawn up on the basis of a regular annual report, with permissions for a number of adjustments. One of these allowed adjustments include that assets can be valued to a higher worth, provided that the valuation principles are in accordance with the term “god redovisningssed”, which can be translated into Generally Accepted Accounting Principles. The term “god redovisningssed” is not clearly defined in the wordings of the law. The Swedish Accounting Standards Board, also known as the agency BFN, has the statutory responsibility to develop and clarify what is meant by “god redovisningssed”. BFN, however, does not have any regulatory powers. According to BFNs statements and general advice a mixture of their own regulations, “K-regelverken”, is not allowed. This limitation hinders companies in their ambition to show the ability of future survival. This study aims to examine the possibility of mixing the regulations of K2 and K3 in order to prove a company’s ability of going concern.To fulfill the purpose of this study, a hermeneutic approach is applied. Relevant laws, bills, court cases etc. are analyzed to derive the meaning behind the term “god redovisningssed”.The circumstances that warrant the establishment of a balance sheet for liquidation purposes are vastly different from those prevailing at ordinary accounting. Our conclusion is, therefore, that there are different forms of “god redovisningssed”, depending on the company’s situation. Given this reasoning, it is our belief that cherry-picking when preparing a balance sheet for liquidation purposes should be allowed.This paper is written in Swedish.

Swedish municipalities are obliged to continually and annually account and disclose information in certain accounting reports. The accounting obligation for municipalities is set forth in the Swedish Local Government Act. Since the year 1998 there is also a Local Government Accounting Act (LGAA) in place. In accordance with LGAA a requirement on all accounting is that it needs to be established in line with Swedish General Accepted Accounting Principles (GAAP). At the same time as LGAA came into effect, the state and the municipal federations established a new standard-setting body. It had, and still has, the task to publish recommendations with the body’s view on how municipalities should account in accordance with Swedish GAAP. The body received the name The Council for Municipal Accounting, CMA. In this study the complex of norms that is of certain importance for Swedish municipalities when they account are analysed. Questions that are analysed are e.g. what position and function the standard-setting body CMA and the body’s recommendations have in a legal context. Another question that is analysed is how the regulation for municipalities should be understood in relation to the regulation for private sector. Some of the conclusions in the study are that there is a possibility to identify a Swedish GAAP for Municipalities which has its own systematic. The legal control of whether municipalities account in accordance to Swedish GAAP is weak though. When evaluating what should be seen as Swedish GAAP for municipalities, there is a presumption that the recommendations from CMA are the correct interpretations, even though the recommendations in line with the constitution can not be seen as any form of binding law. In light of this, the strength of the presumption is somewhat unclear, but should not be seen as strong as the equivalent presumption that recommendations from standard-setting bodies in private sector are the correct interpretation of Swedish GAAP.
Sveriges kommuner och landsting har sedan länge varit skyldiga att redovisa utfallet av sin verksamhet. Det kommunala redovisningsområdet har gått från att vara i stort sett oreglerat, till en reglering som under de senaste två decennierna utvecklats i väsentlig grad. Dagens reglering är emellertid inte okomplicerad utan ger upphov till ett flertal intressanta rättsliga frågeställningar, bland annat frågan om vilken rättslig ställning som kan tillskrivas olika typer av normer inom området. I denna rättsvetenskapliga studie analyseras, systematiseras och utvärderas regleringen som berör den kommunala redovisningsskyldigheten, särskilt i ljuset av att redovisningen ska upprättas i enlighet med den rättsliga standarden god redovisningssed. Undersökningen omfattar flera rättsområden där konstitutionella, kommunal- och redovisningsrättsliga frågor behandlas parallellt. Inom ramen för undersökningen utvärderas bland annat förhållandet mellan lagstiftningen och den s.k. kompletterande normgivningen, både ur ett principiellt perspektiv och genom en särskild undersökning av fyra utvalda redovisningsfrågor. De fyra redovisningsfrågor som behandlas är redovisningen av materiella anläggningstillgångar, bidrag till infrastruktur, pensionsåtagandet samt den sammanställda redovisningen.

År 2014 anmäldes 12 800 fall av bokföringsbrott. För att ett bokföringsbrott ska föreligga behöver brottsbalkens åsidosättande- och effektrekvisit uppfyllas. Åsidosättanderekvisitet uppfylls om bokföringsskyldigheten åsidosätts. I bokföringslagen står det föreskrivet att bokföringsskyldighet ska fullgöras på ett sätt som stämmer överens med god redovisningssed.Den statliga myndigheten Bokföringsnämnden har ett lagstadgat huvudansvar för utvecklandet av god redovisningssed. År 2004 beslutade Bokföringsnämnden att ändra inriktning av normgivningen för onoterade företag. I och med beslutet påbörjades arbetet med K-projektet med syftet att varje företagskategori ska ha ett heltäckande regelverk för upprättande av årsbokslut respektive årsredovisning. Den kategori som företag ska tillämpa baseras på de krav och val som innefattas av bokföringslagen. År 2014 blev det tvingande för onoterade företag att tillämpa ett K-regelverk.Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheten till bokföringsbrott om ett företag väljer att redovisa utanför det tillämpade K-regelverket och istället använder sig av en regel i ett annat K-regelverk, så kallad ”cherry-picking”. För att uppnå denna kvalitativa studies syfte har en deduktiv ansats använts för att genomföra en kartläggning av K-regelverkens relation till svensk lagstiftning, vilket har bidragit till en tydlig grund för studiens typfall. Typfallen har kompletterats med en intervju med en strategisk ekorevisor från Ekobrottsmyndigheten.Denna studies resultat visar att en avvikelse från K-regelverken kan anses vara synonymt med en avvikelse från god redovisningssed. I och med detta kan en avvikelse från K-regelverken anses vara ett åsidosättande av bokföringsskyldigheten. För att ett bokföringsbrott ska föreligga behöver det även påvisas att effektrekvisitet är uppfyllt. Ett uppfyllande av effektrekvisitet innebär att företagets räkenskaper inte går att bedöma i huvudsak. I de fall ett företag har valt att lämna information i not om avvikelse från K-regelverk kan det vara svårt att väcka åtal. Studiens resultat visar även att bestämmelserna i K-regelverken verkar ha företräde framför de redovisningsalternativ som årsredovisningslagen möjliggör.En koppling mellan god redovisningssed och K-regelverken har identifierats i denna studie men relationen mellan K-regelverken och lagen är inte helt säkerställd. Trots detta kan studiens resultat påvisa att det ar möjligt för företag att vid ”cherry-pickning” mellan K2 och K3 dömas för bokföringsbrott.
In 2014 there were 12,800 cases of accounting frauds reported in Sweden. According to Penal Code (Brottsbalken), classification of an accounting fraud needs to fulfill two requisites. The first requisite addresses the disregard of accounting obligation. The Accounting Act (Bokföringslagen) prescribes that the accounting obligation must be fulfilled in a manner consistent with generally accepted accounting principles (god redovisningssed).The Swedish Accounting Standards Board (Bokföringsnämnden) is a government authority that has a statutory responsibility for the development of generally accepted accounting principles. In 2004, the board changed its focus of the development of the accounting norms for unlisted companies. With this decision, they began to work on the K-project with the purpose of establishing a comprehensive framework of regulations for the companies’ annual accounts and annual reports. The regulations were divided into different categories based on the companies’ size which were constructed on the requirements and choices encompassed by the Accounting Act. The K-regulations (K-regelverken) became mandatory for unlisted companies in 2014.The purpose of this study was to investigate the possibility of accounting fraud if a company chooses to deviate from the applied K-regulation and instead use a rule from another K-regulation, what this study calls "cherry-picking". Therefore, this qualitative study utilizes a deductive approach and conducts a survey of K-regulations and their relation to Swedish legislation, which has contributed to a clear basis for the hypothetical cases in this study. The cases in this study have been supplemented by an interview with a strategic economic crime accountant from the Swedish Economic Crime Authority (Ekobrottsmyndigheten).The results of this study show that a deviation from the K-regulations can be considered synonymous with a deviation from the generally accepted accounting principles. With regards to this, a deviation from the K-regulations is seen as a disregard of the accounting obligation. In order to confirm an accounting fraud based on this, the second of the two requisites of Penal Code also needs to be fulfilled, the requisite of effect. The effect requisite is fulfilled when the essence of the accounts cannot be established. It may involve a certain difficulty to prosecute a company which has deviated from the K-regulation but included information in their accounts through their notes. The result of this study also shows that the provisions of the K-regulations takes precedence over the accounting options that the Annual Accounts Act (Årsredovisningslagen) offers.A link between generally accepted accounting principles and K-regulations has been identified in this study, but the relationship between K-regulations and the law is not fully specified. Despite this results of this study demonstrate the underlying risk that companies with applies "cherry-picking" between K2 and K3, may be convicted of accounting fraud.This study is hereinafter written in Swedish.

Problemformulering Svenska företag som från år 2005 redovisar enligt IAS/IFRS ska i högre utsträckning än tidigare fördela det överpris som betalas vid företagsförvärv på de tillgångar som förvärvas. Tidigare studier har efter införandet mätt var tillgångarna tar vägen vid rörelseförvärv. Det har visat sig svårt för företagen att på ett konsekvent och stringent sätt identifiera immateriella tillgångar sedan specificera dem tydligt i balansräkningen. Begreppsförvirring och otydliga poster i redovisningen har gjort de svårt för användaren av årsredovisningen att få relevant information. Frågan är om det blivit bättre med tiden?

Syfte Mäta utvecklingen av specificerade immateriella tillgångar sedan införandet av IAS/IFRS. Följande frågeställningar har ställts: 1. Specificerar företag sina identifierade immateriella tillgångar enligt de ramverk IASB förespråkar så att god redovisningssed kan återspeglas? 2. Har andelen ospecificerade immateriella tillgångar minskat?

Metod För att samla in information om utvecklingen har vi studerat årsredovisningen för svenska noterade börsföretag som redovisar enligt IAS/IFRS. Årsredovisningar mellan åren 2003 och 2008 för bolag på stockholmsbörsens Large cap-lista har studerats. En kvantitativ undersökning där operationalisering används för att koda poster från balansräkningen. Egen kodning av vad som anses som vara tillräcklig specificering av tillgången har utförts med begreppet god redovisningssed som grund. Slutligen genomförs beräkning på antal, andel och värde av specificerade immateriella tillgångar varje år.

Teoretisk referensram De normer, praxis och lagar som berör immateriella tillgångar och företagsförvärv har författarna sammanställt för att kunna ta del av informationen från årsredovisningar och definiera egna begrepp, Immateriella tillgångar (IAS 38), Företagsförvärv (IFRS 3), Nedskrivning (IAS 36) och redovisningens egenskaper återkopplas i slutsatsen.

Slutsats Efter våra kriterier för ospecificerade poster fick vi fram att en positiv utveckling har skett sedan införandet av IAS/IFRS. I takt med identifiering av immateriella tillgångar ökar specificering. Ospecificerade poster har sjunkit med drygt 10 %. Värdet av immateriella har under studiens tidsperiod ökat med 1303 %. Det har inneburit att det totala värdet av ospecificerade tillgångar idag är betydligt större. Det i sin tur påverkar givetvis användaren när den ska ställning till en betydligt större summa ospecificerade tillgångar.

Problem Listed companies have since the introduction of IAS / IFRS new accounting directives to follow. A major difference is that goodwill, as an asset, may no longer be amortized but will be subjected to an annual impairment test. This will result in the extraction, identification and depreciation of intangible assets from goodwill. This has been proved difficult for companies to identify consistently and rigorously. Confusion and vague items in reporting has made it difficult for users to share information in a proper way.

Purpose To measure the progress of specified intangible assets in annual reports, since the introduction of IAS / IFRS. Questions to be answered: 1. Do companies specify their identified intangible assets in agreement with the IASB framework? 2. Has the total value of unspecified assets decreased over time?

Method To gather information, we have studied the annual reports of listed companies reporting under IAS / IFRS. For this report, we have chosen annual reports from the years 2003 to 2008 on companies on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap list and made a quantitative study, in which operationalization is used to encode the items from the balance sheet.

Theoretical frame of reference We have compiled the standards, practices and laws relating to intangible assets and acquisitions. This has been done to acquire the information from annual reports and to define our own concepts. Intangible assets (IAS 38), Business Combinations (IFRS 3), Impairment (IAS 36) and accounting characteristics serve as a foundation to our conclusions.

Conclusion Following our criteria for unspecified items, a positive development has occurred since the introduction of IAS / IFRS. As the identification of intangible assets develops with IFRS3 we have seen an increase of specification. Unspecified items have decreased by over 10%. The value of intangible assets during this period has increased by 1303%. It has meant that the total value of unspecified assets today is much bigger. This will affect the user, of course, when he/she will consider a much larger amount unspecified assets.

Bakgrund: År 1992 trädde en ny kommunallag i kraft vilket innebar flera förändringar av den kommunala redovisningen. År 1997 kom en kommunal redovisningslag och begreppet god redovisningssed fördes in i kommuners redovisning. Seden kantas av särregler som balanskravet och blandmodellen som är politiska beslut och inte är redovisningstekniskt motiverade. Kommunallagens krav på ekonomisk balans trädde i kraft år 2000 och är en av hörnstenarna i kommuners krav på en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att kommuner ska visa ett positivt resultat. Sedan balanskravet trädde i kraft har kommuners intresse riktats mot balanskravet i stället för mot det mer långsiktiga kravet på en god ekonomisk hushållning. För att kommuner ska nå upp till balanskravet infördes år 2000 en modell för beräkning av kommunens pensionsskulder benämnd blandmodellen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommuner hanterar kravet på en god ekonomisk hushållning i skenet av den dolda pensionsskulden. Beskriva balanskravet och blandmodellen gentemot kravet på att redovisningen ska visa en korrekt bild av kommunens verkliga ekonomiska ställning och resultat, den rättvisande bilden. Samt belysa redovisningens roll och användning i en kommun.

Genomförande: Uppsatsen är genomförd med en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Studiens kvalitativa del bygger på besöksintervjuer hos fyra utvalda kommuner medan studiens kvantitativa del bygger på ett frågeformulär som skickades ut till 30 kommuner varav 18 svarade. Inom ramen för undersökningen har både primärdata och sekundärdata använts. Primärdata har inhämtas från besöksintervjuer, utskickade frågeformulär och expertiskunskap inom redovisningsområdet. Sekundärdata har bestått av litteratur, artiklar, tidskrifter, utredningar och årsredovisningar.

Resultat: Studien visar att begreppet god ekonomisk hushållning har haft en positiv effekt på kommuners ekonomi och där balanskravet ses som det mest centrala. Stor osäkerhet råder dock om vilka mål och policies kommuner ska sätta upp för vad som utgör god ekonomisk hushållning. Blandmodellen är ett politiskt beslut som sätter vedertagna redovisningsprinciper ur spel och går emot några av redovisningens kvalitativa egenskaper. Undersökningens respondenter sätter gärna likhetstecken mellan rättvisande bild och god redovisningssed men det skiljer sig mellan undersökningens fyra orter hur begreppen tolkas. Studien visar också att kommuner anser sig vara skuldfria när de har en ansvarsförbindelse för pensioner som i ett flertal fall uppgår till betydande belopp. Kommuner måste ta ansvar för sina pensionsåtaganden genom att fondera medel och inte skjuta över kostnader på nästa generation.

Background: In 1992, the new Local Government Act took effect, which implied several changes for municipal accounting. A municipal accounting law came in 1997, and the concept of generally accepted accounting principles entered into municipal accounting. This practice is marked by special rules such as the “balanced budget requirement” (balanskrav) and the “mixed model” of accounting (blandmodellen), which are political decisions not motivated by accounting. The Local Government Act’s requirement for financial balance took effect in 2000 and is one of the cornerstones in the municipalities’ requirements for good financial management. The balanced budget requirement means that municipalities should show that income exceeds costs. Since the balanced budget requirement took effect, the municipalities have focused their interest on it, instead of on the more long-term requirement for good financial management. In order for municipalities to fulfil the balanced budget requirement, the mixed model, which calculates the municipality’s pension liabilities, was introduced in 2000.

Purpose: The purpose of this essay is to (1) examine how municipalities manage the requirement for good financial management despite hidden pension liabilities, (2) to describe the balanced budget requirement and mixed model in relation to the requirement that accounting records should show an accurate view of the municipality’s true financial position and income/expenditures, the true and fair view, and (3) to illustrate the role and use of accounting in a municipality.

Methods: This essay was carried out through a combination of a qualitative and a quantitative approach. The study’s qualitative component is based on interviews in four selected municipalities, whereas the quantitative component is based on a questionnaire that was sent to 30 municipalities, of which 18 submitted answers. Both primary and secondary data have been used within the framework of the study. The primary data were collected from interviews, mailed questionnaires, and expert knowledge in the accounting field. Secondary data consisted of literature, articles, journals, studies, and annual reports.

Results: The study shows that the concept of good financial management has had a positive effect on the finances of municipalities, and the balanced budget requirement is viewed as the core. There is great uncertainty, however, as to which goals and policies the municipalities should set up to constitute good financial management. The mixed model is a political decision that eliminates generally accepted accounting principles and goes against some of the qualitative properties of accounting. The study’s respondents gladly equate the true and fair view with generally accepted accounting principles, but there are differences in interpretation of the concepts in the four selected municipalities. The study also shows that the municipalities consider themselves free from debt when they have contingent liabilities for pensions, which in several cases total significant amounts. The municipalities must take responsibility for their pension commitments by reserving funds for them, and not shift the costs to the next generation.

I Sverige finns idag ett flertal olika företagsformer att välja mellan. Några av de företagsformerna är exempelvis enskild firma och aktiebolag. En näringsidkare kan ha startat en enskild firma som efter några år har expanderats. Näringsidkaren har då möjlighet att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag. Den enskilda firman är en egen fysisk person och när en ombildning sker blir aktiebolaget sin egna juridiska person. Vid ombildning av företagsform finns det ett flertal krav men även skattemässiga aspekter att ta hänsyn till. En ombildning från enskild firma till ett aktiebolag kan ske på två olika sätt, genom inkråmöverlåtelse eller apportemission. Tillgångarna som finns i den enskilda firman måste överlåtas på ett korrekt sätt. Här ska därför uttagsbeskattnings- och underprisöverlåtelsebestämmelserna tillämpas. Dessa bestämmelser finns reglerade i 22 och 23 kap. Inkomstskattelagen (1999:1229). Definitionen av uttag är när näringsidkaren har till syfte att ta ut tillgången från verksamheten. Det kan antingen vara för att överlåta till en annan näringsverksamhet eller för privatbruk. Detta kan då leda till att näringsidkaren blir uttagsbeskattad för tillgången. För att undvika uttagsbeskattning, finns underprisöverlåtelsebestämmelserna i 23 kap. IL. I 23 kap. 14 – 29 §§ IL finns dessa bestämmelser reglerade och de ska vara uppfyllda för att det ska betraktas som underprisöverlåtelse.  En maskin är den tillgången som används i scenariot i detta arbete. För att undvika att skattekonsekvenser uppstår, ska maskintillgången värderas på ett korrekt sätt. Det finns ett samband mellan redovisning och beskattning som påverkar näringsverksamheten. Görs redovisningen på ett korrekt sätt, blir det lättare att se hur maskintillgången ska värderas vid en ombildning. Värderas tillgången på ett korrekt sätt behöver det inte ske någon uttagsbeskattning för tillgången vid ombildningen. Följs bestämmelserna som krävs vid en ombildning och vid värdering av tillgången, underlättas procedurerna för näringsidkaren. Detta har även en påverkan på näringslivet.

Principbaserade standarder ger vag vägledning om hur standarder ska följas och de lämnarstort utrymme för tolkning och bedömning. I inkomstskattelagens 14 kap. 2 § uttrycks det attresultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder samt att beskattningstidpunkten skafastställas i enlighet med god redovisningssed. Skatterättens legalitetsprincip uttrycker iregeringsformen att det måste finnas stöd i lag för att ett brott ska ha begåtts och inget straffkan annars påvisas. Det uttrycks därmed att ingen skatt får tas ut om det inte finns lagliggrund. Då företag ska fastställa beskattningstidpunkten i enlighet med god redovisningssed,kan det ge upphov till redovisningsmässiga skillnader. God redovisningssed som begrepp, ärsvårtolkat och kräver kompletterande normgivning för att skapa dess innebörd.Problematiken som återfinns då principbaserade normer påverkar ett företags beskattningtydliggörs främst då ett materiellt samband råder mellan redovisning och beskattning. Ettmateriellt samband innebär att redovisningsregler görs gällande även vid beräkning av detskattemässiga resultatet. Det materiella sambandet återfinns i inkomstskattelagen dåhänvisning görs till god redovisningssed. Enligt bokföringslagen är det Bokföringsnämndensansvar att utveckla god redovisningssed. Bokföringsnämnden har därför tagit framallomfattande regelverk som ska ge vägledning åt företag som upprättar redovisning efter godredovisningssed. K-regelverken ska gälla för företag i olika kategorier, beroende på dessstorlek. Studien undersöker de två vanligaste regelverken, K2 och K3.Syftet med studien är att undersöka om principbaserade normer är förenliga medlegalitetsprincipen. För att besvara studiens syfte genomförs en komparativ innehållsanalys avBokföringsnämndens K-regelverk, K2 och K3. Vi ämnar avgöra till vilken grad normernaskaraktär i K2 och K3 bör anses vara regel- respektive principbaserade samt dess förenlighetmed legalitetsprincipen och regeringsformen. Vid inledningen av denna studie kunde interelevant och tillräcklig forskning hittas inom området, varpå studien syftar till att bidra medkunskap. Vi vill även uppmärksamma problematiken då skatterätten hänvisar tillredovisningens god redovisningssed när tidpunkten för redovisning av intäkter och kostnaderska ske.Genom en modell har vi tydliggjort vår analys avseende normernas karaktär i K2 och K3.Modellen innefattar två dimensioner, dels till vilken grad normerna anses regel- respektiveprincipbaserade och dels till vilken grad normerna bör anses förenliga medlegalitetsprincipen. För att besvara studiens syfte har vi undersökt följande normer somåterfinns i båda regelverken: grundläggande principer, definitioner av tillgångar, skulder,intäkter och kostnader, materiella anläggningstillgångar, immateriella anläggningstillgångar,varulager, avsättningar och periodiseringar. Studiens slutsats är att principbaserade normer tillstörre grad bör anses som icke förenliga med legalitetsprincipen då de tillåter att analogislutkan tillämpas i redovisningen. Principbaserade normer i redovisningen skapar storttolkningsutrymme, vilket kan medföra att likartade företag upplever skillnader iredovisningen och följaktligen även skattemässiga skillnader. Således ska normerna i K3 inteanses vara förenliga med legalitetsprincipen och därmed anses grundlagsstridiga.
Principal-based standards give few guidelines of how the standards should be followed andthey give room for interpretations. The income tax act expresses that the income statementshould be calculated through accrual basis and the taxation time should be determined bygenerally accepted accounting principles. On the other hand, the tax law expresses a principleof legality in the governmental law that states that there has to exist a legal support for a crimeto be committed and no penalty can otherwise be addressed. When generally acceptedaccounting principles should determine the time of taxation it generates accountingdifferences. The term of generally accepted accounting principles is difficult to interpret andrequires additional standards to create its meaning.The problem that exists when principle-based standards affect a company’s taxation, clarifieswhen there is a material relationship between accounting and taxation. A material relationshipmeans that the accounting rules are applicable even for the taxable income. The material linkexists when the income tax act refers to generally accepted accounting principles, when thetaxation time should be determined. The Swedish Accounting Standards Board has thereforeestablished comprehensive framework’s that aims to guide companies when accountaccording to generally accepted accounting principles. The K-regulations shall apply forcompanies in different categories depending on their sizes. The study examines the two mostcommon frameworks, K2 and K3.The purpose of this study is to examine if principle-based standards are consistent with theprinciple of legality. To achieve the purpose of this study, a comparative content analysis ofthe The Swedish Accounting Standards Boards K-regulations, K2 and K3, is conducted. Wewish to evaluate to what extent the standards characteristics are rule- or principle-based and toevaluate the extent of the standards consistency with the principle of legality and thegovernmental law. In the beginning of this study we did not find enough relevant literature inthe field of study and we therefore want to contribute with knowledge. We also want toobserve the problems that the tax law contributes when it refers to the term of generallyaccepted accounting principles.We have clarified our analysis of the standards in K2 and K3 in a model. The modelincorporates two dimensions, partly to what extent the standards should be considered as ruleorprinciple-based and partly to what extent the standards should be considered consistentwith the principle of legality. To achieve the purpose of this study we examined standards thatoccur in both frameworks: fundamental principles, definition of assets, liabilities, incomesand costs, tangible fixed assets, intangible fixed assets, inventories, provisions and accruals. The conclusion of the study is that principle-based standards in a large extent should beconsider non consistent with the principle of legality due to that an analogy is permitted inaccounting. Principle-based standards create room for interpretation, which leads todifferences between similar companies both in accounting and in taxation. The standards inK3 should accordingly not be considered consistent with the principle of legality.This study is further on written in Swedish.

År 2002 startades ett gemensamt harmoniseringsprojekt, Norwalk-agreement, mellan IASB och FASB. Projektet bottnade i ett behov av att lättare kunna jämföra internationella företag samt att bemöta komplexiteten kring intäktsredovisning. Av Norwalk-agreement framställdes IFRS 15 vilken är den nya internationella redovisningsstandarden för intäkter. IFRS 15 kommer träda i kraft 1:e januari 2018 och ersätter alla tidigare standarder vad gäller intäkter från försäljning av varor och tjänster.Syftet med denna studie är att kartlägga eventuella skillnader som kan uppstå i och med att en ny standard för intäkter implementeras. Studien kommer fokusera på intäkter som härrör från försäljning av varor och tjänster och undersöka vilka konsekvenser detta kan få på företagsbeskattning, intressenter och särskilda nyckeltal. Studien kommer även undersöka om den goda redovisningsseden i Sverige påverkas. För att uppnå studiens syfte har fyra typfall konstruerats vilka blivit inspirerade av svenska rättskällor. Dessa typfall har i sin tur analyserats genom att tillämpa standarderna IFRS 15 och IAS 18. Metoden för studien är en kvalitativ innehållsanalys med abduktiv ansats och studien är av förutsägande karaktär.Studiens typfall och resultat visar på att implementeringen av IFRS 15 kommer ge förändringar vid vilken tidpunkt redovisning ska ske av varor och tjänster vilket föranleds av en förändring av kriterierna för recognition. Detta ger upphov till att företagsbeskattning, nyckeltal samt utdelningsmöjligheter förändras vilka i sin tur påverkar intressenternas relation till företag. Vidare visar resultatet att en möjlig förändring av god redovisningssed föreligger.Slutligen visar studien på att IFRS 15 är en mindre principbaserad standard där den så kallade femstegsmodellen erbjuder en mer omfattande vägledning än nuvarande intäktsstandard IAS 18.
In 2002, a joint harmonization project, the Norwalk Agreement, was initiated by the IASB and FASB. The project was based on the need to more easily compare international companies and to address the complexity of revenue recognition. The Norwalk Agreement resulted in IFRS 15, which is the new international accounting standard for revenue. The new standard, IFRS 15, will come into effect on January 1 2018 and supersedes all previous standards regarding revenue from sales of goods and services.The purpose of this study is to identify possible differences that may arise as a new standard of revenue is implemented. The study will focus on revenue derived from sales of goods and services and investigate the impact this may have on corporate taxation, stakeholders and selected key performance indicators. The study will also investigate whether generally accepted accounting principles in Sweden is affected. In order to achieve the purpose of the study, four theoretical example cases have been constructed that have been inspired by Swedish sources of law. These example cases have been analysed by applying IFRS 15 and IAS 18. The methodology of the study is a qualitative content analysis with abductive character and is a predictive study.The empirical findings of the study indicate that the implementation of IFRS 15 will give rise to changes in the reporting of goods and services resulting from a change of recognition. This impacts corporate taxation, key ratios and dividend opportunities, which in turn affects stakeholder relationships with companies. Furthermore, the findings show that a possiblechange in generally accepted accounting principles in Sweden is at hand.Finally, the study shows that IFRS 15 is a less principle-based standard where the so-called five-step model offers more comprehensive guidance than the current revenue standard IAS 18.This paper is written in Swedish.