Tesis: "Rektorers ledarskap"

1

Kanni, Ali. "Autentiskt ledarskap : Tre rektorers syn på ledarskap". Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3120.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

2

Stende, Mikael. "Uppfattningar om rektorers pedagogiska ledarskap : En kvantitativ studie av uppfattningar om rektorers pedagogiska ledarskap". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67974.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna studie är att undersöka begreppet rektorns pedagogiska ledarskap och hur begreppet uppfattas av rektorer och lärare. Studiens forskningsfrågor handlar om att kartlägga och jämföra uppfattningarna om begreppet Rektorns pedagogiska ledarskap. Forskning visar att rektorns pedagogiska ledarskap har en betydelse för skolans resultat. Metoden i undersökningen har varit enkät. Det var 53 respondenter som har svarat på enkäten. Enkäten skickades till 3 olika skolor. Informanterna valdes ut från samma skolor, för att de skulle utgå från samma verksamhet. Två versioner av enkäten formades men med samma frågor. Den ena versionen var riktad mot rektorer och den andra mot lärare. det var formuleringarna som skilde dem åt. Frågorna var gjorde som påståenden som respondenten skulle svara på. Resultatet visar att det kollegiala samtalet och lärande har en viktig funktion, visar både tidigare forskning och resultatet i studien. Dessutom är det viktigt att rektor skapar förutsättningar för ett tydligt kommunikationsstrukturer.
The purpose with this study is to analyze principal´s pedagogical leadership and how principals and teachers interpret it. The studies research questions were about surveying and comparing the understanding of the term rektorns pedagogiska ledarskap. Research shows analyze principal´s pedagogical leadership is important for school results. The surveys method has been a poll. There were 53 respondents who have answered the survey. The survey was sent to three different schools. The informants were chosen from the same schools, because they were supposed to work on the same function. Two versions of the survey were made, but with the same questions. One version was directed to principals and the other was directed to teachers. The difference between the two polls was the formulations. The questions were constructed as statements, which the respondents were supposed to take a stand to. The result shows that the collegial conversation and learning have an important function, showing both previous research and the outcome of the study. Besides, it is important that the principal creates the conditions for a clear communication structure.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

3

Håkansson, Jenny y Malin Lidén. "Rektorers pedagogiska ledarskap : Uppfattningar ur lärarperspektiv". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37315.

Texto completo

Resumen

Rektorers arbete har idag blivit mer knutet än tidigare till den pedagogiska verksamheten, enligt skollagen (2010:800) ska en rektor leda och samordna skolenhetens pedagogiska arbete. Forskning visar dock att det finns uppfattningar om att rektorer behöver prioritera sin fysiska närvaro i verksamheten för att kunna förstå den och för att kunna bekräfta lärarna och att detta är något rektorer uttrycker ett dåligt samvete för att de inte prioriterar (Leo, 2010). Syftet med denna studie har varit att tolka hur yrkesverksamma lärare uppfattar rektorns pedagogiska ledarskap. Studien har en kvalitativ tolkande ansats, inspirerad av hermeneutiken. Undersökningen har genomförts med hjälp av ett bekvämlighets och tillgänglighetsurval, och i form av semistrukturerade intervjuer med sju utbildade lärare som i dagsläget arbetar i skolans verksamhet. Resultatet har växt fram med hjälp av studiens frågeställningar som teman. Dessa teman är: Uppfattningar om rektorns pedagogiska ledarskap- Det finns bland annat uppfattningar om att rektorer stöttar när det gäller elever och dess vårdnadshavare, Möjligheter och hinder för rektorers pedagogiska ledarskap- uppfattningar finns bland annat om att rektorers stora uppdrag kan vara ett hinder för det pedagogiska ledarskapet och bland annat uppfattas medarbetarsamtalen som en möjlighet för rektorer att vara en pedagogisk ledare, Önskvärt av rektorers pedagogiska ledarskap- det är av lärarna bland annat önskvärt att ha en rektor som är mer närvarande i verksamheten.

Godkännande datum: 2019-06-07

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

4

Andersson, Andreas y Sebastian Angel. "Rektorer som fritidshemmets ledare : En kvalitativ studie om rektorers pedagogiska ledarskap i fritidshemmet". Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49786.

Texto completo

Resumen

Studiens syfte är att bidra med en översikt av hur rektorer beskriver sitt pedagogiska ledarskap i fritidshemmet. De forskningsfrågor som har använts är: • Vad beskriver rektorer som viktiga kvalitéer och förmågor i det pedagogiska ledarskapet i fritidshemmets verksamhet? • Hur arbetar rektorer för att leda fritidshemmets verksamhet? En kvalitativ metod har använts när den empiriska datan har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med verksamma rektorer från olika skolområden inom samma kommun. Datan har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen har inhämtat inspiration från fenomenologin. Det som framgick i resultatet var att rektorer anser det som viktigt med en tydlig kommunikation och att personalen får vara delaktiga i beslutsfattning. De påtalar även vikten av att lyfta fritidspersonalens kompetenser och att detta kräver en förkunskap om fritidshemmets verksamhet. Rektorerna berättar att de delegerar ansvar och vill fungera som ett stöd i strävan på en självorganisering.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

5

Johansson, Elsie. "Rektorer och grundskolereformer : Rektorers erfarenheter av reformarbete". Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7875.

Texto completo

Resumen

Many political reforms are currently implemented in the Swedish schools. The trend indicate that education in Sweden follows neo-liberal restructuring policy, that highlights assessment, marketization and surveillance in different aspects. According to the new curriculum LGR 11 the school head is the school's educational leader with responsibility for the school's results and development. The reforms put new demands on the school heads tasks, their responsibility and leadership. The aim of my research study is to investigate how the school heads experience andhandle this situation. I have chosen a phenomenological and hermeneutic perspective, that analyzes what the school heads direct their attention towards and how they experience meaning and context in their work with reforms. The analysis shows that the school heads have experiences about what the work with the reforms is about and that their own position and action in this work is very important. They have also imaginations about how they themselves and in collaboration with others in the organisation have to handle in this work in different ways so that the reforms can be implemented. In the reform process they even have a lot of dilemmas to handle in their local and concrete context, which is linked to the school's local conditions, history and tradition.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

6

Thomsson, Madeleine. "Framgångsfaktorer i rektors ledning av förskoleklass : En jämförande studie ur fyra organisationsperspektiv. Sju rektorers ledarskap". Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-129358.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

7

Mölleryd, Ewa. "Pedagogiskt ledarskap och stödstrukturer : Rektorers och lärares beskrivningar av pedagogiskt ledarskap och stödstrukturer i skolan". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-135291.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien var att belysa begreppet pedagogiskt ledarskap utifrån rektorers och lärares beskrivningar samt att bidra med kunskap om vilka stödstrukturer som används i utövandet av pedagogiskt ledarskap. I studien har lärandeteorier utifrån Vygotskijs (1999) teori om den proximala utvecklingszonen (ZPD) och Bruners begrepp Scaffolding (stödstrukturer) sammanförts med beskrivningar av hur pedagogiskt ledarskap utövas. Intervjuer genomfördes med rektorer och lärare på tre olika skolor om pedagogiskt ledarskap och stödstrukturer. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt med hjälp av diskursanalys har resultaten analyserats. Resultaten visade att rektorer och lärare beskriver pedagogiskt ledarskap och stödstrukturer olika. Rektorer delegerar det som i studien definieras som direkt pedagogiskt ledarskap till olika personalkategorier som förstelärare, specialpedagoger, biträdande rektorer och arbetslagsledare medan det som i studien definieras som indirekt pedagogiskt ledarskap i högre utsträckning utövas av rektorerna. De intervjuade lärarna efterfrågar rektorer som kombinerar ett direkt och indirekt pedagogiskt ledarskap. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat visar att stödstrukturer är ett fruktbart begrepp som kan användas för att beskriva hur rektor kan organisera verksamheten tillsammans med lärare samt vilket stöd rektorer och lärare får i denna.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

8

Ellefors, Ann-Sofie y Rosita Nyman. "Rektorers upplevelse av Positivt Psykologiskt Kapital (PsyCap) i sitt ledarskap". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101210.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna kvalitativa studie var att öka förståelsen för rektorers upplevelse av positiv psykologi och PsyCap i sitt ledarskap. Forskaren Luthans valde ut de fyra PsyCap-begreppen Hope, Efficacy, Resilience och Optimism (H.E.R.O.) från positiv psykologi och såg dessa som positiva psykologiska resurser för individer i organisationer. Åtta rektorer med direkt personalansvar intervjuades. Materialet transkriberades och analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet utgjordes av tre teman: Upplevd betydelse av PsyCap, Nyckelrelationer och Lösningsfokusering. Resultatet visade att informanterna upplevde sig ha en god nivå på samtliga PsyCap-begrepp där Optimism var mest framträdande medan Resilience visade störst variation. I resultatet framträdde betydelsen av nyckelrelationer, främst till lärarna men även till eleverna. Det var i relationsskapandet som samarbete, trivsel och ett bra arbetsklimat skapades.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

9

Dellerbring, Sarita. "Rektorers perspektiv på specialpedagogen i grundskolan". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32343.

Texto completo

Resumen

Förväntat kunskapsbidrag: Min förhoppning är att den här studien bidrar till en fördjupad uppfattning på specialpedagogen i grundskolan. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och analysera rektorers perspektiv på specialpedagogens yrkesroll och uppdrag i grundskolan. Frågeställningar: Vad har rektorerna i grundskolan, F-6, för förväntningar på specialpedagogen? Vad skapas det för möjligheter och svårigheter i den pedagogiska verksamheten utifrån rektorernas reflektioner kring specialpedagogens yrkesroll och uppdrag i grundskolan, F-6?Teori: Uppsatsen förhåller sig till systemteori och ett sociokulturellt perspektiv. Det systemteoretiska perspektivet riktar in sig på hur system fungerar, och hur system förändras. Ett sociokulturellt perspektiv innebär att lärandet ses som en process som sker hos individen i samspel med sin omgivning.Metod: Metoden för den här uppsatsen har utgått från en kvalitativ studie. Intervjuerna genomfördes utifrån Trosts (2010) tankar om intervjuguide. Urvalsgruppen består av fyra rektorer, där samtliga arbetar i kommunala grundskolor, F-6, i sydöstra Sverige. Bearbetningen och analysen kring datainsamlingen görs genom transkribering. Därefter följer en redovisning av datainsamlingens resultat. Presentationen av resultatet har gjorts genom olika teman med förtydligande relevanta citat. Varje tema avslutas med delanalys och tolkning av resultatet utifrån tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Resultat: Undersökningens resultat visar att samtliga informanter uppfattar specialpedagogen som en person med en fördjupad kompetens kring arbetet med barn i svårigheter och kring arbetet med tillgängliga lärmiljöer. Det framkommer likaså att specialpedagogen uppfattas som ett handledningsstöd till den pedagogiska skolverksamheten. Samtliga informanter anser att det är väsentligt att specialpedagogen har förmågan att kunna samverka tillsammans med elever, föräldrar, skolpersonal och externa aktörer. Vidare har informanterna arbetslivserfarenheter av att specialpedagogen tillhör den centrala elevhälsan, vilket lyfte fram informanternas önskan om att ha tillgång till varsin specialpedagog knuten till respektive grundskola. Syftet är att informanterna efterfrågar ett rektorsstöd, där tanken är att specialpedagogen, utöver sin handledande och stödjande roll, även bistår rektor i olika arbetsområden samt ansvarar för och samordnar de elevärenden som finns på skolan.Specialpedagogiska implikationer: Genom att specialpedagogen förhåller sig på individ-, grupp- och organisationsnivå synliggörs elevens behov och förutsättningar. Konsekvensen blir när specialpedagogen har en begränsad tid på skolan om denne ingår i den centrala elevhälsan. Det vill säga om specialpedagogen arbetar mot flera grundskolor. En annan konsekvens kan vara att efterfrågan på stödinsatser är bred. Till exempel kan det uppstå att det finns flera undervisande lärare som samtidigt ber om särskild stöd till elever i svårigheter, vilket kan leda till konflikter och missförstånd i dialogen om resurser. Då gäller det för specialpedagogen att kunna möta dessa tankar på ett professionellt sätt, och ställa relevanta frågor som exempelvis vad har eleven för behov och vad för stöd behöver tillgodoses? Vidare kan den specialpedagogiska konsekvensen leda till att medarbetarna inklusive rektor inte har något förtroende för specialpedagogen. Det skulle innebära att arbetet med elever i svårigheter brister och att arbetsfördelningen inte främjar utvecklingen för den pedagogiska skolverksamheten. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är det betydelsefullt att fundera över vad det får för konsekvenser när elever i svårigheter inte uppfyller de lägsta kunskapsmålen. En reflektion är att skolan behöver aktivt arbeta med inkluderande lärmiljöer, och att stödinsatserna uppnår en tillgänglighet som tillgodoser elevens behov i den utstäckning som det är möjligt. Påföljden kan bli att skolan inte uppfyller en likvärdig skolgång och då blir det bland annat specialpedagogens roll att främja ett gemensamt specialpedagogiskt förhållningssätt. För att det ska lyckas behöver det infinna sig ett förtroendekapital och mandat för specialpedagogens yrkesroll och uppdrag.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

10

Westin, Niklas y Jonas Petré. ""Watchman and reporter" : En kvalitativ studie om rektorers inställning till ledarskap". Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-1125.

Texto completo

Resumen

Aim

The aim of the study is to, from a comparative perspective, examine principals’ view of leadership in successful schools. Questions:

How do the principals describe their own leadership?
What subject positions do the principals take?

Method

Three principals were interviewed in the study. The interviews lasted for about 60 minutes. The interviews were recorded and transcribed. The interviews were analyzed according to the theories of transformative and instructional leadership and also which of the three subject positions supporter, pedagogical leader and chief the principals enabled.

Results

The principals had not an entirely consistent approach to school leadership. Two of the principals spoke of leadership in accordance to the transformative theory with a focus on development and change. The third principal described his leadership in a manner more similar to the instructional theory with clear top-down approach and focus on school to be a safe place for students in a troubled area. All headmasters enabled in some degree all three subject positions however, they had one position each as they foremost enabled.

Conclusions

The headmasters’ view of leadership differs on some points which could indicate that the leadership needs to be adapted to the specific school in order to make the school and the headmaster successful. Common to all headmasters was that they had a strong commitment to the mission and students. The headmasters are taking different positions when they talk about leadership. This may be because they tend to use transformative or instructional leadership. The instructional leadership is beneficial in the beginning of the structuring of a school. In light of growing maturity in the organization, it is possible to switch to transformative leadership which gives the principal greater opportunities to work with future visions and the school's overall goals.

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är ur ett komparativt perspektiv undersöka rektorers syn på ledarskap i framgångsrika skolor. Frågeställningar:

Hur beskriver rektorerna sitt eget ledarskap?
Vilka subjektspositioner intar rektorerna?

Metod

Tre rektorer intervjuades i studien. Intervjuerna pågick under ca 60 minuter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Intervjuerna analyserades enligt teorierna om transformativt och instruerande ledarskap samt vilka av de tre subjektspositionerna supporter, pedagogisk ledare och chef rektorerna intog.

Resultat

Rektorerna har inte en helt samstämmig syn på skolledarskap. Två av rektorerna talade om ledarskapet i enlighet med den transformativa teorin med fokus på utveckling och förändring. Den tredje rektorn beskrev sitt ledarskap på ett sätt som mer liknar den instruerande teorin med tydlig toppstyrning och fokus på att skolan ska vara en trygg plats för elever i ett oroligt område. Samtliga rektorer aktiverade i någon grad alla tre subjektspositioner dock hade de varsin position som de främst aktiverade.

Slutsats

Rektorernas syn på ledarskap skiljer sig på en del punkter vilket skulle kunna tyda på att ledarskapet behöver passa för den specifika skolan för att skolan och rektorn ska kunna bli framgångsrika. Gemensamt för rektorerna var att de hade ett starkt engagemang för uppdraget och eleverna. Rektorerna tar olika positioner när de talar om ledarskap. Detta kan bero på om de tenderar att leda transformativt eller instruerande. Det instruerande ledarskapet är fördelaktigt i början av struktureringen av en skola. I takt med ökande mognad inom organisationen finns det möjlighet att växla till transformativt ledarskap vilket ger rektorn större möjligheter att arbeta med framtidsvisioner och skolans övergripande mål.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

11

Brauer-Markgren, Charlotte. "Pedagogiskt ledarskap : En intervjustudie om rektorers tankar kring ett svårfångat begrepp". Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-94355.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

12

Sahlberg, Alexander y Josefin Wilhelmsson. "Den strategiska rektorn. : En kvalitativ studie om rektorers ledarskap i grundskolan". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40917.

Texto completo

Resumen

Den här studien handlar om rektorers ledarskap och hur det kanske kan påverka personalen i skolan.Utifrån adekvat litteratur och aktuella artiklar inom ämnet har vi studerat transformativt ledarskap ochi förlängningen ledarskap i allmänhet inom skolan. Vi tog avstamp i hur skolsituationen ser ut idag, därvi fann att det fanns tydliga utmaningar med lärartätheten på svenska grundskolor. Till en börjanförstod vi att det genom tiderna funnits olika sätt att definiera ledarskap. För att underlätta för oss självavalde vi att utgå från en ledarskapsteori som nu under de senare åren kommit att dominera forskningkring ledarskap, det transformativa ledarskapet. För att undersöka detta valde vi att intervjua femstycken rektorer och fördjupa oss i vilka strategier de använder sig av i sitt ledarskap. Efter att ha lästpå inom ämnet ansåg vi att den bästa metoden för att få fram de svar vi sökte var genom att användaoss av semistrukturerade intervjuer. Svaret vi ämnade söka var att förstå vilka ledarskapsstrategierrektorer använder sig av och om vi kan koppla dessa till den transformativa ledarskapsteorin. I dessaintervjuer gavs rektorerna stort utrymme att utveckla sina egna svar och den intervjuguide som vikonstruerat på förhand användes endast som en grund eller som stödord. Intervjuerna genererade enhel del information som vi kunde koppla till det analysverktyg, den transformativa ledarskapsteorin,som vi valt att grunda detta arbete i. Vi gick därför vidare med analysen och argumenterade vidare idiskussionen för varför vi anser att de strategier som våra rektorer utgett sig för att använda går attkoppla till den transformativa ledarskapsteorin och hur det i förlängningen kan påverka personalensom jobbar inom verksamheten. Efter analysen gick vi vidare med en diskussion om hur vi tolkar detresultat vi fått fram och hur vi tänker att det kan användas för att dra slutsatser om vår undersökning.Vidare betyder det att rektorns sätt att agera som ledare har ett samband med om en lärare vill jobbakvar eller inte. Vi tar förvisso i beaktande att det kan finnas fler variabler som avgör huruvida en läraretrivs på sin arbetsplats eller ej, men har valt att fokusera på rektorns ledarskap i detta arbete. Slutligenrundar arbetet av med en slutsats som ämnar besvara de frågor vi presenterade under syftet, kan detvara så att rektorerna inte alls jobbar med strategier och kanske det inte alls påverkar personalen? Hängmed!

2020-06-08

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

13

Malmberg, Gustaf. "Ny skollag – nytt ledarskap? : En fallstudie av rektorers och skolchefers syn på grundskolerektorers ledarskap under en förändrad skollagstiftning". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-211096.

Texto completo

Resumen

I denna studie undersöks via intervjuer huruvida en grupp pedagogiska ledare i form av rektorer och skolchefer ser på rektors ledarskap i och med införandet av skollag 2010:800. I bakgrunden sammanfattas rektorsrollen och skolans förändringar ur ett historiskt perspektiv. Bakgrunden belyser även mer sentida skolreformer där övergången från ett statligt till ett kommunalt huvudmannaskap samt övergången till den mål- och resultatstyrda skolan står i fokus. I bakgrunden jämförs dessutom skollag 1985:800 och skollag 2010:800. I jämförelsen kan konstateras att rektors ansvar kraftigt har utökats på en mängd områden, särskilt vad gäller elevs rätt till att nå kunskapsmålen. Som analysverktyg i studien används Torodd Strands modell för idealtypiska ledarstilar. Med detta verktyg visar denna studie att rektorer framhåller att deras arbete har formaliserats och att rektorerna fokuserar på den interna organisationen i större utsträckning än tidigare i och med införandet av skollag 2010:800. Däremot går det inte utifrån nuvarande data att fastslå att rektors ledarskap har förändrats, dock identifieras tendenser till och motiv för ett förändrat ledarskap. I arbetets diskussionsavsnitt reflekteras studiens resultat i skenet av tidigare reformer med betoning på en jämförelse mellan införandet av skollag 2010:800 och införandet av den mål- och resultatstyrda skolan under tidigt nittiotal där det kan konstateras att det finns en del likheter mellan nämnda reformer. Vidare resoneras det kring hur den nya skollagen kan påverka rektorskapet på lite längre sikt med betoning på vilka eventuella möjligheter och förhinder den nya skollagstiftningen ger rektor på temata friutrymme och normer. Författaren konstaterar att den bild som studien ger är tvetydig; rektorerna ger uttryck för en lättnad i yrkesrollen då skollagen på vissa punkter upplevs tydlig och därmed ger rektor stärkt mandat i delar av beslutsfattandet. Samtidigt uttrycker rektorerna en osäkerhet kring vissa delar, i synnerhet kring de delar av skollagstiftningen som berör de olika överklagansmöjligheterna.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

14

Olander, Josefin. "Rektorers uppfattning om specialpedagogens yrkesroll". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-85954.

Texto completo

Resumen

Specialpedagogprogrammet uppkom 1990 men trots detta finns fortfarande oklarheter på skolorna vad specialpedagogens arbetsuppgifter är. Det märks att det på flera skolor råder en viss förvirring och i många fall bristande kunskap kring vad en specialpedagog ska göra. Vad jag också har uppmärksammat är att det finns olika förväntningar på yrket. Rektorns förståelse och intresse är viktigt för hur skolan organiserar upp arbetsuppgifterna för denna yrkesroll. De tilldelade arbetsuppgifterna som specialpedagogen får handlar om rektorns kunskap inom området. Syftet med studien var att undersöka hur rektorer uppfattar specialpedagogers funktion och vad specialpedagogens arbetsuppgifter är, samt vad specialpedagogens betydelse är för elevhälsans arbete. Jag ville också veta vad rektorerna hade för vision av sin verksamhet. Det är en kvalitativ studie med hjälp av åtta intervjuer som genomfördes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv då jag tolkar rektorernas svar om hur de samtalar och diskuterar om frågorna jag ställer. Resultatet visar att det fortfarande finns en osäkerhet kring specialpedagogers arbetsuppgifter och roll på skolan vilket påverkar både skolan och specialpedagogens roll. Både specialpedagogens och speciallärarens arbetsuppgifter formas av den kultur som råder på skolan. Rektorerna är överlag överens om vad de vill att en specialpedagog ska arbeta med och vilka kvalifikationer de vill se hos en specialpedagog. Visionen om hur man som rektor vill att det ska vara skiljer sig ofta ifrån hur det ser ut i verkligheten. Vid en ny anställning tenderar rektorer att först se till skolans behov och det lokala behovet innan man tittar på examensförordningen när de utformar specialpedagogers arbetsuppgifter. I diskussionen lyfter jag vikten av att rektorer har en väl förankrad beskrivning utav specialpedagogtjänster och att det finns tydliga uppdrag för yrket för att yrket så få sitt rättamandat för sin utbildning. I resultatet av studien kan man se att rektorernas vision om specialpedagogens uppdrag på skolan är lika varandra, och att det finns en strävan om hur man vill använda specialpedagogens kompetens. Det framkommer däremot också att det inte alltid är så enkelt att upprätthålla den visionen, utan att specialpedagogen många gånger är en tillgång i andra uppdrag som egentligen inte är tillskriven specialpedagogen. Det kan exempelvis handla om att specialpedagogen arbetar till större del med elever istället för att arbeta för elever.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

15

Brooks, Sibel. "Rektors pedagogiska ledarskap och organisering av skolverksamheten : En kvalitativ intervjustudie om rektorers reflektioner och erfarenheter av att bedriva skolförbättringsarbete". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40443.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur rektorer i egenskap av pedagogiska ledare bedriver grundskolans förbättringsarbete. Olika rapporter beskriver rektorsfunktionen som komplex, men få rapporter och forskning belyser rektorers erfarenheter och reflektioner över rektorsuppdraget i relation till skolförbättring. För att nå undersökningens syfte besvarades följande forskningsfrågor: Hur reflekterar rektorer över sitt pedagogiska uppdrag i förhållande till skolförbättring? Vilka tillvägagångssätt upplever rektorer är värdefulla att använda sig utav för att uppnå skolförbättring? Vad för svårigheter i det pedagogiska ledarskapet upplever rektorer att de erfar i samband med organisering av skolförbättring? En kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med tio rektorer har genomförts. Studien har utgått från en konstruktivistisk epistemologi med en hermeneutisk vetenskapsteori för analys och tolkning av datainsamlingsfrågorna. Resultaten visar att rektorernas reflektioner och erfarenheter av rektorsuppdraget både skiljer sig åt och har gemensamma nämnare. Det pedagogiska uppdraget beskrivs som mångfacetterat av samtliga rektorer. Rektors pedagogiska ledarskap skildras som att leda processer, leda andra, skapa förutsättningar och ge vägledning. Skolförbättringsarbetet innebär att varje läsår identifiera utvecklingsområden, arbeta med dessa och följa upp genom kommunikation i olika mötes- och samarbetsstrukturer. Enligt rektorernas erfarenheter är värdefullt tillvägagångssätt för att uppnå skolförbättring att skapa gemenskap, distribuera ledarskapet, vara en närvarande skolledare och vara synlig ute i verksamheten för personal och elever. Enligt rektorernas reflektioner är delaktighet och engagemang hos lärare viktigt i förbättringsarbetet. Yttre faktorer påverkar hur rektorer bedriver skolans verksamhet.

2020-06-08

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

16

Brandt, Sanna y Alexandra Svanberg. "Det är mer administrativt än pedagogiskt! : En utvärdering av rektorers och huvudmäns syn på ett ledarskap i förändring". Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-62069.

Texto completo

Resumen

Studiens syfte var dels att få en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstå hur rektorers pedagogiska ledarskap har påverkats utifrån de förändringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet även att undersöka vilka förutsättningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt läroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmän i Umeå kommun. Studiens resultat visar på att både rektorer och huvudmän uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förändringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus på att vara en pedagogisk ledare minskat. Rektorerna upplever således att de har mindre tid till att vara ute i den pedagogiska verksamheten. Huvudmännen å sin sida är inte av samma uppfattning att det skett en ökning av de administrativa uppgifterna. Resultatet visar vidare att huvudmännen har höga förväntningar på rektorerna där de dels ska verka för resultat-och måluppfyllelse för elverena och samtidigt utöva ett öppet ledarskap gentemot sin personal. Studien visar även att alla informanter är överens om att det är huvudmännens ansvar att se till att rektorerna får de förutsättningar som krävs för att kunna fungera fullt ut som pedagogisk ledare. Något annat som framkommer är att det finns en viss diskrepans mellan förutsättningarna som huvudmännen upplever att de ger till rektorerna och vad rektorerna upplever att de får från huvudmännen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

17

Kellerth, Kaisa. "Ett mångprofessionellt elevhälsoarbete : Rektorers uppfattning om samarbetet i elevhälsoteamet". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-85670.

Texto completo

Resumen

Föreliggande kvalitativa studie genomfördes i syfte att belysa rektorers uppfattning av det mångprofessionella samarbetet i elevhälsoteam. Utifrån halvstrukturerade intervjuer med sju rektorer undersöktes hur elevhälsoteamen leds och organiseras, hur de olika professionernas kompetens tillvaratas och vilka möjligheter och hinder för teamarbetet som rektorer lyfter fram. Utifrån studiens syfte användes systemteorin som teoretiskt ramverk tillsammans med ett relationellt perspektiv. Det insamlade materialet analyserades med en induktiv ansats och resultatet relaterades därefter till det teoretiska ramverket. Genom att referera till relevant litteratur görs en redogörelse för bakgrunden till studien. Här beskrivs den samlade elevhälsans uppdrag, ledarskapets betydelse för teamarbete och grupprocessers inverkan på samarbete i team. Det redogörs även för samarbetet i elevhälsoteam specifikt. Den tidigare forskningen kring elevhälsoteamens mångprofessionella arbete belyses. Det redogörs för hur arbetet leds och organiseras och hur samarbetet inom teamet och mellan teamet och lärare fungerar. Det görs även exemplifierande internationella jämförelser med några länder vars teamarbete har likheter med den svenska elevhälsans. Resultatet visar att rektorer uppfattar att elevhälsoteamen har ett välfungerande samarbete och att den mångprofessionella aspekten har många fördelar. Resultatet visar också att rektorer framhåller personliga egenskaper som minst lika viktiga som professionskompetens inom elevhälsans arbete. Rektorerna uppfattar sitt ledarskap som viktigt och de upplever att de aktivt arbetar med att skapa förutsättningar för samarbete och för att de olika professionernas kompetens tas tillvara. Att elevhälsoteamen är en del av den ordinarie verksamheten framställs som en framgångsfaktor och det som framkommer som ett hinder är elevhälsoprofessionernas ibland bristande mandat i lärarkollegiet.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

18

Lindberg, Karin. "Vad är en framgångsrik skola? : Fyra rektorers syn på en framgångsrik skola". Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-688.

Texto completo

Resumen

This essay deals with the issue how to define the concept successful school and what ingredients it includes. To aim this task I have interviewed four principals at upper secondary schools, two placed in community schools and the other two working for non-community schools. We have discussed how the principals define a successful school, whether they believe that the principal has a major part in contributing to the schools success or not and further if they think that schools have anything in common with private companies.

The principals all agreed on what components they believe a successful school consists of, that is good school results from the pupils, a high comfort level for the pupils at school, professional management from the principal and a high level of young people who wants to attend the particular school.

Further I have studied Swedish and foreign research in the area of successful schools and management in schools to get at good background in this matter.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

19

Duhera, Adnela y Cajsa Svensson. "Rektorers uttalanden om studie- och yrkesvägledning : En kvalitativ studie om rektorers uppfattning, värdering och organiseringav studie- och yrkesvägledningens uppdrag i grundskolan". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-164751.

Texto completo

Resumen

Studie- och yrkesvägledarens roll är ett ständigt frågetecken som medför skilda uppfattningar om uppdraget. Detta leder till att det råder en låg prioritering och värdering på våra grundskolor runt om i Sverige. Det primära syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning rektorer uppfattar, organiserar, prioriterar och värderar studie- och yrkesvägledningens uppdrag i grundskolan. Frågeställningarna som har undersökts handlar om hur rektorer talar kring sina kunskaper om studie- och yrkesvägledning samt hur rektorer talar kring värdering, organisering och prioritering av studie- och yrkesvägledning. Den tredje och sista frågeställningen berör hur rektorer talar kring samverkan på skolan med utgångspunkt i studie- och yrkesvägledning. För att analysera resultaten har organisationsteorin tillämpats i syfte att analysera ledarskapets betydelse för organisering av studie- och yrkesvägledningen. Insamlingen av empirin har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där intervjuer har använts som datainsamlingsmetod där totalt sex grundskolerektorer deltog i studien. Resultatet som framkommit i studien är att det råder skiljaktiga uppfattningar kring studie- och yrkesvägledarens roll och profession inom grundskolan. Vidare visar resultatet att studie- och yrkesvägledarens roll är föränderlig och behöver därmed prioriteras och värderas högre med bland annat fokus i elevhälsan där vägledarens deltagande ska ses som en självklarhet.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

20

Bring, Christina. "Rektorers sociala representationer av lärarskicklighet : "Dem vill man ju ha i klassrummet"". Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Skolnära forskning, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-22466.

Texto completo

Resumen

Studiens syfte har varit att via fokusgrupper undersöka rektorers sociala representationer av lärarskicklighet samt hur de samtalar om bedömning och premiering av de lärare som de upplever är skickliga. Det resultat som framkommit är att rektorer har en gemensam bild av vad lärarskicklighet är utifrån formell och informell kompetens, men att tonvikten läggs på olika kompetenser i rektorsgrupperna. Det finns en sammastämmighet i att skickliga lärare har en medfödd talang, en tyst kunskap. Hur de ser på vad lärarskicklighet är, får konsekvenser för hur de bedömer och premierar de lärare som de upplever som skickliga. I första hand är det inte vardagsarbetet i klassrummet som premieras, utan övergripande utvecklingsarbete av verksamheten som helhet.
The aim in this study is to examine the socialrepresentations of teacher skillness, among principals by focus groups, and howthey communicate judgment and rewarding of skilled teachers in their opinion.The result is that principals have a common picture of teacher skillness, informal and informal competences, but their focus meaning differs in theprincipal groups. There is an agreement about skilled teachers having a talentfrom birth, a tacit knowledge. Their opinion of what teacher skillness is, haveconsequences for how they judge and reward the teacher they find skilled. It´s not the everyday work in the classroomthat is rewarded primarily, but the overall development of the whole agency.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

21

Holm, Peter. "Rektorn och det pedagogiska ledarskapet – åländska rektorers föreställningar om sina praktiker". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73097.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att undersöka några rektorers föreställningar om hur de bedriver sitt pedagogiska ledarskap. I förlängningen hoppas jag också kunna bidra till den generella kunskapsbildningen inom detta, ur ett skolutvecklingsperspektiv, viktiga område. Studien utgår från en socialkonstruktivistisk kunskapsteori där rektors pedagogiska ledarskap tolkas som något som är socialt konstruerat. I den empiriska fasen har intervjuer med sju åländska rektorer hållits, detta med hjälp av föreställningskartan (cognitive map) som intervjumetod. Studien utgår från följande två frågeställningar: hur beskriver rektorerna att de utövar sitt pedagogiska ledarskap samt vilka prioriteringar gör rektorerna inom ramen för det pedagogiska ledarskapet? I analysen av rektorernas utsagor har både en induktiv samt två deduktiva analysverktyg använts. I den induktiva processen har materialet katalogiserats utifrån sitt eget innehåll i syfte att se vilka områden och teman som växer fram. I de deduktiva processerna har rektorernas utsagor katalogiserats utifrån färdiga kategorier. I den första används meningsbärande ord som verktyg vilka baseras på Rektor och styrkedjans (SOU 2015:22) beskrivningar av vad rektors pedagogiska ledarskap består av och i den andra används Transformation in Action Framework (Keamy, 2016) som analysmodell. Resultatet visar att flera likheter finns mellan rektorernas föreställningar om hur de utövar sitt pedagogiska ledarskap och gängse forskning och teoribildning. De åländska rektorerna uppger att en stor del av det pedagogiska arbetet utgörs av dynamiska samarbeten och interaktioner med andra personer i skolverksamheten. De använder sig av direkta arbetsmodeller som lektionsbesök, medarbetarsamtal och ledningsgrupper och mer indirekta arbetsformer som har med exempelvis organisering och strukturer att göra. Studiens resultat uppvisar också flera konkreta exempel på hur rektorerna leder arbetet med lärarnas undervisning och elevernas lärande, detta exempelvis genom att rektor själv håller i övningar för lärarna och genom att rektor på ett systematiskt sätt samlar in underlag från lärares lektioner vilket sedan används till att utveckla skolan och undervisningen som helhet. Det visar sig också att rektorerna till viss del gör olika prioriteringar inom ramen för det pedagogiska ledarskapet.
The purpose of the study is to examine some principals' conceptions of how they conduct their pedagogical leadership. In the long run I also hope to contribute to the general knowledge formation within this, from a school development perspective, important area. The study is based on a social constructivist theory, in which the principal's pedagogical leadership is understood and interpreted as something socially constructed. In the empirical phase, interviews with seven Ålandic principals have been held, using the cognitive map as an interview method. The study is based on the following two questions: How do the principals describe how they practice their pedagogical leadership and what priorities do the principals make within the framework of pedagogical leadership? In the analysis of the principals' statements, one inductive and two deductive analysis tools have been used. In the inductive process, the material has been cataloged based on its own content in order to see which areas and themes are emerging. In the deductive processes, the principals' statements have been cataloged based on pre-existing categories. In the first category, meaning-bearing words are used as tools based on the report Rektor och styrkedjan (SOU 2015: 22) descriptions of what constitutes the principal's pedagogical leadership. In the second category, Transformation in Action Framework (Keamy, 2016) is used as an analysis model. The result shows that there are several similarities between the principals' perceptions of how they practice their pedagogical leadership, collective research, and theory formation. The Ålandic principals state that a large part of the pedagogical work consists of dynamic collaborations and interactions with other people in the school environment. They use direct working models such as lesson visits, employee interviews and management groups, and more indirect methods related to, for example, organization and structures. The result of the study also shows several concrete examples of how the principals lead the teachers' teaching work, and the pupils' learning. This by, for example, the principal holding exercises for the teachers, and by collecting data from teachers' lessons in a systematic way, which is then used to developing the school and teaching as a whole. It also turns out that the principals to some extent make different priorities within the framework of pedagogical leadership.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

22

Zeller, Tiilikainen Ylva y Ylva Hagberg. "Diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet : Några rektorers uppfattningar om ansvar och organisation för elever med diagnos". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-28020.

Texto completo

Resumen

Tidigare studier har påvisat att en elevs diagnos inte alltid får den betydelse som förväntas och diagnosen används därför inte som vägledning i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien är därför att belysa rektorers uppfattningar om att använda diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet. Följande frågor ställdes för att kunna besvara studiens syfte; Vilka uppfattningar har rektor om att använda diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet? Hur uppfattar rektor sitt ansvar för elever med diagnos? Vilka möjligheter och begränsningar finns i samarbete och kommunikation runt elever med diagnos? Teoretisk utgångspunkt har varit ramfaktorteorin. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i tre kommuner. Resultatet visade att flera ramfaktorer påverkar rektorers inställning och förhållningssätt till diagnosen. Det framkom att rektors kunskap, skolans kultur, arbetssättets organisering, ekonomiska faktorer och den nya skollagen var faktorer som i ett komplext förhållande påverkar hur diagnosen används i verksamheten. Rektors syn på sitt ansvar, samarbete och kommunikation var också ramfaktorer som påverkar hur diagnosen används i verksamheten. Men slutsatsen blev att den ramfaktor som hade störst betydelse var rektors personliga ledarstil. Den nya skollagens tydligare krav på rektor att tillgodose elevers särskilda behov påverkade rektorerna i studien. Rektors personliga förhållningssätt till diagnoser påverkade hur och om diagnosen användes som vägledning i den pedagogiska verksamheten. De faktorer som avgör hur arbetet fungerar runt diagnosen är samarbete och kommunikation, vilket tidigare studier bekräftar.
Previous studies have shown that a student's diagnosis does not always get the meaning as expected, and the diagnosis is therefore not used as guidance in the educational activities. The aim of the study is to shed light on perceptions of principals to use the diagnosis as guidance in educational activities. The following questions were asked to answer the study's purpose: What conceptions of the Vice Chancellor to use the diagnosis as guidance in educational activities? How does the principal responsibility for pupils with a diagnosis? What are the opportunities and constraints in collaboration and communication around students with diagnosis? Theoretical basis has been ramfaktorteorin. The study was conducted using a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with six principals in three municipalities. The results showed that several framework factors affecting the principals attitude and approach to diagnosis. It was revealed that the Rector's knowledge, the school's culture, working method organizing, economic factors and the new Education Act were factors in a complex relationship affects how the diagnosis is used in the business. The President's view of his responsibility, cooperation and communication were also frame factors that affect how the diagnosis is used in the business. However, it was concluded that the ramfaktor who had the greatest impact was the Rector's personal leadership style. The new Education Act's explicit demands for Rector to meet students' special needs affected the principals in the study. The President's personal approach to diagnosis affected how and if the diagnosis was used as guidance in the educational activities. The factors that determine how the work around diagnosis, collaboration and communication, which confirms previous studies.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

23

Helgesson, Charlotte. "Rektorers föreställningar gällande lärares kompetensutveckling". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73133.

Texto completo

Resumen

I läroplanen framgår att rektor har ett särskilt ansvar för att lärare ska få den kompetensutveckling som krävs för att de ska kunna utföra sitt uppdrag på ett professionellt sätt. Detta får givetvis konsekvenser för rektors arbete. Syftet med studien är att studera rektors föreställningar och strategier gällande lärares kompetensutveckling. Frågeställningarna berör de föreställningar som framträder när rektorer beskriver lärares kompetensutveckling och vilka strategier har rektor för att verkställa lärares kompetensutveckling? Diskursanalys har använts som teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Sex intervjuer av rektorer i grundskolan har genomförts vilket också varit en totalundersökning för en kommunal huvudman. Resultatet visar att rektors föreställningar centreras kring att utveckla undervisningen i klassrummet, skolans kultur och kollegialt lärande. För att få till en skolkultur som tar sig an kollegialt lärande behöver rektor använda sig av strategier exempelvis genom att lobba för att motivera lärarna till aktuell kompetensutveckling, men också genom att modellera och leva som man lär. Studien visar en tendens till att rektorer placerar lärares kompetensutveckling inom skolutvecklingsdiskursen. Detta får följder som att rektor behöver få till en skolkultur som möjliggör kollegialt lärande för skolutveckling.
The curriculum in Sweden states that the principal has a special responsibility for ensuring that teachers receive the competence development required for them to be able to carry out their assignment in a professional manner. This of course has consequences for the principal’s work. The purpose of the study is to study the principal's conceptions and strategies regarding teacher competence development. The questions are which perceptions emerge when principals describe teachers' competence development and which strategies does the principal have to implement teacher competence development? Discourse analysis has been used as a theoretical and methodological framework. Six interviews of principals in compulsory school have been conducted, which has also been a total survey for a municipality. The result shows that the principal's conceptions are centred on developing the teaching in the classroom, the school's culture and professional learning. In order to get a school culture that takes on collegial collaboration, the principal needs to use strategies, for example by lobbying to motivate the teachers to upcoming competence development, but also by modelling and practice what is preached. The study suggests that principals recognize teacher competence development as part of a school development discourse. Consequently, a school culture allowing professional learning, needs to be established.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

24

Thilman, Petra. "Äldre lärare och förlängt arbetsliv : Rektorers syn på förutsättningarna i den kommunala grundskolan". Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173186.

Texto completo

Resumen

Med bakgrund i samhällets önskemål om ett förlängt arbetsliv var syftet med uppsatsen att undersöka kommunala grundskolerektorers uppfattning om förutsättningarna för äldre lärare att kvarstå längre i arbetslivet. Tre analytiska frågeställningar besvarades: möjligheter för äldre medarbetare; hinder för äldre medarbetare; samt skillnader i inställningen till att äldre lärare kvarstår längre i arbetslivet, mellan skolverksamheter i en större stad respektive landsbygdskommuner. Semistrukturerade intervjuer med sex rektorer genomfördes, spelades in, och transkriberades ordagrant. Insamlat data bearbetades och analyserades med tematisk analys. Analysen resulterade i tre framträdande teman: individfokus; anpassningar; samt att se till helheten. Resultatet diskuterades därefter i relation till tidigare forskning om ålderism och åldersmedvetet ledarskap. Slutsatserna är att rektorers uppfattning om äldre lärares möjligheter och hinder att kvarstå i arbetslivet i huvudsak uppvisar samma mönster i den större staden och i landsbygdskommunerna. Äldre lärares förmågor bedöms individuellt och rektorerna ger inte uttryck för ålderism. Vidare ger rektorerna delvis uttryck för ett åldersmedvetet ledarskap. Dock tycks vissa av landsbygdens rektorer kunna sträcka sig längre gällande anpassningar för att möjliggöra att äldre lärare arbetar kvar. Landsbygdskommunen med kortast avstånd till en större stad resonerade dock mer i likhet med stadens rektorer gällande anpassningar. Det största hindret oavsett om skolenheten finns i staden eller på landsbygden är de begränsade ekonomiska medel skolan förfogar över. Vilka anpassningar som krävs är individuellt. Att en äldre lärare kvarstår i arbetet ska också gynna verksamheten. Om behovet av anpassningar blir för stort och påverkar andra lärare negativt har medarbetaren nått den bortre gränsen där pensionering måste anses lämpligare än att kvarstå i arbetslivet.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

25

Gustavsson, Johanna. "Det specialpedagogiska uppdraget ur olika perspektiv - En studie om rektorers, lärares och elevhälsomedarbetares uppfattningar". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32321.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien har varit att bidra med ökad kunskap om de olika perspektiv som finns i det specialpedagogiska uppdraget. Detta har gjorts genom att undersöka förväntningar, uppfattningar och ramar hos rektorer, lärare och elevhälsopersonal. Studien är gjord utifrån en ekologisk systemteoretisk teori med en fenomenografisk forskningsansats där man tolkar och analyserar uppfattningar med kvalitativ intervju som metod. Uppfattningar hos informanterna har varit det centrala. Pedagogiska perspektiv som synliggjorts är det relationella- och det kompensatoriska i analysen slagit samman till elevsyn. Studien visar på att det fanns skillnader i uppfattningar rörande speciallärar- och specialpedagoguppdraget mellan informanterna, vidare såg några av informanterna specialpedagogen som en övergripande specialist. Studiens resultat redovisar också synsätt, tolkningar och uppfattningar gällande handledning, det förebyggande, främjande och åtgärdande arbetet och vem som ska ha ansvaret för elever i behov av särskilt stöd. Det fanns bland lärarna skillnader i uppfattningar och förväntningar på specialpedagogen men genom en tydlig arbetsbeskrivning, skulle förståelsen för uppdraget kunna öka.
Gustavsson, Johanna (2020). Det specialpedagogiska uppdraget ur olika perspektiv. The special education assignment from different perspectives -a study on the perceptions of principals, teachers and student health workers. Specialpedagogprogrammet, Institution för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. The purpose of the study has been to gain increased knowledge about the different perspectives contained in the special education assignment. I have done this by examining the expectations, perceptions and frameworks of principals, teachers and student health staff. The study is done with ecological systems theory and a phenomenographic research approach where one interprets and analyzes perceptions with qualitative interview as method. The views of the informants have been central. Educational perspectives that have been made visible are like the relational and compensatory ones that I have combined in the analysis in views of pupils. Differences between the special teacher assignment and the special education assignment and that some mentioned the special educator as an overall specialist. The results of the study presents the views, interpretations and perceptions regarding supervision, the prevention, promotion and corrective work and who should be responsible for students in need of special support and the assignment as a whole. Teachers want to be able to influence efforts to varying degrees and differences in perceptions and expectations exist. Through a job description, a responsiveness and having a mandate from the pricipal makes an understanding and clarifies the assigntment.Keywords concensus, ecological systems theory, leadership, perceptions, relationship

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

26

Nordell, Karin. "Vem leder skolutvecklingen? : Rektorers syn på förstelärares uppdrag". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-62680.

Texto completo

Resumen

This paper is a study with a social science perspective, where school is viewed as a concrete concept, including people with different positions, who are striving towards set goals. The study examines principals of elementary and upper secondary school views of first teacher assignment. Using survey research, the principals’ perception was examined, in five equally large municipalities. Based on theories of school development, leadership and collegial learning, the following questions were asked: A. To what extent do principals and first teacher lead school improvement? B. Are there differences in the perception of the reform depending if f the principal works at elementary school or secondary school? C. Are there differences in the perception of the reform depending on experience as principal? D. Is there a connection between the principals’ attitude towards the career employment reform and the vision of what career employment mean for school improvement? Data from the survey was examined using the statistical software SPSS. A factor analysis was first conducted, and then correlation test between variables and indexes. To summarize the principals held a positive attitude towards the reform, as well as a positive attitude towards wage spread. However, most of the principals did not think the government should control more than they already do. There were different opinions about if the ordinances as deputies should be more permanent or not, where half of respondents consider it a great deal, and half of them considered that it is better with time-limited ordinances. The principals who perceived teachers as educational leaders also perceived themselves as educational leaders to a greater extent, and had a much more positive attitude towards the first teachers’ assignments. Respondents saw their own role as educational leaders stronger than they saw the first teachers as educational leaders. The longer the principal had been in the profession, the stronger was this view. Principals with a positive attitude towards teachers’ pedagogical leadership and their own educational leadership experience to a greater extent the fact that school development, that is actively pursued, is taking place in classrooms.
Denna uppsats är en studie med ett samhällsvetenskapligt perspektiv, där skolan ses som ett konkret begrepp och där människorna i den har olika positioner när de strävar mot uppsatta mål. Studien belyser rektorers syn på förstelärares uppdrag. Med hjälp av en enkätundersökning, som skickades till kommunala rektorer i fem jämnstora kommuner, samlades data in. Baserat på teorier om skolutveckling, ledarskap och kollegialt lärande, ställdes följande frågor: a. I vilken grad leder rektorer och förstelärare skolutveckling? b. Finns det skillnader i uppfattning av reformen beroende på skolform? c. Finns det skillnad i uppfattning av reformen beroende på erfarenhet som rektor? d. Finns det samband mellan rektorernas inställning till reformen och synen på vad karriärtjänsterna innebär för skolutveckling? För att behandla insamlad data användes statistisk programvara (SPSS). En faktoranalys utfördes och därefter korrelationstest, mellan variabler och index. Rektorernas synpunkter på reformen kan sammanfattas med att det finns en positiv inställning till reformen och en positiv inställning till lönespridningen den medför. De flesta av rektorerna uttrycker inte att staten skulle styra mer. I fråga om karriärtjänsterna ska vara tillsvidare eller inte råder det delade meningar. De rektorer som anser det har en mer positiv uppfattning till reformen som helhet. Rektorerna som uppfattar förstelärarna som pedagogiska ledare anser sig också som pedagogiska ledare i större utsträckning, och har en långt mer positiv inställning till förstelärarnas uppdrag. Respondenterna ser sin egen roll som pedagogiska ledare starkare än de ser förstelärarnas roll som det. Ju längre rektorerna har varit i yrket, desto starkare är denna uppfattning. Rektorer med en positiv inställning till förstelärares pedagogiska ledarskap, och deras eget pedagogiska ledarskap, upplever i större utsträckning att den skolutveckling som bedrivs aktivt märks i klassrummen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

27

Olsson, Marie. "Alla är vi ju varandras arbetsmiljö : Rektorers upplevelser av arbetsplatskonflikter mellan vuxna i skolan". Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16885.

Texto completo

Resumen

Skolan är en relationsintensiv verksamhet där människors olikheter kan skapa motsättningar och konflikter. Dessa konflikter kan bemötas och hanteras på ett konstruktivt sätt vilket kan generera i positiva förändringar och utveckling medan en destruktiv hantering av konflikten kan ge negativa konsekvenser för dels anställda dels arbetsmiljö. Eftersom rektor är den som är ytterst ansvarig för skolans arbetsmiljö har jag velat undersöka rektorers upplevelser och erfarenheter av konflikter och konflikthantering. Syftet med studien har varit att synliggöra samt beskriva fyra rektorer på grund- respektive gymnasieskolans upplevelser och erfarenheter av arbetsplatskonflikter mellan vuxna samt konflikthantering ur ett ledarskaps perspektiv. Frågeställningar jag ville ha svar på i arbetet var: Vilket synsätt har rektorerna på konflikter? Vilka erfarenheter och upplevelser har rektorerna av arbetsplatskonflikter? Hur ser rektorerna på arbetsplatskonflikter utifrån ett ledarskapsperspektiv? Hur ser rektorernas konflikthantering ut på individ-, grupp- samt organisationsnivå? Studien är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats, vilket har gett mig möjlighet att få ta del av rektorernas subjektiva åsikter och förståelse av sin livsvärld. Mitt fokus har varit att hitta likheter och skillnader i deras uppfattningar och den valda undersökningsmetoden är intervjuer. Studiens resultat pekar på att rektorernas förhållningssätt utgår från det relationella perspektivet, där fokus är bemötande och anpassning till individ, situation samt kontext. Jag har funnit likheter i rektorernas synsätt och förhållningssätt till konflikter, medarbetare samt ledarskap. Medan erfarenheter, upplevelser, bemötande, agerande och konflikthantering visar på mer eller mindre uppenbara skillnader, beroende på att det kräver anpassning utifrån den specifika kontext, situation samt individer som rektorerna möter. Det centrala tycks vara rektorernas positiva syn och förhållningssätt till konflikter, medarbetare och konflikthantering samt intresse och mod att våga ta tag i meningsskiljaktigheter, motsättningar och konflikter. Min tolkning är att det inte fordras utbildning i konflikter/konflikthantering för att kunna hantera konflikter konstruktivt utan att det är en inlärningsprocess som sker över tid i praktiken.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

28

Kjörning, Karin. "Förverkligandet av en inkluderande skola : Rektorers uppfattningar om möjligheter och hinder för skapandet av en inkluderande skola". Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-159.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och/eller förutsättningar rektorer uppfattar som avgörande för att kunna främja den samhälleliga integreringstanken i skolverksamheten och utveckla förutsättningarna för en inkluderande skola. En fördjupad förståelse kan vara av betydelse för att hitta bra och användbara arbets- och ledarformer. Det handlar om att lyfta fram vilka förhållanden och/eller faktorer, som rektorer uppfattar främjande eller inte. Skolans styrdokument säger bland annat att utbildningen i skolan ska vara likvärdig och att rektor ska garantera elevernas rättsäkerhet. Att garantera elevernas rättsäkerhet handlar för rektor om att se till att alla eleverna i grundskolan oavsett funktionshinder eller inte får de rättigheter som är fastställda i skolans styrdokument. Hur väl rektorer lyckas med det kan ha en avgörande betydelse för elevens lärande och utveckling nu och i framtiden. Studien är genomförd med intervjuer. Åtta rektorer på skolor med individintegrerade elever intervjuades. På tre av skolorna finns särskolan integrerad. Det går att konstatera att rektorerna har ett komplext uppdrag, ett statligt och ett kommunalt. Resultatet visar även att det enligt rektorerna finns många faktorer som främjar förutsättningarna för en inkluderande skola men även en del som kan ses som hinder. Det framkommer i studien att rektorerna är positiva till integreringsideologin och föräldrars bestämmanderätt beträffande deras barns skolplacering, i särskola eller i grundskola. Rektorerna vill också tro på en skola för alla. De pedagogiska diskussionerna, samtal/kommunikation med olika parter och det egna förhållningssättet mot elever med svårigheter verkar vara det vanligaste sättet för rektorer att försöka förändra och utveckla verksamheten mot en inkluderande skola. De största hindren för det arbetet är administration, ekonomi, gamla traditioner och omgivningens krav på skolan. Rektorerna anser att det finns områden som behöver utvecklas inom skolan för att den ska kunna bli en inkluderande skola. Det handlar om att skolan i sig behöver förändras för att bättre kunna möta eleverna och samhället nu och i framtiden. Det handlar även om tydlighet beträffande skolans mål, elevernas inflytande och samarbete med hemmet. Resultatet visar på en ömsesidig interaktion såväl positiv som negativ mellan aktörer på samma nivå på den lokala skolan och mellan faktorer på olika nivåer, från mikro- till makronivå som har betydelse för arbetet med att skapa en inkluderande skola. Rektors roll i det här arbetet är central.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

29

Knifsund, Camilla. "Rektorers arbete med kompetensutveckling av lärares erfarenhetsbaserade undervisning". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78611.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur rektorer väljer att organisera kompetensutveckling för lärare gällande erfarenhetsbaserad undervisning. Min empiri är insamlad med hjälp av datorstödda mailintervjuer. I och med detta söker jag mönster i respondenternas olika svar utifrån en fenomenografisk ansats. Studiens resultat har gett svar på de frågeställningar som studien utgår ifrån och resultatet visar på en stor variation. Dels finns det variation i respondenternas tolkning av begreppet erfarenhetsbaserad undervisning och det finns även variationer kring deras tolkning av styrdokumenten. Det går också att se olikheter gällande den kompetensutveckling som rektorer organiserar för lärare. På grund av de variationer som råder i samtliga utsagor så kan det bli aktuellt att lyfta vikten av centraliserad tolkning av bärande begrepp på nationell nivå för att komma så nära likvärdig undervisning som möjligt.
The aim of this study is to gain an understanding how the principals choose to develop teacher competence in experience-based teaching. I seek patterns in the different interview answers based on phenomenographic approach. My empirical data was collected with the help of computer-aided mail interviews. The results of the study have given answers to the questions on which the study is based upon and the results show a great variation. Variation in the interpretation of the concept of experience-based teaching and the governance document. But the results also vary regarding the skills development the principals offers teachers. Due to the variations that seem to prevail in all statements, it may be relevant to emphasize the importance of centralized interpretation of key concepts at the national level, in order to get as close to equivalent teaching as possible.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

30

Samadragja, Nettie y Malin Frödin. "Ledarskapets betydelse för arbetet med pedagogisk dokumentation : En diskurspsykologisk studie av rektorers resonemang om pedagogisk dokumentation i förskolan". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45155.

Texto completo

Resumen

Pedagoger möter utmaningar i arbetet med dokumentation och det är rektorn som bedriver förskolan och ansvarar för att höja utbildningens kvalitet. Studiens syfte är därmed att ta reda på vilka diskurser som kommer till uttryck i rektorers resonemang om dokumentationsarbetet på förskolan samt belysa de uttalanden som rektorerna ger uttryck för om stödet till pedagogers arbete med pedagogisk dokumentation. De resultat som presenteras i föreliggande studie har för avsikt att bidra till utvecklingen av arbetet med pedagogisk dokumentation på förskolan där rektorers pedagogiska ledarskap är medel för utbildningens kvalitetsutveckling. Studiens vetenskapsteoretiska grund är socialkonstruktionismen med en metodologisk utgångspunkt i diskurspsykologin, där rektorers tal analyserats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av ostrukturerade intervjuer, där vi i samtal med rektorerna fick ta del av deras version av verkligheten. Studien visar att ett närvarande ledarskap prioriteras av rektorerna i stödet till pedagogernas arbete med pedagogisk dokumentation. Rektorerna ger uttryck för att olika former av stöd erbjuds, utifrån rektorernas förutsättningar, men övertygar om att det är pedagogernas inställning som är avgörande för hur dokumentationsarbetet utvecklas eller försvåras. Resultatet visar att rektorerna uttrycker en avsaknad av en likvärdighet i arbetet med pedagogisk dokumentation för att kunna ge rätt stöd till pedagogerna.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

31

Thorander, Birgitta. ""Om inte rektor är engagerad och driver så blir det inget" : En intervjustudie om rektorers ledarskap i en statligt styrd skolutvecklingsinsats". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-333801.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

32

Nilsson, Elisabet. "Elevassistentens kompetens för elevens behov : en kvalitativ studie om några rektorers och pedagogers syn på elevassistentens yrkesroll". Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4977.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att undersöka rektorers och pedagogers syn på elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens är kopplat till elevens behov och om det ges förutsättningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, räknade i hela tjänster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler integrerade verksamheter där elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med att integrera eleverna i denna. Litteraturgenomgången i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna får för krävande uppgifter och att det är problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krävande eleverna. Vidare pekar forskningen på att det är viktigt för elevassistenten att få handledning av specialpedagogen för att man ska kunna vara professionell i sitt yrkesutövande. Sammanfattningsvis pekar resultatet i studien på att rektorerna försöker hitta elevassistenter med rätt kompetens efter elevens behov medan övervägande del av pedagogerna anser att arbetsledningen inte utgår efter elevens behov vid tillsättandet av en elevassistent. Vidare pekar resultaten på att elevassistentens personliga lämplighet är minst lika viktig som utbildning och erfarenhet.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

33

Andersson, Anton. "Studie- och yrkesvägledning för årskurs 1-6 i teori och praktik : En studie om rektorers arbete med studie- och yrkesvägledning för årskurs 1-6". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-191909.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna studie var att undersöka rektorers syn på studie- och yrkesvägledningens betydelse i årskurs 1-6 samt hur de leder det arbetet. Studien är kvalitativ och baserad på semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju verksamma rektorer samt en verksam biträdande rektor. I åtanke vid urvalet fanns även en önskan om att få en geografisk spridning, samt representanter av både manligt och kvinnligt kön. Med utgångspunkt i studiens frågeställningar tematiserades och analyserades det insamlade materialet med hjälp av The Dots Analysis (Law & Watts, 1977), Social Cognitive Career Theory (Lent, Hackett & Brown, 2002) samt careership-teorin (Hodkinson & Sparkes, 1997). Resultatet visade att antalet aktiva och strategiska insatser på de intervjuades skolor var ganska få. Rektorerna verkade medvetna om de nationella styrdokument som finns beträffande studie- och yrkesvägledning. Vidare ansåg rektorerna att studie- och yrkesvägledning är viktigt för barnen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

34

Westergård, Maria y Jenny Byström. ""Att man är två som tänker, gör oss dubbelt så kloka!" : En kvalitativ studie om grundskollärares och rektorers upplevelser av tvålärarskap". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42661.

Texto completo

Resumen

Studien syftar till att åskådliggöra hur sex grundskollärare och tre rektorer beskriver att de arbetar med tvålärarskap i undervisningen och hur detta system skulle kunna påverka elevers läs- och skrivutveckling. Tvålärarskap är ett relativt nytt fenomen i Sverige men har enligt internationella studier visat sig ha en god effekt på elevers kunskapsutveckling. Materialet till studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer och studien har tolkats genom ett dialogiskt perspektiv där kommunikation och dialog ses som nödvändigt för all form av kunskapsutveckling. Resultatet visar att alla respondenter menar att tvålärarskap kan minska påfrestningarna hos lärarna genom en fördelning av arbetsbördan, vilket kan göra läraryrket mer lustfyllt. Resultatet visar även att tvålärarsystem kan vara särskilt gynnsamt för skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller för skolor med låg måluppfyllelse. Tvålärarskap kan även komma att påverka elevers läs- och skrivutveckling i en positiv bemärkelse genom den ökade dialogen som arbetssättet skapar. Dock krävs en tydlig styrning från skolledningen för att tvålärarsystemet ska bli framgångsrikt.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

35

Svensson, Elisabeth. "Rektors ledarskap och organisation i Montessorifriskolor – en intervjustudie av tre rektorer". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35952.

Texto completo

Resumen

Svensson, Elisabeth (2018). Rektors ledarskap och organisation i Montessori- friskolor – enintervjustudie av tre rektorer. (Principals leadership and organization in Montessori-schools - aninterview study of three principals). Pedagogik, Institutionen för Skolutveckling och ledarskap,Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet.The research that has taken place has consisted of interviews with principals in two Montessorischools(F-6, F-9) and one Montessori-inspired school (F-6). My purpose with this study was toinvestigate how principals pedagogically lead and organize the daily work connected with how theschool structurally is built and lead. The interviews have been accomplished by a manual withquestions and are semi-structured. I have with a phenomenologically approach tried to describe,interpret and analyze the principals daily work from respondents own perspective. In my analysis,I have used the complexity theory in order to understand and interpret the complexity of the schoolorganization and two models of leadership, transformational and transactional leadership. Theresult of the analysis shows that the Montessori-school principals strategically consciously workwith attitudes and methods of working in the context of learning and teaching. I have identified abasis for how school leadership can be practised within the Montessori pedagogy. I have also in myanalysis established the fact that many of the characteristics of the Montessori pedagogy correspondwith what is stated in the curriculum of the compulsory school (Lgr 11). In relation to theleadership of the principals I have been able to state the fact that both a transformational and atransactional leadership are represented in the three schools. I have made the complexity in theprincipal’s leadership evident in the relation to the organization of the schools and have identifiedan obvious challenge and conflict of interest between the main organization, that is controlled bythe committee, and the principal and the staff of the the schools. My analysis clearly shows that theopinion of all three principals is that the daily work in the school organization is complex. I make acomparison with the complexity theory, which indicates that when the abstract and the simplifiedissues in the daily work meet with the more concrete and complex issues, this will cause difficultiesin the organization. .The study can hopefully increase the knowledge of principals’ leadershiprelated to the organization in Montessori-schools and be complementary to further research in thisfield.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

36

Mörk, Helena. "Verksamhetsintegrerad grundlärarutbildning, ett verktyg för skolutveckling? : Rektorers föreställningar om en utbildning då studenter är anställda och studerar". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73290.

Texto completo

Resumen

Skolor i Sverige ska kontinuerligt arbeta med skolutveckling. Enligt Skolverket är rektor ytterst ansvarig för att leda skolutvecklingsarbetet på respektive skolenhet. Skolutveckling innefattar många olika delar och innehåll där den inre organisationen på respektive skolenhet till viss del kan avgöra vilken inriktning utvecklingsarbetet bör ha. Syftet med denna studie är att undersöka rektorers föreställningar om skolutveckling på den lokala skolenheten i relation till verksamhetsintegrerad grundlärarutbildning. Studiens ansats är kvalitativ, där det empiriska materialet utgörs av intervjuer med rektorer. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie grundar sig i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med en förståelsebaserad orientering. Resultatet av studien visar att skolutveckling bedrivs på många olika sätt. Exempel på skolutvecklingsarbete har utkristalliserats i olika teman såsom aktuell forskning, systematiskt kvalitetsarbete, samverkan och elevernas resultat. Den inre organisationen påverkar riktningen i detta utvecklingsarbete i form av den kultur som råder samt vilket utvecklingsområde det fokuseras på. I relation till skolutveckling upplever rektorerna den verksamhetsintegrerade grundlärarutbildningen positiv utifrån flera aspekter men framförallt att teori och praktik tillämpas vecka för vecka. Utbildningens utformning kan bidra till skapandet av gemensam kunskap och skolutveckling på arbetsplatserna. Dock har rektorerna en föreställning om att studenterna kommer bidra mer och mer till skolutvecklingen under utbildningens gång.
Schools in Sweden should continuously work with school development. According to the National Agency for Education the principal is ultimately responsible for leading the work with school development. School development includes many different parts and content where the inner organization at the school units should prioritize the development work. The purpose of this study is to research principals’ notions around school development at the local school unit in relation to a work-integrated teacher education. The approach of the study is qualitative, where the empirical material consists of interviews with principals. The theoretical outset in this study is based on a social constructivism with understanding-based perspectives. The results show that school development is being carried out in many different ways. Themes that have emerged in the study in terms of school development are current research, systematic quality work, collaboration and the students’ results. The inner organization affects the development work by way of the existing culture as well as which area of development is being focused on. In relation to school development the principals experience the work-integrated teacher education in a positive way from several aspects but above all that theory and practice are carried out week by week. The formation of the education contributes in generating common knowledge and school development at the workplace. However, the principals have an idea that the students’ contribution to the school development increases during the education.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

37

Kjellberg, Karolina. "Att organisera för rätt stöd i rätt tid : Rektorers erfarenheter av att organisera för Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser i skolans undervisning". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84650.

Texto completo

Resumen

Abstract To increase the number of pupils who meet the entry requirements for higher education in Sweden, a national initiative was launched in 2019 regarding Read, write, count – a guarantee for early support measures. The Swedish Schools Inspectorate’s investigation from 2020 indicates that while most schools implement surveys, only half follow up and add the necessary resources for the pupils to receive proper support on time. This study aims to contribute knowledge of how principals experience and perceive their organizational mandate based on the read, write, and count guarantee. The study employs a qualitative approach and the empirical material consists of interviews with principals. The theoretical approach is informed by the rationalistic organizational perspective and school governance from a top-down perspective. The results show the experience of principals and the value of a clear organization where principals are available for support. Educational development intended to help pupils achieve the knowledge targets requires interprofessional collaboration. The significance of equivalent assessments and a relational perspective is highlighted. The study expresses the importance of municipal follow-up on implemented measures instead of a sole focus on pupils’ results. The study’s results are strengthened by previous research regarding fourth-generation school improvement, where organizational clarity and engaged principals yield good quality. Results also correspond with previous research regarding the need to understand each other’s assignments at the different levels, from management to pupil, in order to effect change.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

38

Andersson, Hanne. "Rektors ledarskap i skolförändring". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31970.

Texto completo

Resumen

Föreliggande uppsats behandlar rektors ledarskap i ett skolutvecklingsarbete. Syftet är att undersöka hur rektors pedagogiska ledarskap blir synligt i ett skolutvecklingsarbete samt hur lärarna upplever rektors pedagogiska ledarskap. Som struktur för resultatredovisningen och som analysverktyg har de fyra inslagen i Alvessons och Ydéns ledarskapsteori använts. Studien har gjorts med hjälp av intervjuer med en rektor och fyra av hennes medarbetare. Utskrifterna av intervjuerna har reducerats och genom meningsstrukturering har olika berättelser förts samman till en sammanhängande historia.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

39

Ludvigsson, Ann. "Samproducerat ledarskap : Hur rektorer och lärare formar ledarskap i skolans vardagsarbete". Doctoral thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Livslångt lärande/Encell, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-10430.

Texto completo

Resumen

Denna avhandling handlar om ledarskapet i skolan. Skolan är en sammansatt verksamhet och i ledarskapet handlar det om att hantera många olika uppgifter på olika nivåer. Samtidigt som skolledare och lärare skall leva upp till samhälleliga förväntningar på skolverksamheten skall de också hantera kulturella villkor inom skolan. I avhandlingen studeras hur ledarskapet formas i och av samspelet mellan skolledare och lärare i vardagsarbetet. En fråga fokuserar på hur skolledare och lärare ser på varandra och hur de influerar och förstår varandra i vardagsarbetet. En annan fråga uppmärksammar vilken betydelse skolsammanhanget har för samspelet. För att belysa samspelet används fallstudier som forskningsstrategi. I studien ingår tre F-6-skolor med förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamhet. Det empiriska materialet består av intervjuer och observationer. Teoretiskt har studien en socialkonstruktionistisk utgångspunkt i betydelsen av att skolledarskap ses som ett socialt fenomen. Intresset riktas mot att belysa skolledares och lärares utsagor om hur de förstår varandra och varandras ord och handlingar i det vardagliga arbetet. Resultatet ger anledning att fråga vem som egentligen leder vem. Avhandlingen visar tydligt att ledarskap är något som skolledarna och lärarna oundvikligen formar tillsammans – därav titeln Samproducerat ledarskap. Studien visar hur sociala, kulturella och politiska dimensioner i samspelet influerar skolledarnas och lärarnas agerande och ledarskapet. Konsekvensen blir ett ifrågasättande av den allt populärare bilden av ledaren som med stark hand förväntas styra sin organisation. En förståelse för att skolledarskapet är samproducerat, och att sociala, kulturella och politiska dimensioner har avgörande betydelser för hur det utövas medför en mer realistisk syn på skolledarskapets förutsättningar.
This thesis is concerned with aspects of school leadership. School work is characterised by its complexity, and school leadership requires the ability to deal with many different tasks at different organisational levels. At the same time as school heads and teachers are expected to respond to social expectations, they must also be able to deal with and respond to existing cultural considerations and prerequisites. The present study focuses on the formation of leadership during and as a result of the interplay between school heads and teachers in everyday educational practice. One research question concerns how this is formulated in heads’ and teachers’ statements, and how they perceive, influence and understand each other in their daily work together. Another research question highlights the importance of school contexts in the interplay between school heads and teachers. The underlying research strategy applied in order to illustrate the interplay between school heads and teachers is based on three case studies of so-called ‘F–6 schools’, i.e. three comprehensive schools including years 1–6, as well as pre-school classes, and leisure-time activities. The empirical research material consists of interviews and observations. This study takes a social constructionist point of departure, in the sense that school leadership is regarded as a social phenomenon, and focuses on creating a further understanding of this based on statements by school heads and teachers on how they understand each other and each others’ verbal communications and actions. The results give reason to the question of who is in fact leading who. The thesis clearly shows that leadership is produced and formed by school heads and teachers together – hence the title Co-Produced Leadership. The study shows how social, cultural and political dimensions in the interplay between school heads and teachers influence their actions and the formation of school leadership. This leads to a questioning of the increasingly popular image of the independent leader who is expected to govern her/his organisation with a firm hand. An understanding that school leadership is a product of intimate collaboration, and that social, cultural and political dimensions are vital in the formation of leadership, leads to a more realistic view concerning the possibilities and prerequisites of school leadership.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

40

Edberg, Christina. "Rektors perspektiv på det specialpedagogiska uppdraget : Hur rektorer förhåller sig till skolans specialpedagogiska uppdrag". Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144315.

Texto completo

Resumen

Sammanfattning Denna rapport handlar om åtta rektorers tankar kring skolans specialpedagogiska uppdrag. De intervjuade rektorerna ansvarar alla för grundskolans tidigare år, vilket innebär antingen ansvar för årskurs F-3 alternativt för årskurs F-6. Informanterna kommer från tre olika kommuner samt har olika lång erfarenhet från rektorsyrket. Studien är en kvalitativ undersökning och resultat och analys bygger på semistrukturerade intervjuer. I resultatet kan bland annat utläsas att rektorer tar stort ansvar för skolans specialpedagogiska uppdrag samtidigt som en formell kompetens för uppdraget saknas hos många rektorer. Vidare har rektorerna en god vilja att samarbeta med specialpedagog samt har tillit till -och stort förtroende för specialpedagogens kompetens. Rektorer upplever sig också bli avlastade av specialpedagog inom det specialpedagogiska området och känner såväl förtroende för- liksom ett stöd i den kompetens specialpedagogen besitter. Det framkommer också att rektorer ser en tydlig skillnad på specialpedagog och speciallärare samt anser att tillgång till båda professionerna såväl som ett samarbete dem emellan, bidrar till goda förutsättningar för skolans specialpedagogiska arbete och utveckling. I analysen att försöka tolka och förstå förhållandet mellan rektorsrollen och det specialpedagogiska uppdraget, utgår studien analys ifrån ett systemteoretiskt perspektiv.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

41

Svensson, Anna Maria. "Rektors ledarskap : styrningssammanhang och stil". Licentiate thesis, Umeå University, Department of Political Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-33878.

Texto completo

Resumen

The role of the principal in Sweden has undergone significant changes over the past two decades. Task and responsibility has been decentralized from the national level to o the local school board affecting principals´ everyday life. At the same time a new inspection system for all schools has been introduced. These changes puts focus on how principals implement and report political decisions within established guidelines. For many principals it is a balancing act to achieve the national goals within a local context. All the above include for the principal important work with evaluations of quality in different processes in the school, especially those related to teacher performance and children’s grades and results.

In the mid 1990’s a debate about the lack of evaluations and school improvement in Swedish schools started, and as a result the Government decided in 1997 that every school should write a quality assessments and that the school board should write a summery for the whole school district. Many schools had problems in the beginning with the working processes around quality assessments, and many schools view this national law only as a top-down control decision from the Government and were not able to see the school improvement part of the law.

The aim of this study is to describe how principals take responsibility for the quality assessment regulation and to analyze how they act and lead their schools in relation to quality assessments. In this study, results are presented from survey data, done with 131 principals who attended the National Principal Training Program at Umeå University. A theoretical model which discusses four leadership styles is used as a theoretical background. This model has an organizational frame. After making an argument for the importance of each of these styles for understanding principals work with quality assessments, two strands are examined. First, leadership styles are described from a principal perspective and factor analysis is used to investigate if these styles can illustrate principals´ work with quality assessments. Second, important factors explaining different ways in which principals tackle the work with quality assessments is highlighted. These factors are affected by different laws and regulations and even some time local political decisions and policies which here is understood as structure and culture, and personal background, for example the principals´ age, sex, education and experience.

Based on the empirical results, my theoretical conclusion is that the four leadership styles used are relevant for understanding how principals work with quality assessments. The study also shows that structure and culture are important factors when it comes to explaining how principals´ work with quality assessments. Personal background, however, are not shown as important in this study.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

42

Forssten, Seiser Anette. "Stärkt pedagogiskt ledarskap : Rektorer granskar sin egen praktik". Doctoral thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-63822.

Texto completo

Resumen

The aim of the study is to generate knowledge about principals´ pedagogical leadership practice. Furthermore, the study aims at generate knowledge of what is happening in a joint action research practice when principals explore a pedagogical leadership. In the study the theory of practice architectures interacts with the choice of methodological orientation and is used to analyse the results. The study is embedded in the Nordic action research tradition. Partnership between universities and practitioners is seen as an important arena for professional development. The results are of importance to the principals who daily work to improve their schools. The students' learning and development appear to be an important and almost obvious component of the principal´s pedagogical leadership practice. The principal's pedagogical leadership is defined as an indirect leadership in which the principal focuses on arranging the conditions for the teachers so that they are given the opportunity to improve their teaching. A pedagogical leader is not just talking about changes, he/she also calls for concrete actions in the school's internal work. The principals´ pedagogical leadership can be described as orchestrating the surrounding arrangement in such a way that they enable a learning and collaborative practice at the school. Part of this orchestration is about supporting forms of cooperation so that good norms and a development-promoting culture are established. The study shows how trustworthy relationships in the groups were absolutely necessary for the participants to be able to change their understanding of the pedagogical leadership. The changes in the joint action research practice have been described as three stages: the establishment stage, the testing stage and the critical stage, where the names of the stages characterize what happened in the groups during different periods of time in the change process. A critical and emancipatory approach was developed in the process.
Rektors pedagogiska ledarskap är ett ledarskap som ofta beskrivs som något positivt och nödvändigt men också som otydligt och svårgripbart. Denna studie är tänkt som ett bidrag till utbildningsvetenskaplig forskning med särskilt fokus på rektorers pedagogiska ledarskap, rektorers professionsutveckling och skolförbättring. Avhandlingen är en aktionsforskningsstudie som bygger på samarbete, delaktighet, engagemang och partnerskap mellan forskare och rektorer. Den handlar om att förstå och förbättra en praktik men också om att skaffa sig kunskap om hur en sådan förbättring går till och vad som händer under arbetets gång. Aktionsforskning möjliggör ett vetenskapligt kunskapande samtidigt som en praktik förbättras. Studiens resultat visar att rektors pedagogiska ledarskap handlar om att orkestrera skolans omgivande arrangemang så att de möjliggör en lärande och professionell praktik samt bidrar till en god förbättringskapacitet på skolan. Det handlar om att skapa rutiner för vilka som ska mötas och tala med varandra, hur ofta de ska mötas, vad de ska tala om och på vilket sätt det ska ske. En pedagogisk ledare nöjer sig inte med att tala om förändringar utan genomför och även uppmanar till konkreta aktioner i en skolas inre arbete. Rektors pedagogiska ledarskap har en tydlig viljeinriktning mot elevernas lärande och studien visar att det är ett ledarskap som stärks när fler delar på ansvaret.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

43

Lattik, Irene. "Rektors pedagogiska ledarskap : Främst mot gymnasienivå". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-124421.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att få veta om rektorer och lärare tycker att det är viktigt med ett pedagogiskt ledarskap i skolan. Många studier har visat att pedagogiskt ledarskap kan bidra till bättre klimat för eleverna. År 2011 fick gymnasieskolan en ny läroplan där Skollagen säger att det pedagogiska ansvaret vid en skola ska ledas av rektor. Det innebär att rektorn tilldelats en ny roll som ledare. I forskningssammanhang finns bevis för att en skolledare måste koncentrera sig mer på kärnverksamheten i skolan. det innebär att hen ska vara en lärarande ledare och lägga koncentrationen på ett elevaktivt arbetssätt. För att få veta om det har blivit så finns i arbetet kvalitativa observationer och intervjuer med tre rektorer och intervjuer med tre lärare från den kommunala gymnasieskolan. Samtliga fick samma frågor som handlade om rektorns arbete. Metoden som använts är från början är hermeneutiskt som efter en tid övergavs till förmån för grounded theory. Resultatet har visat att rektorer sällan arbeter pedagogiskt på gymnasiet. Orsaken är brist på tid, utbildning och att rektorer tror att de måste klara alla arbetsuppgifter själva. Problemet med ledarskapet i skolan är globalt och många länder samarbetar inom OECD för att hitta nya arbetssätt att leda skolan i det föränderliga samhälle som världen står inför.
The aim of this study is to establish whether or not headmasters and teachers feel that pedagogical leadership in a school is important. Many studies have shown that pedagogical leadership can contribute to a better climate for the pupils. In 2011 the upper secondary schools were given a new curriculum in which headmasters became legally responsible for the pedagogical leadership of their school. That meant that the headmaster was given a new role as leader. Research would seem to indicate that a headmaster needs to concentrate more on the core activity of the school. This means that he/she must be a pedagogical leader and must concentrate on promoting a pupil-active methodology. In order to ascertain whether or not this has been the case qualitative observations and interviews with three headmasters from the municipal upper secondary school have been carried out. All three were given the same questions the work of headmasters. The method used from the start was hemeneutic; this was then replaced by grounded theory. Results show that headmasters in the upper-secondary school seldom work in a pedagogical manner. The reasons given were lack of time, lack of training and a fact that headmasters believe that they must do all working tasks themselves - The problem of leadership sin schools is global and many countries are cooperating within OECD to find new ways to lead schools in the changeable societies the world is faced with.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

44

Heuser, Helena y Cecilia Löfman. "Pedagogiskt ledarskap för fritidshemmet : vilken innebörd och mening några rektorer ger begreppet pedagogiskt ledarskap". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-25632.

Texto completo

Resumen

In 2014 came new guidelines for after-school centers. These guidelines clarifies that it is the principal who is pedagogically responsible for the after-school centers. Due to that fact we became interested in investigating how principals describe their educational leadership for after-school centers. With qualitative interviews as a method we have investigated how four principals describe their educational leadership for the after-school center based on the new guidelines and how they talk about their employees and the after-school centers. Our results are based on the empirical material we received from these interviews. By analyzing this empirical material, based on the theory of situational leadership, we received answers to our research questions.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

45

Bulatovic, Branislav y Sofie Wedin. "Förskollärarens pedagogiska ledarskap - En intervjustudie med förskollärare och rektorer". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29045.

Texto completo

Resumen

The aim of our study is to investigate and analyze how preschool teachers and principals reason about the preschool teacher's pedagogical leadership in general and in relation to the teaching concept in particular. To collect the empirical material for our study, we conducted a total of eight interviews, two with principals and six with preschool teachers. We chose to look at the interviews from a theory of professions perspective. The result of the analysis shows that the preschool teachers' interpret pedagogical leadership as largely about contributing to children's knowledge development through teaching. From the theory of professions perspective, we could see that the relationship between the preschool teachers' view on pedagogical leadership and the teaching assignment is a central part of the development work to quality assure their own activities in the preschool and to strengthen the preschool teacher's profession.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

46

Johansson, Camilla. "Rektorer : lärares syn på rektorer som ledare i skolan". Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-771.

Texto completo

Resumen

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare. Rektorerna själva anser sig inte hinna med allt det som de skulle vilja prioritera. Tiden räcker inte till och i stället arbetar de mest med resursfördelning, tjänstefördelning, lokalfrågor m.m.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

47

Davidsson, Gunilla. "Rektorers upplevelse av essensen i det pedagogiska ledarskapet". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295679.

Texto completo

Resumen

Studiens övergripande syfte var att undersöka och identifiera i vilka hänseenden rektor upp-lever att denne utövar ett pedagogiskt ledarskap och hur det tar sig uttryck i verksamheten. Genom att identifiera upplevelsen av det pedagogiska ledarskapets uttryck, blev det möjligt att ta reda på huruvida rektor idag har förutsättning att utöva uppdragets intentioner i hänseende till gällande styrdokuments formuleringar. Studien har en fenomenologisk ansats med utgångspunkt i enskild rektors subjektiva upplevelse av uppdraget. Fenomenen och hur dessa visade sig blev centrala delar i analysen för att skaffa kunskap om essensen i det pedagogiska ledarskapet. Metoden var kvalitativ och bestod av semistrukturerade intervjuer med sex stycken rektorer. Av resultaten framgår det att det finns en upplevd samsyn i stora delar kring vilka åtagande en pedagogisk ledare har att hantera. Dock är det är ett nyanserat ledarskap som ter sig skiftande beroende på hur rektor väljer att prioritera. Till det upplevs uppdraget innehålla omständigheter som försvårar för rektor att utöva ett pedagogiskt ledarskap. Lärarnas arbetstider, en tung administration, arbetsmiljöarbetet samt ständiga brandkårsutryckningar är något av det som poängteras och som förhindrar rektorer att ägna sig åt skolans kärnprocesser, lärande och undervisning. Mängden organisatoriska aspekter rektor har att hantera väcker tankar om att rektor kanske till större del utövar ett organisatoriskt ledarskap och lärarna ett pedagogiskt. Rektor kommer utifrån ett sådant resonemang mer inta rollen som den, som i samråd med lärarna, skapar förutsättningarna för lärarna som de pedagogiska ledarna.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

48

Edberg, Oliwer y Vilminko Nellie Fors. "Rektorns pedagogiska ledarskap : En kvalitativ studie inom grundskolan". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37428.

Texto completo

Resumen

Denna studie handlar om svenska grundskolerektorer och deras pedagogiska ledarskap. Syftet är att bringa klarhet till begreppet pedagogiskt ledarskap samt undersöka hur rektorer upplever utövandet av det pedagogiska ledarskapet i realiteten. Tidigare forskning visar på att det existerar en problematik inom området som härstammar från begreppets svårförståeliga karaktär. Vår teoretiska utgångspunkt för denna studie är ramfaktorteorin och studien har genomförts enligt en kvalitativ design med en induktiv synvinkel. Vi har använt oss av ett inspirerat förhållningssätt till den grundade teorin för att skapa resultatet. Resultatet visar att begreppet pedagogiskt ledarskap är besvärligt och därför svårt att definiera vilket leder till individuella tolkningar, där tiden är en rektors främsta förutsättning för att utöva det pedagogiska ledarskapet. Studiens resultat visar även att rektorn upptas av väldigt mycket administrativt arbete samt att rektorerna delger även att de upplever att det finns ett korstryck som påverkar deras arbete. Vi kan tyda att det pedagogiska ledarskapet begränsar rektorns arbete eftersom begreppet upplevs som diffust och därför skapas en missuppfattning hos användarna hur det pedagogiska ledarskapet skall praktiseras

Godkännande datum: 2019-06-05

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

49

Jonsson, Theres. "Hur talar rektorer om inkludering? : En intervjustudie". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-40204.

Texto completo

Resumen

The purpose of this study is to describe principals’ perceptions and experiences of inclusion of students belonging to special school. The study is of qualitative approach and is based on interviews with principals. All the interviewed principals, has both past and/or present experiences of placement of students belonging to special school. The study is based on three different definitions of inclusion, the first is the community-oriented definition that refers to a system where differences should be seen as an asset. The individual-oriented definition highlights that the situation will be determined on the individual students. The placement-oriented definition is somewhat of a misunderstanding of the concept of inclusion, and means only a physical placement of the student. The results show that there is a gap between intentions and implementation, and the concept is described to include several components of the informants in the study. In the study, inclusion can be described as complex. There are good intentions of all principals to work including, but the informants all share both positive and negative experiences regarding placement of students belonging to special school in elementary school. Informants identify opportunities as well as obstacles related to inclusion.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

50

Cajander, Håkan. "Rektors ledarskapspussel : – en aktionsforskningsstudie om relationen mellan rektors pedagogiska ledarskap och skolutveckling". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-35274.

Texto completo

Resumen

Denna aktionsforskningsstudie tar sin utgångspunkt i rektorers uppdrag som pedagogiska ledare och ansvariga för skolutveckling och dess undervisning. Viss forskning och vissa rapporter visar på ett utvecklingsbehov av att stärka rektorers uppdrag som pedagogiska ledare. I olika roller som verksam i skolan och i samarbeten med rektorer har jag själv upplevt att rektorer inte alltid har haft framgång i sitt pedagogiska ledarskap. Syftet med studien är att bidra med kunskap om det pedagogiska ledarskapet i rektors arbetsvardag. Arbetets utgångspunkt var att synliggöra vilka komponenter i praktiken som rektorers pedagogiska ledarskap består av, samt att identifiera hur rektorerna kan utvecklas för att främja ledarskapets effekter på skolans lärande. Tillsammans med rektorerna ville jag synliggöra rektorspraktiken genom samtal, text och bild. Resultatet visar hur fem komponenter av det pedagogiska ledarskapet kommer till uttryck i relation till rektorernas kontext. Varje komponent fyller en funktion, men även relationerna mellan dem och hur de tillsammans skapar en helhet för det pedagogiska ledarskapet. Implikationer för studien är att; rektorer måste öka sin kunskap gällande analysförmåga, skapande av helhetsidéer och utveckla en skolkultur som gynnar den, hur rektorer leder förbättringsprocesser och utvecklar sin dialogkompetens. Vidare bör kommuners utbildningsverksamhet, med utgångspunkt i skolans lärande, finna en röd tråd i utvecklingsprocesser från förvaltning till elev. Ytterligare en implikation är att ansvariga för lärarprogrammen bör införa moment i lärarstudenters utbildning så de stärks i dialogkompetens och systematiskt kvalitetsarbete, kopplat till skolans lärande.
This action research study focuses on the task of headmasters as educational leaders responsible for the teachings and educations of the school. Some research and some reports indicate a developmental need to strengthen the headmasters task as educational leaders. In various roles working with schools and in collaboration with headmasters, I have experienced that headmasters are not always successful in their educational leadership. The purpose of this study is to contribute with knowledge concerning the educational leadership in the everyday work of headmasters. The starting point of the study was to make visible what practical components are included in the educational leadership of headmasters, as well as identify how the headmasters can develop in order to improve the effects of their leadership on the teachings of the school. Together with the headmasters I wanted to make visible the practices of headmasters through dialogue, text and images. The result shows how five components of educational leadership are expressed in relation to the context of the headmasters. Every component fills a purpose, and so does the relationship between them and how, together, they create a complete picture of educational leadership. Implications for the research is that; headmasters must increase their knowledge concerning analytical abilities, creating complete ideas and developing a school culture that benefits it, as well as how headmasters develop their dialogue skills and how they run improvement processes. Furthermore, the educational practices of municipalities should find a common thread in their developmental processes from administration to student, with a starting point in the teachings of the school. Another implication is that the persons responsible for teacher training should introduce elements in the education of teacher students aimed at strengthening their dialogue skills and their systematic quality work, connected to the teachings of the school.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Tesis sobre el tema "Rektorers ledarskap"

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros