Bibliografías temáticas / Skola / Artículos de revistas
Siga este enlace para ver otros tipos de publicaciones sobre el tema: Skola.

Artículos de revistas sobre el tema "Skola"

Autor: Grafiati
Publicado: 4 de junio de 2021
Última modificación: 30 de julio de 2024

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros

Elija tipo de fuente:

Consulte los 50 mejores artículos de revistas para su investigación sobre el tema "Skola".

Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.

Explore artículos de revistas sobre una amplia variedad de disciplinas y organice su bibliografía correctamente.

1

Wigerfelt, Berit. "likvärdig skola?" Educare, n.º 2-3 (1 de junio de 2009): 41–71. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2009.2-3.1266.

Texto completo
Resumen
Sweden is one of the countries which has signed and endorsed The United Nations Convention on the Rights of the Child from 1989. According to this convention, all children have the same rights irrespective of sex, race or religion. The convention is in line with Swedish education policy, which for a long time has asserted that schooling must be open to all. The Swedish curriculum stresses that all human beings are of equal value and states, amongst other things, that “education must be suited to the needs and requirements of each pupil”. However, there is reason to strongly question whether Sweden in practice lives up to these ideals and aims. During 2005, the National Agency of Education made inspections of the schools in Malmoe and, in a report from 2006, drew the conclusion that schooling in the city was characterized by large local inequalities with regard to both opportunities and results. One aim of this study is to use the representation of Malmoe´s schools given in the National Agency report to ascertain whether Malmoe is achieving the goal of giving all pupils an equal education; ultimately, I pose the question whether Malmo can live up to the UN Convention on the Rights of the Child. Another aim is to develop understanding of the school as a place of normative and regulating practices in relation to a changed and multicontextual childhood. The empirical data for this study is the said report from the National Agency of Education.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Tiberg, Tanja. "Skola 2021 – Framtidens skola, kunskap och lärande". Nordic Journal of Digital Literacy 2, n.º 01 (24 de mayo de 2007): 49–55. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-943x-2007-01-05.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Tyllström, Anna. "Handels: Maktelitens skola". Sociologisk Forskning 56, n.º 3-4 (21 de octubre de 2019): 322–25. http://dx.doi.org/10.37062/sf.56.20168.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Adolfsson, Carl-Henrik y Jan Håkansson. "Mötet mellan den statliga och kommunala kvalitetsstyrningen inom ramen för Samverkan för bästa skola". Pedagogisk forskning i Sverige 26, n.º 1 (4 de mayo de 2021): 15–41. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.02.

Texto completo
Resumen
Inom ramen för det svenska decentraliserade skolsystemet har ansvaret för att bygga upp, utveckla och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i första hand varit en fråga för huvudmän och skolor att hantera. I ljuset av en ökad re-centralisering av skolan har uppbyggandet av olika kvalitetssystem för uppföljning och kontroll av skolornas resultat också kommit att utgöra ett viktigt sätt för huvudmannen att styra skolan på. I studien benämns detta i termer av kvalitetsstyrning. I och med Samverkan för bästa skola har dessa gränsdragningar mellan det lokala och det nationella kommit att utmanas. Studien bygger på intervjudata inhämtad på fyra skolor som deltar i Samverkan för bästa skola, från skolförvaltningen i samma kommun samt genom intervju med en representant från Skolverket. Utifrån begreppen löst kopplade system och organisatoriska rutiner studeras vad som karaktäriserar den nationella respektive den kommunala kvalitetsstyrningen samt vad som sker i mötet dem emellan på skolor som genomgår insatser inom ramen för Samverkan för bästa skola, samt med vilka konsekvenser. Resultatet av studien visar bland annat på att idéer och metoder om databaserad skolutveckling utgör viktiga legitimitetsgrunder för såväl den kommunala som den nationella kvalitetsstyrningen. Den nationella kvalitetsstyrningen via Samverkan för bästa skola är dock betydligt mer intensifierad och når längre in i skolornas organisation.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Ringarp, Johanna. "En skola för alla?" Norsk pedagogisk tidsskrift 102, n.º 01 (26 de febrero de 2018): 4–15. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-2987-2018-01-02.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Petro, Peter y Gerald J. Sabo. "Hugolin Gavlovic's Valaska Skola". Slavic and East European Journal 33, n.º 3 (1989): 466. http://dx.doi.org/10.2307/308746.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Kyle, Gunhild. "'Hvarför skola kvinnorna vänta?'". Tidskrift för genusvetenskap 4, n.º 2 (27 de junio de 2022): 20–28. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v4i2.5755.

Texto completo
Resumen
På våren 1902 lade regeringen von Otter fram en rösträttsproposition. Den föreslog två röster åt gifta män och män över 40 år. Som en omedelbar reaktion bildades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Gunhild Kyle behandlar här den könspolitiska argumentationen i samband med kvinnans politiska rösträtt.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Hauptmeier, Gerhard. "Abschlusstagung des Modellversuchsprogramms SKOLA". Zeitschrift für Berufs- und Wirtschaftspädagogik 105, n.º 1 (2009): 141–45. http://dx.doi.org/10.25162/zbw-2009-0009.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Sigsgaard, Erik. "Lärarna och framtidens skola". Venue 4, n.º 1 (9 de marzo de 2015): 1–7. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1546.

Texto completo
Resumen
Skolans konstituerande drag är klassen, lektionen, undervisningen, läxorna, disciplinen, läraren och åldersuppdelningen. De kan verka orubbliga även om industrisamhället, i vilket de har vuxit fram, är på stark tillbakagång. Skolan utbildar alltså eleverna till ett samhälle som inte längre finns.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Silenieks, Juris y Marianna Ieviņa. "Skola ir maza valsts". World Literature Today 66, n.º 2 (1992): 380. http://dx.doi.org/10.2307/40148291.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
11

Stoltz, Pauline. "Styrning, barndom och skola". Educare, n.º 2-3 (1 de junio de 2009): 17–40. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2009.2-3.1265.

Texto completo
Resumen
In this article I use current trends in government and childhood research to raise questions concerning the link between the contemporary government of Swedish education and deficiencies in children’s right to equal education. Changes in ideas on political government, including an increased focus on notions of “governance” and “governmentality” can be observed in Swedish education politics, as well as changes in ideas on the position of children in welfare states and on children as citizen-beings and citizen-becomings. Against the background of these developments I conclude that when the government of children and the increasing transgression of the borders of the field of education are discussed we should beware to take into consideration that too much of a focus on the form of education policies is referring the content of these policies to the background. In opposition to this I argue that if we want to come up with well-balanced solutions to the problems facing us in society today, we need both issues of form as well as content on the political agenda. Given current trends, I argue that there is a strong need to discuss notions of freedom, equality and responsibility in relation to the government of children and education.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
12

Månsson, Niclas y Ali Osman. "Lärarutbildningen och miljonprogrammets skola". Educare, n.º 1 (1 de marzo de 2015): 139–57. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2015.1.1148.

Texto completo
Resumen
In this article we examine two different but interconnected problems, which weaken the struggle for and the idea of equal education in the Swedish comprehensive educational system. One of the problems is the increasing segregation of the Swedish comprehensive school. This segregation is characterized socio, cultural and economic difference. In these areas the concentration of children with diverse ethnicity and low income background are high, while in other areas the opposite is true. In this article we focus on the former schools. These schools are characterized as low achieving schools, and schools that are in crisis. The second issue that is intimately connected to the low achieving school that we examine is the disposition and to some extent the composition of the teaching force. We argue that there is a disconnection between the two aspects, and ground the problem in teacher training. We argue that the current teacher education is not constructed to prepare teachers to meet the challenges in multiethnic schools located in socio-economic deprived areas. The article ends with a critical discussion of “low performing school” and the role of teacher education in preparing teachers for schools in segregated areas.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
13

Löfgren, Håkan. "Betyg och prestationsemotioner". Pedagogisk forskning i Sverige 27, n.º 1 (18 de febrero de 2022): 84–106. http://dx.doi.org/10.15626/pfs27.01.05.

Texto completo
Resumen
Från och med 2021 är det upp till skolans rektor att avgöra om betyg ska sättas i årskurs 4 eller årskurs 6. Syftet med artikeln är att beskriva hur denna betygsreform kan få konkreta konsekvenser för elever med behov av särskilt stöd i ett skolsystem där det är fritt att välja skola. I artikeln analyseras rektors, speciallärares, lärares och elevers berättelser om en elevs erfarenheter av försöksverksamheten. Eleven blev enligt berättelserna mycket ledsen och bytte skola efter att ha fått sina första betyg. Den narrativa analysen visar att positionen ansvarig för det inträffade konstrueras på kvalitativt olika sätt genom att ansvaret för händelseutvecklingen förläggs på olika parter i och utanför skolan. Analysen fokuserar även på att eleven tillskrivs olika prestationsemotioner i de olika berättelserna. Diskussionen fokuserar på frågan om vem som är ansvarig för elever i behov av stöd och för likvärdigheten i en marknadiserad skola för alla.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
14

Wahlström, Ninni. "Ett nytt språk om skola?" Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 19, n.º 2 (1 de enero de 2010): 113–18. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v19i2.931.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
15

Eriksson, Inger y Jedemark Marie. "Skola utan timplan – om lärares tolkning av uppdraget i en mål- och resultatstyrd skola". Studies in Educational Policy and Educational Philosophy 2004, n.º 1 (enero de 2004): 26821. http://dx.doi.org/10.1080/16522729.2004.11803883.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
16

Sevic, Milica. "Baletnaja skola Eleny Poljakovoj v kacestve casti gosudarstvennoj Aktersko-baletnoj skoly (1922-1927)". Prilozi za knjizevnost, jezik, istoriju i folklor, n.º 83 (2017): 211–21. http://dx.doi.org/10.2298/pkjif1783211s.

Texto completo
Resumen
Elena Dmitrievna Poljakova, izvestnaja russkaja prima-balerina, pedagog, rezisser i horeograf, javljaetsja vaznoj licnost'ju dlja razvitija baletnogo iskusstva v Serbii. Kak cast' russkoj ?migracii Poljakova so sem'ej stala zit' v Belgrade. Ona otkryla v Korolevstve Jugoslavii pervuju skolu baleta, kotoraja porodila nekotorye nasi izvestnye hudozniki. Ee rol' javljaetsja bolee znacitel'noj, kogda izvestno kakie tjazelye istoriceskie momenty perezival serbskij i russkij narody, i znaja, kakim obrazom ona borolas' s finansovymi trudnostjami i vozmoznost'ju zakrytija skoly. V rabote ispol'zovan material iz Fonda Ministerstva obrazovanija Korolevstva Jugoslavii v Arhive Jugoslavii. V ?tih dannyh javno vyhodjat na pervyj plan nekotorye iz kljucevyh kacestv Poljakovoj, iz-za kotoryh ee uspeh i byl vozmozen, a ?to nastojcivost', terpenie, celeustremlennost', volja i trud. V dopolnenie k faktam o rabote Poljakovoj v oblasti baletnogo iskusstva, ?tot material javljaetsja crezvycajno vaznym, poskol'ku on predostavljaet informaciju s interesnymi podrobnostjami o sozdanii, razvitii i dejatel'nosti Aktersko-baletnoj skoly.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
17

Nyberg Blixt, Magnus. "Anmäld till Skolinspektionen". Venue 5, n.º 2 (1 de septiembre de 2016): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1659.

Texto completo
Resumen
Vem som helst som är missnöjd med något i skolan kan anmäla en lärare till Skolinspektionen. Var tredje lärare i Sverige är också rädd för att det ska hända. Kan konsekvensen av detta bli att vi får en skola som vilar på en anmälningskultur snarare än ett lärandefokus?
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
18

Lundqvist, Johanna y Margareta Sandström. "Barns övergång från förskola till skola". Educare - vetenskapliga skrifter, n.º 4 (30 de agosto de 2021): 54–80. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2021.4.3.

Texto completo
Resumen
The aim of this study was to investigate the parents’ perspectives of children’s transitions from preschool to school (preschool class and recreation centre) in two Swedish municipalities. The aim was also to investigate the importance of transition activities from the parents’ perspectives. In this study, a transition is understood as a mesosystem, a discontinuity and a non-linear process. A questionnaire with close-ended questions in paper form was constructed and distributed to the parents with the help of the heads and teachers. 131 parents, whose children had recently moved from preschool to school, received the questionnaire, while 70 parents answered it. The data was statistically analysed. The results showed that i) the parents, with few exceptions, experienced children’s transitions as safe and well-functioning, ii) about half of the parents felt some concern or concern in conjunction with the children’s transitions, iii) the parents of children in need of extra support and/or extra stimulation and challenges felt some concern or were concerned more often and iv), overall, the parents considered transition activities to be important. The study has relevance for staff working in preschools and schools, heads and teachers in training, researchers and others interested in educational transitions and transition activities.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
19

Rönnlund, Maria. "Elevinflytande i en skola i förändring". Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 22, n.º 1 (1 de enero de 2013): 65–83. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v22i1.985.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
20

Gustafsson, Susanne. "Bero Andreæ Ekegren – skolmästare i Hova skola". Släkthistoriska Studier, n.º 1 (28 de agosto de 2022): 105. http://dx.doi.org/10.55797/oiw686.

Texto completo
Resumen
Skolmästare Bero Andreæ Ekegren var född cirka 1655 i Ormestorp, Häggesleds socken, Kållands härad i Västergötland, och dog därstädes 1719. Han var pedagog i Hova skola, Hova socken i Vadsbo härad, under 1700-talets första decennium. Här redovisas resultatet av en utredning om skolmästarens liv, vilken bland annat belyser detaljer från hans studietid vid Kungliga Akademien i Åbo och tjänstgöring i Hova skola. Artikeln redogör även för Bero Andreæ Ekegrens familj, hans ursprung och anfäder, vilka var hemmahörande i Häggesleds socken.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
21

Samuelsson, Johan. "Skola inför rätta: Tolkning och användning av skolhistoria i samtidens debatt om framtidens samhälle och skola". Nordic Journal of Educational History 6, n.º 2 (13 de diciembre de 2019): 23–44. http://dx.doi.org/10.36368/njedh.v6i2.149.

Texto completo
Resumen
School on Trial: Interpretation and Use of School History in Contemporary Debate About the Future of Society and School. This article centres on how education and the Swedish School Commission as an historical phenomenon become resources in the discussion on how society and education should be developed. Three authors’ texts on the School Commission are analysed based on narrative history theory, which engages in how history is used to legitimise political change. Education and the School Commission are inscribed in a national narrative of decline. The 1946 Commission is blamed for the perceived problems in present society and education, allegedly having caused a lack of focus on nationalism, morals and knowledge in Sweden. To change society, the message is, education must learn from the historical mistake of the Commission and invest in knowledge and nationalism. The narrative plot is reminiscent of other historical narratives, for example, of heroes (teachers) and villains (Alva Myrdal), who personify structural changes. The historical narrative of education also fits in with contemporary trends of modernism criticism.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
22

Fernandez Gonzalez, Manuel Joaquin, Gunita Elksne y Anna Sidorova. "‘E-TAP’ CURRICULUM FOR VIRTUE EDUCATION: A FIT ANALYSIS TO THE ‘SKOLA-2030’ CURRICULUM". SOCIETY. INTEGRATION. EDUCATION. Proceedings of the International Scientific Conference 2 (28 de mayo de 2021): 214–23. http://dx.doi.org/10.17770/sie2021vol2.6171.

Texto completo
Resumen
The virtue education curriculum ‘e-TAP’ is one of the recent efforts for improving character and virtue education at school in Latvia from preschool till grade nine. The objective of this research was to provide evidence regarding whether this curriculum is appropriate (‘fits’) to the Latvian context, in particular in reference to the Skola-2030 curriculum. Based on fit and feasibility theory, this work addressed the research question: “How does the treatment of virtues of the e-TAP curriculum fit to the treatment of virtues of the new Skola-2030 curriculum?”. The analysis used statistical descriptive frequency analysis of the virtues of each programme and comparative analysis between the two document sets included in each of them, using Excel software. The results show that Skola-2030 programme stresses performance and civic virtues, while the e-TAP programme underlines moral and intellectual virtues. Performance virtues are the most important ones in Skola-2030 (38 %), but account only for 17 % in the e-TAP curriculum. In addition, in Skola-2030 curriculum civic virtues account for 23 %, while in e-TAP they are only 8 %. In the e-TAP curriculum, moral virtues account for half of all the mentions (50 %) and intellectual virtues for 25 %, whereas in Skola-2030 those virtue groups account for 22 % and 18 %, respectively. The high ‘complementarity fit’ of both programmes suggests that the e-TAP curriculum could considerably enrich the Skola-2030 educational offer. Suggestions for e-TAP programme improvement and further research are put forward.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
23

Markström, Ann-Marie y Ann-Charlott Münger. "Fokusgruppssamtal om svåra frågor". Venue 6, n.º 1 (11 de mayo de 2017): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1764.

Texto completo
Resumen
Orosanmälningar till socialtjänsten hör till en av de arbetsuppgifter som upplevs som svåra i förskola och skola. I ett aktuellt forskningsprojekt har fokusgruppssamtal visat sig vara en fruktbar metod för att tillsammans i grupp bearbeta, diskutera och reflektera över hur man i förskola och skola kan identifiera och stödja barn som bevittnar i våld i hemmet. Detta projekt har väckt frågan om en bredare användning av fokusgruppssamtal som pedagogiskt verktyg i förskola och skola.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
24

Östholm, Hanna. "Skola i skuggan: Privatundervisningen i Stockholm 1735". Nordic Journal of Educational History 7, n.º 1 (27 de mayo de 2020): 61–82. http://dx.doi.org/10.36368/njedh.v7i1.168.

Texto completo
Resumen
School in the shadow: Private education in Stockholm 1735. During the early eighteenth century, private education was a more significant sector of the educational market than was public education, regarding the number of students and teachers, the presence of female students and teachers, the social background of the students, and the introduction of a more diverse and modern curriculum. Hitherto, little has been known of the actual scope or general conditions of private education, which has been over-shadowed by studies of public education. The article maps private education through the Stockholm Church Consistory’s (Stockholms stads konsistorium) thorough inventory of private teachers in the capital of Sweden during 1734–36, providing information of both suppliers and consumers within the private sector of the educational market, as well as of the practice and functions of private education in early modern time.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
25

Schwartz, Anneli. "Att "nollställa bakgrunder" för en effektiv skola". Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 19, n.º 1 (1 de enero de 2010): 45–62. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v19i1.920.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
26

Kaganovich, Boris. "A. E. Presnjakov, peterburgskaja skola i marksizm". Cahiers du monde russe 42, n.º 42/1 (1 de enero de 2001): 31–48. http://dx.doi.org/10.4000/monderusse.81.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
27

Assarson, Inger. "skapa mening i en skola för alla". Educare, n.º 4 (1 de septiembre de 2009): 123–39. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2009.4.1253.

Texto completo
Resumen
The increasing assessments and competition between countries and schools have actualized a focus on how schools handle low achieving children. Different discourses claim their knowledge in order to find the best solution to how the country can compete successively. By using a discourse analytic approach it is possible to scrutinize the process of continuously shaped and reshaped varieties of explanation models and thought systems, constructed to make sense and meaning when teachers are talking about a school for all navigating amongst different discourses striving for hegemony. The analysis model is created with the intention of constituting a tool for the analysis of these processes and linguistic activities. The basic data for analysis includes transcriptions from group conversations with 17 teachers initiated by the reading of official texts where the challenge to educate for plurality is formulated. In an example of analysis it is shown how discourses intertwine in a process where pupils concerned as having attention disorders are discussed related to the construction of an educational setting.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
28

Sandin, Ingrid. "Klinisk sjuksköterske­utbildning. Handledande sjuksköterskor i samverkan skola-sjukhus". Nordic Studies in Education 23, n.º 02 (2 de mayo de 2003): 116–28. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-5949-2003-02-05.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
29

Johansson, Magnus y Jörgen Nissen. "IT i framtidens samhälle och i dagens skola". Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 10, n.º 1 (1 de enero de 2001): 103–32. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v10i1.693.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
30

Niklasson, Laila. "OECD granskar svensk skola – hur påverkar det skolledare?" Venue 4, n.º 3 (16 de octubre de 2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15420.

Texto completo
Resumen
Förändringar på alla nivåer i skolsystemet är vad som krävs för att motverka de fallande resultaten för svenska elever i Pisa-mätningarna. Det är slutsatsen i den rapport som OECD (2015) har skrivit angående den svenska grundskolan. Här finns förslag till organisationsförändring på nationell nivå, en omstrukturering av professionsutvecklingen och ett tydligare ansvarsutkrävande från nationell nivå till lärare i klassrum där uppföljning och utvärdering förstärks för att stärka elevers måluppfyllelse. Skolledarens roll och ansvar som pedagogisk ledare uppmärksammas också.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
31

Andersson, Karin. "Motiv för undervisning i naturen i svensk skola". Nordic Studies in Science Education 18, n.º 3 (30 de noviembre de 2022): 275–89. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.8888.

Texto completo
Resumen
The overall aim of this article is to contribute to a critical discussion about aims and goals of outdoor education in schools. The study examines motives for outdoor education in the national curricula in Sweden from the end of 19th century until today. The study relies on a discourse analysis methodology. Aspects of continuity and change connected to the identified motives are also included in the analyses. The results show that a scientific perspective on encounters with nature has dominated during the last hundred years. In recent years, more instrumental motives are expressed in the curricula, while students’ personal experiences and feelings are less focused.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
32

Hansell, Katri, Michaela Pörn y Ida Rebers. "Hur stärka tvåspråkiga elevers finska i svenskspråkig skola?" Nordand 18, n.º 2 (28 de septiembre de 2023): 140–56. http://dx.doi.org/10.18261/nordand.18.2.5.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
33

Sjögren, Hanna y Hanna Hofverberg. "Pedagogisk forskning i antropocen". Pedagogisk forskning i Sverige 27, n.º 3 (1 de noviembre de 2022): 4–11. http://dx.doi.org/10.15626/pfs27.03.01.

Texto completo
Resumen
I detta temanummer uppmärksammar vi begreppet antropocen och diskuterar vilken betydelse antropocen kan ha för hur vi inom pedagogisk forskning tänker och bör tänka kring pedagogik, skola och utbildning. Vi menar attdet är hög tid att sätta den geologiska epoken antropocen i relation till frågeställningar om skola och utbildning inom en svensk kontext. Inom den internationella utbildningsforskningen har flera temanummer om antropocen publicerats under de senaste åren och turen har nu kommit till den svenskautbildningsvetenskapliga forskningen.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
34

Håkansson, Jan y Niclas Rönnström. "Samverkan för bästa skola – skolförbättring som politiskt styrd nationell angelägenhet genom samverkan och forskarmedverkan". Pedagogisk forskning i Sverige 26, n.º 1 (4 de mayo de 2021): 7–14. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.01.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
35

Trondman, Mats y Ulrika Winerdal. "Skolan som tanke- och praktikvärld." Pedagogisk forskning i Sverige 24, n.º 3-4 (17 de diciembre de 2019): 65–83. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.0304.03.

Texto completo
Resumen
Essäns syfte är närläsa antropologen Mary Douglas föreläsningsserie How Institutions Think (1986) och konstruera en teori om hur just institutioner "tänker" så att den kan inspirera till forskning om skolan som en tanke- och praktikvärld. Så vad är, menar Douglas, en institution? Vad betyder det att den "tänker"? Hur går det till? Och vad avses med sådant som "tankevärld" och "tankestil"? Vilka kan vara mer eller mindre starka och svaga, försvarbara och föränderliga? Därtill: varför bör forskning om utbildning och skola inspireras en teori om hur institutioner tänker?
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
36

Lundgren, Berit. "Enspråkig undervisning i flerspråkig kontext". Educare - vetenskapliga skrifter, n.º 1 (16 de agosto de 2019): 9–26. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2017.1.2.

Texto completo
Resumen
The aim of this article is to explore teaching within symmetrical and asymmetrical classrooms and how teaching creates meaning for the learners in a multilingual school. The study, described in this article, has a socio-cultural theoretical standpoint with focus on language and literacy teaching. The study has been conducted in Grade 5 in a school with 50% of immigrant learners. The result shows that the discourse in the symmetrical and asymmetrical classrooms is monolingual with no translanguaging except from one classroom where teaching prepare for translanguaging and multilingual use. But the conclusion from the study is a monolingual school discourse in a multilingual context. Syftet med artikeln är att utforska undervisningen i symmetriska och asymmetriska klassrum och den tänkbara betydelsen för eleverna av undervisning i en flerspråkig skola. Studien, som lyfts fram i denna artikel, har en sociokulturell teoretisk utgångspunkt med fokus på språk- och literacyundervisning och har genomförts i årskurs 5 i en skola där mer än 50 % av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Resultatet visar att diskurs är enspråkig i symmetriska och asymmetriska klassrum förutom ett klassrum där undervisningen visar en ansats att lyfta in elevernas flerspråkiga kompetens och uppmuntra transspråkande. Slutsatsen är dock att det på den studerade skolan råder en enspråkig diskurs i en flerspråkig kontext.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
37

Bliska, Inga. "Aktīvā skola XX gadsimta 20. gados: Ādolfa Ferjēra devums". Valodu apguve: problēmas un perspektīva : zinātnisko rakstu krājums = Language Acquisition: Problems and Perspective : conference proceedings 17/18 (13 de septiembre de 2022): 493–503. http://dx.doi.org/10.37384/va.2022.17.18.493.

Texto completo
Resumen
Each generation has its own significant contribution, Adolf Ferrier (1879–1960) and his contemporaries, prominent personalities have left the influence on teaching-learning process. The issues of individualized learning, how to work with gifted students, how to organize project work are still relevant, so the article pays in-depth attention to these three aspects. The purpose of this article is to update the ideas and tasks of the active school, which gained wide international recognition in the 1920s of XX century. Generations are formed, firstly, by educational beliefs and, secondly, by technologies that influence attitudes, perceptions, as well as collaborative skills and lead to find a suitable form of communication. Understanding of different personality types provides clarity, allows to accept different attitudes, behaviours, helps to improve communication and mutual understanding, provides the opportunity to apply appropriate learning content with the opportunity to express their talents, develop strengths and work on weaknesses. An active school promotes to go deeper, to see the potential of student, setting a specific goal at work, creates a habit of proper work performance, demands the completion of the work started, leading to the result. A retrospective view of history gives impetus to the methods for creative learning content, calling for the unconscious to be made conscious, emphasizing the importance of forming habits.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
38

Dahlstedt, Magnus y Christophe Foultier. "Förändringens agenter. Om skola, prevention och fostran till trygghet". Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, n.º 9 (2018): 159–81. http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.9.6.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
39

Baltgalve, Agita. "Vārdu skolas izteicienu valodnieciskie aspekti". Valoda: nozīme un forma / Language: Meaning and Form 13 (diciembre de 2022): 22–34. http://dx.doi.org/10.22364/vnf.13.02.

Texto completo
Resumen
Raksts iepazīstina lasītājus ar vienu no ķīniešu tradicionālās domas novirzieniem – vārdu skolu (ming jia 名家). Tādas mācības kā, piem., daoisms un konfūcisms, ir plaši pazīstamas, bet vārdu skola ir mazāk zināma. Parasti šīs mācības idejas tiek pētītas filozofijas kontekstā, attiecinot uz loģiku un sofismu. Bet, pēc raksta autores domām, vārdu skolas pārstāvjus var uzskatīt par ķīniešu pirmajiem valodniekiem. Senajā Ķīnā netika izdalīta un atsevišķi pētīta valodniecības nozare un viņi bija pirmie, kuri pievērsās valodnieciskai teikumu un jēdzienu analīzei, diskutējot par jautājumiem, kas saistīti ar teikumu struktūru, vārdu nozīmi un hieroglifu formu. Tādējādi pētījuma mērķis ir atlasīt un detalizēti aplūkot tos vārdu skolas domātāju izteicienus, kuros parādās lingvistiskas iezīmes. Pētījumā izmantota semantiskas un semiotiskas analīzes pieeja, tulkojot izvēlētus oriģināltekstu fragmentus un skaidrojot atsevišķu izteicienu gramatiskās formas un hieroglifiskās rakstības īpatnības. Nepieciešamības gadījumā tiek pievērsta uzmanība arī vārdu un hieroglifu etimoloģijai. Raksts ir sadalīts piecās nodaļās. Vispirms tiek īsi raksturota ķīniešu valodniecības un vārdu skolas vēsturiskā attīstība. Pēc tam seko skolas nosaukuma un galveno domātāju izteicienu lingvistiska analīze. Pēdējā daļā ir dots vārdu skolas filozofijas izvērtējums salīdzinājumā ar citu ķīniešu klasiskās filozofijas pārstāvju idejām. Secinājumi parāda, ka vārdu skolas domātāju disputu pamatmērķis galvenokārt attiecas uz filozofiju un kognitīvo loģiku, tomēr tajos neapzinātā formā atklājas arī valodnieciskie aspekti un analīze. Ķīniešu tradicionālās domas kontekstā šīs idejas nav populāras, jo neatklāj dziļu jēgu un sabiedrībai noderīgu morāli. Tomēr daudzos vārdu skolas domātāju izteicienos vērojamas atsauces uz morfoloģiju, etimoloģiju, semiotiku, semantiku un gramatiku. Šie un citi jēdzieni tajā laikā Ķīnā vēl nepastāv. Tie rodas tikai 19.–20. gs. Rietumu zinātņu ietekmē un ir joprojām aktuāli mūsdienu ķīniešu valodniecības teorijā.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
40

Schumann, Åsa. "”Corona för mej var ingen särskilt stor grej”". Socialmedicinsk tidskrift 100, n.º 1 (27 de marzo de 2023): 130–39. http://dx.doi.org/10.62607/smt.v100i1.22297.

Texto completo
Resumen
Syftet med studien var att undersöka hur 17 elever i åk 5 vid en kommunal skola i Stockholm upplevde att de påverkades av coronapandemin samt elevernas olika förhållningssätt till pandemin. De semistrukturerade intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analys (Braun & Clarke, 2006). Resultaten visade att eleverna upplevde att praktiska restriktionerna som att hålla avstånd, att tvätta händerna och att bära munskydd var besvärande. En oro för familjens och släktens hälsa framkom liksom problem med att besöka den del av släkten som inte bodde i Sverige. En majoritet uttryckte att umgänget med kamrater och med familjen, att delta i skolan och att utöva fritidssysselsättningar var av stor betydelse under pandemin. Vikten av nära relationer och verksamheten i skolan för den existentiella hälsan framkom i samtalen med eleverna.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
41

Prøitz, Tine. "Styring og støtte i moderne governance – samverkan för bästa skola". Pedagogisk forskning i Sverige 26, n.º 1 (4 de mayo de 2021): 126–32. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.06.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
42

Blomberg, Helena y Bosse Jonsson. "Öppen skola - En arbetsform i gränssnittet mellan folkbildning och utbildning". Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 11, n.º 2 (1 de enero de 2002): 69–81. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v11i2.726.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
43

Norlund, Anita, Jörgen Dimenäs, Kerstin Kolback y Christer Wede. "”En trygg och framgångsrik skola” - Pedagogiska övertygelser i fyra landsortsskolor". Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 22, n.º 2 (1 de enero de 2013): 81–104. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v22i2.993.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
44

Runesdotter, Caroline. "Avregleringens pris? Om juridifieringen av svensk skola ur skolaktörers perspektiv". Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 25, n.º 1 (1 de enero de 2016): 95–111. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v25i1.1052.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
45

Arvidsson, Maria y Viktor Vesterberg. "En ojämlik skolplikt? Problematisering av skolfrånvaro i en decentraliserad skola". Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 29, n.º 1 (1 de enero de 2020): 7–24. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v29i1.1134.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
46

Litus, Ludmilla L. "Sasa Sokolov's Skola dlja durakov: Aesopian Language and Intertextual Play". Slavic and East European Journal 41, n.º 1 (1997): 114. http://dx.doi.org/10.2307/309513.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
47

Haglund, Bo J. A. y Cecilia Melder. "Existentiell hälsa - en underutnyttjad resurs inom vård, skola och omsorg". Socialmedicinsk tidskrift 100, n.º 1 (27 de marzo de 2023): 6–28. http://dx.doi.org/10.62607/smt.v100i1.22249.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
48

Lundqvist, Johanna y Margareta Sandström. "Barns övergång från förskola till skola: en multipel fallstudie om övergångsaktiviteter". Nordic Studies in Education 40, n.º 2 (27 de abril de 2020): 129–48. http://dx.doi.org/10.23865/nse.v40.2228.

Texto completo
Resumen
The aim of this study was to study children’s transitions from preschool to school in two municipalities in Sweden and also activities that were intended to make these transitions effective. A mixed method approach and a multiple-case study design were used. The result showed that children’s transitions from preschool to school differed, that several transition activities were performed, that transition activities were general or extra and also proximal or distal – seen from a child perspective. Several development areas appeared as being particularly important when working towards improvement of preschool-school transitions.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
49

Kåreklint, Lars y Marcus Samuelsson. "Läraren i centrum – skrivarcirkeln som handledning och kollegialt lärande". Venue 3, n.º 1 (8 de mayo de 2014): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1435.

Texto completo
Resumen
Lärares erfarenheter är det som bygger upp den beprövade erfarenhet som skolans utbildning ska vila på. Idag lyfter allt fler, såväl forskare som beslutsfattare, fram läraren som en av de viktigaste nycklarna till en framgångsrik skola.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
50

Rapp, Anna. "Organisering av föräldrasamverkan i ett ojämlikhetsperspektiv". BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, n.º 1 (7 de mayo de 2020): 39–54. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i1.3577.

Texto completo
Resumen
Föräldrars socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för hur väl barn tillägnar sig sin skolgång.Ett av skolans uppdrag är att bidra till jämlik utbildning och att utjämna social ojämlikhet.Detta förväntas bland annat ske genom ett samarbete mellan skola och hem. I ett neoinstitutionelltperspektiv kan man betrakta skolor som organisationer som påverkas av normsystem i sinomgivning. På så vis kommer de normer som finns i skolornas upptagningsområde att påverkahur de organiserar sin verksamhet. Föräldrasamverkan är en av många företeelser som kräverden typen av organisering. Den här studien visar att skolor i hög grad påverkas av sin institutionellaomgivning när det handlar om samarbete mellan skola och hem. Det är stora skillnadermellan en utvald norsk och finsk kommun, men också mellan skolor belägna i utsatta områdenoch skolor i mer priviligierade områden. En generell trend mot kundorientering förstärker skillnadernai hur samverkan hanteras, speciellt den norska kontexten.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
También puede estar interesado en las bibliografías sobre el tema "Skola" para otros tipos de fuentes:
Tesis Libros
Ofrecemos descuentos en todos los planes premium para autores cuyas obras están incluidas en selecciones literarias temáticas. ¡Contáctenos para obtener un código promocional único!

Pasar a la bibliografía