Tesis: "Skolverket"

1

Norelius, Sofie y Eva Carlsson. "Skolverket inspekterar : En kvalitativ diskursanalys av några åtgärdsprogram". Thesis, Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-7181.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

2

Lundkvist, Mattias. "Digitalisering och utbildning En diskursanalys av EU, regeringen och Skolverket". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-74472.

Texto completo

Resumen

This study is mainly centered around digitization and its effects on education. Through the use of qualitative discourse analysis based in social constructionism, texts from The European Union, The Swedish Government as well as The Swedish National Agency for Education are analyzed and compared in order to answer the questions regarding the way digitization is displayed in these different levels of society compared against one another in order to reveal differences and similarities. This study suggests that there are many similarities mainly between the texts from The Swedish Government and The European Union with the main focal point being the importance of democracy, digital competence and equivalence when it comes to digitization within education. Though there may be issues unique to digitization and technological tools, the three texts agree that it is necessary to properly educate the students and help them learn how to properly and safely use these tools.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

3

Svensson, Johanna. "Lärarens tolkning av ämnesplanen – en viktig länk mellan Skolverket och eleverna". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32473.

Texto completo

Resumen

Detta examensarbete utgörs av två delar. Huvuddelen är en kurspresentation av Spanska steg 4 på gymnasiet som jag har utformat med utgångspunkt i aktuella styrdokument och med anpassningar till mina elevgrupper. Hänsyn har tagits till forskning om synligt lärande (John Hattie) och constructive alignment (John B. Biggs), varav den sistnämndes SOLO-taxonomi har används som modell för att visa hur långsiktiga mål kan brytas ned i delmål och hur förståelse kan ske i flera steg. Syftet med kurspresentationen är att förenkla och förtydliga ämnesplanen för moderna språk i allmänhet och kursplanen för spanska 4 i synnerhet, så att eleverna ska kunna ta till sig dess innehåll. Förhoppningen är att om de förstår kravbilden kommer de prestera jämnare över läsåret och bli mer delaktiga i kursen. Ytterligare en förhoppning är att en god förståelse för ämnesplanen kommer främja elevinflytandet. Examensarbetets andra del är föreliggande text som förklarar min tankegång och motiverar mina val vid utformandet av kurspresentationen. Här diskuterar jag bland annat vikten av att eleverna förstår ämnesplanerna på samma vis som de lärare som undervisar dem, och detta ställer jag i relation till en färsk svensk studie om skolungdomars syn på läroplanen. Jag redogör också för mina överväganden när jag i kurspresentationen försökt förtydliga kursens progression, relationen mellan kursplanens olika delar, samt hur lektionerna alltid planeras med ämnets syfte i åtanke.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

4

Johansson, Hanna. "Från Muhammed till Skolverket : En läromedelsanalys av islam i gymnasieskolans religionsämne". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-61401.

Texto completo

Resumen

This essay is a qualitative textual analysis of six books used for religious studies in upper secondary schools. The aim was to study if and how a “correct Islam” is presented in the chapters about Islam, how that “correct Islam” matches the Swedish syllabus “Religionskunskap 1”, and how Muslim women are presented in books written after 2011. The applied theoretical frame for the study was “gender steps” and Hughes’ critic of studies of Islam. The results showed that few of the chosen authors reached the second step of the gender steps, the position based on how texts problematize the differences between men and women. The results also showed that elements of Hughes’ critic were found in the books. The authors sometimes expressed a correct Islam by presenting only one or few interpretations of the Quran. This didn’t always meet the aims of the syllabus. The books lack presentations of a variety of gender, socio-economical backgrounds, ethnicities, and sexualities. Muslim women were mainly presented in the text when they differed from religious practices.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

5

Stein, Marie. "GARANTERAT LIKABEHANDLAD : en studie om sex gymnasielärare upplever trygghet med den egna likabehandlingsplanen". Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11945.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

6

Lundin, Ing-Marie y Karin Våhlen-Andersson. "Varför tar arbetsgivare/organisationer emot elever från det Individuella programmet?" Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-156.

Texto completo

Resumen

Under senare år har man kunnat följa en debatt i massmedia om att barn och ungdomar inte klarar de uppställda mål som man har för årskurs fem och nio. För de elever som inte klarat godkänd nivå i årskurs nio, har kommunen ett ansvar att erbjuda dessa ungdomar en plats på gymnasieskolans Individuella program (IV). Syftet med vår rapport var att titta på vilka faktorer som påverkar arbetsgivare/organisationer att ta emot elever från IV programmet som praktikanter. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod, där vi genomförde åtta stycken intervjuer. När vi bearbetade materialet använde vi oss av en hermeneutisk metod, där man genom intervjuer försöker att tolka och förstå människors upplevelser.

Resultatet visade på att intervjupersonerna hade ett personligt intresse för ungdomar och många ansåg att det var en skyldighet att ta emot praktikanter. Företagen efterlyste en större kontakt med gymnasieskolan.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

7

Mirsaeidi, Leyla. "Ett enhetligt budskap? : En textanalys av publikationer från Skolverket kring sambandet mellan resurser och resultat". Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3439.

Texto completo

Resumen

There is a general conception among those who are involved in the school-sector that there is a relation between resources and results. Better qualified teachers, smaller classes and schools with more finacial funding are regarded as better learning and development conditions for pupils (Gustafsson 2008). In spite of these widespread understanding, educational and economic research studies at the beginning of the 20th century had reached the verdict that resources have no bearing on educational results (Gustafsson 2008). The Swedish board of education (Skolverket) have published several reports, studies and surveys regarding the relation between resources and student outcomes.

The purpose of this paper is to analyze the message of six publications from the Swedish board of education around the relationship between resources and student outcomes on the basis of the decentralization of the Swedish school in the 1990´s. The central question at issue is whether the Swedish board of education has been consistent in their message about the relationship between resources and results in the six publications between 1994-2009? I have also attempted to answer the resulting questions of my conclusion.

This study is based on a qualitative text analysis. This means that text, in this case the publications from the Swedish board of education, is the object of the analysis. The result of this study is that the Swedish board of education in the middle of the 1990´s conveyed the message that there is no relationship between resources and results, or in any case that their and a large number of other research studies indicate this. This message has since changed. In their publications from the 21st century they distinctly express that such an relation does exist. This study consequently demonstrates that the Swedish board of education has not carried a consistent message in their publications.

In the paper two possible explanations for the divided message from the Swedish board of education are presented. The first is that the Swedish board of education has been a victim of the methodological difficulties within the field of research. The second explanation is that the inconsistent message is a result of economic thinking from the Swedish board of education. The paper also goes on to discuss the Swedish board of educations use of human capital theory and the view on knowledge and learning.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

8

Andersson, Jimmy y Mikael Andersson. "Lyfts frågorna i lyftet? : En studie i hur Skolverket modellerar frågor i Matematiklyftet". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44941.

Texto completo

Resumen

Tidigare studier av matematik visar att lärare ofta ställer frågor som eftersöker korta svar.Detta gör att det saknas frågor som fokuserar på att eleverna resonerar, analyserar ochkommunicerar. Dessa typer av frågor bidrar till att nå en större matematisk utveckling föreleverna. Den här studien observerade lektionsfilmer från fortbildningen Matematiklyftetårskurs 4-6 med syfte i att undersöka vilka typer av frågor som ställdes. Resultatet avstudien visade att det även här fanns en stor andel frågor fokuserade på korta svar där justsvaret är det viktiga. Dock ställdes det fler frågor som byggde på att skapa diskussion ochför att eleverna skulle få utveckla sina tankegångar. Studiens slutsats är attMatematiklyftet vill arbeta mot att bryta den rådande klassrumssituationen och iställetskapa ett mer kommunicerande och resonerande klassrum.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

9

Coskun, Melika. "Män i förskolan : En diskursanalytsik studie av Skolverkets rapport". Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-107216.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien har varit att med hjälp av diskursanalys studera och kritiskt granska Skolverkets kartläggning och analys av insatser för att få in fler män i förskolan. I den offentliga debatten råder tvetydiga argument i frågan om mäns betydelse för förskolan och dess möjlighet till att öka jämställdheten på lång sikt. Framställningen av denna studie skulle man kunna tänka sig bygga på ett genusperspektiv där jämställdhetsfrågan står i centrum. Då män har huvudrollen i Skolverkets rapport valde jag att fördjupa mig i maskulinitetsforskningen som pekar ut begränsningar som könsrolls- och genusteorierna utgör. Mot denna bakgrundsbeskrivning ansåg jag att en kvalitativ diskursanalys blev ett givet teoretiskt angreppssätt då den oftast går i linje med det poststrukturalistiska perspektivet. Diskursanalysen är både en teori och metod och bör därmed förstås som flera tvärvetenskapliga. Winther Jørgensen & Phillips (2000:9) redogör för tre olika angreppssätt inom fältet där forskaren själv har utrymme att ”skräddarsy” sitt diskursanalytiska perspektiv. I min studie valde jag att utgå från de politiska teoretikerna Ernesto Laclaus & Chantal Mouffes diskursteori när jag analyserade Skolverkets text. Studiens resultat visar att Skolverkets rapport – trots intentioner från regeringens sida att motverka könsuppdelningar – själv är med och upprätthåller könsuppdelningar genom sitt språk. Skolverket är en inflytelserik myndighet med makt i samhället, vilket gör att den också med sina skriftliga handlingar påverkar samhället och de människor som ingår i det. Min analys och kritiska granskning av Skolverkets rapport ger nya möjliga förståelser av innehållet i den, vilket vidgar de tankegångar som ingår i diskursen om män i förskolan. Bland annat visar mitt resultat på, att när tecknen (orden) män och förskola sätts i relation till varandra tenderar konsekvensen att bli att en pedofildebatt uppstår, vilket gör att intresset för män att vilja positionera sig som förskollärare minskar.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

10

Andrén, Erik y Horn Michael von. "Att resonera i minsta möjliga mån : Om den lägsta resultatnivån för betyget G på den skriftliga delen av nationella provet i svenska B". Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-5748.

Texto completo

Resumen

Huvudsyftet i föreliggande studie är att undersöka hur elever följer uppgiftsinstruktionernai uppgiften med lägst svårighetsgrad från 2009 års skriftliganationella prov i svenska och svenska som andra språk.I Skolinspektionens rapport Kontrollrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan framkommer att lärare inte bedömer de nationella proven likvärdigt. En av anledningarna till den ickelikvärdiga bedömningen är att tolkningsutrymmet ibedömningsanvisningarna till det nationella provet är alltför stort. Med anledning avdet stora tolkningsutrymmet avser vi att i största möjliga mån ordagrant följabedömningsanvisningarna för nationella provet i svenska och svenska somandraspråk och därigenom precisera anvisningarna. Metod i studien går ut på attavgränsa de lägsta kraven för betyget G utifrån hur de är formulerade i uppgiftsbeskrivningenoch lärarens bedömningsanvisningar. För att konkretiserabedömningsanvisningarna används exempel från elevtexter. Studien visar att det lägsta kravet för betyget G kan delas upp i fyra kriterier somvar för sig kan bedömas och av dessa är kriteriet att resonera svårast att uppfylla. Därmed är det elevens förmåga att resonera som utgör brytpunkten för betyget IGoch G. Studien visar att oavsett omfattning av enskilda uppgiftskriteriers tolkningsutrymmeär det möjligt att identifiera och avgränsa kriterierna för att därigenomsträva efter att varje elevtext bedöms enligt samma måttstock. Tillämpas dettatillvägagångssätt vid elevtextbedömning i allmänhet minskar sannolikt risken förickelikvärdig bedömning, åtminstone inom den egna elevgruppen. En tänkbar åtgärdför att få bukt med ickelikvärdighetsproblematiken som nationella provet i svenskaoch svenska som andraspråk ger upphov till, vore att Skolverkets bedömningsanvisningartillhandahöll definitioner av för uppgifterna centrala begrepp, såsom vaddet innebär att resonera.Huvudsyftet i föreliggande studie är att undersöka hur elever följer uppgiftsinstruktionernai uppgiften med lägst svårighetsgrad från 2009 års skriftliganationella prov i svenska och svenska som andra språk.I Skolinspektionens rapport Kontrollrättning av nationella prov i grundskolan ochgymnasieskolan framkommer att lärare inte bedömer de nationella proven likvärdigt.En av anledningarna till den ickelikvärdiga bedömningen är att tolkningsutrymmet ibedömningsanvisningarna till det nationella provet är alltför stort. Med anledning avdet stora tolkningsutrymmet avser vi att i största möjliga mån ordagrant följabedömningsanvisningarna för nationella provet i svenska och svenska somandraspråk och därigenom precisera anvisningarna. Metod i studien går ut på attavgränsa de lägsta kraven för betyget G utifrån hur de är formulerade i uppgiftsbeskrivningenoch lärarens bedömningsanvisningar. För att konkretisera bedömningsanvisningarna används exempel från elevtexter. Studien visar att det lägsta kravet för betyget G kan delas upp i fyra kriterier somvar för sig kan bedömas och av dessa är kriteriet att resonera svårast att uppfylla. Därmed är det elevens förmåga att resonera som utgör brytpunkten för betyget IG och G.Studien visar att oavsett omfattning av enskilda uppgiftskriteriers tolkningsutrymmeär det möjligt att identifiera och avgränsa kriterierna för att därigenomsträva efter att varje elevtext bedöms enligt samma måttstock. Tillämpas dettatillvägagångssätt vid elevtextbedömning i allmänhet minskar sannolikt risken förickelikvärdig bedömning, åtminstone inom den egna elevgruppen. En tänkbar åtgärdför att få bukt med ickelikvärdighetsproblematiken som nationella provet i svenska och svenska som andraspråk ger upphov till, vore att Skolverkets bedömningsanvisningar tillhandahöll definitioner av för uppgifterna centrala begrepp, såsom vad det innebär att resonera.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

11

Hurtig, Pia y Åsa Sjögren. "Hjälpa eller stjälpa? : En kvalitativ studie om hur involverad vägledaren är i kartläggnings- och inskrivningsprocessen på språkintroduktion i två kommuner". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-129541.

Texto completo

Resumen

Svensk skola får i allt större utsträckning ta emot elever med annan bakgrund än svensk och det ställer stora krav på mottagandet och hur skolor kartlägger de nyanlända elevernas kunskaper och studieerfarenheter. Syftet med denna kvalitativa studie är att få fördjupade kunskaper om hur kartläggnings- och inskrivningsprocessen på språkintroduktionen för nyanlända ser ut. I vår uppsats undersöker vi även om och på vilket sätt studie- och yrkesvägledares kompetens tas tillvara vid kartläggnings- och inskrivningsprocessen. Studien utgår från två kommuner vilka har mottagande av nyanlända och introduktionsprogrammet språkintroduktion. Tolkningsgrunden i vårt examensarbete är hermeneutiskt, då den metoden passar bra när man beskriver om olika företeelser inom exempelvis skolans värld. För att få en förståelse för hur dessa två kommuner tänker kring kartläggnings- och inskrivningsprocessen av nyanlända ungdomar, valde vi att utgå från tre teorier; Konstruktivistisk karriärteori, Careershipteorin och The theory of circumscription and compromise (begränsningar och kompromisser). Resultatet i vår studie visar att skolorna har olika kriterier för placering av nyanlända på språkintroduktion. Där skola 1:s kriterier för placering var att ungdomen skulle vara nyanländ, asylsökande eller under 18 år. Skola 2 placerar nyanlända ungdomar direkt på språkintroduktion och de ungdomar som kommer inflyttandes till kommunen lotsas vidare till andra introduktionsprogram om de bedöms ha tillräckliga kunskaper i svenska och matematik. Studien visar också att de två undersökta skolorna skiljer sig åt när det gällde inskrivnings- och kartläggningsprocessen, där skola 1 vid inskrivningstillfället inte kartlägger elevernas studiebakgrund eller tankar på framtida studie- och yrkesval, medan skola 2 har en inskrivnings- och kartläggningen med en mer allmän och social karaktär redan från första mötet. Resultatet av vår studie visar att det finns både likheter och skillnader i skolornas syn på kompetens, där skola 1 anser att det kan vara en tillgång att ha en studie- och yrkesvägledare med i själva kartläggningen, men att det inte behövs vid inskrivningen. Skola 2 anser att vägledaren inte behövs vid kartläggningen, utan att det är bättre att vägledaren kommer in senare i processen. Personen på skola 2 som sköter inskrivningen och kartläggningen har en viss vägledarkompetens medan den person som har hand om inskrivningen på skola 1 är administratör. Den kartläggningen som sker på SPRI är av en pedagogisk karaktär.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

12

Bornstedt, Hanna. "”Det är ett konfessionellt rum, det är ju en kyrka” : Kvalitativa intervjuer med fyra präster inom svenska kyrkan och deras syn på den icke-konfessionella skolavslutningen i kyrkorummet". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-40583.

Texto completo

Resumen

Denna uppsats behandlar fyra präster inom Svenska kyrkan och deras syn på den icke-konfessionella skolavslutningen i kyrkan. Syftet är att undersöka prästernas syn på den icke-konfessionella skolavslutningen samt deras roll vid avslutningen. Även eventuella kristna synsätt i skollagen och skolans styrdokument har undersökts. Undersökningen har baserats på kvalitativa intervjuer med fyra präster och textanalys av både skolans och kyrkans lagtexter och riktlinjer. Jag har utgått från Anthony Giddens syn på identitet och det moderna samhället då jag har diskuterat resultatet. Utifrån resultatet kan man sedan utläsa att prästerna i min undersökning alla anser att det inte går att befinna sig i ett kyrkorum utan att det är konfessionellt och att de har svårt att veta vilken roll de ska ha vid en skolavslutning. Det gick även att se att det finns en viss koppling mellan skolans styrdokument och protestantismen.
This paper discusses four priests within the Swedish church and their view of the non-denominational graduation ceremony in church. The purpose is to examine the priests' view of the non-denominational graduation and their role in the ceremony. Possible Christian approaches in school law and school policy documents have also been examined. The examination was based on qualitative interviews with four priests and analysis of both the school's and the church's legal texts and guidelines. I have utilized Anthony Giddens' views on identity and the modern society in the discussion of the results. Based on the results, one can then deduce that the priests in my study all believe that it is not possible to be in a church without being confessional, and that they find it difficult to know what role they should have at a graduation. It was also possible to distinguish a connection between the national school curriculum and Protestantism to some extent.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

13

Pettersson, Amalia y Rebecka Ullsten. "Läsande, skrivande och lärande? : En kvantitativ innehållsanalys av Läslyftet". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-315205.

Texto completo

Resumen

Sedan 1990-talet har svenska elevers skolresultat successivt sjunkit, vilket kan ses både i PISA studierna (Programme for International Student Assessment) och PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) studierna. För att bryta trenden har Alliansregeringen gett Skolverket i uppdrag att ta fram ett fortbildningsmaterial som ska syfta till att öka svenska elevers läsförmåga då detta anses som en av nyckelfaktorerna för att klara av kunskapskraven i grundskolans alla ämnen. Läslyftet, som är ett treårigt projekt pågår under perioden 2015-2018 och riktar sig till hela utbildningskedjan från förskolan till gymnasieskolan. Som en del i programmet ska handledare utbildas som ska kunna handleda grupper inom läs- och skrivutvecklingen enligt Läslyftets modell. För att denna satsning ska lyckas krävs en samverkan mellan teori och praktik. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilket innehåll som konstrueras inom fortbildning för lärare rörande läsutveckling för elever i årskurs fk-3. Denna studie är en kvantitativ innehållsanalys, där fem moduler från Läslyftet har jämförts med läroplanen för grundskolan på makro och mikronivå. Resultatet av innehållsanalysen har visat att både på makro- och mikronivå berör modulerna i största del språkliga aspekter på lärande. Sammantaget kan man säga att detta fortbildningsmaterial syftar till att utveckla elevers läsande, skrivande och lärande genom att utveckla kvalitén i undervisningen. Vi kan se att detta material ger lärare olika pedagogiska verktyg för att kunna hjälpa eleverna med att uppnå kunskapskraven i årskurs 3.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

14

Pantzar, Jenny. "Lyfte Läslyftet? : En enkätstudie om lärares upplevelse av det kvarstående värdet med Skolverket utbildningssatsning Läslyftet". Thesis, Karlstads universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78649.

Texto completo

Resumen

The education for teachers regarding student’s development of the reading ability called The Reading Enhancement is one of the Swedish National Agency for Education’s major investments, which has cost about SEK 800 million so far and is estimated to reach about 60,000 teachers throughout Sweden. Has the investment generated the result that the National Agency for Education strives for regarding a language-developing way of working in all subjects at all stages of the education system? The purpose of this study is to compare the answers from teachers who teach Swedish and other subjects apart from Swedish regarding to how they use the methods and ideas from The Reading Enhancement in their teaching. It describes if the teachers in the survey express that a language-developing way of working has been developed at their unit after the education. The study also compares the answers from the teachers regarding if they express that the education was worth it regarding the time and effort spend and what it gave due to personal and collegial progress. The study is based on a survey with open-ended questions addressed to teachers in all subjects of the school. The result showed that those who teach in Swedish, in whole or in part, experience The reading Enhancement as very good, while those who do not teach in Swedish experience it as less valuable.
Läslyftet är en av Skolverkets stora satsningar som kostat runt 800 miljoner kronor och beräknas omfatta ca 60 000 lärare i hela Sverige. Har då satsningen verkligen gett det resultat som Skolverket eftersträvar med ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen i alla skolans stadier? Syftet med den här studien är att jämföra hur lärare i dels svenska, dels andra ämnen förutom svenska svarat att de använder sig av kunskaperna från Läslyftet och om de uttrycker att det har lett till ett språkutvecklande arbetssätt på deras enhet. Studien redogör också för jämförelser kring om de uttryckte att det var värt det i förhållande till tid och insats gentemot vad det gav. Studien grundar sig på en enkätundersökning med öppna frågor riktad till lärare i skolans alla ämnen. Resultatet visar att de som undervisar i svenska, helt eller delvis upplever Läslyftet som mycket bra medan de som inte undervisar i svenska underlever det som mindre värdefullt.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

15

Engström, Martin. "Progression inom de nationella proven : En undersökning i hur begreppen progression och värdeord används i det nationella provet för historia". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31434.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

16

Slotts, Camilla y Susanna Tenno. "Konflikthantering : -Hur arbetar förskollärare med konflikter?" Thesis, Mid Sweden University, Mid Sweden University, Mid Sweden University, Faculty of Educational Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11272.

Texto completo

Resumen

Vårt syfte med denna undersökning var att ta reda på vilka metoder förskollärare använder för att förebygga att konflikter uppstår, hur förskollärare går till väga för att hantera konflikter mellan barn i förskolan samt se vilka skillnader och likheter det finns mellan de utvalda svenska förskolorna när det gäller konflikthantering. Undersökningen ägde rum på sex olika förskolor i mellersta Sverige. Vi använde oss av intervjuer och observationer då vi författare observerade samma konfliktsituation men skrev var för sig för att få två synsätt på vad som hände och hur det hanterades. Alltså var vi på sex förskolor och gjorde två observationer på varje ställe, vilket blev tolv observationer sammanlagt. De förskollärare som blev inblandade på något vis i konfliktsituationerna är de personer som vi sedan intervjuade. Utifrån resultatet kan man se att förskollärarna som medverkade i undersökningen hade många likartade tankar om konflikthantering och arbetade med det på olika sätt.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

17

Sundkvist, Sven Hannes. "Kampen om historieämnet : En studie av historiesyn i 2019 års revideringsarbete av kursplanen i historia". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40001.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna studie är att undersöka vilken historiesyn Skolverket har hörsammat i 2019 års revidering av kursplanen i historia för årskurs sju till nio. Studien är intressant utifrån att Skolverkets revidering har varit en öppen process för externa parter att påverka genom att lämna in synpunkter i form av remissyttranden. Studien problematiserar även vilka det är som har fått genomslag för sina intressen i processen. Undersökningen genomfördes i två parallella analyser. Den första delen utgår från en jämförelseanalys av 2011 års kursplan i historia och 2019 års reviderade kursplan. Den analysmodell som användes utgick från tre tematiseringar som följer: - Om kursplansrevideringen har lämnat företräde åt en genetisk eller genealogisk historiesyn, - Om kursplansrevideringen har lämnat företräde åt en konstruktivistisk eller rekonstruktivistisk historiesyn, - Om kursplansrevideringen har hörsammat intressen om att historieundervisningen ska vara identitetsskapande eller fokuserad på att stimulera särskilda förmågor. Den andra delen av analysen använder samma tematiseringar för att analysera de remissyttranden som skickats till Skolverket under revideringsprocessen. Dessa remissyttranden delades in i tre kategorier: Allmänheten, akademin och skolväsendet. Analysen visade att 2019 års revidering lämnade företräde åt en genetisk och rekonstruktivistisk historiesyn samt hörsammades intressen om att historieundervisningen i högre grad ska stimulera särskilda förmågor. Den revideringen låg i linje med de intressen som representanter från skolväsendet, det vill säga lärarkåren och fackförbund, yttrat i sina remissvar.

Godkänt datum 2020-08-27

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

18

Andersson, Minna y Johanna Näslund. "Föräldrasamverkan på en innerstadsskola - utifrån ett lärarperspektiv". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27645.

Texto completo

Resumen

Titel: Föräldrasamverkan på en innerstadsskola utifrån ett lärarperspektivFörfattare: Minna Andersson och Johanna NäslundAndersson, M. och Näslund, J.(2006). Föräldrasamverkan på en innerstadsskola utifrån ett lärarperspektiv. (Parental involvement in a city center school - a teacher’s view) Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Utifrån ett lärarperspektiv vill vi beskriva hur föräldrasamverkan kan se ut på en innerstadsskola. Problemområdet har sin utgångspunkt i en inspektionsrapport som Skolverket har låtit sammanställa. Syftet med undersökningen är att ta reda på om Skolverkets bild stämmer och om det finns en möjlighet att ge en tydligare bild av den aktuella föräldrasamverkan som råder på en av skolorna. Vår frågeställning följs av underfrågor. Vår huvudfråga handlar om på vilket sätt utifrån ett lärarperspektiv föräldrasamverkan fungerar på en av innerstadsskolorna som omnämns i inspektionsrapporten. Underfrågorna handlar om hur föräldrasamverkan ser ut idag, hur samarbetet skapas mellan lärare och föräldrar, vad som är ett bra samarbete mellan lärare och föräldrar, vilka aspekter som är viktiga i samarbetet, vilka hinder där kan finnas för att samarbetet kan misslyckas samt hur kan samarbetet gynna eleverna och deras skolverksamhet. Vi valde undersökningsmetoder såsom kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer. Undersökningsgrupperna bestod av lärare, skolledning, elevvård och fritidspedagoger. Resultat visar att skolans föräldrasamverkan består av föräldramöten, avdelningsråd, skolråd och föräldrautbildning. Skolans föräldrasamverkan handlar även om den vardagliga kontakten. Genom den här kontakten är det viktigt att bygga upp ett förtroende så att föräldrarna ses som en samtalspartner genom att ta deras tankar och frågor på allvar. Skolans ledning menar att det är viktigt att föräldrarna känner att de kan vända sig till skolan om de har frågor eller vill lägga fram sina synpunkter. Skolans elevvård uttrycker att det är viktigt att vara tydlig i samarbetet och att kontakten mellan både skola och hem är regelbundna.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

19

Pepa, Kristiana. "Ett delegerat uppdrag från Skolverket : En kvalitativ intervjustudie om konstruktionen av de nationella proven i historia". Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53394.

Texto completo

Resumen

The following study examines the construction of the national tests in history. The study has analyzed the work processes of the construction of the test at different moments, such as design, conduct and evaluation, from the perspective of the test designers and the test manager at the National Agency for Education. The purpose is to see how the test designers’ previous experiences are reflected in the work process with national test and what problems, challenges and limitations they have in their work. The study is based on qualitative interviews and has used the validity theory as an analytical framework. The results show, among other things, that the work process of the national tests begins with the group interpreting the curriculum for history. The interpretation is written down in the so-called construct which is sent to the National Agency for Education for further review. The test designers performed various evaluations of the tests throughout the whole work process. The National Agency for Education conducted a large survey after completing tests that the teachers answer. The results also show different limitations, problems, and challenges of the test design. The framework of the test limits for example the design; what the test should look like, pictures and question construction, it systematizes the test. The processes of the conduction of the test in schools is also completely controlled by the National Agency for Education and the test does not necessarily reflect the teaching that is conducted in the classroom. Another problem is that communication with the active teachers is rather one-sided. Challenges that the test designers face includes setting grade requirements and stable results.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

20

Edlund, Maria. "Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19849.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna uppsats är att undersöka Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever. Detta görs genom en textanalys av myndighetens publikationer där utsagor om mobbande lärare jämförs med utsagor om mobbande elever. Det studerade materialet utgörs av Skolverkets mest omfattande publikationer om skolmobbning mellan år 2002 och 2011. Texterna analyseras med hjälp av Michel Foucaults diskursanalys och de teorier som används är Steven Lukes definition av maktens tredje dimension samt Foucaults maktteori. Studien visar att mobbande lärare sällan omnämns i materialet och att utsagorna koncentreras kring historia, juridik och statistik. När det gäller talet om elever som mobbare är utsagorna frekvent förekommande och deras individuella egenskaper behandlas ingående. Eleverna beskrivs i förhållande till forskning, åtgärdsprogram, historia, juridik, statistik och utredande texter. Undersökningen visar att statistik om lärare respektive elever ej behandlas på ett jämlikt sätt; det gäller både vid framtagning av underlag för statistiken och vid redovisning av resultat. Skolverket presenterar ämnet om mobbande lärare diskontinuerligt och fragmentariskt medan mobbande elever beskrivs ingående och ur en mängd olika synvinklar. Texterna ger ingen förklaring till varför mobbande elever respektive mobbande lärare behandlas på så olika sätt när skolmobbning ska beskrivas. Resultatet av denna uppsats kan sättas i relation till maktteorier där den statliga makten osynliggör sig själv, samtidigt som den synliggör medborgarna. Lärare som mobbar elever osynliggörs, eftersom deras uppgift är att utföra statens direktiv; elever som mobbar är fullt exponerade eftersom maktutövningen undersöker, iakttar och kontrollerar dem.
This study has the intention to investigate how the Swedish National Agency for Education describes teachers who bully students. The examination is done by a research of published texts from the agency (between 2002 and 2011), and embodies the most numerous publications about bullying in school in this period of time. The investigation is performed with Discourse Analysis from Michel Foucault and compares bullying teachers with bullying students. Theory of Three-Dimensional Power from Steven Lukes and Power Theories from Foucault gives a further understanding of the results. The study shows that bullying teachers is mentioned sporadically and in sprinkling fields related to historical dictums, statistics and juridical subjects. When it comes to the description of students, there are many and frequent dictums from personality traits to research findings. Students are also discussed in relation to programs against bullying and in a historical, judicial and statistical context. Statistics are unequal when it comes to bullying teachers versus bullying students, both in how investigations are composed and how the results are presented. The question of bullying teachers are almost excluded in the texts and none of the publications explains why there’s such a big difference between the presentation of bullying teachers comparing to bullying students. The conclusion is that the Swedish National Agency for Education treats the problem with bullying teachers in a discontinuous and fragmentary way whilst bullying students are described comprehensively and in widespread subjects. The result can be related to power theory therefore it shows how governmental power is making itself invisible whilst it exposes the members of the society. Bullying teachers are invisible because their task is to perform the governments directives, whilst bullying students are fully visible because exercise of power investigates, observes and controls them in full exposure.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

21

Svanbäck, Camilla. "Formativ bedömning : En diskursanalys över hur fenomenet Formativ bedömning konstrueras på webben och i dokument från Skolverket". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-88765.

Texto completo

Resumen

Uppsatsen behandlar ett ämne som alltid är aktuellt i skolvärlden, nämligen hur bedömning av elever ska gå till och hur läraren ska få dem att utvecklas. Istället för att beskriva en idag, år 2013, aktuell undervisningsmetod, bedömning för lärande/formativ bedömning, behandlar föreliggande uppsats denna ”metod” som ett diskursivt konstruerat fenomen. Genom att ta utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys behandlar föreliggande uppsats fenomenet på tre nivåer, i text, diskursiv praktik och social praktik. Utgångsläget, enligt denna metod, och teori, är att det ständigt pågår en förändringsprocess i alla sociala sammanhang som påverkas av det språkbruk som används just där och då. Det analyserade materialet består av text, och videos, från tre olika webbsidor samt texter från Skolverket, bland annat läroplanen Gy11. Webbsidorna har analyserats för att hitta den diskurs som finns kring ”formativ bedömning”. Textanalysen leder fram till kunskap om att diskursen i dessa forum är att formativ bedömning skall ses som ett verktyg, en undervisningssyn, som är till för att kunna utveckla elever inlärning genom att synliggöra lärande. Lärare skall också kontinuerligt utvärdera sin undervisning, för att kunna anpassa sig så att alla elever får samma möjligheter till framsteg.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

22

Sulejmani, Berat y Badin Abdulkarim. "Slöjan - mer än bara en huvudduk : En kvalitativ studie om olika föreställningar kring slöjan i skolan". Thesis, Högskolan i Halmstad, Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27761.

Texto completo

Resumen

I vår studie har vi undersökt hur lärare förhåller sig till elever med slöja i grundskolans tidiga och senare år. Vi har även undersökt hur eleverna som själva bär slöja förhåller sig till den. Det är en kvalitativ studie och vi har intervjuat tre lärare respektive tre elever. Två av dessa elever bär idag inte slöja medan den tredje fortfarande bär den. I vårt resultat kommer vi fram till att lärarna rättar sig så mycket de kan efter skolans värdegrund men att det kan uppstå situationer där det är svårt att fullfölja skolans värdegrund med elevers traditioner, trosuppfattningar eller klädsel. Lärarna säger att det har uppstått komplikationer i deras arbete med elever som bär slöja men de har då kunnat anpassa lektionerna eller de specifika situationerna så att eleverna kan delta på samma villkor och få likadana förutsättningar att nå betygen som elever som inte bär slöja. Eleverna säger även de att de har stött på komplikationer på grund av bärandet av slöjan. Vi upplever även att eleverna med slöja känner sig utanför och inte vill delta i vissa situationer som elever utan slöja har lättare för men de två eleverna som tagit av sig slöjan visar också att det finns en annan sida av myntet. De kände sig utanför bland andra grupper som såg slöjan som en normalitet. Med normalitet menar vi att slöjan är allt vanligare bland vissa grupper.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

23

Martinsson, Matilda. ""Och andra typer av texter" - vilka texter? : En kvalitativ studie om hur lärare tolkar begreppet texttyp i styrdokumenten". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-445555.

Texto completo

Resumen

I denna uppsats undersöks hur begreppet texttyp tolkas av verksamma lärare i svenska pågymnasiet samt vilka olika texttyper som implementeras i deras undervisning. I undersökningensvarar elva lärare på enkätfrågor som rör deras egen undervisning i val av olika texttyper samthur de tolkar två formuleringar i kunskapskraven för Svenska 1 och 3 som också rörde olikaval av texttyper. Deras svar delades sedan in i två genreteorier; Nyretoriken och Sydneyskolanför att kunna analysera lärarnas tolkningar. Syftet är att se på vilka sätt det går att tolkabegreppet texttyp och vad som troligen är lärarnas största anledningar deras tolkningar samt valav texttyper i sin undervisning.Resultatet visar att formuleringarna i styrdokumenten tolkas på olika sätt av lärarna och att bådeNyretoriken och Sydneyskolans genreteorier gick att utläsa av lärarnas tolkningar samt val avtexttyper vid skrivuppgifter.Slutsatsen är att det ryms olika sätt att tolka begreppet texttyp i genom många olika val avtexttyper i skrivundervisningen, trots att de flesta av lärarna har styrdokumenten somhuvudsaklig anledning. Styrdokumentens formuleringar öppnar också upp för storatolkningsmöjligheter och därav är det en trolig anledning till lärarnas skiftade svar.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

24

Mickelsson, Annlinn. "Skolavslutning i kyrkan : perspektiv på barns religionsfrihet". Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296138.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

25

Blomberg, Anna. "Hållbart lärande i Varbergs kommun". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-29262.

Texto completo

Resumen

Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen för hållbar utveckling ser ut för fem grundskolor i Varbergs kommun. Förhoppningsvis ska studiens resultat kunna hjälpa skolor i framtiden att se över sin undervisning gällande hållbar utveckling och på vis kunna bidra för en ljusare framtid. Metod – Den genomförda studien bygger på en kvalitativ metod och baseras på semi-strukturerade intervjuer av sju stycken lärare på fem kommunala grundskolor i Varbergs kommun. Intervjuerna har bestått av åtta stycken frågor där författaren utgått från granskning av skolverkets läroplan samt aktuella undervisningsmetoder gällande hållbar utveckling. Resultat – Samtliga lärare för studien uttrycker kompetensbrist, tidsbrist samt brist av stöd från skolverket och Varbergskommun i sin undervisning när det gäller undervisningen av hållbar utveckling. Utifrån insamlade intervjuer konstaterades det att undervisning för hållbar utveckling hos berörda lärare för studien sker till största del genom miljöundervisning, speciellt i yngre åldrar. Där ligger fokus på lärdom om miljön i närområdet, materials egenskaper och förändring samt källsortering. Slutsats– Av studien kan författaren dra slutsatsen att lärarna behöver mer resurser för att kunna följa läroplanens mål för hållbar utveckling. Det räcker inte att som lärare utföra sina avsedda timmar med givna läroböcker för att nå läroplanens mål. För att kunna nå målen för hållbar utveckling måste lärare finna eget material som inspirerar elever och möter de kunskapskrav som idag är bärande i lärandet.
Purpose - The aim of this study is to investigate how the teaching of sustainable development looks for five primary schools in the municipality of Varberg. Hopefully, the study’s findings will help primary schools to revise their teaching regarding sustainable development and contribute to a brighter future. Method - The current study is based on a qualitative approach, based on semi-structured interviews with seven teachers at five public primary schools in the municipality of Varberg. The interviews consisted of eight questions, which the author has assumed from the review of the curriculum and the current teaching practices on sustainable development. Results – Teachers for the study expresses lack of skills, time and support from Skolverket and the municipality of Varberg in their teaching regarding work of sustainable development. Based on the collected interviews, it was found that education for sustainable development is done mainly through environmental education, especially at younger ages. There, the focus is on learning about the local environment, material properties and change and recycling. Conclusion - The author can conclude that teachers need more resources for to be able to follow the curriculum's sustainable development objectives. It is not enough that teachers perform their intended hours with given textbooks to reach the objectives of the curriculum. In order to achieve sustainable development goals, teachers must find their own material that inspires students and meet the proficiency requirements that are currently bearing in learning.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

26

Carlsson, Göran y Jan Walter. "Tillbudsrapportering på gymnasieskolans yrkesförberedande program". Thesis, Växjö University, School of Technology and Design, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6231.

Texto completo

Resumen

Studien har genomförts för att undersöka hur gymnasieskolor med praktiska yrkesförberedande program arbetar med tillbudsrapportering och systematiskt arbetsmiljöarbete. Genom intervjuer med skolledare och en inspektör från Arbetsmiljöverket har vi fått fram resultat om hur arbetet är tänkt att fungera på skolorna enligt lagar och planer. Vi har sedan genomfört en enkät med 30 lärare på de undersökta skolorna för att få en bild av hur mycket av det systematiska arbetsmiljöarbetet som är förankrat hos den underställda personalen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

27

Andersson, Lina. "Kollegialt lärande för grundskollärare : En kvantitativ studie för att undersöka hur lärare arbetar med kollegialt lärande". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38195.

Texto completo

Resumen

Internationella studier påvisar sjunkande studieresultat för grundskoleelever vilket har medfört nationella satsningar på kompetensutveckling, framförallt Skolverkets satsning på kollegialt lärande. För att ta reda på om deltagande i dessa satsningar påverkar hur grundskollärares arbetar med kollegialt lärande skickades en webenkät ut till drygt 1300 kommunalt anställda F-9 lärare. Analysen av underlaget genomfördes med hjälp av SPSS samt utifrån Timperleys processmodell respektive integreringsnivåer. Flertalet av de 106 respondenterna arbetade med kollegialt lärande och arbetet uppnådde en hög integreringsnivå samtidigt som resultaten visade på svaga korrelationer mellan eventuellt deltagande i Skolverkets kurser/program och hur grundskollärarna arbetade i vardagen. Studien visade dock även på att viktiga delmoment i Timperleys processmodell saknades i lärarnas yrkespraktik vilket i sin tur kan försämra effekten av insatserna samt påverkar eleverna negativt trots att det är elevernas behov och lärande som borde vara i fokus för satsningarna.

Betygsdatum 2019-08-19

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

28

Ideström, Einar y Andreas Visén. "Vem sätter betyg - Läraren eller Skolverket? : Elever och lärares syn på implementeringen av kursplanen för Samhällskunskap A i gymnasieskolan". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19529.

Texto completo

Resumen

Our study examining how well the guidelines, from Skolverket (School Department), aboutgrades in the course "Samhällskunskap A" are implemented in the Swedish Upper SecondarySchool. The study focus on both teachers and students. To discover which knowledge the bothgroups have, we have used two different methods. The students have answered a survey,which was based on the phrases from the course plan "Samhällskunskap A" about grades. Thesurvey wanted to see how well the students could match the correct phrases with the gradesteps (the Swedish school uses three grade steps). To see the teacher’s knowledge andopinions about the implementation, we used a shorter version of the survey that the studentsgot. We also complemented the survey with interviews to get the chance to ask more openquestions about the positive and negative aspects of the implementation. Our theory is basedon Lundquist (1992) about implementation, Rothstein (red. 2008 & 2010) about legitimacyand Lipsky (2010) about teachers as Street level bureaucrats. The conclusions of the study arethat the implementation, with some exceptions, works well from the top (parliament and government) to the bottom (the students). Some of the teachers also pointed out that thecourse plan "Samhällskunskap A" is formed in a bad way.
Uppsatsen har som syfte att undersöka hur välimplementerad skolverkets riktlinjer för kursenSamhällskunskap A samt betygsättning i denna kurs är hos lärare och elever igymnasieskolan. Som teoretisk grund för denna studie utgår vi dels från Lundquist (1992)som på ett för skolverksamheten mycket applicerbart sätt beskriver implementeringen somprocess samt förutsättningar för denna. Dels från Rothstein (red. 2008 & 2010) som beskriverregeringens behov av likvärdig och effektiv implementering för att bibehålla legitimitet. Dettaantagande att toppen av implementeringskedjan det vill säga riksdag och regering har etttydligt intresse av att implementeringen ska vara effektiv och likvärdig har varitgrundläggande för studien då samtliga tecken på brister i implementeringen bör tolkas som ettmisslyckande av dessa. Slutligen består studiens teoretiska beskrivning av Lipsky (2010) sombeskriver närbyråkraternas (lärarna) roll för implementeringen i verksamheten och derasbehov av frihet.Studieobjekt för studien har 40 elever ur den svenska gymnasieskolan bestående av tvåklasser från två olika skolor varit. Även tre lärare från två olika skolor har deltagit i studien.Som metod för att studera eleverna användes enkäter som även i en något nerbantad formbesvarades av lärarna för att utgöra en jämförelse. Lärarna i studien intervjuades i enhalvstrukturerad intervju som spelades in och återfinns som transkriberad bilaga tilluppsatsen.Förutom en öppen fråga ställd till eleverna via enkäten, samt de frågor rörandeimplementering samt förutsättningar för denna som ställdes till lärarna i intervjuerna utgårstudien från de så kallade nyckelord som beskriver efterfrågad kunskap för de olikabetygsstegen i Samhällskunskap A. I studien görs en oförberedd kontroll på hur väl lärare ochelever känner till dessa nyckelord och kan placera in dessa i korrekt betygssteg.Slutsatserna som studien visade på är bland annat att implementeringskedjan löpte hela vägenfrån toppen (riksdag och regering) till botten (eleverna). Denna slutsats var möjlig att dra dåeleverna visade på tydliga kunskaper om betygskriterierna i Samhällskunskap A. Övrigaslutsatser vi kunde dra utifrån det insamlade materialet pekade på olika typer av brister, varoch en i olika delar av implementeringskedjan. Vi vågar även påstå att det tolkade materialetkan tolkas som så att den absolut övervägande delen av implementeringskedjan har gjort deansträngningar som förväntas av dem för att åstadkomma en effektiv implementering. Vimenar att de brister som vi trots detta har lokaliserat beror på den enligt studien stora frihetsom lärare åtnjuter och att implementeringen inte låter sig tas längre med bibehållen frihet förlärarna. I studien har det även framkommit tecken på att brister i implementeringen beror påatt det material som ska implementeras (kursplanen) är dåligt anpassat till den verklighet somär reell i skolan. Felet återfinns i detta fall i toppen av implementeringskedjan då man harförsökt att implementera något som är bristfälligt anpassat till den verklighet som det syftartill att reglera.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

29

Carlsson, Casper. "Digitalitet i förskolan : En textanalytisk studie om digitaliet i Skolverkets texter om förskoleverksamhet". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43509.

Texto completo

Resumen

Diskussionen kring implementeringen av digitala verktyg i förskolan har blivit mer aktivsedan läroplanen reviderades 2018, då blev det ett krav att digitala verktyg skall vara en del avundervisningen i förskolan. Denna studie handlar om att analysera vad Skolverket har skrivitom hur undervisningen ska gå till i relation till digitala verktyg i förskolan. Analysen utgårfrån Lpfö18 och andra relevanta skrifter av Skolverket. Studiens resultat påvisar att det går atttolka att Skolverket menar på att det digitalas implementering i skolväsendet är en självklarhetmen att det är osäkert hur exakt undervisningen ska gå till. Det digitala ska finnas både sominnehåll samt som metod, vilket leder till att pedagogerna på förskolan behöver inneha en visskompetens för att kunna använda digitala verktyg på ett ansvarsfullt och planerat sätt för attuppnå den goda kvalitén som förskoleverksamheten ska inneha.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

30

Nygren, Niklas. "Concept Cartoons : En kvalitativ studie kring elevers och lärares upplevelse av Skolverkets material, Concept Cartoons". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31023.

Texto completo

Resumen

Denna studie handlar om det naturvetenskapliga materialet, Concept Cartoons. Materialet är publicerat av Skolverket och tanken är att det ska användas som inspirationsmaterial, diskussionsunderlag och bedömningsstöd i de naturorienterande ämnena. Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever upplever Concept Cartoons, på vilket sätt materialet kan användas som bedömningsstöd och hur lärare kan tänkas använda materialet både i undervisning och bedömning inom NO.För att studera Concept Cartoons och vad lärare och elever har att säga om arbetssättet har tre metoder använts; tre observationer, tre gruppintervjuer med fyra elever i varje, tre intervjuer med lärare och en kompletterande analys av materialet. Detta för att ta reda på elevernas respektive lärarnas uppfattning om materialet, samt hur det kan användas i praktiken. Genom observationer i tre klasser i årkurserna 1-3 och sedan uppföljande intervjuer med tolv elever och tre lärare samlades materialet in och analyserades. Resultatet visade att alla elever förutom en ville använda Concept Cartoons igen och samtliga lärarna ville gärna också börja använda materialet i sin undervisning i framtiden. Concept Cartoons stödjer eleverna i att föra en diskussion och ger dem möjligheter att uppvisa naturvetenskapliga kunskaper, men det finns begränsningar i användandet av materialet. Både observationerna och intervjuerna med lärarna påvisade att materialet fungerar bäst som ett bedömningsstöd om det används med mindre elevgrupper.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

31

Svensson, Amelie y Nathalie Backholm. "Icke-konfessionell, inte sekulär! : En kritisk diskursanalys av debatten om kristna friskolor i Dagen och Kyrkans Tidning". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24777.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna uppsats är att, genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, undersöka hur debatten om kristna konfessionella friskolor ser ut i de kristna tidsskrifterna Kyrkans Tidning och Dagen. Diskursanalysens resultat analyseras utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell, samt Anthony Giddens teori om det posttraditionella samhället och Bruce Lincolns religionsdefinition. Resultatet visar att debatten i tidsskrifterna övervägande präglas av en frustration över oklara direktiv från skollagen och Skolverket i fråga om konfessionella inslag i den svenska skolan.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

32

Andersson, Linnea y Tina Backhaus. "Styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31459.

Texto completo

Resumen

Forskning visar att rektorer inte tar sitt ansvar att organisera studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Syftet med denna studie är därför att beskriva hur grundskolerektorer implementerar Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning, så att de uppfyller kravet på att studie- och yrkesvägledning är hela skolan ansvar. Utifrån detta syfte har följande frågeställning formulerats: Hur implementerar grundskolerektorer Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning? För att besvara studiens frågeställning har kvalitativ metod använts genom intervjuer med sex grundskolerektorer i tre kommuner i nordvästra Skåne. Som teoretisk utgångspunkt har implementeringsteori använts för att analysera studiens resultat. Resultatet visar att då informanterna implementerar Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning, sker detta oftast på olika sätt. Resultatet visar även att vissa informanter inte implementerar de allmänna råden.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

33

Kvist, Maria. "Kan man nå ett A i sjuan?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31851.

Texto completo

Resumen

Detta är en undersökning som behandlar implementeringen av en ny kursplan i religion på högstadiet. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer av sju olika lärare från två skolor.Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med implementeringen ute på skolorna, vilken problematik det finns kring detta arbete samt att se om det finns något som skolorna respektive skolverket kan förändra för att göra implementeringen lättare.Min undersökning visar att skolor kan arbeta med implementeringen på olika sätt och att det finns olika sorters hjälp att tillgå som exempelvis konsulter eller samarbete med andra i samma kommun. Undersökningen visar också att problematiken kring implementeringen är mycket stor och de största problemen är att tiden inte räcker till samt att skolverket inte ger tillräckligt med hjälp.Resultatet visar sig ha kopplingar till tidigare forskning som gjorts kring ämnet och det är gentemot denna forskning som jag jämför mitt resultat.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

34

Lundahl, Charlotta. "Svenska som andraspråk - enligt sex pedagoger på en mångkulturell skola (Swedish as a second language - according to six teachers at a multicultural school". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28019.

Texto completo

Resumen

Med hjälp av intervjuer av sex pedagoger på en mångkulturell skola i Malmö har jag undersökt synen på ämnet svenska som andraspråk. Jag har med hjälp av dessa sex personer haft ambitionen att skapa en bild av hur man arbetar med svenska som andraspråk på en skola.En bidragande faktor till min undersökning är det ökande antalet barn med annat modersmål än svenska som uppstått i mitt undersökningsområde.Som utgångspunkt har jag använt mig av Skolverkets lägesbedömning 2005, där anmärkningar finns angående brister i hur undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs.
Swedish as a second language - according to six teachers at a multicultural school.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

35

Gustafsson, Camilla y Carolin Pedersen. "Barnlitteraturens betydelse i förskolan : en studie om pedagogers arbete med lässtunder i språkutvecklande syfte". Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10569.

Texto completo

Resumen

Studiens syfte är att undersöka hur ett urval pedagoger på ett begränsat antal förskolor arbetar med lässtunderna för att främja barns språkutveckling. Studien tar sin utgångspunkt i Statens offentliga utredningar (SOU), Skolverket, forskare, teoretiker och författare som diskuterar på vilket sätt pedagoger kan arbeta med lässtunderna i förskolan för att påverka barns spårkutveckling. Som teoretisk utgångspunkt använder denna studie den sociokulturella teorin som Vygotskij förespråkar. Den empiriska delen består av fyra semistrukturerade intervjuer och den metodologiska utgångspunkten är kvalitativ. Resultatet visar på att pedagogerna är nöjda i arbetet med barns språkutveckling utifrån förskolans förutsättningar. Pedagogerna beskriver barnlitteraturen som betydelsefull för barns språkutveckling. Lässtunderna uppstår oftast spontant enligt pedagogerna och för att barnen ska varva ner. Däremot sker de planerade lässtunderna när barnen vilar och vid olika temaarbeten. Därtill visar resultatet av intervjuerna att barns språk stimuleras när de får höra berättelser och bearbeta dessa genom samtal under lässtunderna. Slutligen visar studien på att arbetet med barns språkutveckling under lässtunderna till viss del försvåras, då en del av pedagogerna anser att de inte har tillräckligt med tid, närhet till biblioteket och att lokalernas utformning kunde vara bättre för att arrangera lässtunder.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

36

Carlsson, Hanna. "Källkritiskt förhållningssätt och politiskt deltagande i en medialiserad samtid : En kvalitativ textanalys av läroplan för grundskola, gymnasieskola och ämnesplan för samhällskunskap 1b". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95450.

Texto completo

Resumen

The purpose of this study is to illustrate and examine how The National Agency for Education (Skolverket) and its control documents, more specifically the curriculum for lower secondary school (Lgr11), curriculum for upper secondary school (Gy11) and syllabus for civics, answer to the medialization in society in terms of source criticism and source-critical approach. Furthermore, continued research is exploring in what critical ways mediation and medialization of politics can affect young people’s political participation. While political medialization and media consumption are increasing among young people, media selectivity enhance and the number of adolescents that are avoiding news, despite the increasing media consumption, are increasing. The research show that both curriculums and syllabus for civics stresses source-critical approach and political participation, in relation to the mediation and medialization of society. The curriculum for lower secondary school does not mention source criticism as a term but emphasizes in other ways the importance of a source-critical approach to, for example, digital technology and tools. The importance of a common frame of reference for political participation is highlighted as central to the political participation and is identified as threatened by the selectivity of the media together with the mediation and medialization of politics.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

37

Persson, Kajsa y Jackie Rietz. "BARN TILL FÖRÄLDER I MISSBRUK - TRE MYNDIGHETERS RIKTLINJER FÖR HUR SKOLAN SKA ARBETA FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA BARNEN". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25520.

Texto completo

Resumen

Abstrakt Bakgrund: Många barn i Sverige lever med en förälder i missbruk vilket medför mycket ansvar, stress och oro. Barn i missbrukarhem har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Skolpersonal är de som träffar dessa barn i deras vardag och har stor möjlighet att upptäcka deras familjesituation. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur skolan bör arbeta för att uppmärksamma dessa barn, samt att se hur dessa barn presenteras utifrån material från Skolverket, Socialstyrelsen samt Folkhälsomyndigheten. Metod: Tematisk textanalys är metoden som valts. Dokument från Skolverkets, Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens riktlinjer och policys analyserades för att besvara syftet. Resultat: Skolverket, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten presenterar barnen som omotiverade, likgiltiga och utåtagerande. Barnen får utstå mycket stress och oro och har mycket ansvar på sig. Skolpersonal behöver verktyg och stöd för att uppmärksamma dessa barn. Myndigheterna tar upp olika riktlinjer för hur skolan bör arbeta hälsofrämjande och de betonar att skolpersonal bör ofta fråga elever om deras familjesituation för att kunna uppmärksamma barn som lever i en dysfunktionell familj.Konklusion: Barnen som växer upp i en dysfunktionell familj utvecklar ofta självstigma. Denna stigma grundar sig i rädslan i att misslyckas och bli skuldbelagda för att de inte lyckades ta hand om sina föräldrar. På grund av denna rädslan så kommer inte barnet att berätta om sin familjesituation om skolpersonal frågar utan det behövs byggas upp en tillit i och med att dessa barnen inte känner någon stark tillit till vuxna.
AbstractContext: In Sweden there is a lot of children living with parents in addiction which means these children are exposed to lots of responsibilities, stress and anxiety. Children of addicts are more likely to develop mental illnesses by age. School staff are the ones seeing these children on a regular basis part from home and therefore has a higher chance detecting their family situation. Aims: The purpose of this essay was to find out how schools should work to acknowledge these children and see how they are presented according to data from the swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden. Method: The chosen method for this essay was a thematic text analysis. Policy documents from the swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden were analyzed to answer the purpose. Results: The swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden present these children as unmotivated, indifferent and acting out to their surroundings. They have a lot of responsibilities, suffer a lot of stress and anxiety. The school staff needs the tools and support to acknowledge these children. The authorities has guidelines on how schools should work health promoting and emphasize that school staff should ask students often about their family situation to be able to acknowledge children of dysfunctional families. Conclusion: Children that are raised in dysfunctional families often develop self-stigma. The stigma grounds itself in the fear of failure and getting blamed for not being capable of taking care of their parents. Because of this fear the child will not likely talk about their family situation to school staff. A trust has to be built to enable school staff being trusted due to the children's lack of trust in adults.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

38

Karlsson, Markus y Gustav Forsblad. "Bedömning av elever i praktiken, Styrdokumentens tillämpning i den svenska grundskolan". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30988.

Texto completo

Resumen

I samtal om våra erfarenheter av arbete och praktik i skolan har vi kommit fram till attbedömning av elevers kunskaper inte alltid görs i enlighet med den målrelateradeskolans förordningar. Vår iakttagelse omfattar inte bara prov och betygsättning. Denomfattar även den dagliga verksamhetens utformning med hänsyn tillkunskapsbegreppet såsom det formuleras i de läro- och kursplaner och den pedagogiskabedömning som utgör grunden för vår syn på bedömning. Syftet med vårt arbete är attbelysa om styrdokumenten stämmer överens med den vardag i vilken lärare bedömerelever utifrån skolans styrdokument och traditioner som på lokal nivå formar praxis. Vidiskuterar vad man kan göra för att minska avståndet mellan dokument och praktikgenom ständiga samtal. Vi försöker svara på frågorna: Vilka riktlinjer för bedömning avelevers kunskaper och utveckling finns det i de nationella styrdokumenten? Hur tolkasoch implementeras de givna riktlinjerna på de lokala skolorna och i de enskildaklassrummen? För att svara på frågorna utgick vi från styrdokumenten, som beskriverhur skolan ska fungera och Skolverkets undersökningar av skolans arbete, sombeskriver hur den i praktiken fungerar. Vi valde att arbeta med Grounded theory ochKvalitativ textanalys i vilken man låter det analyserade materialet utveckla denteoretiska modellen. Detta resulterade i en kategorisering av den insamlade data vibedömde vara intressant för vår undersökning, kategorierna belyste olika aspekter avfrågan om bedömning. Vårt huvudsakliga resultat är att det finns brister i förståelsen avmålen och att detta äventyrar elevernas rätt till en likvärdig och kvalitativ bedömning. Ivår tolkning av materialet är en av orsakerna till detta att det på många skolor finns enavsaknad av professionella samtal om målen med hänsyn till frågan om bedömning.Framåtsyftande efterlyser vi en fortsatt diskussion om det professionella samtaletsutformning och plats i skolan.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

39

Kristensson, Rebecca. "Kvalitativ studie av läromedel i religionskunskap 1 - Uppnår läromedel kraven från läroplanen?" Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314118.

Texto completo

Resumen

Skolverket claims from a study that students are using school textbooks that are outdated and doesn't reach the curriculum of Lgy11. The first aim of the study, therefore, is to find out if outdated upper secondary school textbooks are used at high schools today. The second aim of the study is to analyse Christianity, Judaism, conception of life, ethical models and the relationship between religion and science in the textbooks to see if they attain to Lgy11. The textbooks that are analyzed is selected by a sample in terms of email contacts form various high school teachers, from different cities around Sweden. The textbooks that were selected by the sample was published before and after 2011 to see the differences on how close the textbooks are according with the current curriculum published in 2011. The method that has been used in the study in order to analyze the textbooks are content analysis with different categories from Lgy11.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

40

Hult, Marita. "Kan en barnskötares yrkeskompetens synliggöras genom ett gymnasiearbete omfattande 100 p?" Thesis, Karlstads universitet, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-30823.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

41

Spade, Karin Elisabeth. "Utbildningen av nyanlända elever i gymnasieålder : Nationella utredningar och lokalt arbete i Södertälje och Malmö kommun". Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2628.

Texto completo

Resumen

The purpose of this thesis is to study the education of newly arrived 16-20 year old immigrants and how their education in the towns of Södertälje and Malmö matches up with national inquiry into the subject.

The research questions in this thesis are as follow: What type of documents shape the work with newly arrived students? What's the preferred development surrounding the education of the newly arrived students nationally? What does the latest study, which is a proposed reform of the Gymnasium system, say about the education of newly arrived students?

How does the local work connect with proposals of national investigations? Do the cities take responsibility for evaluating the education of newly arrived students? From arriving to graduating, what does the road to graduation look like for a newly arrived student? What is the curriculum of a newly arrived student?

The methods used here are studies of investigations made primarily by Skolverket (The National Agency for Education) and Myndigheten för skolutveckling (The Agency for Development of Education), studies of local documents such as annual reports of quality and promotional material for programs at local Gymnasiums (High Schools), and interviews with local persons in charge of shaping the work with newly arrived immigrants.

This thesis has not used theory as a foundation for structuring the analysis, but postmodern theory and the use of three dimensional power inspired the thesis.

The conclusions made focuses on the future of the education for these teenagers at large and makes connections between the national investigations and the local work with immigration education.In order for these teenagers to be allowed to join the Swedish national Gymnasium, they need to learn Swedish, and integration seems to be an important part of learning Swedish quickly.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

42

Rosendahl, Marcus. "Elevers upplevelser av motivation i förhållande till Idrott och Hälsa : En kvantitativ studie av elevers motivation och olika motivationsformer inom ämnet Idrott och Hälsa". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82649.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

43

Palm, Martin y Johannes Sjöstrand. "En jämförelse av gymnasiets nya ämnesplan i fysik med kursplan 2000". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35079.

Texto completo

Resumen

I vår uppsats har vi tittat närmre på styrdokumenten för ämnet fysik i den svenska gymnasieskolan. Vi har jämfört innehåll och formuleringar mellan ämnesplan 2011 och kursplan 2000 för att lokalisera och analysera likheter och skillnader dem emellan. En närläsning av både styrdokumenten och didaktisk- och pedagogisk forskning gjorde denna jämförelse och analys möjlig. Vi som blivande pedagoger vill med detta arbete bidra med vår syn på styrdokumenten för fysikämnet i gymnasieskolan. Genom vårt arbete kom vi fram till att vetenskapsteori (Nature of Science) och samhällsfrågor (Socio-Scientific Issues) har fått en mer betydande roll än tidigare. Detta för att fysiken i ämnesplan 2011 är ett ämne för alla samhällsmedborgare och inte bara för de som skall studera vidare.
In our essay we have taken a closer look at the syllabus for the physics subject in the Swedish high school. We have compared the content and the formulation between the 2011 syllabus and the 2000 syllabus to be able to locate and analyze similarities and differences between them. Close readings of both the syllabuses and didactic- and pedagogic research have made this comparison and analyzes possible. Our purpose, as future pedagogues, with this essay is to contribute with our view of the syllabuses for the Swedish high school. Our work has shown that Nature of Science and Socio-Scientific Issues has gotten a more significant role than before. That is because physics in the 2011 syllabus is a subject for every member of the society and not just for those who shall continue study at the university.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

44

Strömner, Daniel. "Poetry as a Way of Teaching Fundamental Values : the Relation Between Textbooks and Curriculum". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14329.

Texto completo

Resumen

Research has shown that poetry is a good tool to talk about and teach values. Skolverket has during the past 20 years stressed the importance of fundamental values through their documents and guidelines. In the Lgy 11 curriculum for English for Swedish upper secondary school, poetry is for the first time listed as a core content. Therefore this essay asks the critical question: Does teaching of poetry in English 6 textbooks live up to the fundamental values specified by Skolverket? In this essay two textbooks in English 6 have been studied along with literature on the topic. The essay uses a modified model presented by Gunnel Colnerud that differentiates the term fundamental values to be able answer the research question. The result shows that the two textbooks include poetry that talks about the fundamental values according to all the categories suggested in the model. The most frequent value in this study concerns students’ own opinions and their existential and religious questions.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

45

Wiberg, Åsa. ""Man skulle behöva en definition av Skolverket" : en studie om idrottslärarstudenters föreställningar om natur och friluftsliv i lärarutbildning och ämnet idrott och hälsa". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39021.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna undersökning är att undersöka blivande idrottslärares erfarenheter av och smak för natur och friluftsliv och hur det kommer till uttryck i deras föreställningar om natur och friluftsliv i utbildningen och skolämnet idrott och hälsa. I studien, som har en kvalitativ ansats, har använts ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Resultatet är analyserat med hjälp av Bourdieus teorier och begrepp om fält, kapital, habitus och smak. Resultatet visar att respondenterna i denna studie har erfarenhet av friluftsliv av det enkla slaget. När de börjar sin lärarutbildning i friluftsliv uppstår en krock i mötet mellan respondenternas habitus med enkelt friluftsliv i närmiljön och lärarutbildningens ”spelregler” där vana och erfarenheter av mer exklusivt friluftsliv erkänns värde. Smak eller avsmak för friluftsliv förstärks under utbildningen. Respondenterna upplever också en problematik med tolkning av begreppen natur och friluftsliv som är mångfasetterade. Natur beskrivs som å ena sidan orörd vildmark och å andra sidan som en park i staden. En aktivitet betraktas som friluftsliv i ett sammanhang och samma aktivitet betraktas som idrott i ett annat. Resultatet visar också på en samsyn hos respondenterna vad gäller hur undervisning i friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa ska genomföras i framtidens skola. Intresse eller smak för friluftsliv är enligt respondenterna en förutsättning för att kunna undervisa på ett professionellt sätt. Det räcker inte med att vara kompetent didaktiskt och färdighetsmässigt och en viktig aspekt för respondenterna är också att följa styrdokumentens intentioner vad gäller friluftsliv.
The purpose of this study is to investigate the prospective PE teachers' experiences of and taste for nature and outdoor life, how it is reflected in their beliefs about nature and outdoor activities in education and school physical education. The method of the study, which has a qualitative approach, has been unstructured interviews and focus groups. The results are analyzed with the help of Bourdieu's theories and concepts of field, capital, habitus and taste. The result shows that the respondents in this study have had experiences of outdoor activities that are of a simple nature. When they start their teacher training in outdoor activities, there is a collision between the respondents' habitus with simple outdoor life in their local environment and the teacher training "game rules" where the experience of more upscale and advanced outdoor activities are recognized and valued. Taste or distaste for outdoor activities is amplified during training. Respondents also experience problems with the interpretation of the concepts of nature and outdoor activities that are multifaceted. Nature is described on the one hand as untouched wilderness and on the other hand as a park in the city. An activity is considered an outdoor activity in one context and the same activity is regarded as a sport in another context. The results also show a consensus among respondents when regarding the teaching of outdoor activities in physical education and how it should be implemented in the future of the school. Interest in or a taste for outdoor activities, according to respondents, is essential to teach in a professional manner. It is not enough to only have a didactic skill but an important aspect for the respondents are also the ability to follow the policy documents’ intentions with regard to outdoor recreation.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

46

Göransson, Emelie. "Jude eller same, i religionsundervisningen. Då får ni inte vara med?!" Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14494.

Texto completo

Resumen

Uppsatsen ”Jude eller same, i religionsundervisningen, då får ni inte vara med?!” utgår från de nationella minoriteterna i Sverige och hur de framställs i läroböckerna för eleverna som läser religionskunskap A på gymnasiet. Uppsatsen är gjord med en jämförande litteraturstudie bland fem religionskunskapsböcker för gymnasiet. Med Anthony Giddens teori om minoriteter och etniciteter kommer att tolka hur läroböckerna framställer minoritetsreligionerna. Problemformuleringen grundar sig i hur läroböckerna framställer Sveriges minoriteters religioner med inriktning på samernas religion och judendomen. I uppsatsen har jag kommit fram till att det inte förekommer någon information om de undersökta nationella minoriteternas religioner, då med inriktning på minoritetsreligioner. Det är viktigt att belysa att det finns mycket information om judendomen, men informationen är inte kopplad till judendomen som religion till ett minoritetsfolk i Sverige.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

47

Gunnarsson, Henrik. "Taxibranschens syn på taxitrafikskursen PESTAX0". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik, TEK, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17842.

Texto completo

Resumen

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka taxitrafikskursens innehåll och jämföra dessa styrdokument med arbetsgivarnas krav på eleverna för att de skall kunna anses som anställningsbara efter fullgjord utbildning. Genom att jämföra de bägge identifiera likheter och skillnader. En slutsats som kan göras utefter denna undersökning är att trots en god samstämmighet mellan arbetsgivarnas krav på kunskaper och skolverkets styrdokument så behöver skolverket förtydliga hur rullstolsresenärer skall prioriteras i kurserna samt vilka krav som skall ställas på rullstolar och fastsättning av dessa. Denna slutsats kan dras efter intervjuer med taxiägare samt tidigare studier inom området.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

48

Hölscher, Maria. "Är det okej att jag kallar dig hora? : En studie om hur lärare hanterar fult språk i klassrummet: ur elevers och lärares perspektiv". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32765.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

49

Farrah, Laila. "Stödet i skolan : En kvalitativ fallstudie om stödinsatser för utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172762.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att bidra med förståelse kring hur skolan arbetar för att stödja utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar formulerats; vilka stödinsatser finns i kommunen och i skolan till utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund, hur framträder stödinsatserna i några av skolans olika yrkesroller? Vilken betydelse har stödinsatserna på dessa elever? Genom semistrukturerade intervjuer, med fem olika informanter som arbetar på den utvalda skolan, framkom det att de utlandsfödda eleverna på skolan, med låg socioekonomisk bakgrund får olika stödinsatser som exempelvis tillgång till stödmaterial och stödlektioner utöver ordinarie undervisning med flera. Stödinsatserna framträder väldigt olika beroende på vem som ger stödet, då det inte riktigt finns tydliga riktlinjer på skolan kring dessa elever. Stödinsatserna påvisades dock inte vara av större betydelse för dessa elever. Slutsatsen som dragits utifrån den empiri som insamlats är att det finns en medvetenhet hos både ledning och pedagoger kring problematiken som råder i skolan, med hjälp av kommunens framtida resursfördelning finns det planer på olika stödinsatser som skolan tror kommer att ha positiv påverkan på utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

50

Gyurko, Adrienn y Blerina Mala. "Från teori till praktik". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32428.

Texto completo

Resumen

En utbildning är en av de viktigaste faktorerna för en ungdoms framtidsmöjligheter. Ungdomar som inte har fullföljt sin gymnasieutbildning riskerar i många fall att hamna i en utsatt situation där vägen till fortsatta studier eller arbete begränsas.Enligt Skollagen 29 kap. 9§ ska en hemkommun kontinuerligt hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen är sysselsatta. Det innefattar ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte är inskrivna eller har fullföljt ett nationellt gymnasieprogram.Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarna skapar ett arbetssätt utifrån deras tolkning av Skollagen 29 kap. 9§ och Skolverkets allmänna råd, gällande det kommunala aktivitetsansvaret (KAA).Teorier som har använts beskriver tolkning och översättning, samtalstyper och tre stegs modell. Kvalitativ metod med sex intervjuer har genomförts för att samla in det empiriska materialet.Resultat som framkommit är att alla respondenter tolkar lagen snarlikt. Skolverkets allmänna råd läses inte av alla respondenter. Skollagen och Skolverkets allmänna råd brister i att ge information om hur man ska arbeta inom det kommunala aktivitetsansvaret, vilket lett till att alla respondenterna har gjort ett eget individuellt anpassat arbetssätt beroende på vad de har med sig sedan tidigare erfarenheter. En av slutsatserna är att skollagen 29 kap. 9§ samt Skolverkets allmänna råd behöver utvecklas samt att det krävs mer resurser för att uppnå kraven för att minska antalet ungdomar utan sysselsättning.
An education is one of the most important factors in a youth's future opportunities. Young people who have not completed their secondary education are in many cases at risk to end up in a precarious situation where the way to further studies or work are limited.According to the Swedish Education Act, Chapter 29. Section 9, a home municipality have to continuously work to keep it self-informed of how young people in the municipality are employed. This act comprises the young people who completed their compulsory schooling but are not enrolled or have completed a national high school program.The purpose of this study is to look in to the work of the educational and career guidance counselors in the municipal activity responsibilities, how they create the work based on their interpretation of the Education Act Chapter 29. Section 9 and the National Agency's guidelines.The theories that have been used for this study describe interpretation and translation, conversation types and a three-stage model. A qualitative method with six interviews were conducted to collect the empirical material.The result revealed that all respondents interpret the law very similar. The School Board general advice is not read by all respondents. The Education Act and the National Agency's guidelines fail to provide information on how to work within the municipal responsibility activity, which has led to that all the respondents have made their own individually tailored approach depending on what they have with them since past experience. One of the conclusions is that the Education Act Chapter 29. Section 9 and the National Agency general guidelines need to be developed and need for more resources to meet the requirements to reduce the number of young people without jobs.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Tesis sobre el tema "Skolverket"

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros