Tesis: "Skönlitterär undervisning"

1

Nowak, Ann-Sophie. "Berättarteknik, stilistik eller skönlitterära verkningsmedel? : En studie av skönlitterär undervisning och begreppstolkning i svenska 1 och 2 på gymnasiet". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78342.

Texto completo

Resumen

Denna uppsats ämnar undersöka hur gymnasielärare tolkar de litteraturvetenskapliga begreppen berättarteknik, stilistik och skönlitterära verkningsmedel, som de tas upp i det centrala innehållet och kunskapskraven för svenska 1 och svenska 2 på gymnasiet. Vidare ämnar uppsatsen undersöka den inverkan som deras respektive tolkningar av dessa begrepp har på deras undervisning. De olika framskrivningarna i det centrala innehållet med ”berättartekniska och stilistiska begrepp” och ”skönlitterära verkningsmedel och centrala litteraturvetenskapliga begrepp”, kan skapa förvirring. Undersökningen visar på att skrivningarna i de centrala innehållen läses och tillämpas i undervisningen på olika sätt. Utifrån litteraturteori och lärarintervjuer diskuteras i analysdelen om tolkningarna av de olika skrivningarna, samt att skrivningarna hade kunnat förtydligas, konkretiseras och även fördjupas för att bidra till en djupare litteraturundervisning.
This essay aims to investigate how secondary teachers interpret the literary science concepts of storytelling technique, stylistics and literary instruments, which are included in the central content and knowledge requirements for Swedish 1 and Swedish 2 in upper secondary school. Furthermore, the essay aims to examine the impact that their respective interpretations of these concepts have on their teaching. The various projections in the central content with "narrative and stylistic concepts" as well as "fiction literary instruments and central literary scientific concepts", can create confusion. The study shows that the writings in the central content are read and interpreted differently. Based on literature theory and teacher interviews, the analysis section discusses the interpretations of the various writings, and that the writings could have been clarified, concretized and also deepened to contribute to a deeper literary education.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

2

Brorsson, Ylva y Emma Perneby. "Lärares och elevers syn på skönlitteratur : En komparativ fallstudie om skönlitterär undervisning". Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7772.

Texto completo

Resumen

Denna rapport är skriven utifrån en komparativ fallstudie om hur grundskollärare använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Syftet är att studera lärarnas förhållningssätt beträffande skönlitteratur i undervisningen ställt i relation till elevernas uppfattning om denna. Även litteraturteorier, undervisningsmetoder samt styrdokument sammankopplas med hur lärarnas praktiska arbete ser ut. Studien bygger på lärarintervjuer, elevenkäter, litteraturstudier, läsning av styrdokument samt studium av forskningsrapporter. Resultatet visar att lärarna till viss del bedriver undervisningen enligt styrdokument och litterära undervisningsmetoder. Däremot arbetar de inte i enlighet med vad litteraturteoretiker uttrycker om skönlitterär läsning. Elevernas enkätsvar visar att deras uppfattning inte alltid överensstämmer med vad lärarna berättat under intervjuerna. Trots att lärarna använder sig av skönlitteratur i undervisningen önskar majoriteten av eleverna ändå mer av detta.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

3

Nyström, Madelene y Lina Sandquist. "Pedagogers tankar kring och utformande av skönlitterär undervisning - en jämförelse skolår emellan". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33934.

Texto completo

Resumen

Syftet med detta examensarbete var att få en bild av eventuella skillnader när det gäller pedagogers syn på det skönlitterära arbetets roll i olika skolår. I vårt syfte ingick även att undersöka om man i praktiken kan se tecken på ett snävt synsätt när det gäller litterärt arbete relaterat till elevers ålder såsom vi har tolkat det uttrycks implicit i den svenska kursplanen. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Vi intervjuade fyra pedagoger som arbetade på samma skola, två i varje skolår. Efter intervjuerna observerade vi dem var och en när de undervisade med och kring skönlitteratur. Resultatet som framkom i undersökningen var att alla informanter ansåg att skönlitteratur främjar elevers läs-, skriv- och talutveckling och identitetsutveckling. Vidare arbetade de mycket med elevernas läsförståelse på olika sätt och de ansåg att skönlitteratur var en bra utgångspunkt när man arbetar tematiskt. Samtliga informanter tyckte även att valet av skönlitterära böcker bör grunda sig på elevernas kunskapsnivå. Våra observationer rörde klassrumsmiljöerna vid skönlitterär undervisning samt läsning och bearbetning av skönlitteratur. Vi noterade här en skillnad mellan skolåren. Den största skillnaden låg i att det i skolår två ständigt förekom tecken på samtal kring det skönlitterära arbetet medan vi inte såg tecken på detta i skolår fem. Vi kunde även under intervjuerna se tecken på att synsättet när det gäller skönlitteratur skilde sig något mellan pedagogerna i skolår två och pedagogerna i skolår fem, vilket blev tydligare under observationerna. Vår slutsats är att arbetet kring skönlitteratur ser olika ut vid en jämförelse skolår emellan.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

4

Ackman, Katherine y Carmen Lindström. "Skönlitteratur - hur arbetar lärarna och vad tycker eleverna?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447765.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur tre grundskollärare beskriver sitt arbete med skönlitteratur i grundskolans årskurs 1. Syftet är också att fördjupa vår kunskap om vad som utgör de dominerande inslagen i deras skönlitterära undervisning, vilka uppfattningar som deras elever har om den erbjudna undervisningen. Detta inom ramen för skönlitteratur. Studien är utförd med hjälp av två kvalitativa metoder, en enkätundersökning som genererat 63 elevsvar samt 3 semistrukturerade intervjuer med grundskollärare i årskurs 1. De kvalitativa insamlingsmetodernas resultat visar på att de intervjuade lärarna arbetar med skönlitteratur kontinuerligt och till stor del utifrån böcker som de tror intresserar sina elever. Studien resulterade i fem arbetssätt som var dominerande i lärarnas skönlitterära undervisning. Dessa var; att koppla till eller skapa gemensamma erfarenheter, att arbeta kontinuerligt med, högläsning, tyst läsning och dramatisering av verken. Enkätundersökningen visade att en stor andel av eleverna anser att högläsning och tyst läsning är “superroligt” medan temaarbetet Barnboksveckan och boksamtal endast intresserade en dryg tredjedel av eleverna. Trots att majoriteten av elevernas generella uppfattningar om böcker som de läst eller hört kategoriserades som roliga. De slutsatser vi dragit från studiens resultat är att elevernas uppfattningar av den erbjudna undervisningen påverkas positivt av lärarnas relation till innehållet. Resultatet tyder även på att lärare, i denna studie, som inkorporerar alla aspekter av den didaktiska triangeln (se s.12) genererar undervisning som i större utsträckning uppfattas positivt av deras elever.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

5

Ahnberg, Nikolina. "Engelskundervisning genom skönlitterära texter i åk 4–6 : Skönlitterära texters för- och nackdelar i engelskundervisningen i åk 4–6". Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Språk-, litteratur- och mediedidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42306.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna studie är att granska vad samtida forskning säger om användningen av skönlitteratur i undervisning i engelska som främmande språk i mellanstadiet. Forskningsfrågorna fokuserar på för- och nackdelar med användningen av skönlitteratur, samt hur dessa förhåller sig till kunskapskraven i engelska i mellanstadiet. Bakgrunden berör olika begrepp viktiga för förståelse av detta ämne, skönlitteraturens betydelse allmänt och i skolans värld samt de delarna i styrdokumentet Lgr 11 som pekar på behov av ett komplext undervisningsmaterial i engelska som främmande språk. Resultatdelen lyfter fram olika forskningsresultat som rör användningen av skönlitteratur i de yngre och äldre årskurserna. Här berörs för- och nackdelar när det gäller inlärning av nya ord, grammatik samt utveckling av andra aspekter såsom empati, kritiskt tänkande och interkulturell kompetens. Det lyfts även fram olika aspekter av arbetet med skönlitteratur som till exempel att förberedelse, genomförande och uppföljning av lektioner kräver mer tid av en lärare, än undervisning som endast följer en kursbok. Granskningen är baserad på forskningsartiklar, samt böcker som behandlar temat skönlitteraturens betydelse allmänt samt skönlitteraturens betydelse för inlärning av främmande- och andraspråk. Eftersom denna granskning är inriktad mot grundskolans mellanstadium, och i avsaknad av ytterligare material som behandlar mellanstadieålder, har jag även använt mig av undersökningar som omfattar äldre elever. Genom en noga granskning av forskningsmaterialen återger studien en bild av skönlitterära texters för- och nackdelar för språkundervisning i engelska som främmande språk i mellanstadiet.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

6

Petersen, Thomas y Sofia Lygneblad. "Hur används litteratursamtal om skönlitterära texter i undervisningen på mellanstadiet?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101428.

Texto completo

Resumen

I den här uppsatsen har vi gjort en empirisk studie där vi har undersökt hur ett urvallärare arbetar med litteratursamtal i sin undervisning för att utveckla elevernasläsförståelse i årskurs 4–6. Genom intervjuer och enkätsvar från sju lärare har vigranskat vilka metoder och teorier de utgår från vid litteratursamtal, samt hur debedömer eleverna under dessa samtal. Studien syftade även till att analysera huridentitetsskapandet kan gynnas av denna form av undervisning. Vid analysen har vianvänt oss utav Judith Langers (2017) bok, Litterära föreställningsvärldar, samtAidan Chambers (2011) verk, Böcker inom och omkring oss. Valet av dessa har sinutgångspunkt i det sociokulturella perspektivet som innebär att eleven utvecklas i ettsocialt sammanhang, vilket hela vår studie grundar sig i. Genom intervjuer med lärareframkom det att de inte använder sig i någon större utsträckning av teorier ellerforskning vid arbete med litteratursamtal. Dock gick det se att de använde delar avnämnda teorier utifrån analysen. Lärarna använder litteratursamtal till olika syften,och utvecklingen av läsförståelsen kan ibland komma i bakgrunden. Flertalet avlärarna använde litteratursamtal för att arbeta mer med språkliga områden somgrammatik och ordförståelse. De flesta av lärarna använder även litteratursamtal vidämnesövergripande arbeten. Utifrån studien i helhet gick det se vilken medvetenhetkring metoder i förhållande till litteratursamtalets syfte som krävs för att skapa enkvalitativt god undervisning

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

7

Frödén, Sophia. "Skönlitteratur – ”en outnyttjad resurs” : En kvalitativ studie om fyra grundskollärares undervisning med skönlitterära böcker". Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44439.

Texto completo

Resumen

I denna studie behandlas ämnet läsning av skönlitteratur i undervisning. Studien syftar till att undersöka lärares arbete med skönlitteratur inom ämnet svenska i grundskolans årskurs 4–6. Frågeställningarna är följande: Hur förhåller sig grundskollärare till användning av skönlitteratur i sin svenskundervisning? Vilka metoder och läraktiviteter tillämpar grundskollärare i sin undervisning kring skönlitteratur? Hur utformar lärare sin läsundervisning för att möjliggöra elevers utveckling av läsförståelseförmåga? Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella lärandeteorin, grundad av Lev Vygotskij, vars idé är att lärande är en social process och att kunskap utvecklas i samspel med andra. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med grundskollärare där materialet har jämförts, diskuterats och satts i relation till tidigare forskning inom området. Studiens resultat visar att grundskollärare är positivt inställda till läsning av skönlitterära böcker i svenskundervisning då det visar sig främja elevers såväl läsutveckling som läsintresse. Däremot är det något som kräver tid och engagemang. De läraktiviteter som grundskollärare tillämpar i sin undervisning är läs- och bokprojekt, läsläxor, högläsning och olika typer av samtal. Vad beträffar utveckling av läsförståelseförmåga arbetar lärare kring läsförståelsestrategier med skönlitterära böcker som medel eller med läromedel som komplement.
This study is focused on the application of reading of literature in teaching and education. The purpose of the study is to investigate literature-teaching methods among Swedish teachers in primary school, grades 4–6. The following research have been considered: How does primary school teachers relate to the use of literature in their education? Which methods and learning activities do primary school teachers apply in their teaching of literature? How do teachers design their education to enable students to develop skills in reading comprehension? The study is based on the sociocultural learning theory, founded by Lev Vygotskij, whose idea is that learning is a social process and that we create knowledge together. This study is based on semi-structured interviews with primary school teachers where the material has been compared, discussed and put in relation to previous research. The result shows that teachers have a positive attitude to reading literature in education since it promotes students reading development and reading interest. Methods and teaching activities that teachers use reading and book projects, reading homework, read-aloud and different kinds of booktalks. The result also shows that teachers are consider different reading comprehension strategies by using literature or study material in order to develop students’ reading comprehension skills.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

8

Sörensen, Camilla. "När Alfons Åberg knackar på i klassrummet - Undervisning utifrån skönlitterära böcker i meningsfulla sammanhang". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27489.

Texto completo

Resumen

Det här examensarbetet handlar om barns tankar kring undervisning som jag bedrivit tillsammans med elever i årskurs 1 under en av mina VFU-perioder. Syftet med studien är att undersöka och beskriva elevernas uttalade upplevelser kring de undervisningssituationer som utgick från Gunilla Bergströms berättelser som handlar om Alfons Åberg. Utifrån detta avser studien att besvara följande frågor: Vilka tankar ger eleverna utryck för kring de upplevelser som undervisningen har fört med sig? Vilka orsaker och samband kopplat till motivation och lustfyllt lärande kan urskiljas i en sådan undervisningspraktik? Vilka möjligheter och hinder för att motivera elever till att läsa och skriva kan bli synliga i detta undervisningsförlopp? En empirisk kvalitativ intervjustudie har gjorts för att undersöka elevernas upplevelser av undervisningen. Tio elever har medverkat i intervjustudien. För att söka svar på forskningsfrågorna har en kvalitativ innehållsanalys använts. Som analytiskt redskap har begreppen nyfikenhet, kreativitet, fantasi och meningsskapande använts. Resultatet har tolkats och analyserats utifrån teoretiska perspektiv och forskning som är relevant för studien. I studiens slutdiskussion diskuteras resultatet med utgångspunkt från tidigare forskning kopplat till forskningsfrågorna. Resultatet visar att nyfikenhet, fantasi, kreativitet och social interaktion samspelar med varandra i ett meningskapande sammanhang och kan urskiljas i olika grad beroende på aktivitet. Om läs- och skrivundervisningen sker utifrån ett meningskapande sammanhang där olika språkliga utryck integreras med varandra kopplat till elevernas erfarenheter tyder detta på att elevernas nyfikenhet och intresse för aktiviteterna stimuleras vilket i sin tur frammanar elevernas motivation till att läsa och skriva. Ett förslag till fortsatt forskning är hur barns lekar och intresselekar i olika åldrar kan fångas upp och användas i det informella lärandet. Storyline-metoden är också ett intressant område att utforska.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

9

Weinmark, Fredrik. "Undervisning med hjälp av skönlitteratur : En studie om hur ett skönlitterärt verk kan användas praktiskt". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67008.

Texto completo

Resumen

Anledningen till valet av undersökningsområdet i denna studie grundar sig i mitt intresse för litteratur och betydelsen av läsning hos elever. Mitt syfte var att söka reda på hur en specifik slags skönlitterär form av bok kunde användas i undervisningen för att skapa läsintresse och behandla läroplanens värdegrundsdel. Metoden jag har använt mig av i denna studie är en narratologisk modell vid bokanalys, där jag har analyserat boken Den osynliga flickan av Deborah Ellis (2002). Med hjälp av, för ämnet aktuell forskning samt analys av ovanstående bok, har jag kommit fram till ett resultat. Min studie visar på att högläsning främjar elevers läsintresse och att boksamtal är ett förmånligt arbetssätt för att gynna elevers fortsatta läsintresse samt förståelse och acceptans för omvärlden. Boksamtal i denna form visar på tecken på att det bidrar positivt till arbetet kring läroplanens värdegrund.
The reason for the choice of study area in this study is based on my interest in literature and the importance of reading. My purpose was to find out how a specific kind of fictional form of book could be used in teaching to create reading interest and treat the curriculum value base. The method I have used in this study is a narrative model in book analysis, in which I have analyzed the book The Invisible Girl by Deborah Ellis (2002). With the help of research on the subject and analysis of the above book, I have come up with a result. My study shows that reading aloud promotes students interest in reading and that book conversations are a favorable way of working to benefit students' continued reading interest as well as understanding and acceptance for the outside world. Book conversations in this form show signs that it contributes positively to the work on the curriculum's value base.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

10

Ek, Johanna. "Elevers olika språk i den skönlitterära undervisningen : En studie med fokus på flerspråkighet". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76013.

Texto completo

Resumen

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar med skönlitterär läsning i ett flerspråkigt klassrum, och hur elevers olika språk kan användas i undervisningen. Deltagarna tar upp lässtrategier, litteraturval, vilken betydelse skönlitteratur har för flerspråkiga elever och hur elevers modersmål kan användas som en resurs för att lära. I studien deltar tre lärare som arbetar i förskoleklass och upp till årskurs 3 på flerspråkiga skolor, och som använder skönlitteratur i sin undervisning. Lärarna intervjuas och materialet transkriberas, därefter analyseras materialet genom en innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet som grundar sig i att elever utvecklar språk i interaktion med varandra. Ett synsätt som studien tar hänsyn till är translanguaging som innebär att elever ska uppmuntras till att använda sina olika språk som en resurs för att lära sig. Resultatet visar att lärare är medvetna om att elevers olika språk kan inkluderas och användas i undervisningen. Det framkommer att skönlitteratur är språkutvecklande och att flerspråkiga elever ska läsa samma bok som alla andra elever i klassen. Att hitta en balans i läsundervisningen så att alla förstår, verkar vara den största utmaningen. Alla språk är lika viktiga anser lärarna, dock är de eniga om att svenska är det gemensamma och sammanlänkade språket.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

11

Persson, Sofia y Leila Mesanovic. "Lärares och elevers uppfattning om den skönlitterära undervisningen- skönlitteratur, ett isolerat eller integrerat delmoment? -". Thesis, Halmstad University, Halmstad University, Halmstad University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4059.

Texto completo

Resumen

I den aktuella kursplanen för svenska på grundskolan, Lpo94, går det att utläsa att svenskämnet inte ska delas upp i delmoment, utan att språk och litteratur ska ses som en helhet. Kursplanen erbjuder inga lösningar på hur denna undervisning ska se ut, och detta kan automatiskt innebära problem för lärarna. Denna uppsats strävar efter att ta reda på hur verksamma lärare tillämpar skönlitterär undervisning och om skönlitteratur är ett isolerat eller integrerat delmoment i svenskundervisningen. Undersökningen behandlar även elevernas uppfattning av den sköntlitterära undervisningen de får i skolan. För att bättre förstå de verksamma lärarnas arbetssätt har en grundlig genomgång av litteratur– och receptionsforskning genomförts. Uppsatsen kopplar sedan ihop teorierna med resultaten av intervjuer med fyra högstadielärare, och enkätundersökningar bland 67 elever på två olika skolor för grundskolans senare år.

Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. De kvalitativa intervjuerna med lärarna och den kvantitativa enkätundersökningen bland eleverna har tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk tolkningsmetod. Resultaten av lärarintervjuerna visar att de fyra lärarna arbetar utifrån en rutiniserad undervisning och att litteratur ofta är ett isolerat delmoment i ett uppdelat undervisningssätt. Intervjuresultaten bekräftas av eleverna som verkar vara av den uppfattningen att litterär undervisning innebär att en bok först läses och sedan recenseras utifrån färdigställda frågor framställda av läraren.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

12

Einarsson, Nikolina. "Svensklärare i det mångkulturella klassrummet : En studie av lärares erfarenheter, undervisning och urval av skönlitterära texter". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-71784.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att undersöka hur fem svensklärare i grundskolans senare år säger sig arbeta med mångkultur i undervisningen, vilka erfarenheter de har och hur de resonerar i valet av skönlitteratur. Genom semistrukturerade intervjuer framkommer det att lärarna visserligen ser möjligheter att arbeta med mångkultur i svenskundervisningen genom läsning av skönlitteratur, men att det inte alltid sker. Lärarnas uppfattningar om texturval skiljer sig åt, men vanligt förekommande är ett mottagarinriktat perspektiv där elevernas intresse påverkar valet av litteratur, samt perspektivet där lärarnas egna preferenser för vad som är en bra och intressant bok påverkar urvalet.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

13

Jakobsson, Daniel. "Världskriget som fakta och som känslor : En hermeneutisk studie av skönlitterära verks potential i undervisningen om historiska händelser". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159183.

Texto completo

Resumen

This essay aims to show how literary fiction can be combined with teaching aids in school while conducting lessons about historic events, or even outright replace teaching aids in this matter. This essay will also show how a teacher can work in an interdisciplinary way in the school subjects Swedish and History. The historic event that has been chosen for this research is the First World War. The method for this study is hermeneutic and it analyzes two literary works of fiction and a teaching aid for History at high school level. This study shows that literary fiction does not have to serve as a complementary source of knowledge when it comes to historic events because it can very well stand on its own two feet. Another conclusion from this study is that the feelings evoked from the text of literary fiction contributes to greater understanding of a historic event.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

14

Grahm, Linn y Annika Hansson. "Lyssna och lär! – om och i så fall hur pedagoger använder sig av skönlitterära högläsningsböcker i sin undervisning". Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4001.

Texto completo

Resumen

Detta examensarbete behandlar pedagogers användning och bearbetning av skönlitterära högläsningsböcker. Flera teoretiker menar att elever lär i samspel med andra människor och genom gemensamma upplevelser vilket de kan få i samband med högläsning ur skönlitterära böcker. Studiens syfte är att undersöka om och i så fall hur pedagoger i årskurs 1-9 arbetar med skönlitterära högläsningsböcker i sin undervisning. Vi undersöker också vilka faktorer som påverkar pedagogerna i valet av skönlitterära högläsningsböcker och vilka attityder pedagogerna har till användning och bearbetning av högläsningsböcker.

Studien som genomförts har varit en småskalig kvalitativ studie som involverat tolv pedagoger där insamlad data omvandlats till ord och beskrivningar. I analysen av studiens resultat har respondenternas svar kategoriserats och analyserats. Resultatet av analysen visar att teoretiker och respondenter anser att högläsning av skönlitterära böcker är ett viktigt inslag i undervisningen. Resultatet visar också att ju äldre eleverna blir desto mer sällan förekommer högläsning. I årskurs 1-3 förkommer högläsning näst intill varje dag för att i årskurs 4-6 minska till två dagar i veckan, medan det i årskurs 7-9 förekommer sällan eller inte alls. Gemensamt i respondenternas svar är att högläsningsboken ska passa alla elever, men att det är svårt att finna en högläsningsbok som gör det.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

15

Engdahl, Ingela. "Kan Golding, Guillou och Kadefors försvara sin plats i bokhyllan? : En värdegrundsanalys av tre skönlitterära verk". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27771.

Texto completo

Resumen

Uppsatsens avsikt är att göra en värdegrundsanalys av tre skönlitterära verk som återfinns på högstadiet i klassrumsuppsättning. De verk som jag har läst är Ondskan av Jan Guillou, Ida slash Sandor av Sara Kadefors och Flugornas herre av William Golding. Utifrån ett värdegrundsperspektiv med utgångspunkt i Lgr 11 ska jag se hur begreppen demokrati, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta synliggörs i verken. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och metoden som använts är kvalitativ textanalys. Till uppsatsens bakgrund har lämplig forskning om begreppet värdegrund tillfogats samt hur denna kan tydliggöras i skolan. Resultatet består av en litteraturvetenskaplig textanalys och diskussion med stöd av relevant litteratur. Slutsatsen är att samtliga verk kan försvara sin plats i skolans litteraturläsning ur ett värdegrundsperspektiv eftersom diskussioner om innehållet alltid kan tillföra insikter, även om författarens intention inte är att skapa ett underlag för värdegrundsfrågor.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

16

Roos, Matilda. ""Svensklärarhjärtat blöder" : En kvalitativ studie om elevers läsmotstånd och lärares didaktiska val i den skönlitterära undervisningen". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194842.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

17

Lundin, Mia. "Inferensträning : En kvalitativ studie av fyra lågstadielärares undervisning för att utveckla elevers förmåga att göra inferenser i skönlitterära texter i ämnet svenska". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29123.

Texto completo

Resumen

This study focuses on inferential comprehension instruction in the classroom. The overall aim is to study the way in which four teachers are designing their lessons to develop their students’ ability to make inferences in literary text in the Swedish subject. The main focus is to explore what teaching modules may look like to promote students’ ability to make inferences (e.g. text choice, group size and method) and how the teachers motivate their didactic work. The study is also focused on the opportunities and challenges associated with inferential comprehension instruction. The methods used are qualitative studies using observations and interviews. The material consists of observation notes and interview recordings. The concept of inference and reading comprehension is consistent in the study and focuses on the importance of explicit instruction to improve the students’ inference comprehension. The models of inferential instruction are used to analyze the empirical material. The results show that teachers prefer to teach their students in groups of approximately 12 students, and they choose texts that are close to the students’ everyday life and in which a lot of inferences can be made. The majority of the teachers in the study demonstrate how they use the inference strategy by the method think aloud, to show their students examples of how to think and for them to use the strategy on their own eventually. All teachers remind the students of their own background knowledge, which is proven to increase the students’ ability to make inferences. This study shows that the possibilities with the teachers’ inference instruction lead to a deeper understanding among the students when reading. The challenges are lack of time when preparing, impatient students, and if the students do not activate the right background knowledge from the beginning, which will lead to misunderstandings while reading the text.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

18

Persson, Katarina. "Skönlitteratur som källa till kunskap : En studie av varför skönlitterära texter används i gymnasiets svenskundervisning och hur lärare där ser på sin kompetens gällande användning av skönlitteratur i undervisningen". Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1073.

Texto completo

Resumen

Att skönlitteratur är en viktig del av människors liv och utveckling, det tycks det råda stor enighet om, även om åsikterna kan gå isär gällande vilken typ av litterära verk som bör läsas. Men, vad är det då, mer exatkt, som vi förväntas lära oss genom att läsa skönlitteratur? Syftet med föreliggande examensarbete är dels att studera varför skönlitteratur skall ingå i svenskundervisningen på gymnasiet, dels att undersöka hur verksamma lärare upplever sin egen kompetens rörande användning av skönlitterära verk i undervisningen. Undersökningen grundas på rådande forskning kring skönlitteraturens potential som kunskapskälla samt på en empirisk studie av nio svensklärares syn på skönlitteraturens plats i undervisningen och hur de upplever sin egen kompetens gällande arbete med skönlitteratur. I anknytning till detta kommer även styrdokument för både gymnasieskolan och lärarutbildningen att granskas för att se vilken betydelse skönlitteraturen ges i dessa dokument.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

19

Berggren, Madeleine. "Didaktisk värdegrundspotential i dystopi. : Kvalitativ textanalys av Nordins trilogi". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-80119.

Texto completo

Resumen

Mitt syfte med undersökningen är att genomföra en kvalitativ textanalys av Sofia Nordins trilogi för att undersöka dess lämplighet att undervisa om värdegrundsfrågor i årskurs 4–6. Skolinspektionens granskning (2012) finner brister i att integrera värdegrundsuppdraget i ämnet svenska. Bland annat beror det på brister i förståelsen hos lärare kring vilka skönlitterära texter som kan användas och vad i texterna som kan ge möjlighet till undervisning. Undersökningen syftar därför till att finna lämplig text vilket genom arbetet visat sig vara dystopi. Undersökningens kvalitativa textanalys svarar mot frågeställningarna om mörker, demokrati, solidaritet och mänskliga rättigheter för att undersöka möjligheten till undervisning om värdegrunden. Analysens resultat finner goda möjligheter för trilogin att användas som ingång för värdegrundsarbete i årskurs 4–6.
The aim of this paper is to make a qualitative text analysis of the trilogy by Sofia Nordin based on its possibility to teach about the fundamental values in school for grade 4-6. The Swedish School inspectorate shows in an examination (2012) that the Swedish primary school are shortcoming in the mission to teach about the fundamental values in the subject swedish. Some causes they mention are the teachers lack of understanding what sort of literature they should use, and what in the literature to use. This study is therefore aiming to find a suitable text which by the work turned out to be a dystopia. By qualitative text analysis the question at issues examines to answer the aim of this paper. They are the darkness, democracy, human rights and solidarity. In the results the paper has found a good potential for the novels to teach about the fundamental values in grade 4-6.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Tesis sobre el tema "Skönlitterär undervisning"

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros